Qvarnar

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan i Bolum ] [ Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ]
[underordnad] Uddagårds Qvarn ]

i Bolums, Bjärsjön eller Uddagårdsbäcken.

Beträffande Bjärsjö kvarnar se Bjärsjön

Bengtsgårds qvarnen 

Anders Svensson f1749 var torp och mjölnare här 1790-93 kom från Leksberg och träffade sin Annika Gunnarsdotter vid Lilla Qwarn i Lerdala och slutar sina dagar vid Hasselströmmen 1801.

Bäcken har i tider dragits om för att kunna utnyttja fallhöjden. Rester av qwarn byggnaden och rännan finns innanför buskagen vid den strida bäcken. Gunnar kallade denna för "Pessa På" så lite vatten som här rann. August Persson i Bengtsgården fick sitt huvud krossat av ett roteraden isigt kvarnhjul 1899. Han var far till Emerentia.

Katta Jonas

var mjölnare här en tid. Blomqvist berättar att Katta Jonas har varit mjölnare här då en händelse inträffade som gav honom namnet Katta Jonas. En katt hade lämnats kvar i kvarnen över natten för att taga råttor. Katten hade lagt sig nere i qvarnstenarna, som ännu var varma. På morgonen satte Jonas i gång qwarnen, utan att tänka på katten, som maldes ihjäl mellan stenarna. Det var nog för att bli öknamn utaf eller kanske det var ett sätt av mäldelaget att före hälsovårdsinspektörens tidevarv bestraffa en vårdslös och försumlig mjölnare. Det var ju brödsäd inte katter, som skulle malas i qwarnen. I ramsan om Lille Skräddarens gålbönner kallas han för Kisse Katt. Hans verkliga namn visste ingen. Han återfinnes sedan här.

Törnagårds Qwarn.

En märkplats i senare tid är dessutom fiskdammarna i Uddagården. I forntiden 5 kvarnar vid Bjärsjö.

Bältaregårdens Qwarn

1760 finns den antecknad bland de qvarnar, som mala för tull de skattelagda qvarnarna till största prejudice och skada. Qvarnresterna finns kvar och skall studeras närmare med bild och allt.


Korsgårds Qvarnen

I äldre handlingar i samband med rannsakning 1732 omtals en skvaltkvarn, som står i Indelningsverket. Tulltäkten beräknades till 9 tunnor. 1774 hade Gustaf Hård ägare av Bjärsjöqvarnarna instämt ryttaren Peter Westerberg i Bolum för att han mol på oskattlagd qvarn under auditörsbostället Korsgården och yrkat på böter enligt lag. Jonas Andersson i Nedre Qvarne och Lars Andersson i  Uddagårdsqvarnen instämde i att Korsgårdsqvaren icke skulle äga bestånd så vitt det icke gick att bevisa att den var införd av Indelningsverket. 

1809-14 Anders Andreas Jonsson f1758 Häggum med fru Bolla fanns här 1789 och återkom 09 från Bolumstorp. Skälet till återkomsten är att Jonas Andersson arrenderar qwarnen av Siberg på Korsgården enligt utdrag av följande kontrakt som ingås 1809 och skall gälla till 1812.

 

Jag Per Erik Siberg upplåter ifrån innewarande höst uti twenne år, eller till den 1 oct 1812 den mitt boställe Korsgården i Bolum tillydande qwarn, med dit hörande stugubyggnad att gagna och nyttja som bäst synes, emot följande willkor till bonden Jonas Andersson uti Bältaregården Bolum
1# Emottages denna lägenhet samma nu befinnes, med begagnade, för arrendatorn af det wirke till dess i ståndsättande som af mig är anskaffat tillika med en framförd ny qwarnsten hwaremot tillkommer att Liqwidera det arbete där är wärkställt, med rättighet att godtgöra sig de af mig dertill i förskott lämnade 2 Riksdaler rixgäld samt 300 st spikar. 
2# Lämnas för första arrende året inom nästa februari månads utgång en och en half tunna råg en half d:o korn , och en half d:o blandkorn, uti strid och god säd, hwarefter och för hwarje år de följande åren inom enahanda tid betalas uti Contract Penningar Sex Riksdaler 32 Banco Spec, samt tre tunnor råg en tunna korn och en d:o blandkorn af samma goda beskaffenhet som förenämdt är. 
3# Wid arrendatorns afträde lämnas qwarnen med all åbyggnaderna dammar och det nära därtill hörande uti fult och lagligt stånd ef? hwad nu är eller framdeles blifwer ådömdt.
Bolum 7 ock 1809 Per Erik Siberg
Uti förutstående wilkor ingår jag alla delar och förbinder mig till noggranna upfyllande
Jonas Andersson i Bältareg Bolum socken 
Till wittnen Anders Larsson nämndeman Lika med originalet bestyrka Lars Jonsson klåckare.

1810 är han mjölnare här och den arrenderas av Jonas Andersson i Bältaregården. Men de får böta för att de inte hade lagstadgade vikter något som kronolänsman Smedborg gjorde sig en ordentlig hacka på. Han gick häradet runt och jagade mjölnare, som inga vikter hade, vilket stadgades sedan 1739. Andreas flyttar 1814 till Broddetorps Prästgårds Qvarn.

Åklagaren ger sig inte utan han driver frågan vidare 1811, då han kräver att qwarnen skall rivas för din saknar tillstånd att uppföras. Andreas var detta år sjuk så han kunde inte inställa sig. Vi vet ju att mjölnaren sedan flyttar till Prestegårds qwarn och omkommer i Lôre Hopp.

Auditör Siberg har 1810 hyrt ut sin qwarn till Jonas Andersson i Bältaregården.

1815-16 Anders Svensson f1781 med familj kom från Segerstad 15 men flyttar till Kyrkefalla redan 16.

1816-18 Lars Larsson f1752 i Sjogerstad samt en änka Annika f1770 med dotter Bolla f1812. De hade kommit från Berg 1816. Tjänstgör 1816 - 18. Fortsätter nere vid Uddagårdsqvarnen. Hans enda minne är att han saknar Bibel. Han träffar här änkan nämnd ovan som han senare gifter sig med.

Petter Hansson f1783 från Stenstorp stannar från 1818 till 19 då de flyttar till Tofvatorp.

1819-1821  Per Svensson f1783 från Sjogerstad tjänstgjorde från 1819 till 1821. Prästen noterade att två äldsta barnen vaccinerade, men ändå fått smittkoppa. Han gifte sig med Cajsa Jonsdotter f1784 i Varola.

  1. Anna Johanna var gift med Blaggars Jacupa som avled på Varbergs Fästning. och var mor till bygdens store spelman Råcka Per.
  2. Maria dör späd
  3. Jonas dör vid 10 års ålder.
  4. Maria föddes 1819 Korsgården och jag hittar henne i Överbo Rådene
  5. Sven dör späd
  6. Gustaf Kjellman f1826 skomakaren fiskare under Kappagården Hof

Två av barnen vaccinerade men ändå fått smittkoppor.
Per blev änkeman 1840, Maria Andersson som bodde på Jägaretorp, för att åren efter välja Stina Andersdotter f1781

Mjölnaren Anders Pettersson f1784 i Götene tjänar här från 1822 fram till sin död 1830. Änkan försörjes av hennes bror till vilken hon flyttar 31. Barnen återvänder till Berg

-1816 Anders Jansson f1782 flyttar till Torstensgården

1816- 17 Johannes Petterson 1 år på Korgsg q kom från Snika Q till Ö Skatteg

Mjölnaren Lars Vänfast Jonsson f1807 Bolumstorp kom från Bjärsjö 31 men flyttar redan 32 till Falköping. Han är Vänfast son. Han återkommer 43 från Ringagården. 

Linnarsson Gustaf f1815 stannar ett år från 1846

32-44 Petter Johansson f1800 kom 32 fr Heljesgården och flyttar till Bältaregården 1844. ½ Petter Johansson i Korsgårds qwaren

Per Larsson är på auction och köper ett skrin för 42 sk och Plank för 1,25 sk år 1859.

Gustaf Johansson f1831 kom 64 och stannar åtminstone 60 talet ut, brukar 1/16 Stommen under 70 talet. flyttar 79 

Per i Gatan är här 2 år från 1862

Gustaf Persson innehade kvarnen 1862.

Gustaf Biskopen Johansson f1851 driver först denna Qvarn från 1894 då familjen kommer från Borgunda och sedan Kaxa Qvarnen.

Anders och Alfred Molitor

av Blomqvist i hans papper kallad Molitorsgubben verkar som mjölnare i Bengtsgårdsqvarnen från 1891 sedan   och här. Som enkeman åldras han i Falkatorpet men barnbarnen på Tjursbacke tar hand om honom. Sonen Per Alfred Molitor var den siste qvarnägaren här i Bolum och kom 1879 och är här hela 80 talet. Nu finns inget kvar av detta berättar sondotter så vitt man inte kan hitta en gammal apel därstädes. Albin levde också som fiskare och mjölnare, men med allt smalare ekonomi, som gör att han inte längre kunde försörja sig. Av barnen märker vi Johan, som var i Amerika återvänder och bygger upp Jonstorp på Tjursbacke och fiskaren Carl Dalberg.

Allmänninge qvarnen

låg alldeles nedanför vägen och tillhörde byalaget. 

1808 nämns en qvarn under Uddagården där en ev Winnare kan ha varit mjölnare. 

Räfste tingsdom.
varigenom en qvarn tilldömes Munkagården i Bolum.
Pergamentsbrev, dat Skara den 29 april 1566.
Thenn stormäktige, högborne furstes, herres här Erik thenn 14, Sverigis, Giötes och Wendes konung medh och af man Olaf Arfveson generalis profos tillförordnade äro konungs räffsth at holla i Westergiötlandh, wi efter:ne Nils Ribbing, Sven Ribbing, Halfvår Knutson, Jöran Tufvesonn och Måns Hakonson bekennis, att then tidh wij konungs räffsth höllom i Skara den 29 Apilis 1566 kom för oss i rätta Jon Erikson i Bulumatorp och beklagade sig, att herris fuogde wille trugha och tvinga honom till at hafva enn qvarn under förnämnda torp, och kunde för:ne Jon Eriksonn bevisa, at samme qwarn hafver uthi långelig tidh legat under Munckagården i Buluma by, hvilkedt och fuogden tedt för rätta bestod therföre sade wij, at qwarnen skall blifva under Munkagården i Bulumaby, som hun tilförnedt waridt hafver, och skall fogden ingen mackt hafva till at truga och tvinga thenne brefvisare at taga samma qvarn til sig.
At så i sanning är under wåre signeter. Datum, som förskrifvit står. Anno 1566. (V.F.T. B:d 2:2.)

Hattebo qwarn

den kan man spåra om man följer bäcken kring den damm, som Hjilmer en gång hade. Henry vet att bekräfta att här har legat denna qvarn och att det gick en väg ner till qvarnen, som kallades Hattebo lia. 

Denna qvarn kan vara den, som man talar om, som varande under Munkgården Samuelsgården. Här har tjänstgjort Petter Jonsson f1791 som lämnar qvarnen för Bjärsjö 1843. Återkommer från Bjärsjö 38 och återflyttar till Bjärsjö Övre 1843.

  • En Petter från Samuelsgården qvarn finns nämnd i Auctionsprotokoll 1841 hos Petter Jonsson Kärragården. 
  • Anders Larsson f1802 kom kanske hit eller till Kaxen 44 från Bjärsjön. Det är ju han som sedan flyttar till Åkatorp och blir far till Bortbytingen ett ? på plats.
  • Petters Elfström från Vadstena kommer 45 och åker 46 om det är här eller vid Kaxaqvarnen är osäkert. 
  • Anders Mårtensson f1806 flyttar sedan till Åkatorps qvarn.
  • 1842 nämns Munkgårds qvarn Anders Pettersson f1822

Kaxa Qvarn under Samuelsgården 1/16

Qvarnen ligger på Samuelsgården mark. Till qvarnen hörde marken mellan buskaget, där stugan låg och ett stycke mark på andra sidan. I dag ser vi inte mycket av den kvarn, som ändå gav näring åt så många.

Vid en rannsakning 1732 var en Jon Andersson åbo på Samuelsgården. Det gällde en liten sqvalta, som Jon ansåg vara inräknad i arrendet på de 60 daler silvermynt, som han betalade för gården.

Kaxa Carl

Liten hemmansdel med kvarn på Samuelsgården i Bolum. Mjölnaren kallades för Kaxen och kvarnen för Kaxa eller Kaxaqvarna. Namnet uppkom efter den person Kacksa Karl, som kort efter skiftet här anlade en ”skvalta”, som sedan utbyggdes av en mjölnare från Lerdala. Kaxa Karl var antagligen son till den s.k. Kaxen uppe i Bjärsjömarken. Denne ägnade sig åt hästaffärer och inköpte den hemmansdel av Samuelsgården, varå kvarnen tills den nedlades låg samt 1940 talet revs. Karl bodde under sin Bolum vistelse i ½ mtl LarsNilsgården, varefter han också synes ha ägt någon del. Ställen i socknen tills den ifrågavarande sonen kort efter Bolums laga skifte inköpte sin hemmansdel i Stommen.

Per i Gata 

är sprungen från en mjölnarsläkt från Sniken och Korsgårdsqvarnen och fadern Lars f1775 slutade sina dagar vid Ringagårdsqvarnen. Per själv f1797 i Härlunda bygger den första Kaxaqvarn. Han gifter sig med Annika från Falbo och Päregården. Han börjar som lärling hos fadern i Ringagården och Uddagårds Qvarnen och kan med sin söner för oss i bygden namnkunniga allihop skapa sin qvarn. Som exempel på svårigheten att få en qvarn att gå runt så återfinner vi makarna uppe i en bs vid OlofGrottesgården.

Alla hans barn är för oss kända och förtjänar att nämnas.

  • Petter Murnare en bräcklig man som fick tillnamnet Lille Goe gammel han dör 1874 och hans hustru Lelle Munersa överlever honom med 30 år och vi kommer att möta henne lite var stans i bygden.
  • Hwassa Lars f1832 har kanske inte bygdens mest framträdande vandel, men återfinnes uppe vid Bjärsjön med en då magnifik utsikt över bygden. Han var bland annat far till Billingskniven. Leta Upplandsgatan i registret
  • Murnars Anners f1839 försökte sig på Uddagårdsqvarnen men slutar som laggslöjdare av god kvalitet uppe i Hästhagen
  • Lelle skräddaren som vi också åter finner på Upplandsgatan, vars söner blir mycket framgångsrika i Stockholm

Sönerna Munars Anners och Petter Murnare (Lelle Goe Gamle)

sönerna födda respektive som enligt uppgift påbörjade uppförandet av Samuelsgårdens kvarn (Kaxsa) men aldrig hann fullborda detta sitt verk.

1871-74 Svenna i Qvarn tog över och flyttade från Kaxa 1875.
på 70 talet står en qvarn egare Sven Johan Andersson i Torstensgården Segerstad
.

1874- Carl Johan Jansson f1851 kom från Götene t 80 och återvänder 82, men om det är denna el annan Qvarn eller blott Samuelsgården som han arrenderar vet jag ej. Han efterträds av Otto Vilhelm Jacobsson f1851 kom från Skånings Åsaka 83.

1883- Spåssen Otto Vilhelm Jacobsson

Han var född i Vilske Kleva 1851 och fick med tiden en dålig vandel. Vi möter honom här på Kaxa qvarn en kortare tid kring 1890. Mycket historier har varit i omlopp om denne man och lär enligt vad som berättades om hans mor vara synsk. Hjilmer kan berätta mer:
En tid bodde i Kaksa en mjölnare kallad Spåssen. Denne var en ute på Falbygden känd spådoms- och kvacksalverisläkt och var under sin vistelse här mycket fruktad för sina "konster" men även anlitad, när det gällde "botandet" av förgöring och sjukdomar på folk och fä, varom många historier voro i omlopp.
En gång besöktes mannen av en gumma borta på Askebacken, "Kattrinsa", som fått en svår tandvärk och sökte hans hjälp däremot. Nu var emellertid saken den, att i handelsboden i Broddetorp, där Kattrins man var en ibland anlitad arbetare, kort förut hade kommit bort ett par ostar, vilka denne misstänktes för att ha lagt beslag på. När gumman kom in till Spåssen, fick hon sätta sig i en stol och denne tog en för ändamålet spetsad träflisa och petade därmed i tanden. Han fick den sålunda att blöda, varpå han sade till henne:
"Gå hem å pella osten ur tännera, käring, så blir lu snart bra!"
Då blev det emellertid en oanad fart på gumman, som naturligtvis kände sig träffad och trodde att Spåssen såg mer än andra, och utan ett ord till tack eller farväl, satte hon iväg hem som skjuten ur en kanon samt lät sig sedan aldrig mera avhöras.
"Kattrins-Anners" - så benämnd efter sin lagvigda hälft - hade haft förmånen att på handelsmagasinet, där han då och då arbetade, komma över en präktig ost utan att någon råkat få se, när det hände. Det var sedan ett väldigt kalasande i hans hem. Men osten var gammal och ram och satte sig i gummans hans något ihåliga tänder, som började värka av bara den, så att hon en dag fann sig nödsakad att gå till den i Kaxaqvarnen bosatte s.k. Spåssen, som var en mångkunnig karl, och söka bot därför.
Spåssen ägnade gummans "matsalsmöbler" en liten granskning men företog sig inget utan sade bara: "Gå hem å pella osten ur tännera, så blir lu noj bra ijenn !" Gumman blev vid detta "doktorns" yttrande röd och vit om vart annat och visste i hast ej, vad hon skulle tänka eller tro.

Spåssen var son till den kända Spåssan i Falköping, vilken varit en överdängare i att veta om allt möjligt, ett rykte som även, i mindre mån, vidlådde barnen. Gumman kunde nu intet annat tro än att hon genom sitt besök hos honom röjt sin och mannens hemlighet och tog ett hastigt avsked. Så var dock ej riktigt fallet, att döma av vad som hade sluppit ur den fruktade, då någon omtalat historien om en viss försvunnen ost och framkastade misstankar om vart denna
tagit vägen, varvid han dragit sig till minnes gummans besök och hennes på hans ord
underliga uppträdande. // Ond 1930-tal

Han återfanns sedan på Isaksgårdarna i Sätuna och Hjilmer berättar
Brosses anställdes som brukare av Storegården Sätuna utmarker. Det var en stor kraftig karl, som såg ut att inte vara rädd för att arbeta, som i själva verket inte var rädd ens för fan själv. Denne hade dock en icke alldeles oklanderlig fräjd, i det han var en illa beryktad slagskämpe och dessutom son till den ännu mer illa beryktade s.k. Spåssen i Falköping, vilken var en trollkäring av toppklass. Mannen hette enligt kyrkböckerna Axel Jakobsson men benämndes i dagligt tal Spårssen, vilket då det ej var bra benämna vilddjur vid deras rätta namn av sätunaborna omändrades till Brosse, vilket syftade både på sinnelaget och härstamningen. Vare sig nu denne icke med lättvindiga medel nog förmådde bemästra den "hedniska" naturen här uppe på utmarken eller ej är okänt, men vad man vet är, att Brosses varaktighet där ej ens skaffade honom s.k. hemortsrätt.

Försökte sälja N Skattegården och tog med sig inteckningarna till Skövde varvid Petter Petterssons far hann i fatt honom innan han tagit ut några pengar på dessa inteckningar. Nedsätter sig vid torpet alldeles vid Dongaledet och det är möjligt att det är han som bränner upp stugan men vågar inte ta ut försäkring då där fanns vittnen. Det sägs även att här förekommit incest och att han tog livet av sina barn. Jag återfinner honom på Jonstorp mellan 04 och 05 där han vill ha intyg till äktenskap 1905 och där man konstaterat att äktenskapet upplöstes 19040330 han kom från Hornborga 04 och flyttar till Forsby Sventorp 051114 fr Sätuna 01 till Skattegården från Isaksgården 01 till Hornborga.

Ännu idag vet man att berätta om Spåssens härjningar i Ingatorp där han sambo med en kvinna som kallades Findon, men också sannolikt våldförde sig på Isaka Matilda och gjorde henne med lifsfrukter och att barnen dog utom den siste spädde nog på ryktena.

Oskar Fredrik Forsman f1857 fanns här som arrendator under Samuelsgården under perioden 90 och 99 med sin familj och kom från Snikens Q och flyttade sedan till Bosgårds qvarnen i Häggum där vi kan följa honom till dess efterträdarens Anders Larssons son kommer och tar vid därstädes. Han hade 12 barn som sedan sprids för vinden.

Anders Gustaf Larsson f1851 Fröjered hade under många år varit mjölnare Fröjered och mellanlandat i Larv innan han kom hit omkring 1900. Hustrun dör 01 och familjen splittras mest till Berg redan samma år och han flyttar till Baltak redan 1904. Mer är inte känt om honom. Enligt Hjilmer lär han ha försökt sig på att bygga om qvarnen. Den enda ättlingen vi kan spåra är Fredrik Simon Larsson, som jag återfann som mjölnare i Bosgårds qvarna i Häggum från 1920 tillika kyrkvärd.
Han lämnar plats för en Carl Johan Magnusson som är än mera anonym då han kommer från Skallmeja 01 och ett år framåt.
Gustaf Andersson Andrén f1871 prövar 02-03


Detta är Kaxaqvarnen innan den revs med Lilla Böljan och Hornborgasjön i bakgrunden

Biskopen eller Kaxen själv på sin ålders höst

Kaxen Anders Gustaf Johansson Biskopen

f1851 biskopen baptist och missionsmedlem, kom från Korsgårds Qvarna via Berg 1905. Han hade dessutom passerat Ryckla qvarn. Han var son till mjölnaren Johannes Danielsson i Stålkvarnen, Lerdala, och hustrun var smedsdotter från Öredal i Hangelösa. Han kallades biskopen och var med i den religiösa väckelserörelsen som drog över bygden. Frun går ifrån honom redan 1908 och han själv dör 1931 efter att ha drivit qvarnen till 1920. Sedan qvarnen efter Biskopens död, med ,medgiven rätt till bostadsbyggnaden för dottern Gerda försålts och fått stå och förfalla revs denna i mitten av 1940 talet.

Kaxa Gerda

Dottern Kaxa Gerda 

f1876 Sedan kvarnen efter mjölnare Johanssons död, med medgiven rätt till bostadsbyggnaden för dottern Gerda försålts och fått stå och förfalla revs denna i mitten av 1940 - talet, medan dottern, f1876 i Broby, alltfort bebor den ålderdomliga stugan berättar Hjilmer. Kaxa Gerda är trots sin ålder ett ännu vitalt fruntimmer, som det ej är så gott att slå käft med och få sista ordet. Kaxa Gerda var en talför kvinna kom som mejerska till Hvarfvén 1910 med sina två barn. Som hon själv uttryckte det hela: "Jag har klena ben men skaven har jag igång". Hon har ett gott minne. Ordspråksmättat och fyndigt är hennes uttryckssätt och detta gör henne till en i orten omtyckt sällskapsmänniska, ehuru med ett sorderande föregående, som måhända gör folk litet respektlösa mot henne, ehuru hon aldrig står där svarslös. Som exempel en gång, när man i hennes sällskap tadlade en flicka, som råkat illa ut och ej kunde med säkerhet uppge fadern till sitt undfångna barn, vilket antagligen av henne togs som en pik om hennes egna ungdomssynder och föranledde henne, att lägga sig i talet med yttrandet: "Va ja har vôrtt i min da, rejäler har a allti vôrtt - ja har aldri hatt mer än en (karl) telikers".

  • Gossen John  hade epilepsi och dras ner i qvarnen redan 1922. 
  • Dottern Greta f1906 blir gift till en förmögen man i Värmland.

Uddagårdsqvarnen

En Anders Pettersson är på auction 1859 och står skriven som boende här. 
Gustaf Johansson f1831 är mjölnare någonstans 62 tom 63
Här står sedan en Qvarn, som ägs av Johan Andersson i Thorstensgården Segerstad kan vara Sven i Qvarna fram till 74, sköts av Johan Krans f1842 68-69. Mjölnaren Johan Krans f 1842 under 1873 - 76, Johan Pettersson arrenderar 1/16 dels q

1826 var ägarförhållandena dessa Anders Pettersson för Korsgårdens Qvarn i Bolum, Lars Andersson såsom egare af Källegården och Lars Olofsson för Vestorps qvarn, efter fullmakt, anfört protest, deröfver sökande påminnelser afgifvit;

En Per i Westorps qvarna har köpt en huggjärn för 6 sk 1841 i Kärragården. likaså en  Per i Wästorp qvarn som köper ett 1 får med lamb för 6 Riksdaler.

Vi har några skvaltqvarnar som ligger nedom byn och det kan vara Tomtens Qvarn, som vid rannsakning befanns ägas av hans exellens greven Lagerberg.
Härtill har vi Heljesgårdens qvarn, som Lars minns och berättade om.

1796 Qvarnställen finnes till Uddagården, Korsgården och Samuelsgården flera lägenheter finnes icke till detta Byelag.

 

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan i Bolum ] [ Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ]
[underordnad] Uddagårds Qvarn ] [ Innehåll ]