Kommunen

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan i Bolum ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] [ Kommunen ]
[underordnad] Farsorter ] Skolor ]

 

När vi idag talar om Bolum socken eller by så inbegriper det alla byarna Bjellum, Bolumtorp och Bolum. Väljer Du att besöka någon av dessa byar för att studera dess historia så klickar Du dig fram. Skulle däremot Hornborgasjön vara föremål för ditt besök, så är det bara kliva ut i träsket.

bolum.GIF (8622 bytes)

Fornlämningar

  • Jättnäsängarna Jättnäsrörs = ängar vilka vora fulla med begravningsrör dels uppkastade mitt uti och dels ouppkastade. Dessa rör hade en omkrets av 100 alnar och en höjd till 4 till 5 alnar. På några av högarna voro mindre stenar uppresta. På ett avstånd av 50 alnar från sjön och på jämna marken låg tvenne cirkelrunda stensättningar av 20 alnars diameter, de kallades Torsberg (Varje by hade under heden tid sin särskilda begravningsplats, vanligen låg den  på odlingsbar backe i byns närhet. Detta synes ha varit ett typiskt gravfält från järnålderns senare del). Dessa ängar kallas Jättnäsängarna och hör till LarsNilsgården och dels till Grottesgården. En sägen vill veta att här fordom låg en by.
  • Backens ägor jordblandat röse med fotkedja. Röset är skadat i mitten, skattsökare(?). I närheten har bronssaker hittats. Vid utfarten från gården skadades en hällkista kallat Gullröret.
  • Uddagården jordblandat röse.
  • Kärragården gravröse fylld med odlingssten, En i mitten stående föga synlig sten möjligen en bautasten.
  • Tomten 1/8 mtl förr fanns en domarring samt ett gravröse, som skadats svårt vid uppförande av gårdsbyggnader. På södra sidan av moränåsen finns resta stenar och i norra ändan med fotkedja försett röse, varav 1/3 hamnat i en stenkross.
  • LarsNilsgården och å Grottesgårdens mark En rad rösen norr om LarsNilsgården mellan Grotte och Esbjörnsgården finns två domarringar som tangera varandra samt en annan egendomlig stensättning.
  • Milstolpe av sandsten i Bolum by.
  • Råberget ättestupa.
  • Peggastenarna I Bolum östra gärdet ett fornminne, Hilfeling. Ursprungligen torde detta ha varit en fyrkantig stensättning, men vid sagda tid syntes knappast mer av densamma än en vinkel, vars längsta sida var 40 och den kortaste 25 alnar. Stenarna stod i hörn av en åker kallade Peggastensåkern. Några enstaka stenar stod kvar i åkern. Senare omtalas Peggastenarna såsom en domarring norr om byn 9-10 m i genomskärning. Namnet anses ha kommit antingen av stensättningens spetsiga form eller därav att man här gned bort piggar. Enligt vad Kylen efter en äldre person uppgiver skall här omkring 1790 ha hållits ting väl byastämma. Då dömdes de bönder, som ej besått sina åkrar till stryk och straffet verkställdes på platsen. Ifrågavarande stensättning finns ännu kvar om än i skadat skick.

    På en höjd det så kallade Östergärdet i Bolum socken ungefär mitt för den plats där kyrkan med samma namn fordom stått, finnes på en åkerren ett antal större stenar uppresta. Dessa stenar, som tydligen bildat en inhägnad av fyrkantiga eller rektangulär form kallas av de närboende befolkningen gemenligen för Peggstenar. Peggar = bölder eller finnar. En gammal sägen förtäljer om att stenarna omslutit en pestgrav och att här varit en pestkyrkogård under den tiden då Digerdöden härjade i trakten. Sjukdomen, som berättas ha angripit både människor och djur, säges ha yttrat sig genom peggar och blodspottning, varefter döden merendels följde på tredje dagen. Om stenarna ha äldre personer även berättat, att de som barn blivit skrämda för att vidröra stenarna eller närma sig platsen där de stod, emedan man då trodde att de skulle bli behäftade med peggar. Orsaken till denna rädsla är nog att söka däri, att man till en början av fruktan för smitta ej vågat närma sig platsen och sedan har traditionen för med sig densamma tillika med sägnen. Se mer under Stommen

Digerdöden

Från digerdöden säger sägnen att en enda kvinna från Bolum överlevde. Efter mycken spanande upptäckte hon att rök steg upp från något ställe i Gudhem. Hon gav sig dit och på kullen såg hon en enögd man, vilken liksom hon hade blivit skonad från pesten. Dessa bildade hjonlag och blevo enligt sägnen stamfäder för ortens nya befolkning.

Midsommarbacken

Norr om byn reste man fordom midsommarstången och tände påskeldar. Här finns den så kallade Kostenen, på vilken grannafogden satt och räknade byns kreatur, då dessa om våren släpptes på bete. Det berättas att man lett korna runt stenen, troligen för att därigenom få tur (Lycka) med desamma.

Blixerör

Ligger på gränsen mellan Skattegården och Hansagården i Hof. Här sades det fordom brinna ljus. 


Bolums Kommun

Den gamla sockenstämman har medeltida anor, som rörde prästen och kyrkan men kom att handlägga frågor om vägar broar och sockenmagasinen. På 1700-talet tillkom frågor kring brandstod, hälso- och sjukvården och utövandet av tillsynen över bettlare och s.k. lösdrivare den s.k. sockenrättskipningen. Understöd till fattiga var en vanlig fråga. Stämmor hölls 1 maj och vid Michaeli, slutet av sept. Prästen var ordförare som det heter här i socknen och skrev protokollen. Gällstämma hölls när hela pastoratet var inblandad. Från 1843 tar en sockennämnd över borgerliga ärenden såsom sjukvård och kyrkorådet fortsätter under pastorns ledning med kyrkliga frågor, vilket kommunallagarna från 1862 bara bekräftar. Viktiga funtionärer vore sexmännen, som övervakar ordningen och drev in böter. Härtill kom vissa kyrkliga uppgifter och tillsyn över rotehjonen. Rotemästarna svarade för sedlighet och tillsyn över nöjeslivet inom respektive rote. Dessa befattningar försvann i och med kommunallagarna 1862. Från denna dag kallas de kommunalstämma resp kyrkostämma. Kommunalnämnden verkställande och handhar sjuk och fattigvård. Kommunalstämme protokollen före 1881 saknas för Bolum socken och som fram till 1971 lär ha legat i Torbjörntorp.

Kommunbildningen 1862

S. S. Pr. i Bp 1862 7/12:
Med anledning av kommunalförfattningen av den 21 mars 1862 voro pastoratets röstberättigade medlemmar kallade att inom sig utse och välja behörige och för kommunalstyrelsen skickliga ordförander och ledamöter.
I avseende till de särskilda församlingarnas olika antal av fattiga och tillgångar att dem försörja önskades särskild styrelse för varje församling, huru ringa till antal och folkmängd den kunde vara, och valdes nu för

Broddetorps församling:
L F Edström i Toltan Vojtec till ordförare och
Anders Jonsson i Frimansgården till v ordförande,
samt ordförande, v. ordförande Gustaf Nilsson i Gulltorpet och Anders Arvidsson i Per Håkansgården till ledamöter av kommunalnämnden.
Till revisorer valdes patronerna G. J. Drakenberg och J. H. Braun

Hornborga församling:
Herr patron Drakenberg till ordf. och
Johan Petter Andersson i Nedre Skatteg. till v.ordf. samt
till nämndledamöter utom desamma Sven Andersson i Hwassagården. o Johannes Larsson i Ringagården. Revisorer bliva Carl J. Kjellander och Anders Pettersson i Ringagården

Sätuna församling:
Possessionaten Fredrik Vilhelm Berggren på St Weka till ordförande och Lars Svensson på Båltorp till v. ordf. samt utom dem
Fredrik Svensson i Lilla Weka och Lars Kristiansson på Berg.
Revisorer : Per Jonsson på Båltorp och Carl Ekenberg i Storegården Sätuna.

Bolums församling:
Gästgivaren K.O. Sundler till ordf. och nämndeman Anders Pettersson i Kärragården samt
i nämnden jämte de nämnda Petter Larsson i Kärragården, Lars Andersson i Besgården Bjellum, Gustaf Pettersson i AndersTorstensgården Hof, och Jonas Eriksson i Törnagården Bolumstorp.
Till revisorer valdes fanj L J Forsblad i Korsgården och Gustaf Andersson på Stommen.

Därefter valdes ett för hela pastoratet gemensamt kyrko- och skolråd.

Anledningen till att i Bolums kommun ett större antal ledamöter invaldes i kommunalnämnden, motiveras ej i protokollet men torde ha varit den att varje byalag ville vara representerat i densamma.

* 1. / Ej ordagrant.
* 2. / Nej att i Hov en fattigvårdsstyrelse var särskilt.

Orsaken till att Bolum införlivades med Gudhem och därmed Falköping var att kyrkan var placerad i Bolum och man ville inte administrativt dela pastoratet. Ernst Biljer var med om att föra frågan mot Falköping i hamn på 40 talet, vilket ju är att djupt beklaga.

Ordningsväsendet.

efter 1862 effektiviserades ordningsväsendet och en avlönad fjärdingsman ersatte rotemännen och ordningsmännen. Sänkningsföretaget och fisket fordrade ordningsmän. Ljustring med bloss var förbjudet i Hornborgasjön.

Nämndemän från kommunreformen 1863.

1. Anders Jonsson, V. Bredegården – 1866.
2. Petter Larsson Kärragården – 1870.
3. Anders Eriksson Uddag. – 1874.
4. August Larsson Källegården – 190
5. E. O. Hvarfvén - 193
6. Emil Hoffman, SvenNilsgården – 1951.

Kristids-ordf.

1915-1918 Johan Andersson, Uddag.
1919-1920 G. W. Hoffman, Korsggården.

Komunalt

Bolum: Ord kommunalstämma hölls den 22 dennes. 
Att granska debiterings och uppbördslängderna utsågs Linus Larsson Kärrag, Johan Andersson Uddag, och Nat Jansson AndersGunnarsg. 
Till rev Otto Dahlén Vänersnäs, f lantbr Aug Jonsson Nord Bredeg, med Emil Jonsson som ersättare.
Till taxeringsnämnd Ivar Jonsson Vässtorp, mejeriägare G W Hoffman Korsg, ers Rickard Andersson Bäckag och Otto Dahlén . 
Som ordf i kommunalstämman G W Hoffman Korsg och vise ordf E O Hvarfvén Samuelsg.
Till ledamöter och ersättare i pensionsnämnden för 4 år, Sigfrid Johansson Kärrag, Emil Hoffman hov, Alexander Karlsson Änkeg, Johan Andersson Uddag, Alfred Johansson AndersTorstensg och G Johansson Sörgårn. 
Till dispensärverksamheten vid Ekeberg anslås 25 kr. Hundskatt 5 kr, medel till fattigvården. Bolum ord. kommunalstämma. Hundskatt om 5 kr att användas till fattigvården. Assar Blomberg författar en historisk skrift som skall kosta 2 kr. Tryckkostnaden för 500 exemplar uppgick till 400 kr. Han begärde att varje socken skulle ställa upp med garantier. Men stämman lämnade hans ansökan utan avseende. Beslöts att Lindströms stuga i Böljan Sven Andersgården skulle rivas och veden skulle gå till de fattiga.

Fattigvårdstyrelsen 

finns dokumenterad från 1873 till 1935.


Kommunalordförande Bolums kommun.

Såsom kommunalordförande i Bolum ha från kommunalreformens genomförande tjänstgjort

  • K O Sundler å Gästgivaregården 1863 – 1866. (Lars Johan Forsblad ?)
  • Gustaf Andersson å Stommen och Munkgården 1867 – 1873.
  • Anders Eriksson först å Slätterödjan och sedan i Uddagården 1873 – 1889.
  • E. O. Hvarfvén först å Gästgivaregården och sedan i Samuelsgården 1890 – 1905. (1907)
  • Valerius Hoffman först i Gästgivaregården och sedan å Korsgården 1905 – 1925.
  • Gustaf Johansson i Sörgården 1926 – 1935. (senare fattigvårdsordförande)
  • Johan Törnbergsson först i Törnagården och sedan i Folkskolan 1935 – nu (1947) tjg (1935 – 1952-01-01)

Ordförande i kommunalnämnden

  • Anders Eriksson
  • Oskar Hvarfvén
  • 1906 1923  Valerius Hoffman Garpegården Korsgården.
  • 1924 - 35 Gustav Johansson Sörgården
  • 1936 Einar Johansson Torstensgården
  • 1936 - 1951 Johan Törnbergsson.

Biljer och Arvid Bäckström var drivande när det gällde att föra över socknen till Gudhem.


[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan i Bolum ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] [ Kommunen ]
[underordnad] Farsorter ] Skolor ] [ Innehåll ]