utgår vi härifrån och går Österut så kommer vi till enklaven Örekull,
som skjuter in från Brunnhem mot hjärtat av Falan. Vi går in här men vill Du
fortsätta söder ut mot kyrkan så klickar Du här
Söder om denna väg låg först "Kjelléns" (18) och sedan Ringstorp (19) eller "Fattig Pera"
båda på Bosagårdens skifte.
Carl Johan Kjellén
f1815 i Åsle hade tjänt utmärkt väl under 29 år under Bosagården och vi har en
notering om att han bodde på Emma på Åsen Segerstadsfalan om den nu är
något av värde. Han var gift med Maria från Dala men om deras tre
överlevande barn har jag ingenting att berätta. Om Kjellén har myndigheterna följande att förtälja: Enligt stamrulla utfördes torpsyn
å soldattorpet då under Bosgården år 1860. Den 21/2 permitterad till 1/5 att arbeta på jernvägen vid Mullsjö inom Regementets stånd. 2 kor, 2 får, 1 häst (3 barn). Torpet medelmåttigt - mycket jord sköter den sjelf
men illa, snuskigt omkring sig. Kjellén hade varit soldat i 29 år under Bosagården
och vid sitt avsked får han dock bedömningen skött sig utmärkt väl. Som sed var
bygger han sig sin stuga på hemmanets mark. Han är gratialist men går ändå
ut som rallare för att få in lite extra pengar. Efter hans död 1885 flyttar hustrun
till Stenstorp och barnen är anonyma.
Efter Kjelléns död bodde med hemmansägarens medgivande en fattig utsocknes familj en tid i stugan, men efter påtryckning av sockenborna kom han en söndag dit och tog med sig fönstren till stugan för att göra den obeboelig. Man var nämligen rädd för att få familjen på socknen, och därför gällde det att i tid bli av med
dem.
Ligger strax öster på Bosagårdens mark förpantning.
Soldaten Anders Ring
f1797 kan ha varit soldat i Dala, men han har förbryllat, troligen brukare
under Hovmansgården, torp under Ramsgården och sedan inhyses i detta
undanskymda ställe. Han var för övrigt son till Lars Larsson från Stenkrogen
och Åsen strax bredvid. Hans enka under 25 år Annika bor här till sin död
1870 och får dela bostad med andra inhyses här som
Av barnen återfinner vi Jonas på Ringsbo under samma
gård övriga barn har jag intet att förtälja.
inhys Anders Bengtsson
f1811 fanns på Lummerilund och hans hustru finns här från p 58-67, då han
dör men hustrun Cajsa Andersdotter stannar p 68-80 som inhys enkan krymplingen
men flyttar till Rådene sedan.
inhys Gustaf Nöjd
f1848 står här men han lär ha åkt till Amerika. Han kopplas annars till
Lilla Brunn.
Målare Lars Andersson Dahlström
f1854 fanns här perioden 75 - 6 och återfinnes då på Lummerilund, men åker
även han till Amerika.
Per Jonsson Fattig Pera
f1825 från 1876 till sin död 1906. Han hade varit torpare under
Klåckaretomten och barnfödd i Segerstad. Han skrivs som förpantningsägare
under Bosagården 1890, men barnen är utflugna då. I övrigt är han anonym, som så
många här uppe. Hans hustru Stina överlever honom med några år och dör
här på stället varefter det troligen försvinner. Elisabet Betty kom
hem från Amerika och skötte om föräldrarna.
Det finns tre olika ställen på Apel enligt hfl vilket inte Hugo noterat och
det kan ge problem. Det ligger söder om Örekullen mitt inne på Falan och någon
direkt stig dit in finns inte. Den ligger annars direkt öster om Dahlbergs. Vi
vill gärna berätta att Örekullen skrevs på 1740 talet som Öfvre
Kullen.
Denna utjord är ifrån kyrkan 1/6 mil belägen och gränsar i
wester till Krono Parken Billingen i norr till Orrekullens giärde och i öster
till Lutorps äng samt i söder till Påvagården. Året för insteningen 1765
är lyckan obebyggd och brukas som beteshage emot en årlig ränta till
Segerstads kyrka, som då tydligen skrives som ägare. Enligt ett syneprotokoll
från 1760 noterar man att från ett skogs Commissionsprotokoll från 1684 här
fanns en hage med et torp, men nu 1760 en hage Apellön kallad, för vilken
räntan erlägges till kyrkan. Man noterar vidare vid detta tillfälle att ett
hörn av hagen skjuter in litet i Parken, men man ansåg inte detta gav
anledning till anmärkning då Krono Parken därav intet blir lidande.
under Lutorp första gången jag stöter på namnet Apelön är när soldaten Lars dör
1745, men vem han är vet jag inte. Här finns också samma år brovaktaren
Henrik Tieder nämnd, som dör detta år. Torparen Jonas Blomqvist finns här
1768 då som Ön.
Sven Andersson 1778-1805
f1742 i Broddetorp finns perioden 97- 11. Han var gift med Brita från Gudhem
och efter Svens död återfinnes Brita på fattigstugan. Vart sedan deras två
döttrar tar vägen vill inte kyrkböckerna berätta. Inga Carlsdotter
föder sin oäkta Johannes här 1811 och då finns Sven Andersson här
Sara Andersdotter 1783-91
en Göteborgsdam som var gift med soldaten Stålfeldt, som var knuten till
Korsgården i Bolum finns här perioden 83-91. Dottern Anna figurerar i
husförhörslängderna och blir moder till Anders Kjell
f1782.
Anders Bryngelsson 1797-1805
f1726 i Varnhem finns här perioden 1797-05 gift med Maria har varit torpare
under Hulegården och Torpa och kommer hit omkring 1763 då de enligt
födelseboken får en son Erik som föddes här på Öna 1763. Under
aktuell period njuter de fattigmedel. Om familjen i övrigt är inget
känt. Han tog emot nygift par 1779 Petter Persson från Ranstad.
Olof Andersson
f1786 hade varit brukare på Sörgården i Ulvstorp där han var född och
fann sin Greta brukade Lutorp, sedan här, där han finner en plats vid sitt
åldrande omkring 1841. Han dör 1847 och lämnar sin änka Greta Svensdotter
f1791 här. Familjen har i övrigt inte lämnat några spå i bygden.
Lisa Persdotter
Andreas Israelsson
f1827 finns skriven här på 1850 talet under sin barnsalstringsperiod innan
han på 60 talet flyttar till Kyrkliden som dräng på Prestegården. Troligt
är att torpet rivs därefter. Han gifte sig med Inga Sofia, och som vanligt var
förr så föder paret sitt första barn hos sina föräldrar innan de får
plats här på detta ställe som inte var särskilt högt skattat. Andreas
återvänder ju med sin familj till Israelstorpet längre upp.
Lite osäkerhet råder om Apelöna Öna och Apelhögen är identiska.
under Bosagården men skild från Apelskogen !
Anders Pettersson
f1820 på ett torp under Dreven på Barnegården. Han har arbetat på
Hulegården och bor här med sin soldatdotter Båld från Brunnhem många barn får de
men blott tre når vuxen ålder. Anders bor här inhyses från 1852 men flyttar
till Bistorp under Bisgården och fortsätter sitt hantverk. Anders Pettersson f1820 finns här från 52 till 67+ han bodde senare
på Bisstorp. Obs det finns en duplett. Barnen som tog namnet
Segerpalm Vi nämna Ida Segerpalm, som
blev lärarinna, och Johannes en studerande som tog tjänst vid järnvägen och
blev stationsskrivare i Halmstad med många barn att försörja.
Tillbaka till
(Lättaste sättet att komma åt platsen är från Hästbacken väg 48)
Intresset för skogen ökade på 1600 talet, när man kunde göra pengar på
virke och tjära, och begreppet hijderidare instiftades som hade till uppgift
att 2 gånger per år genomrida markerna för att avsyna att inga bärande träd
avverkats. 1647 års förordning förklarades Billingen för frikallad park,
fridstörare hotades med hårda straff. Här på platsen ligger Orrsjön, som
enligt beskrivning från 1785 berättar om att laxöring fanns här. 1838 i
samband med skogsdelningen i Segerstad avskiftas även detta område men
stadsfästes inte förrän 1842, då man avsätter ett område för de två
skogvaktare som här stationerades. Här fanns ett ställe om 9 respektive 16 kappland
med tillhörande odlad mark.
Anders Gallén
finns noterad som kronoskogvaktare och som 1763 bodde i Segerstad, men vi
återfinner honom sedan som skrivare på Estorp hos C Malmstedt. Han hade
instämt borgmästaren i Skövde för misshandel med piska trots sin
uniformerade klädsel. 1822 hade vargar rivit 40 tal betesdjur och det är
sannolikt att man då anlade en varggrop i anslutning till Orrsjön och att man
härifrån arrangerade vargdrev. 1825 kom krav på att 300 man skulle avjaga i
Syd Billingen med spjut och yxor.
Johan Lindström
f1792 kan ha varit skogvaktare på Billingen här 1844. Han var gift med
Maria från Varnhem. Sonen Adam tar vid, Eva gifter sig med torparen Johannes
Jonsson Dotorp, och Charlotta vet vi inget om .
Adam Lindström
f1829 som kom från Varnhem 1854 till den mindre av
stugorna och finns här perioden 1858-73. och gifter sig med Lovisa och de fem
barnen och familjen återfinner vi 1890 på Store Kullen Varnhem, där Adam
står som hemmansägare i en mindre lägenhet.
Lars Larsson
f1803 mjölnarson från Systra Qvarn har varit skogvakt i Varnhem och kommer
troligen hit efter 1840 och stannar till sin död 1871. Han valde Ulrika från
Härlunda som lämnar honom och han gifter om sig med Johanna från Israelstorp
på Falan.
Av barnen kan vi möjligen följa Per Vilhelm, som blir folkskollärare i
Tillberga. Troligen bor de i den större och här fanns häst två kor och
gris.
1871 skall Larsson och Lindströms efterträdare utses. Gustaf Andersson
skriver på ett kontrakt.
Gustaf Andersson
f1832 från Åsled finns här från 1871 till sin död 1903. Han valde Ulrika
från Acklinga. Sonen blir soldaten Carl Oskar Lidén i Varola och dottern
gifter sig med Otto Ullberg i Berga i Varnhem med ett tvivelaktigt rykte,
i hans samarbete med Blinningen.
En okänd Otto Johansson efterträdes av
Anders
Johansson
skogvakt f1837 i Gudhem finns här från 1883 och dör på platsen 1910.
Maja Stina följer honom efter några månaders sorg.
Sold Anders Vilhelm Qvick
f1855 och själv soldatson från Pikagården i Brunnhem från 1907. Anders
tar med sin mor hit upp. Han gifte sig med Matilda från Varv och paret flyttar
in i den större av stugorna. Han dör 1946 här på Orrsjö efter nära 20 års
änkeskap. Matilda berättas ha ett stort intresse för blommor och hon hade en
praktfull trädgård. Dörren till stugan ledde in i en farstu och till höger
hade han ett stort rum med kamin, som han avnjöt från sin gungstol. Till
vänster fanns en sovkammare. Vid denna period användes den mindre av stugorna
som snickarbod, med hyvelbänk och svarv. 1930 revs hus och ersättes med
nuvarande. I ladan fanns ett par kor och ungnöt, oxen Tire ersattes efterhand
av en häst. Laxöring fanns i sjön, som fångades med långrev. Fisken
försvann sedan man började salta vägarna. Tranor häckade tidigare här uppe.
Skogvaktaren blev mer av förman och skogsvårdare.
sonen Halvdan Qvick
f1895 tar vid och dör här 1970. Var på K3 några år men återvände hit
upp. Halvdan var en humorist och berättare och en god jägare.
|