Slätterödjorna Slättröjes

Nu ett ⅛ mtl nämndes 1564, och kallades då Slettröd. Ordet troligen av adjektivet slät. Omtalas som kronotorp 1564. Utgjorde 1685 ¼ mantal krono, som var anslaget för militärt ändamål. Äldsta kända dokumentet på gården är daterat från 1695 då det står såsom utrote till det rusthåll med Backen i Bolum och Överstegården Amundtorp som stamrote. Hjilmer skriver: ett liten under 1800 - talet ofta skiftad och ägarebytt före detta intäktshemman vid namn Slätterödjan, på sin tid ansett föga för mer än ett bra torp. En märklighet är att enheten tillskrives Bolum i samband med skiftet.

Marit Jonsdotter

är kanske den första som vi till namnet känner och vi finner henne i dödboken från 1707 och begraves väster om kyrkan i en ålder av 69 år.

Håkan Larsson

gift med en Ingeborg Larsdotter har en dotter här uppe, som heter Annika och som dör 1762. Hon kommer med sin man Hans Andersson 1731 och han finns här fram till sin död 1759 och hon dör 1762.

1731 - Hans Andersson

f1701 dör här på Slätterödjan i huvud och bröstvärk såsom Åbo 1759. Hans far Anders Björnsson och mor Lisbet Hansdotter finns kanske här. Han är gift med Håkan Larssons dotter Annika och kommer hit 1731.

Håkan Hansson

f1731 skrivs som Åbo här uppe när han 1756 gifter sig med Beata Jonsdotter. Dessförinnan hade han ett oäkta barn med en Stina Svensson, som var piga på Lunnagården.

Måns Persson * Gunilla

med barnen Karl och Karin. Vigselboken gav då det överraskande tillägget att hans hustru hette Gunilla. Karin gifter sig med Jon f1755 född här på stället.

Karl Månsson

f1755 återfinnes såsom brukare av Slätterödjan. Hustrun Elin och svärmor Gunilla tog han med från Ving. Elin föder honom 4 barn varav Maria först arbetar på Holmagården, men kommer hem och föder en son Johannes f1815. Dottern Maria försvinner igen och kommer eventuellt åter för att föda en dotter Inga. Maria ser vi mer om nedan. Bolla däremot vet att gifta sig och få en man, som försörjer henne, Slätterödja Bolla kallad. Maken kommer från Gudhem 1814 och är f1798, men det är allt vi vet.

Han kan ha tagit med drängen Anders Andersson f1765 i Gudhem, som dör samma år som Karl 1799. Karl är med när Anderstorp skapas 1781 och säger sig inte ha synpunkter på att hans kreatur tar skada av att lägenheten instängslas. Karl har en syster Karin Månsdotter, som säljer sin del i Slätterödjan till sin broder Karl. Brevet är daterat 1796. Denna handling tyder på att det måste ha funnits en Måns, som ägde hemmanet, innan sonen Karl tar över.

Efter Karls död 1799, gifter enkan Elin om sig 1801 med Anders Andersson från Gudhem f1765, men där blir inga överlevande av de fyra födda. Jonas Andersson i Källegården blir förmyndare för Carls båda döttrar varav Bolla nedan är en av dem. Det framkommer efter Elins död att förmyndaren måste ingripa för att skydda barnens rätt, speciellt som Anders Andersson gifter om sig något år efter Elins död. Vi sammanfattar våra rön

Maken Anders Andersson 

f1765 överlever Elin, som dör 1808. Anders stäms 1810 No 85 av Jonases i Källegården för att inte rättmätigen hantera särkullsbarnen Bolla och Maria fått ut arfvet mer i lösöre än i lös egendom. Vi får se hur ärendet avlöper då de får uppskov till vårtinget. Året efter vill Jonas ha en medförmyndare i Johannes Larsson i Nolgården Tovatorp och får så.
Anders gifter om sig med Maria Anderses hustru. Deras två barn lämnar inga minnen i bygden men blev nyckelpersoner från Storegården Holmängen. Faderns enda merit är att han står antecknad som sockenman vid ett protokoll 1805 den 22 november. Jo, dottern Inga är vaccinerad och Anders dör späd i samband med att familjen flyttar till Holmagården, där familjen får ytterligare tillökning.

Anders Andersson har under sina åtta år i den äkta sängen gjort en insats för att gården skall utvecklas. Här kan vi plocka från ett rättsprotokoll följande beskrivning av gården och den rättssäkerhet som krävdes.

Härtill kommer en övenenskommelse som dock inte finns undertecknad av Anders Andersson själv och som lyder 

1811 återkommer bråket om förmyndarskapet No 12  1811 men han skall inställa sig 1812 och rdogöra för saken . vi får se 

Anders Andersson kan genom förlikning med förtroendemännen få ¼ i Holmagården mot 38 Rd i ersättning mot att Bolla och hennes syster får behålla Slätterödjan med underlydande torp. Anders gifter om sig och flyttar till Holmagården och gifter sig hemmadottern Maria från Storegården i Holmängen och får med henne barnen Inga som genom Sjödal för generna vidare in i nutiden och Jonas som blir anfader till innevånarna i Stora Ingatorp. Han gifter om sig ytterligare en gång med Greta Jette soldatdottern f1794.

Bollas syster och därmed styvdottern Maria till Anders stannar på stället och gifter sig med en anonym Jonas Larsson och makarna dör kring 1844 då Bolla kommer tillbaka från Hedan i Gudhem sedan hennes make gått vidare redan 1830.

I denna perioden passerar några personer som vi ändå vill berätta om 

• Fd. Soldaten Jan Segerfelt är torpare från troligen 1792 till sin död 1804, då hustrun flyttar till Sätuna. Han är skriven på Rödjorna och får vara fadder år Anders Andersson på Slätterödjan.
• Anders Jonsson är dräng och brukare f1776 från Bjellum med Kerstin från Häggum. Paret kommer från Munkgården och flyttar strax till Källegården.
• Kristoffer Magnusson född i Häggum 1785 träffade sin Sara från Skövde, när de tjänstgjorde på Prästgården  och flyttar hit till ett torp under gården 1813.

Jonas Larsson

f1788 var av bondfamilj först dräng på Tomten kom hit 1821 gifte sig med dottern och pigan i Lunnagården Maria Slätterödja Bolla syster. Någon Bibel har han heller inte, men den 10 år yngre Maria tog han med. Men Maria var ju delägare i stället och makarna dör barnlösa kring 1844. Platsen står då ledig för systen Bolla som återkommer från Hedan i Gudhem. 

Bolla f1795 är som vi förstått dotter till Carl Månsson ovan. Hjilmer skriver är den äldsta av traditionen omtalade ägaren till hemmansdelen, varaf naturligtvis förut även mannen eller föräldrarna bott ehuru dessa icke efterlämnat några minnen och Bolla själv omnämnes endast i samband med Stadig, för att hon anmält dennes stöld av en slaktad gres.

Jonas f1789 tar med sin fästmö Slätterödja Bolla från sin vistelse i Gudhem 1814 och står som brukare fram till 1823 då han återflyttar till Hedan eller Hedåkra under Forentorp. Bolla var gift till Holmängen och Hedan och återkommer sedan systern avlidit åter hit 1845 och var då sedan några år gift med Anders Bengtsson som står som brukare av stället fram till sin död 1852 och hon lever sedan som änka här på stället i ytterligare 11 år. 

Deras barn varför det blir en välbehövlig upprepning av vad vi sagt tidigare

• son Anders blir brukare i Gudhem och slutar sina dagar på Hedan i Gudhem.
• Johannes f1821 stannar hemma ett tag gifter sig med Katta Kajsa Blank. Hon kom senare att lystra till namnet Korven, som vi återfinner i Trassastôva. Deras tre alstrade barn dör alla späda. Han får arbetsattest 64 och war förlupen redan 1869 dödförklaras först 1878. Han kan ha drunknat troligen i Västerås 1864 men får dödsattest från Sollefteå.
• Inga gifter sig med mjölnaren och soldatsonen Klang f1823 från Ökull, mellanlandar här 1850 som brukare för att sedan fortsätta som mjölnare i N Qvarna 1856, men flyttar till S Snikens Qvarn för att samla pengar till resan till Amerika och lämnar med sin stora familj 1869.

Anders Bengtsson f1787 Espered står skriven som ägare till Slätterödjan vid 1850 talets skifte då Slätterödjan tillhörde Bolum. Men mer vet vi inte om honom, men det visar sig att han gifter sig med Slätterödja Bolla och hennes barn skrivs som hans styvbarn. Som ett kuriosum nämner vi att Markars Maja varit piga här uppe. Hon blir mor till två soldatsöner Kull och Ask. I samband med utredningen av Tomta Stina mordet som ju skedde 1864 så omnämnes en Maja Lisa Johansdotter och en Gustaf Persson från samma ställe som voro instämda till vittnen.

Föddes i Sätuna 1759 som son till kronolänsmannen på Storegården. Han vistas här som ägare från 1805 och 3 år framåt tillsammans med sin fru Sofia Rebecka Hwass f1764 och familjen flyttar sedan till Varnhem 1808. Hustrun födde honom 10 barn, som alla spreds ut över Sverige. Ingen av deras barn var emellertid födda här. Han skrivs som skräddare, men är även kronojägare och åbodelägare i St. Lycke. Hans hustru inställdes till rätta för att hon minuterat brännvin till folk i N Lundby och som Settervall själv nekar till kännedom blev han ändå dömd till 10 Rd böter trots att han hänvisade till sin fattigdom. Må denna kris vara orsak till att han flyttar? 

Maja Lisa, som var född 1807 och 13 år äldre än mannen, dog 1852 och Erssen gifte då om sig med hennes namne Maja Lisa Andersdotter från Västra Bredegården, som var 11 år yngre än han själv och fick i detta äktenskap 8 barn, varav inget överlevde den efterlevande modern. Denna hustru Erssa Lisa var en i orten mycket anlitad och såsom skicklig ansedd s.k. jordegumma, i vilket kall hon invigts i av svärmodern Ingrid i Torpet. Hon var under en mångfald år från före kommunbildningen till långt efter densamma socknens fattigvårdsföreståndare och avled 1891, året före Lessen.

Många barn här dör späda, men Erssa Ville kreaturshandlaren på NolBreagården nämns i bygden, medan Carl August tar med sitt minne till Amerika. Maja Lisa dör sedan inhyses hos sin svärson.

Anders var son till Erik Persson f1799 hälftenbrukare från Prästgården i Segerstad och gifte sig med Inga Kajsa dotter till Kungen från Brunnhem. Anders är först brukare av föräldragården Toltan och därefter av Korsgården Ugglum, sedan hemmansägare från 1869 i Slätterödjan och från 1878 i Uddagården Bolum. 

Äldsta dottern gifter sig med Muntersson från Bredegården, Johan återfinner vi senare som brukare av Uddagården och far till Hjilmer Johansson och slutligen Hilda gifter sig med änkemannen och folkskolläraren Abrahamsson. Ledsen f1832 Slöta, var en skrivkunnig karl med goda förståndsgåvor han inflyttade till Slätterödjan 1869 och fick sitt namn emedan han var en till utseende och uppträdande allvarlig man, medan en samtidigt med honom inflyttad broder fick namnet Glader, emedan han var skämtsammare och gärna tog sig en sup tillsammans med de andra gubbarna. Lessen hade intresse för det samhälleliga, samt kom under de två följande decennierna, att såsom ordförande intaga en framträdande ställning inom socknens kommunala liv. Han inköpte i mitten av 1870 talet ett större hemman i Bolum Uddagården.

Ledsen gick såsom kommunalordförande, vilken syssla han innehade i sexton år, väl i land med uppgiften att bemästra den inom socknen i alla tider förhärskande mentaliteten av oenighet, oginhet och småaktighet och främjande genom personligt föredöme och övertalningsförmåga utvecklingen inom socknen både i kommunala och kulturella avseenden. Tack vare att han var utbörding, ty mot sina egna ha Bolumsborna aldrig haft vare sig respekt eller fördragsamhet. Blev i sistnämnda socken mycket anlitad för kommunala och andra uppdrag samt var i 16 år dess kommunalordförande och fattigföreståndare, nämndeman, auktionist, m.m., var en av stiftarna av det då bildade Broddetorps Pastorats Brandstodsbolag och främjade, ehuru ej organiserad nykterhetsvän dessas idéer genom att å kommunalstämman genomföra beslut, varigenom den dittillsvarande brännvinsutskänkningen å socknens gästgivaregård nedlades.

Inflyttar samtidigt med brodern och har ett lättsammare sinne än sin broder och om man får gissa inte gripits av samma tidens anda till ett nyktert leverne. Han återfinner vi sedan på Pikagården i Segerstad där vi har mer att berätta. 

Anders Pettersson Jätten

mågen till Erssen övertar ägandet i några turer fram och åter och tar därmed med sig ägandet av delar av Slätterödjan till Päregården. 

Är född 1849 Fågelås, och flyttar hit 1878 från Fale Qvarnar efter Lessen och skriven som ägare av 5/24 av gården, vilken han innehade 1882. Flyttar flyttar till Daretorp 1883, därefter återfinner vi honom och hans familj i Kvistgården i Ullstorp och slutligen på en gård i Hjo. Frun Ada kom från Afzegården. Han har med sig sin broder och sin moder.

Står som brukare av stället och är gift med Kristina Charlotta vars son Per Gustaf f1868 åker till Amerika, mer vet vi inte.

Solskiftes son kom från sjön. De gamla bodde här på ålderns höst, gubben hette Johan (Johana på Jetnäs f1855) och gumman Ada, som varit småbrukare där nere vid sjön och som tog med sin Ada Adomina. Gubben gick ut i hagen och så kom en tjur från Päregården och stångade honom till döds. Flera varianter på denna episod finnes, en att han satte sig för att skita, en annan att det var tjurkalvar, som skadade honom så allvarligt att han dog dagarna efter. Ada köpte mjölk hos Tenbergs. De hade tre flickor och en fosterson. Ada kan ha blivit omhändertagen av sina döttrar.

Johan Pauli 

har 8 kor, som han säljer när han lägger ner 1945

Ellens morfar arrenderade Slätterödjan något år och Ellens morbror Johan skulle vara med och plocka potatis, men han ville bara packa dvs. snickra och flydde till Örebro. Johan Tenberg arrenderade Vackera Ville och Gustaf bodde där något år på slutet.

Anders Jätten i Päregården och Lundberg delade Slätterödjan och därmed upphör gården att existera. (Slätterödjan ägdes 1937 av Per och Tilda Lundberg 8'2 2 st. 1/24, samt av Erik Andersson ⅛ 8'3). Husen faller successivt samman och på 40 - talet är boningshuset rivet. Lars i Heljesgården sågar plank av timret till ett hönshus nere på Päregården. En Anders Lind river sedan ladan och gör ett körhus av timret nere på NolBreagården. Klåfingrig som han var satte han eld på det en natt, men han hann rädda en del av timret.

Slätterödjan tillhörde tidigare tillhörde Bolums socken.

Torp under Slätterödjan

Det har funnits en backstuga NV om stugan, men var är ännu oklart. Det kan vara Kari Pettera stuga.

Petter Andersson

f1764, från Gudhem kommer med sin familj före 1810 och han skrivs som torpare här. Flyttar som Inhyses 1814  till Västra Bredegården mark.

Kristoffer Magnusson

f1785 i Häggum kom ifrån Prästgården i Broddetorp 13 och flyttar 1816 till sitt nya hemman och finnes nu i Bjellums Rote.

• Soldaten Gabriel Snygg f1791 skrivs under Slätterödjan och kom från Prestegården 16 och gifte sig med Bolla fanns på Rabyn från 1816. Maja Lisa lär ha gift sig med bondson från Bäckagården och spåras mot Skövde. Snögga Anders slutar på fatisa i Bolum Cajsa Stina soldathustru i Ving Johanna som lever med sin bror här på Rabyn och hennes son spårar vi till Göteborg 1900, men vi tappar trådarna där troligen utvandrade till Am.

Torp Anders Jacobsson f1785

Kari Pettera ligger strax utanför Slätterödjan. Knäppet vet vi inte var det ligger, men skall ligga som ett torp under Slätterödjan.

Torp u Slätterödjan

99-1804 Jonas Segerfeldt f1748 var soldat under Håkentorp hade varit gift med Brita från Håkentorp och paret hade fyra överlevande barn. Gifte om sig 1787 med Anna Jonsdotter.

Knäppet

skall ligga under Slätterödjan

1794 - 1823 Lars Andersson

f1753 brukade Nord Bredegården minst perioden 1784-94, Lars och dottersonen flyttar till Ving och tydligen släktingar i Ving Backgården

1. Kerstin Persdotter dotter till Per Henriksson åbo på Nord Bredegården. Fyra barn dör späda.
   1. Stina som flyttar till Ving
   2. Maria som också drar till Ving eller Skärv
   3. Petter som är dräng och finns här på Knäppet och är usel enligt presten.
2. Stina Andersdotter f1771 i Häggum dör här på Knäppet 1823.

och vi kan gissa att han flyttar till sina döttrar i Backgården ? Ving.
enligt vb 1807 skall han bo som enkman och torpare under Slätterödjan Lars Andersson f1753 efter ett ingift Åboskap i Bredegården finns som fadder 1818. Han gifter sig med sin piga Stina 1807. Han har Nya testamentet och hustrun Stina dör på hemmanet Knäppet 1823 under Slätterödjan. (Knäppet är avstyckat hittade jag)

Lars Andersson f1755-04-11.

Anderstorp

Anderstorp 1/24

Gustaf Courage

1781 den 22 september inställde sig lantmätare M. Friden för att i Planterhagen i Bjellum instena lägenhet uti parken Billingen för dragonen Gustaf Courage, som begärt få inhägna. Kronolänsmannen Bolstad, Lars Holm, jägmästaren Johannes Moberg, Nämndemannen Anders Larsson i Bjellum och Petter Olofsson i Lundby. Åbo Erik Håkansson från Bredegården tillhörig välborne Gyllenhaal, Lars Andersson i Besgården för sin broder kommissarien i Åsaka församling och herr Billdahl dock utan fullmakt vilken protesterade å platsen inhägnad till den grund att mulbetet för deras kreatur därigenom skulle förminskas. Drängen Carl Månsson i Slätterödjan ville ha öppen väg genom denna lott vilken af sökanden icke kunde bestridas. Han ansåg att ingen blir lidande om den inhägnades. Inhägnaden togs i ögnasikte och befanns överallt bestå av mycket stenbunden mark utan skog, varför den instenades på följande sätt 1. en stor sten vid torpet Nilsabo och halv aln ovan jord. 8 tunnland och 12 frihetsår där efter 1 s och 16 rundstycken per tunnland årligen. 

Anderstorp är egentligen en avstyckning från Slätterödjan, en uppgift som vi därför måste betvivla. Liten hemmansdel, tidigare sammanhörande med det nedan mera omnämnda Anderstorp och räknade såsom tillhörande Bolumstorp byalag men i egenskapen av intäkt från kronodomänen Billingen med detta enstaka läge. Men namnet finns i hfl som ett torp under Slätterödjan. Detta kan ha skett i en avsöndring från dåvarande ¼ mantal Slätterödjan med 1/24 del och fastställdes av Kongl. Kammar Collegie 1852. Lösen för disposition öfver befintlig och framdeles växande ekeskog erlagd den 14 september 1835 läser vi om i en jordebok från 1874. Anderstorp förvärvar Liljas och ytterligare delar av Slätterödjans marker under ett senare skede. 

Detta är den gamla stugan som fanns på samma plats, som den nya, som byggdes 1945. Vem personerna är vågar vi endast gissa. Kanske att den gamla är soldathustrun Lilja. 

står som ägare till Anderstorp vid skiftet 1850 men han finns nämnd som boende här under Slätterödjan 1845. Han kom från Segerstad och nedsatte sig här tillsammans med sin hustru Ingrid på Torpet. Först var han dräng nere på Västra Bredegården redan 1811, innan blir hälftenbrukare på AndersGunnarsgården. Här träffar han sin Ingrid, som är dotter till företrädaren Johannes på jobbet på Västra Bredgården. Paret väljer sedan att bli småbrukare på Anderstorp och Slätterödjorna. Hon gjorde sig känd i trakten som en jordegumma. Erik dör för egen hand och lämnar över till sin son, som heter Johannes Erssen och står som småbrukare både av Slätterödjan och Anderstorp, samt arrendator av Bredegården.

Hjilmer berättar: Älsta av folkminnet ihågkomna innehavare var Erker eller Erssen och hans efterkommande hustru Ingrid, som givits epitetet "i torpet". Erssen som slutade sina dagar för egen hand hade innan han här nedsatte sig hembrukare i AndersGunnarsgården Bjellum och hustrun omtalas såväl före som efter detta ha varit en ofta anlitad sk jordegumma, en syssla som sonhustrun nr 2 med traditionerna skötte. Enkan Ingrid på torpet flyttar till Samuelsgården 73.

Lundbergs

Senare bodde på stället makarna Lundberg samt deras barn Lars och Tilda, vilka föredroga att leva ogifta men lämnade detsamma till en fosterdotter, som nu såsom änka besitter det.

Interiör av gamla huset på Anderstorp

f1835 i Lycke hade varit skogvaktare på Härlingstorp kommer hit 1877 med sin hustru Lotta varom vi föga veta då hon dog 1910. Lundberg hade vidare varit klockare i Lundby och bodde strax ovan Lilla Lycke innan han flyttar hit. Sonen och smeden Gustaf åker till Amerika och startar eget och Lars Petter tar vid gården men dör tidigt och dottern för traditionen vidare. Senare bodde på stället makarna Lundberg samt deras barn Lars och Tilda, vilka föredroga att leva ogifta men lämnade detsamma till en fosterdotter, som nu såsom änka besitter det.

Gunnar Pauli fick en bössa med klövar på när han fyllde 15 år. Bössan har ägts av någon greve på Härlingstorp som hade skog på berget. Långe Johan hjälpte Lundbergs av och till bland annat skjutsade han Tilda till tåget en gång när hon hade brutit benet. Som tack för tillsynen av skogen hade Tildas far fått detta gevär av greven. Som ogift ensam dotter ville hon inte ha kvar vapnet utan gav det till Långe Johan. Bössan är nu i annan hand. 

Skogvaktaren Per Lundberg med dotter Tilda

Lundbergs barn Lars och Tilda, vilka föredroga att leva ogifta men lämnade detsamma till en fosterdotter, som nu såsom änka besitter det.

Johan och Josefin Tenberg  arrenderade det på fem år från 1920 och bodde då i stugan på gården.

Joel Carlsson 

arrenderar från 1926 sen tog Gunnar Pauli vid några år. Lennart Karlssons mor Lisa är fosterdotter i gården och får det sedan i arv. Förvärvar 1945 då boningshuset byggs. Här fanns 2 hästar och 8 nöt.

Soldatboställe med Bolum Holmagården som stamrote samt Jägartorp, Nyborg, Anderstorp och Slätterödjan som hjälp- eller utrotar. Efter knekthållets upphörande såldes bostället till Lundberg i Anderstorp och har sedan dess hört samman med denna gård. Ladugården kvarstår och kallas idag för Lilja. Mer finns att läsa om detta ställe.

Anders Pettersson och sonen Erik och Per Lundberg äger 1/8 respektive 1/12 av gården perioden 01-13 och därmed upphör gården att existera. 

Salubref

För allom som detta wårt öpna salubref se och händer förekommer giör jag Karin Månsdotter i Samråd med min Barns förmyndare Jonas Olofsson, härigenom wetterligt att wi af fri willja, försäljer till min Broder Karl Månsson uti Slätterödja, min ärfda nu ägande andel 1/3 uti 1/4 dels skatte augments hemmanet Slättröjan eller en Tolftedel efter helt räknad som är beläget ute Walle härad Broddetorp giäld och Bolums sock, uti det stånd det nu befinnes, och det mot en öfwerenskommen Kiöpeskeling stor säxtio säx Rks dr 32 sk syl; äro mig tillställt Betalda och härmed qvetterade worda, alt så afhänder wi oss och wåra barn och arfvingar, förbemälte fastighet, samt den till ägaren min Broder Karl Månsson hans hustru Barn och arfwingar, med hus och jord, åker och äng skog, och mark, fiske och fiskerätten, torp och torpställe, närlig och fiäran och alt hwad det till lydt än lyder och lagligen tillwinnas kan, och alt i evärdeliga tider äga och befalla. Och till yttermera vissa hafwa wi detta salu Bref egne hand, uti tillkallade wittnes närvaro underskrifwit. Som skedde uti Holmagården Bolum den 3 oktober 1796.

Kari Månsdotter säljare, Jonas Olofsson förmyndare för änkans barn
Till wittnen Jonas Henriksson, Johan Jonsson, Anders Jonsson.

§4 År 1796 den 12 oktober med allmänt ting med Walla Härad å Rättegångsstället Gästgifvaregården Skjerf, blef i anledning häraf, söm köparen Carl Månsson å en bredgårddel uti fjärdedels skatte augment hemmanet Slättrydjerna, inga upbud meddelt, än - första gången.
Betygar ut supra På Häradsrättens wägnar Georg Arsenius.

§6 År 1797 den 1 Martin upbudet för Köparen - andra gången. Betygar ut supra. På häradsrättens vägnar

§13 År 1797 den 6 juni upbufet för Köparen än tredje gången. Betygar På häradsrättens vägnar Georg Arsenius.