Debatter enligt Formfelen 
Debatter enligt Formfelen Vindtäkt av Bolum och Hornborgasjön ett varnande exempel
Lagom till transäsongen i Västergötland överklagar Centern och Falköpings kommun
ett fjärde nej till etablering av vindkraftsmonument bland nu rekordmånga 9900 dansande tranorna vid Hornborgasjön.
Domvilla, makt och mygel har varit legio under Hornborgasjöns nu 200 åriga juridiska historia. Knappt har
Hornborgasjön, Trätornas Träsk, efter uppslitande debatter och halverad restaurering genomförts förrän nya hot mot vårt riksintresse dykt upp. Skärmytslingar och tingsgång är av samma art som under det gångna seklet. Nu gäller det inte vattenkraften men väl vindkraften. Ett 91 meter högt (ca 30 våningar) vindkraftverk skall byggas vid randen av ett naturskyddsområde och blott 300 meter från en museigård i vardande mitt bland järnåldersgravar.
Ett subventionsberoende vindkraftföretag, Agrivind AB och den lokala Centern under namn Broddetorps Vind AB vill exploatera en redan ekologisk, naturskön, kulturellt och turistiskt inmutad riksintressant bygd vid Hornborgasjön. "Vi vill göra vindkraften till ett riksintresse", hävdar Centern i Falköping, som nu ställt sig bakom etableringen. Agrivind har nu lotsat ett av ärendena efter nej i kammarrätten upp till regeringsrätten för prövningstillstånd.
signerad av ett företag som kallar sig Agrivind AB i Lundsbrunn. Företagets taktik är att med passare och linjal finna en skrivbordslösning, där tilltänkt etablering står minst 300 meter från närmaste bebyggelse (40 dB gränsen styr detta). Om det rör sig om riksintresse, skyddad natur eller andra kulturvärden är av underordnad betydelse. Härtill gäller det att finna lämplig mark och lokala vindkraftförespråkare, som mutas med snabba vinster (statliga subventioner). Företaget mjölkar sedan bygden på kapital genom att locka med en 300 kronors aktie, om köparen är villig att lägga upp ytterligare 3700 kr som kompletterade lån. För några tusenlappar förråder man sin hembygd.
Byggnadsnämnden har nu bara att godkänna detta och anser sig nu inte behöva ge sakägare prövningsrätt. Miljöbalken, plan och bygglagen, förvaltningslagen är satt ur spel sedan byggnadsnämnden väl fattat sitt beslut. Kommunen är heller inte skyldig att förankra detta beslut hos andra myndigheter, grannkommuner eller ens försäkra sig om att allt står väl till.
Men Falköpings kommun förbisåg att man givit tillstånd på ett järnåldersgravfält, att man placerat kraftverket i farstun på en museigård och att Hornborgasjön med dess nu berömda tranor ligger i blickfånget. Skulle en sakägare ändå har synpunkter bryr sig kommunen inte om att registrera överklagandet. Ett förbigående, som först efter påtryckningar handlagts och som JO nu skall granska. Motvilligt tvingas kommunen översända den bortkomna handlingen till Länsstyrelsens Rättsenhet, som med skärpa avvisar det snart två år gamla bygglovet som ogiltigt. Men det bekommer inte kommunen, Agrivind eller den lokala Centern. Saken överklagas enligt förvaltningslagen till länsrätten, som för tredje gången på mindre än två år får möjlighet att yttra sig i denna intrikata fråga.
Länsstyrelsen säger först nej till etableringen då företaget velat placera inom naturskyddat område, naturvårdsområde Hornborgasjön.
Ett andra nej kommer sedan man placerat det på ett järnåldersgravfält något hundratal meter
utanför ovan angivna område. Men
Agrivind AB och Centern accepterade inte detta nej utan överklagade ärendet till länsrätten. Märkligt nog vann de länsrättens
lekmannaöra i mål nr 2310-01, alltmedan en förtvivlad ordförande måste bilägga sin avvikande mening till försvar för Hornborgasjön och
Billingesluttningen.
Länsstyrelsen tredje nej blir när man naturligen måste överklaga till kammarrätten. Kulturenhet rycker ut och med sig har man nu Riksantikvarieämbetet vid anmälan till kammarrätten i Jönköping.
Agrivind accepterar inte kammarrättens självklara
nej, och vi avvaktar nu besked om prövningstillstånd. (mål nr 6821 rotel 1). Det är inte första gången som högsta rätt handlägger frågor om Hornborgasjön, Trätornas Träsk.
Härtill kommer då länsstyrelsens ovanomnämnda nej. Rättsenheten vid länsstyrelsen kan efter aktuell anmälan ogilla kommunens beslut om byggnadslov från april 2001! I en
skarp reprimand till kommunen påpekar man att sakägare inte erbjudits tillfälle att yttra sig. dnr 403-69805-2002.
Reprimanden, detta nej nummer fyra, är redan överklagat till länsrätten av byggnadsnämnden och det innan protokollet är justerat.
Sättet att hantera upplägget har väckt många frågor och kräver en ändring av plan och bygglagen. Den regionala översynen måste återinföras, då kommunen inte visar sig kompetent att handlägga frågor av denna dignitet och har svårt att motstå särintressen. Tre olika enheter vid länsstyrelsen har sagt nej enligt olika lagrum, men vindkraftetableringen har fått fritt fram och kommunerna tillåts handlägga dessa frågor som de vill. Nya riktlinjer måste till för att förhindra att den nya myndigheten, byggnadsnämnderna, gör sig skyldig till övergrepp och lagstridiga handlingar.
Att Centern i Falköping ställer sig bakom och vill låta vindkraften blir ett riksintresse, i en bygd som redan är riksintresse, bör mana till eftertanke. Var står Centern egentligen för i natur-, kultur- och hembygdsfrågor.
Regionalisering av plan och bygglagen. Översyn av en tandlös miljöbalk, som måste ges samma dignitet kulturminneslagen. Just nu styr blott förvaltningslagen över vår landsbygds formgivning och det är bråttom, innan Sverige översvämmas av aldrig så riksintressanta blick-, vind och bondfångare. Det mest tragiska är att Centern, Falköpings kommun och Agrivind visat ett sådant förakt för de natur och kulturvärden de är satta att förvalta.
Lagom till transäsongen med besök av 11 000 dansande fåglar i Västergötland överklagar Centern och Falköpings kommun ett fjärde nej till etablering av ett 91 m högt vindkraftsmonument vid Hornborgasjön med tillhörande kulturlandskap och museigård. Ett subventionsberoende
Agrivind AB och den lokala Centern under namn Broddetorps Vind AB har under två år sökt att exploatera en redan ekologisk, naturskön, kulturellt och turistiskt inmutad riksintressant bygd vid fågelsjön.
Företagets taktik är en skrivbordslösning, där tilltänkt etablering står minst 300 meter från närmaste bebyggelse. Lämplig mark och lokala vindkraftförespråkare inmutas med snabba vinster (=statliga subventioner). En billig aktie är kopplat till ett tio gånger större lån. Byggnadsnämnden godkänner detta och anser sig inte skyldig ge sakägare prövningsrätt.
Men Falköpings kommun förbisåg att man givit tillstånd på ett järnåldersgravfält, att man placerat kraftverket i farstun på en museigård och att Hornborgasjön ligger i blickfånget.
Länsstyrelsen säger först nej till etableringen inom naturskyddade Hornborgasjön.
Ett andra nej kommer efter placering på ett järnåldersgravfält. Överklagade gav oväntat länsrättens lekmannaöra.
Länsstyrelsen tredje nej blir när kulturenheten och
Riksantikvarieämbetet ber om kammarrättens uttalande. Ett nytt nej accepteras inte utan
Agrivind begär nu prövningsrätt hos Regeringsrätten.
Härtill kommer nu senast länsstyrelsens undanröjande av bygglovet som gavs för 2 år sedan, sedan närmaste granne överklagat ärendet. Den skarpa reprimanden accepteras inte av kommunen som överklagar.
Regionalisering av plan och bygglagen, översyn av den tandlösa miljöbalken till samma trovärdighet som kulturminneslagen. Just nu styr förvaltningslagen över vår landsbygds formgivning.
Svensk press, SNV, Sveriges kommuner och länsstyrelser står på adresslistan.
Plötsligen kom våren ikapp de under stormveckan ansamlande tranorna vid Hornborgasjön i Västergötland. Mangrant sluter transkådare till och lika tätt står bilarna vid Trandansen som aldrig förr. Men det är oro på åskådarplats borta vid dansen. Indignation, uppgivenhet och ilska präglar transkådarna sedan de via media och allmän information meddelats Falköpings kommuns beslut att bygga ett vindkraftverk vid Hornborgasjön. "Det passar inte här, finns det ingen annan plats" är den spontana reaktionen.
Under två år har Falköpings kommun och Agrivind uppbackad av Centern i Falköping hårdnackat motsatt sig länsstyrelsens uppmaningar om försiktighet vid etablering av vindtäkt i Hornborgabäckenet. Det hjälper inte att man inrättat ett naturvårdsområde, att länsstyrelsen påpekat det olämpliga i att placera tingesten på ett järnåldersgravfält. Den sista frågan har Agrivind med häpnadsväckande motiveringar drivit ända till Regeringsrätten och vi väntar svar i slutet av maj.
Kommunen har vidare försummat att före bygglovet utreda sakfrågan varför museigården Heljesgården, som ligger inom naturvårdsområdet, nu hotas av dess omedelbara närvaro. Med en ½ decibels
ljudnivå marginal avvisar man museets rätt till yttrande. Vädjan från museet att vara återhållsam med denna placering har bara resulterat i att kommunen med dess byggnadsnämndsordförande i spetsen överklagat till länsrätten, som snabbt kan ge kommunen smäll på fingrarna för oskickligt beteende. Eller som domen lyder "underlåtenhet att höra sakägare betraktas som ett så allvarligt formfel att det föranleder att ett beviljat bygglov undanröjes".
Upprördheten är stor inne på kansliet och förståelsen för de kulturvärden, som man är beredd att offra på vindkraftens altare berör inte de ansvariga. Tjänstemännen är satta att så snabbt som möjligt finna andra lagliga vägar att nå målet.
Hornborgasjön med sina nu 11 050 tranor, Västergötlands Museum och alla besökare inser det unika och Heljesgården. Gårdens närhet till gammal järnåldersbosättning i kombination med sitt ännu bevarade skiftesmönster har inte påverkat beslutsfattarna. Efter nu två års handläggning borde Falköping och AgriVind inse att de försöker tvinga fram en situation som kommer att skapa en annan ordning för kommande vindkraftsetableringar.
Bitterheten är stor i Falköping över att de inte får hantera sin kommundel som de vill. Men Bolum och Hornborgasjön är ett unikt världsarv. Landsbygdskommun "nummer ett" och dess byggnadsnämnd har under två år dokumenterat sin inkompetens att förvalta detta världsunika vårdobjekt. Det två år gamla bygglovet är upphävt och det troliga är att kommunen kommer att överklaga eller fatta ett nytt formellt beslut och därmed köra över alla tranor och de ambitioner som museet, skolor universitet har vid skapandet av naturvårdsområdet, som utsträckts till att gälla även Heljesgården. Till exempel har Lantbruksuniversitetet i Uppsala sedan många år valt denna sluttning vid Billingen som utbildningsobjekt för kommande landskapsarkitekter.
På västra sidan sjön, tack vare Per Olof Swanbergs initiativ, lockar tranorna hundratusentals människor för att få uppleva vårens och livsandarnas ankomst. Men här möter vi också indignation, ilska och aktionsvilja för att förhindra detta monstruösa övergrepp på ett landskap, som nu inte bara är Falköpings utan också hela världens turisms utflyktsmål.
”Jag har kommit hit årligen sedan 80 talet och vill uppleva detta skådespel. Denna livgivande fågeln är vårens budbärare” lyser en kvinnlig gäst. - "Was sagen Sie, das ist ja auserordentlich schlecht!" en annan reaktionen från en åldrad kamera- och tubkikaromlastad gäst från Tyskland. Debatten intensifieras sedan huvudmannen vid sjön förhindrat spridningen av kunskapen om hotet mot tranorna medelst anslag. Nu framförs budskapet muntligen och med små informationsblad och har väckt stor framgång i en slumrande opinion. - ”Är det verkligen sant, vad kan jag göra” - säger tvåbarnmamman, som tagit med sig nästa generations transkådare till dansplatsen. Hornborgasjön har blivit en vårens kultplats inte bara för tranor utan också för turisten i allmänhet. År efter år, årtionde efter årtionden återbesöks Bjurums och Dagsnäs tranmarker. "Det är märkligt", meddelar en transkådare, "turismen som är Falköpings ekonomiska motor och den sektor, som förväntas expandera mest inom kommunen".
Men naturvårdarna och ornitologerna Rudolf Söderbergs och Per Olof Swanbergs livsverk skall inte skylas över blott med fagert tal utan måste tydligen försvaras mot ständigt återkommande attacker och sannings förvrängande. En 200 årig exploateringshistoria av sjön drabbar nu sjöns omland. De enda diskussioner från vindkraftsförespråkarna, ehuru blott en handfull, möter man från guider och den ideella naturvårdens representanter, som menar att fåglarna tar nog inte så illa vid sig av detta nya blick- och vindfång. Centralt i Stockholm svarar man på Naturskyddsföreningen undvikande och säger att de skall nog ta upp frågan längre fram. Naturvårdsrörelsen vågar inte ta ställning för Hornborgasjön! Sveriges största naturvårdssatsning har ju dessvärre även tidigare blivit förrådd! Situationen är nu så upprörande att till och med Sveriges Radios "Naturmorgon" på lördagarna har lovat att återkomma.
Men gästerna vid fågelrastplatsen har gett en tydlig reaktion på detta övergrepp. Falköpingspolitikerna gör nog klokast i att följa länsstyrelsens och nu länsrättens bekräftade beslut mot det olagliga bygglovet. De politiska kostnaderna kan bli avsevärt högre än den aktieförlust, som ortsborna får vidkännas efter att lurats in i den politiska fållan av Broddetorps egen Maddam. Men under två hundra år har småfolket fått betala storfolkets storvulna satsningar. Och varför skulle det vara annorlunda nu när vi börjat på ett tredje århundrade.
Det är kanske på plats att vi börjar diskutera hur vi skall använda vår landsbygd och utforma vårt landskap i denna nu politikertyngda energifråga. Hornborgasjön får inte bli symbolen för hur vårt landskap skall få förfulas av dessa lågenergi monster. Även natur och landskapsvården måste få sina värderingar stadsfästa.
Tranornas antal lämnar oss i takt med vårvärmen. Tusentals drar de vidare mot norr. Men kommer de och transkådarna tillbaka till denna Västergötlands turistattraktion numero ett eller kommer de att välja andra platser sedan politikerna av okunnighet och förakt för våra nationella kultur och naturvärden valt Hornborgasjön till sin annonsplats. Kommer regeringsrättens uttalande i slutet av maj att rädda politikernas ansikte eller kommer kommunen med Agrivind som tillskyndare att starta en ny politisk fars genom att överklaga. Ytterligare en fråga återstår. Vem är Agrivind?
RingP1 var med på ett hörn i samband med denna intensifierade kampanj.
Igår fick jag veta att det finns planer på att bygga en vindkraftsgenerator vid Hornborgasjön. Om det varit den första april hade jag trott att det var ett dåligt skämt, men dessvärre var det inte så. Man ställer sig frågan hur något så oövertänkt ens hamnat så långt som hos kommunansvariga, när man i en kommun har glädjen att ha denna underbara attraktion, som besöks av minst trettiotusen människor varje vår. Här kan våra politiker göra sin insats genom att påverka beslutet och se till att det inte placeras en vindkraftsgeneratorn där. Personligen har jag åkt från Stockholm varje år i tjugofem års tid för att se dessa tranor anlända med våren.
Det finns folk från många olika länder, som årligen åker hundratals mil för att få se dessa våra älskade tranor. Det är fågelskådare, fotografer, konstnärer, naturromantiker, familjer med barn som med stor förtjusning lär sig respekt för natur och skönhet. Med en vindgenerator störs den harmoni som finns i hela landskapsbilden. Det blir inte längre en liten oas att komma till fri från störande inslag. Det är mycket svårt att tänka sig en trana, som på glidflykt sveper in mot landning, i absolut balans med naturens lagar, inramad i absolut skönhet, med bakgrund av en vindkraftsgenerator. Kommunansvariga och politiskt ansvariga borde hänge sig åt att bevara detta till kommande generationer.
Förslag: ta en dag ledigt, ta med en kikare, ta med en matkorg, kanske en stol att sitta på. Titta och njut! Lyssna på vad människorna som finns där, gamla, unga, barn, turister, inhemska tycker och tänker om en vindkraftsgenerator placerad i denna vy. Finns det ett estetiskt råd inom kommunen, ta i så fall med detta dit. Vindkraft i all ära, men det måste rimligen finnas bättre ställen att placera detta på. Låt inte en vindkraftsgenerator ta ifrån så många människor en av de finaste upplevelser man kan ha.
Jag, vi, alla som älskar att besöka Hornborgasjön utgår ifrån att man inte genomför detta projekt. Det är innan och inte efter man ska tänka.
Hälsning! Lisbeth.
Debatten når SNF, Sveriges Byggnadsnämnder radio press TV
2003-03-16
Box 16327, 103 26 Stockholm
Byggnadsnämnden i Falköping har utan att underrätta berörda sakägare givit tillstånd att upprätta ett vindkraftverk ca 300 m utanför Naturvårdsområde Hornborgasjön och ca 150 m från gränsen till museigården Heljesgården i Bolum socken, Walle härad, Falköpings kommun.
Kommunen har med bistånd av Centern i Falköping och Agrivind envist förnekat att några sakägare existerat i området. Detta i svar till länsstyrelse, länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt.
Länsstyrelsens juridiska enhet har tidigare hösten 2001 avvisat en propå i ärendet och inte närmare utrett frågan utan genom omtolkning underlättat ett negativt svar. Dnr 204-38424-2001. Inte heller länsrätten utreder frågan utan hänvisar till att sakägare är blott de som bor inom 300 m från tilltänkt placering av detta 91 meter höga roterande blickfång. Endast förvaltningslagen är tillämplig på en fråga som egentligen mer berör plan och bygglagen, miljöbalken och kulturminneslagen.
Först genom debatt blev aktuell sakägare, museigårdens ägare Västergötlands Museum varse att något var i görningen och överklagar efter granskning av en tillståndsansökan att kommunens tillståndsgivande måtte omprövas.
Museet avsänder ett överklagande av bygglovet 2002-06-05 till Falköpings kommun med dnr 147/02. Då svar uteblir kontrollerar undertecknad huruvida handlingen nått kommunen. Då den inte återfinnes svarar undertecknad för att en kopia av handlingen kommer till kommunens kännedom, kvittering av verkschefen sker 2002-10-15. Överklagandet underställes därefter Rättsenheten länsstyrelsen för bedömning. Länsstyrelsen upphäver kommunens beslut av den 19 april 2001. dnr 403-69825-2002. Byggnadsnämnden har dock efter politiska påtryckningar överklagat till länsrätten. Detta blir rättens tredje handläggning.
Med anledning av att denna viktiga handling förkommit på vägen från Västergötlands Museum till diariet i Falköping hemställer jag allra ödmjukast om att Justitieombudsmannen utreder hur detta kunnat ske. Hur kan kommunen på 0,5 dB när undanhålla sakägare och hur är rutinerna vad gäller registrering vid Falköpings Kommun. Kompletterade information om länsstyrelsens olika beslut samt läns- och kammarrättens domar i frågan finns på www.hornborg.nu.
Ni har i en anmälan till JO framfört klagomål mot Byggnadsnämnden i Falköpings
kommunangående handläggningen av ett bygglov för vindkraftverk. Ni
har anfört bl.a. följande. Byggnadsnämnden har utan att ha underrättat berörda sakägare
gett tillstånd att upprätta ett vindkraftverk ca 300 meter
utanför ett naturvårdsområde och ca 150 meter från gränsen till en
museigård. Byggnadsnämnden har förnekat att några sakägare existerat i
området. Ni är även kritisk till rutinerna för registrering av inkommande
handlingar.
Av er anmälan framgår att ärendet är under ländrättens prövning.
Bl.a.
mot den bakgrunden har jag inte funnit skäl att vidta någon åtgärd.
Beslut
Jag kommer inte att utreda Er anmälan.