Levadan från Myrsjön som skapades 1895 och där mången kanalvakt genom åren trampat den vackra vägen från Stora Bresjön upp till Myrsjön i Hällefors socken.Vi lär ha en miljöbalk och en skogsvårdslag, och därom finns att orda. Vi har också en kulturminneslag KML med rötter i 1600 talets storvulenhet, då man insåg att värna de bräckliga traditioner vår dåvarande stormakt byggde på. Nu är vi ingen stormakt längre och de lagar, som styr idag är bonuslagen och kvartalsrapportslagen. Miljövård och skogsvård kommer på skam. Det kan synas märkligt ty redan på medeltiden var man ense om att skydda våra skogar. Landskapslagarna tog med sin formulering upp frågan för att lättare minnas dess lydelse.
Idag kan vi inte en stava till miljö och skogslagar. På 60 talet hade vi en debatt om skogen i samband med teknikutvecklingen med motorsågen och motordrivna timmersläp i skogarna. Man ersatte då skogshuggaren och hans häst, som förr skonsammare än motordrivna verktyg följde skogens oskrivna lagar. Debatten då följdes av en viss följsamhet och kalhyggen kom på skam, men de nya skogsdrakarna har kommit för att stanna och skapar arbetstillfällen åt en ekonomiskt hårt pressad förare. Nya begrepp som föryngringsytor och föryngringsavverkning finner vägar genom svensk språknämnd. Med Hjulsjö socken som exempel kan vi konstatera att ett överuttag skett på våra skogar, som inte står i rimlig proportion till skogen förmåga till återväxt. Hänsyn till skogens värden, dess kultur och naturvärden är i verkligheten skrämmande jämfört med de vackra ord som Bergvik Skog och Stora Enso vill visa upp. Inte ens ett friluftsmuseum vill man skona. Reaktioner från berörda myndigheter är mycket lam, men RAA, visar återkommande påtaglig aktivitet när det gäller att vilja skydda våra minnesmärken i skogarna här uppe. Rik på minnen är skogen med torp och kolarkojor, res- och liggmilor, gruvor och gruvhål som finns överallt i dessa skogar. Skogen och berget var den ekonomiska motorn till all den aggressivitet, som Sverige visade under 1600 och 1700 talets militära operationer på kontinenten. Vi må ha vilken syn vi vill på dessa meningslösa krig, men vi vill ändå minnas de människor, som levde sina liv här i skogarna och som trädde fram hur skogshöjderna med sina stigor av kol till de hytter, som växte fram vid dess älvar. Nu kalhugger Enso i våra skogar. Det blir tyst i skogen.Hjulsjöborna går nu man ur huse och kan likt förr kräva sin rätt. Förr värnade lagen den enskildes rätt, nu finns ingen sådan tradition kvar. Miljöbalk och Skogsvårdslag är tandlös. Från folksamlingen i Folkets hus i Bredsjö söndagen den 22 juni ställdes följande oomkullsågbara krav.
Läs om Finnskogaupproret "Stubbskivling" i Bergviks skogarBergvik Skogbildades så sent som 2004, och förvärvade skogen av Korsnäs och Stora Enso, och Bergvik blev näst störste skogsägaren (8% av Sveriges produktiva skogsmark). Kopplingen till Stora Enso är ett virkes avtal, men Stora Enso är även delägare (45%) i Bergvik tillsammans med försäkringsbolag och stiftelser. Bergvik vill vara en respekterad skogsägare och som de skriver en attraktiv leverantör av råvaror. Man påstår att man inte vill göra avkall på uthållighet och värna om den biologiska mångfalden och andra samhällsintressen. Man säljer tillbaka avverkningsrätten till Stora Enso, och säger sig vilja säkerställa att köpta tjänster utföres enligt gällande krav. Skogskyrkogården i Hällefors, ständigt passerar timmerbilar som kommer från hela Ensos och Bergviks skogsområden.Stora Ensoå sin sida är en del av Stora Ensos globala virkesförsörjningsorganisation. Varje dag året runt förser Enso världen med råvaror, men varför bara från Hjulsjö socken. För att mätta behovet av virke så köper de virket från Bergsjö Skog, och märkligt nog är det över 20 000 skogsägare, som levererar virke till Enso. Stora Enso säger sig bedriva ett kvalitetsinriktat och miljövänligt skogsbruk, som ger hög avkastning på både kort och lång sikt. Enso vill att deras leverantörer och deras medleverantörer tillämpar samma principer som Enso, så att miljöpåverkan kan minimeras. Enso nöjer sig inte med att följa lagar och myndighetskrav. Certifiering vill visa att Enso bedriver ett skogsbruk som tar hänsyn till andra faktorer än rent ekonomiska. Ett uthålligt skogsbruk beaktar såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter. FSC har tillskrivits om den kritik som riktats mot Enso, men de vill inte svara.
FSC Forest Stewardship Councilär en oberoende internationell demokratisk organisation för certifiering av skogsprodukter med mål att skapa balans av och med världens skogsprodukter. Miljö, sociala och ekonomiska frågor samordnas genom FSC. Medlemmar är företag och naturvårdsorganisationer som har att komma överens om hur jordens skogar skall skötas. Medlemmar är bland andra för Sveriges del Enso och Bergvik, Sveaskog, Sydved, IKEA, COOP, Svenska Kyrkan, Världsnaturfonden, Green Peace, SNF (märkligt nog), Skogs och Träfacket med flera. Detta leder till att Skogsbrukare förhoppningsfullt följer regler, som följd av en certifiering. Det går i dag att följa virket från källan till produkt och FSC kan vara vägledande för konsumenter. Leta efter deras symbol. Kolla på www.fsc-sverieg.org så får Du veta mer. Lär Dig Du också och fråga fsc@fsc-sverige.org hur det går till att certifiera ENSO:s framfart.
|
Vill Du veta mer om din hembygd går Du till Hjulsjö och Ekebergs hemsida