Försäljningen av gården perioden 1828-1848

1828 är det dags för försäljning 

och här finner vi en god beskrivning av gården 

Hälften uti hela Båltorps Egendom, bestående af 1½ mantal alt af Säteri natur belägen uti detta Län, Gudhems Härad och Sätuna socken med därtill hörande 6 st. Dagsverkstorp, hwaraf 3ne förda en häst hwardera och äro behjelplige med körslor från skogen samt ut och inkörning af gödsel och hö och säd, hälften uti en skattelagd mjölnarqvarn, Junkaredammen kallad, belägen en fjärdingsväg från gården. ¼ dels mantal Lilla Paris inlagt under gården fritt från alla onera bebyggt för tvenne åbor som förr gjort dagsverken och körslor, men nu brukas under gården. Egendomen har utmärkt god och bördig jordmohn uti 5 gjärden, och 4 st. särskilda lyckor som brukas med krok och årder, har i medelmåttiga år givit 300 t:r Spannmål och wigtig säd, deraf wissa år fullt 1/3 Råg och Hwette, och 2/3 Korn, Erter, Blandkorn och Hafra efter omkring 55 Tr höst och vårutsäde samt 190 och understundom 200 stackar hö hwarmed jämte halmfoder mycket wäl winterfoder 28 á 30 Nötkreatur, 5 á 6 Hästar samt 20 Får, bebyggt för Ståndspersoner och nästan alla hus uti godt och förswarligt stånd. Bränneri af sten med deruti inrättad rökfri Plåtkölna, någorlunda wacker löfskog finnes uti en äng och en beteshage, förswarligt sommarbete uti trenne st. hagar samt tillgång till bränntorf uti en nära vid gården liggande mosse.
Fiske finnes äfwen uti en gårdens ägor tillstötande fiskrik sjö som kallas Lunden eller Hornborgasjön. Denna Egendom som här i orten har flera förmohner, kan få tillträdas om någon köpare så skulle åstunda, nu i höst, med eller utan betydlig del af grödan eller ock nästa fardag den 14 mars och säljes med utsådd Råggröda för 10 000 Rd B:co som var beskattningswärdet år 1814, efter hwilket wärde ett Banco Lån blifwit upptaget och intecknat i egendomen. Närmare underrättelse om denna Egendom kan erhållas genom Correspondence med ägaren som bor på stället, Bruks inspektör A Bergmark hwars adress är Skara. 
Enligt länskungörelse 1829 hölls öppen och frivillig auction å Bålltorp, Nestegården kallat 1½ mantal ¼ L Paris och hälften i S Snikens Qvarn.
Enligt vad det synes försåldes emellertid ej egendomen.

1833 gör Bergmark ett nytt fölrsök

Beskrifvning på min Egendom Bålltorp, som till Salu utbjudes, belägen uti Skaraborgs Län Gudhems Härad och Sätuna Socken.
Båltorp 1½ mantal af Säteri natur, deraf ½ frälse Säteri; ½ - berustadt Säteri och ½ Skatte Säteri, augment till förenämnde Rusthåll, har 6 st. Jordtorp, som längre ner skola beskrifvas. Under Båltorp en skattelagd mjölqvarn med 1 par stenar derest jag äger ½ten samt ¼ mantal Lilla Paris, brukas nu under gården, men har tillförne utgjort 2ne Torp och finnes derpå Torphus ännu qvar. 
Sjelfwa Bålltorp som inalles består af 3 hela mantal har särskilt Boningsplatser och Trädgård med Storskiftlaga gjärden och ängar, äges af mig till hälften bebyggd för ståndspersoner med goda hus så till mann som ladugård, Stall, Wagnbod, vedskjul, Bränneri af sten med Hvinplåtskölna i samma hus.
Årliga utsädet på Bålltorp och Lilla Paris är omkring 9 á 10 t:r Råg och Hwette- 40 á 42 tunnor våhrsäd af Enk korn Blkorn och Hafra samt 20 25 30 t:r Pototer. Har och efter årens godhet afkastat 200; 250 och äfwen deröfwer, Strid och utmärkt god spanmål samt 200 á 250 t:r Potäter
Torpare 6 st. deraf hafwa Häst och utgöra dermed körslor wid gården, med gödsel, Hö och Säd samt skogresor.
3ne af de Nyssnämnde gjöra 2 dagar i veckan på egen kost, den 4de 3 hela året med undantag från 1 okt till 1 januari då han utgjör endast 2ne.
De öfriga 2ne som hafva mindre jord utgjöra endast 1 dag i veckan - Dess förstnämnde utgöra vid gödsling Hö och Sädesinbergningen hwardera 12 qvins hjusudagar och de 2ne sistnämnde 6 hwardera och på egen kost, samt spinna tillhopa 32 tt Blåne.
Dessutom äro de 4 större Torpare pliktig att om vintern urtröska hwar sin 4 t:a råg och de 2 mindre 2 t:r hwardera tillsammans 20 T:r. Likaledes äro deras Qvinfolk pliktig att mot matens undfående biträda wid rensning i Trädgården, skurning Slagt och Lak, samt Husets rengöring m.m: äfwen bör nämnas, att då tjenlig Skörd Lager och godt Linfröår, kan man påräkna ett wackert Lin -
Qvarnskatten för min hälftpart är förenämnda 2 T:r Råg och 2 T:r Bland Tull samt till en lågt och billigt pris föllo och hwad som till Bränvins bränningen begagnar – 
Konfundt till de här förut afräknade Torparna, får nämna att en af dem mot några små jordbitar utgör 20 dagar om sommaren mot matens undfående och en annan som bor i en Lilla Paris har äfven 20 på enehanda sätt, och då en gammal Gumma som nu är 8it År Dör, kan för den Torpgård hon nu har sin bärgning af erhålla 40 á 50 dagsverken. Om året för min halfpart, och på egen kost.
Egendomen Onera består af
1¤ 3 ¾ Denna afrad utgörande halvtannan för ½ Rusthållet.
2¤ 204 Rd Bc i ett för och, årlig Contant lån till nuvarande Trumslagaren wid Kongl. Västgöra Regemente, hwarjemte han sjelf bestå sig Skor och strumpor men hela Rusthållet den öfriga munderingen som kan räknas till högst 16 2/3 sk. per År få hela summan deraf således ½ lm. ⅛ T:r råg dessutom till Trumslagaren årligen -.
3¤ Efter nu warande Anord 3./4 T Spannmål tentråd 10de till Pastor ½ t Råg tt korn till Comministern. Irhalm till Parten består af Råg, Korn och Bl korn Hafra.
4¤ Årlig Bewillning och wanlig kronoutskyld för mantal?

Åckerjorden indelad i 4 hufwud gjärden jemte ett särskilt lycka som med följd i trädeslag. - Ett 5te gjärde af mig afdelt får flera år sedan begagnas till Potatis och Hafvra skiften vid god och lättbärgad äng – till 200 stackars hö. - Hwarmed jemte Halmfodret föder 28 á 30 Nötkreatur 5 á 6 hästar samt 12 á 18 Får. 
Strax wid gärden 3ne beteshagar, deraf en för mjölkkor och kalfvar som en för hästar och 1 par oxar och ungnöt jemte utmarken.
Min årliga brännvinsbränning har warit 2000 ka. för I år 3200 ka då något spannmål och potatis kjöptes.

Denna egendom är intecknad för 
1mo Banco lån deraf afled skedd räntebelastning nu återstår omkring 2500 Rd 
2do ett annat lån 1000
3to ett annat 800
4 ett d:o d:o 666, 32  Summa 4966.13 Rd
Primi twå lånesumma i Borgen war 3333,13 Rd Bc således Upskattnings wärdet 10.000 Rd
Denna Egendom kostar mig öfwer den sistnämnda Summan – och gifwer så denna summa 7-8 procent.
En skogstract som af mig inköptes för 4 år sedan på 1./4 miltals landweg och endast ¾ mihl ???? åwstånds även äro 4 eller Mikaelii 1834, kan äfwen om så åstundas, få medföljd ungefär ½ lm af denna skog är qvar och kostade vid köpet 7,000 daler ??.

Skulle någon köpare härpå spendera kan denna Egendom så tillträda näst Våhr med nu utsådt Höst säde 9 3/8 Råg och ¾ Hwette - Normera besked om så wäl köpeskillingen som betalnings terminerna kan erhållas då egendomen beses
Hofröö den 23 November 1833 Bergmark

Bränneriredskapen deraf kannan med Klarning ofwarat på 50 ka Nygjord 1832 om Sommaren och Logsla?+ af den jemte har Kyhlfat och Plåt Koken, kan om så åstundas få öfwertagas efter särskild öfwerenskommelse. 

Tillägg Uti en äng och 2ne beteshagar strax vid Gården finns större o Mindre Löfskog till Löfbrott och så kan nödsel bränsle samt godt fisk uti en större Sjö Hornborgasjön kallas hwaruti Gårdens ägor tillstöta. 

Beskrifning på min egendom Bålltorps 1 mantal samt ¼ mt Rå och Lilla Paris belägna uti Gudhems Härad Sätuna Socken af Broddetorps gjäll samt Skaraborgs Län.
Bålltorps Mantal af Säteri Natur deraf ½ mt frälse Säteri, ½ mt Borstadt Säteri och ½ mt Augment dertill samt ½ mt uti Bålltorps qvarn med 1 par stenar.
Lilla Paris ¼ mt intog på 1600 talet under Bålltorp Rusthållet till styrka – har förr ägo blander med Sätuna by - Brukas nu under gården men har hus för 2ne torpare som tillförne utgjort dagsverken.
Bålltorp bebyggs för ståndsperson med goda hus så till mann, som Ladugård, Bränneri af Sten med plåt kölna i samma hus. 
Årliga utsädet omkring 9 –10 Tr Råg Hwette Vårsäd af erter korn Blandkorn Hafra.
40 á 42 tr Potater 25 –30 tunnor af karlar och 250 tunnor spannmål samt 200 á 250 tr Potater.
Torpare bestå af 6 st. deraf 4 hafva Häst och utgjör körslor af god till Hö och säd, samt Skogsresor – 3ne af dem göra 2 dagar i veckan den 4 och 3 med annandag från Mikaeli till Nyårsdag, de andra 2 utgöra endast 1 dag i veckan – Samman räknat skola alla Torpare i slotter och skörd göra 60 st. hemhjelps dagar på egen kost samt sjunna 32 Blank

Utom sina beslangda Dagswerken äro torpen skyldiga de större att tröska 4 tr Råg och de mindre 2ne – som tillsammans gjör 20 Tr. – Dessutom äro deras Qvinfolk pliktiga att mot maten undfående biträda wid Ränsning i Trädgården, skurning, slakt och Laki, samt Linets rengöring 
För min halfpart i Bålltorps Qvarn ärlägges i arrende 2 Tunnor Råg och 2 Tr Blandsäd samt till nedsatt pris för alt hwad till Bvin Bränning begagnar.
Onera 
3 ¾ i afrad utgörande Hart varande för ½ Rusthållet – 20 Rd såsom lön och Bostad till Soldaten i ett för alt jemte ½ Tn Råg - Skor och strumpor skall nu warande Framslog anhålla sig sjelf vanliga Krono penningar, samt ?? till Parter och Lön till Comministern och Klockaren. 
Åkerjorden består av god mulljord med något klassas uti gifwa en god och wigtig säd af alla slag – och är aldrig blottstäld för swår minswät. 
Egendommen föder 28 á 30 Nötkreatur 5 á 6 Hästar, 15 – 20 Får - Har 3ne beteshagar; en för kalfvar och mjölkekor samt en för hästar och en för oxar och ungnöt samt särskilt utmark - God och lättslagen Äng som gifwer 200 stackar Hö – Min årliga Brännvins Bränning har warit 2500 Kn och till och med 3000 hwaraf ½ afsäljes, på stället.
Öfergå i Skara & Falköping - Till Skara 2½ mil Falköping 1½. För äng och beteshagarna finns Löfskog till Löfbrott och Bränsle i Sommen. Förslags finns äfwen – Skog till Bränneriet kjöpes på ¼ mihls standwäg och ¾ mihl då vattentar frasså – Fiske uti en större Sjö, Hornborga Sjön kallad. 

1848 läser vi följande 

Beskrifvning på min Egendom Bålltorp, som till Salu utbjudes, belägen uti Skaraborgs Län Gudhems Härad och Sätuna Socken.
Bålltorp 1½ mantal af Säteri natur, deraf ½ frälse Säteri; ½ - berustadt Säteri och ½ Skatte Säteri, augment till förenämnde Rusthåll, har 6 st. Jordtorp, som längre ner skola beskrifvas. _Under Bålltorp en skattelagd mjölqvarn med 1 par stenar derest jag äger ½ten samt ¼ mantal Lilla Paris, brukas nu under gården, men har tillförne utgjort 2ne Torp och finnes derpå Torphus ännu qvar. 
Sjelfwa Bålltorp som inalles består af 3 hela mantal har särskilt Boningsplatser och Trädgård med Storskiftlaga gjärden och ängar, äges af mig till hälften bebygd för ståndspersoner med goda hus så till mann som ladug Stall Wagnbod, vedskjul, Bränneri af sten med Hvinplåtskölna i samma hus.
Årliga utsädet på Bålltorp och Lilla Paris är omkring 9 á 10 t:r Råg och Hwette- 40á 42 t:r våhrsäd af Enk korn Blkorn och Hafra samt 20 25 30 t:r Pototer _ Har och efter årens godhet afkastat 200; 250 och äfwen deröfwer Strid och utmärkt god spanmål samt 200 á 250 t:r Potätr -
Torpare 6 st. deraf hafwa Häst och utgöra dermed körslor wid gården, med gödsel, Hö och Säd samt skogresor.
3ne af de Nyssnämnde gjöra 2 dagar i veckan på egen kost, den 4de 3 hela året med undantag från 1 okt till 1 januari då han utgjör endast 2ne.
De öfriga 2ne som hafva mindre jord utgjöra endast 1 dag i veckan - Dess förstnämnde utgöra vid gödsling Hö och Sädesinbergningen hwardera 12 qvins hjusudagar och de 2ne sistnämnde 6 hwardera och på egen kost, samt spinna tillhopa 32 tt Blåne.
Dessutom äro de 4 större Torpare pliktig att om vintern urtröska hwar sin 4 t:a råg och de 2 mindre 2 t:r hwardera tillsammans 20 T:r. Likaledes äro deras Qvinfolk pliktig att mot matens undfående biträda wid rensning i Trädgården, skurning Slagt och Lak, samt Husets rengöring mm: äfwen bör nämnas, att då tjenlig Skörd Lager och godt Linfröår, kan man påräkna ett wackert Lin -
Qvarnskatten för min hälftpart är förenämnda 2 T:r Råg och 2 T:r Bland Tull samt till en lågt och billigt pris föllo och hwad som till Bränvins bränningen begagnar – 
Konfundt till de här förut afräknade Torparna, får nämna att en af dem mot några små jordbitar utgör 20 dagar om sommaren mot matens undfående och en annan som bor i en Lilla Paris har äfven 20 på enehanda sätt, och då en gammal Gumma som nu är 8it År Dör, kan för den Torpgård hon nu har sin bärgning af erhålla 40 á 50 dagsverken. Om året för min halfpart, och på egen kost.
Egendomen Onera består af
1¤ 3 ¾ Denna afrad utgörande halvtannan för ½ Rusthållet.
2¤ 204 Rd Bc i ett för och, årlig Contant lån till nuvarande Trumslagaren wid Kongl. Västgöra Regemente, hwarjemte han sjelf bestå sig Skor och strumpor men hela Rusthållet den öfriga munderingen som kan räknas till högst 16 2/3 sk. per År få hela summan deraf således ½ lm. ⅛ T:r råg dessutom till Trumslagaren årligen -.
3¤ Efter nu warande Anord 3./4 T Spannmål tentråd 10de till Pastor ½ t Råg tt korn till Comministern. Irhalm till Parten består af Råg, Korn och Bl korn Hafra.
4¤ Årlig Bewillning och wanlig kronoutskyld för mantal? 

Åckerjorden indelad i 4 hufwud gjärden jemte ett särskilt lycka som med följd i trädeslag. - Ett 5te gjärde af mig afdelt får flera år sedan begagnas till Potatis och Hafvra skiften vid god och lättbärgad äng – till 200 stackars hö. - Hwarmed jemte Halmfodret föder 28 á 30 Nötkreatur 5 á 6 hästar samt 12 á 18 Får. 
Strax wid gärden 3ne beteshagar, deraf en för mjölkkor och kalfvar som en för hästar och 1 par oxar och ungnöt jemte utmarken.
Min årliga brännvinsbränning har warit 2000 ka. för I år 3200 ka då något spannmål och potatis kjöptes.

Denna egendom är intecknad för 
1mo Banco lån deraf afled skedd räntebelastning nu återstår omkring 2500 Rd 
2do ett annat lån 1000
3to ett annat 800
4 ett d:o d:o 666, 32 
Summa 4966.13 Rd
Primi twå lånesumma i Borgen war 3333,13 Rd Bc således Upskattnings wärdet 10.000 Rd
Denna Egendom kostar mig öfwer den sistnämnda Summan – och gifwer så denna summa 7:8 procent.
En skogstract som af mig inköptes för 4 år sedan på 1./4 miltals landweg och endast ¾ mihl ???? 
åwstånds även äro 4 eller Mikaelii 1834, kan äfwen om så åstundas, få medföljd ungefär ½ lm af denna skog är qvar och kostade vid köpet 7,000 daler ??.
Skulle någon köpare härpå spendera kan denna Egendom så tillträda näst Våhr med nu utsådt Höst säde 9 3/8 Råg och ¾ Hwette - Normera besked om så wäl köpeskillingen som betalnings terminerna kan erhållas då egendomen beses
Hofröö den 23 November 1833
Bergmark

Bränneriredskapen deraf kannan med Klarning ofwarat på 50 ka Nygjord 1832 om Sommaren och Logsla?+ af den jemte har Kyhlfat och Plåt Koken, kan om så åstundas få öfwertagas efter särskild öfwerenskommelse. 

Tillägg Uti en äng och 2ne beteshagar strax vid Gården finns större o Mindre Löfskog till Löfbrott och så kan nödsel bränsle samt godt fisk uti en större Sjö Hornborgasjön kallas hwaruti Gårdens ägor tillstöta. 

Beskrifning på min egendom Bålltorps 1 mantal samt ¼ mt Rå och ?? Lilla Paris belägna uti Gudhems Härad Sätuna Socken af Broddetorps gjäll samt Skaraborgs Län.
Bålltorps Mantal af Säteri Natur deraf ½ mt frälse Säteri, ½ mt Borstadt Säteri och ½ mt Augment dertill samt ½ mt uti Bålltorps qvarn med 1 par stenar.
Lilla Paris ¼ mt intog på 1600 talet under Bålltorp Rusthållet till styrka – har förr ägo blander med Sätuna by - Brukas nu under gården men har hus för 2ne torpare som tillförne utgjort dagsverken.
Bålltorp bebyggs flr ståndspersonmed goda hus så till mann som Ladugård Bränneri af Sten med ?plåt kölna i samma hus. 
Årliga utsädet omkring 9 –10 Tr Råg Hwette Vårsäd af erter korn Blkorn Hafra.
40 á 42 tr Potater 25 –30 tunnor af karlar och 250 tunnor spannmål samt 200 á 250 tr Potater.
Torpare bestå af 6 st. deraf 4 hafva Häst och utgjör körslor af god till Hö och säd, samt Skogsresor – 3ne af dem göra 2 dagar i veckan den 4 och 3 med annandag från Mikaeli till Nyårsdag, de andra 2 utgöra endast 1 dag i veckan – Sammanräknadt skola alla Torpare i Slott och skörd göra 60 st. hemhjelpsdagar på egen kost samt sjunna 32 Blank

Utom sina beslangda Dagswerken äro torpen skyldiga de större att tröska 4 Yr Råg och de mindre 2ne – som tillsammans gjör 20 Tr. – Dessutom äro deras Qvinfolk pliktiga att mot maten undfående biträda wid Ränsning i Trädgården, skurning, slakt och Laki, samt Linets rengöring 
För min halfpart i Bålltorps Qvarn ärlägges i arrende 2 Tunnor Råg och 2 Tr Blandsäd samt till nedsatt pris för alt hwad till Bvin Bränning begagnar.
Onera 
3 ¾ I afrad utgörande Hart varande för ½ Rusthållet – 20 Rd såsom lön och Bostad till Soldaten i ett för alt jemte ½ Tn Råg - Skor och strumpor skall nu warande Framslog anhålla sig sjelf vanliga Krono penningar, samt ?? till Parter och Lön till Comministern och Klockaren. 
Åkerjorden består av god mulljord med något klassas uti gifwa en god och wigtig säd af alla slag – och är aldrig blottstäld för swår minswät. 
Egendommen föder 28 á 30 Nötkreatur 5 á 6 Hästar, 15 – 20 Får - Har 3ne beteshagar; en för kalfvar och mjölkekor samt en för hästar och en för oxar och ungnör samt särskilt utmark - God och lättslagen Äng som gifwer 200 stackar Hö och ?? – Min årliga Brännvins Bränning har warit 2500 Kn och till och med 3000 hwaraf ½ afsäljes, på stället. Öfergå i Skara & Falköping - Till Skara 2½ mil Falköpin g 1½. För äng och beteshagarna finns Löfskog till Löfbrott och Bränsle i Sommen. Förslags finns äfwen – Skog till Bränneriet kjöpes på ¼ mihls standwäg och ¾ mihl då vattentar frasså – Fiske uti en större Sjö, Hornborga Sjön kallad. 

Skiftet av Båltorp.

Allt sedan Båltorps säteri med tillhörande hemman i början av 1800-talet övergått i flera ägares händer, skulle man kunnat anse ett skifte av densamma nödvändigt men något sådant hade icke förevarit av det skälet att man, så länge ägarna befunno sig i en gammal, hävdvunnen ordning förenades om dess fördelning på de olika brukningsdelarna. Med tiden blevo dock förhållandena ohållbara, då icke alla i allt nöjde sig med att låta saker och ting ske så som de andra ville eller önskade, och då vid skiftena av Hornborga och Sätuna byar i slutet av 1850-talet en del omkastningar i ägandeförhållandena genom ägobyten skett, så blev icke allt grannarna emellan som förut och tanken på ett skifte mognade. Sådant begärdes också och verkställdes 1865-1866 av den förenämnde lantmätaren P. G. Vetterlund. Skiftet klandrades dock av så gott som samtliga delägarna och då de överklagningen rörande protokollen är det enda som i denna lilla historik kan vara av intresse vilja vi här i något förkortad form anföra vad dessa därom förtälja.

De i anledning av skiftet till ägodelningsrätten ingivna klagoskrifterna voro till antalet tre, följande:

1. Av Lars Svensson, Anders Johansson,

2. A. G. Jonsson i Skällsbo samt

3. förmyndaren Fredrik Svensson å L. Veka.

Dessa klagade gemensamt över att graderingen på åtskilliga ställen var ojämn samt ansåg denna tarva rättelse å ställen, de till jämförelse ville utvisa. De hade dessutom var för sig vissa anförda klagomål över skiftesförfarandet: Lars Svensson ansåg sig i hemmansdelens nya läge hava bekommit en sur och till beskaffenheten jäsaktig såglerjord, som tarvade stark utdikning innan den blev jämngod med annan skifteslagets fasta jordmån och yrkade ändring i dess gradering samt ersättning till dikning och gödsling så att jorden blev bärande och hanterlig. Vidare ansåg klaganden planläggningen av skiftet i Odensängarna oformlig, emedan gränsen hade ett starkt knä i norra ändan och var krokig och slingrig i den södra. Han ansåg detta böra ändras både för ägofigurens skull och till besparing av hägnader. Om vägen ej utgjorde gräns betydde mindre. Detta ägoskifte var dessutom för lågt graderat samt utsatt för översvämningar och svallis, som årligen förstörde minst 100 lispund hö förutom den skada själva marken vid ån utsattes för genom utskärningar på en sträcka av 344 fot. Dessa förhållanden hade varit föremål för överläggningar vid själva skiftet men då av förrättningsmannen lämnats utan avseende. Klaganden yrkade nu ersättning för förlusterna eller att bli tilldelad annat läge. Vid husvärderingen var icke iakttaget, att en klaganden tillhörig stall- och svinhusbyggnad var sammanhängande med Anders Petter Larssons omyndiga barns byggnader, vilka ålagts utflyttning och som, då dessa revs, också måste rivas och tillbyggas. Yrkade ersättning.

Anders Johansson klagade över att ha bekommit sitt nya läge i Lunnagärdet, där jordmånen var mycket sank och vattensjuk samt hade ett lågt och plant läge, som tarvade mycket arbete med utdikning, helst vattnet måste beredas gång över landsvägen och andras ägor. ”Utom det att den åsatta graderingen ändras och hjälp till diken och gödsling lämnas blir jag icke belåten”, förklarar han med yrkande om ersättning. ”Den av mig mistade öppna åkerjorden har medfört en tvåfaldig förlust, emedan jag nu får odla skogbeväxt mark i stället och till på köpet betala odlingsersättning. Den s.k. Lunnen, av vilken jag måste odla, fordrar mycken rothuggning och bearbetning innan den blir möjlig för redskap och jag bör således hava i stället för att giva odlingsersättning. Detta förhållande grundar sig väl på Förening, men meningen var icke vid dennas ingående, att så svårbruten mark skulle ingå i beräkning, utan endast slät mark”.

Fredrik Svensson och Anders Gustaf Jonsson anhöllo att utom behövlig ändring av graderingen, delning måtte ske av den utlagda torvtäkten, så att den omyndige får sin andel därav tilldelt sitt övriga skifte och att övriga delägare måtte åläggas, att freda den övriga delen därav på det att någon skada ej måtte ske med kreaturen i de blivande torvhålorna. I själva planläggningen yrkades den ändringen, att linan förbi smedjan till Lilla Paris finge gå rakt och att vederlag härför togs av utmarken. 2.

2 Av Anders Petter Larsson: Det på åbyggnaderna uppdragna värdet är, jämfört med det värde, som åsatts de övriga delägarnas åbyggnader för lågt, vadan jag anhåller om förhöjning av värdet på mig tillhörande hus. Beträffande graderingen begärde klaganden ändringar ifråga om angivna figurer i Planterhagen, Åfredsgärdet, Brännerihagen, Herralyckan, Nestegårds hacke, Helgårds hacke och hage samt i Larsa hacke och mosskiftet. "Vidare får jag ödmjukt anhålla, att väg varder över skiftet av gemensam jord utlagd över Enehagen eller det s.k. Ulvakärret till Enåsa Lycka"

3. Av Per Jonsson: ”Som jag ännu icke varit i tillfälle att genomgå alla skifteshandlingarna och således är urståndsatt, att i några specifika fall nu utveckla mina skäl till klagomål, får jag över förrättningen i sin helhet anföra besvär, med anhållan om rättighet, att vid ägodelningsrättens sammanträde få rätt till närmare utveckling av mina befogade klagomål. Vad jag dock nu vet mig vilja hava förändrar är: Att nuvarande utfartsvägen från Båltorp förbi smedjan måtte få oförändrad bibehållas, att graderingen å maderna och mossarna såsom oriktig varder förändrad, ävensom jag anser mig hava blivit tilldelad för stort bidrag vid körningen av de utflyttandes åbyggnader”. På grund av de anförda besvären sammanträdde ägodelningsrätten den 21 och 22 aug 1867 å Båltorp. Härvid utvecklade parterna närmare sina klagomål och framställde därjämte en del andra sådana av mindre betydelse.
Per Jonsson anhöll då även att till förekommande av missförstånd rörande klagopunkten om att han "blivit tilldelad för stort bidrag vid körningen av de utflyttandes åbyggnader" få antecknat, att i hans besvärsskrift på grund av felskrivning råkat inflyta ordet "tillagd" i st. för "ålagd". Ur det långa utredningsprotokollet är för denna sammanställning ingenting av vikt att anföra, men det måste sägas, att den ”lagkloke” lantmätaren här fick en ordentlig bakläxa, ehuru rätten så gott sig göra lät höll honom om ryggen genom att ej upphäva hela skiftet. Huru befogade och riktiga de av klagandena anförda skälen än voro, så vunno de ej heller i allt sina syften med överklagningarna. Den av skiftet värst drabbade av delägarna, synes Anders Johansson blivit, vilken på sin andel – Lunnen – fick visserligen mycken men vattensjuk – och ändå fick vara nöjd.

Efter att ha tagit i övervägande, vad klagandena i sina besvärsskrifter anfört och senare förekommit fällde rätten sitt utslag. Enligt detta företogs en hel mängd ändringar beträffande särskilt gradering och värde uppskattningar, det utav Per Jonsson yrkade bibehållandet av den gamla utfartsvägen bifölls, medan de av Lars Svensson och klagande förmyndaren yrkade ändringarna i flera avseenden befunnos sådana, att de ej utan högst väsentliga rubbningar av skiftet kunde verkställas och således icke av ägodelningsrätten beviljas. Lars Svenssons krav om ersättning för den skada och förminskning, som enligt vad övriga delägare medgivit och vid besiktningen visat sig årligen inträffa i Odensängen, bifölls sålunda, att av oskiftad mark där skulle avsättas jord utmed ån till en bredd av 15 fot av den avmätta längden. Likaså berättigades Lars Svensson till en ersättning av 8 rdr rmt för det, att hans ladugårdsbyggnad genom flyttning av Anders Petter Larssons med denna sammanhängande hus, som därav skyddas och styrkes, blir stående utan gavel. Klagandena förpliktigades – såsom vid dylika förrättningar och när tjänstemännen fela – att ersätta omkostnaderna för ägodelningsrättens och lantmätarens inställelse med till den förra 87 rdr och 25 öre och till den senare med 37 rdr och 84 öre.