1764

1909

325 Grottesgårdsknekta

Skaraborgs Regemente N:o 325 Höjentorps Kompani. 

Koordinater 

Rusthållare:

Grottesgården och Botorp som utrote

Torpet

stod först på den s.k. Päralyckan vid Västra Bjärsjövägen. Den hade av rotebönderna givits till en soldat Peter Grotte, som varit med på svensk sida i kriget mot Napoleon och sedan som en följd av vad han där sett ej varit riktigt som han skulle. // Brodd 1928. Platsen är nu bebyggd med en modern villa alldeles innan vi svänger upp till skjutfältet.

Torpet flyttades sedan ut till byn och kallades där Prästbacken, men av det finns nu endast jordkällare kvar. Huset stod kvar på 30 talet och många minns den tragik, som där utspelades.

Soldater på Torpet

Skaraborgs Regemente N:o 325 Höjentorps Kompani. 

Koordinater 

Rusthållare:

Grottesgården och Botorp som utrote

Torpet

stod först på den s.k. Päralyckan vid Västra Bjärsjövägen. Den hade av rotebönderna givits till en soldat Peter Grotte, som varit med på svensk sida i kriget mot Napoleon och sedan som en följd av vad han där sett ej varit riktigt som han skulle. // Brodd 1928. Platsen är nu bebyggd med en modern villa alldeles innan vi svänger upp till skjutfältet.

Soldatöden

Lars Fogel 

f1756 i Segerstad, sedan torpare å Korsbacken. Lars Fogel sold för 325 OlofGrottesgården och sedan torpare under Bolum Munkgården å dess utmark å Korsbacken. Han var född 1756 i Segerstad och dog 1823, efterlämnande änkan, sin andra hustru Lisa Andersdotter från Synnerby f1778. Av 6 barn når endast en son och en dotter vuxen ålder. Lars född 1786 och Maria, som gifter sig med Fogela Petter strax bredvid. Han flyttade stugan upp till Källehagen. Mer om denne man där.

Anders Dahlberg

Petter Grotte 

kommer från Horn f1786 var 168 antogs 1805 bevistade kassationsmönstring 1808-08-02. Gifte sig med Brita Svensdotter Sjogerstad fick barnen Sven, Inga, Inga, Maria, Olaus, och Pehr alla födda i Bolum. Soldattorpet stod förut på Päralyckan och Peter eller Pär som han då kallades fick torpet av sina rotebönder. Peter Grotte, som varit med på svensk sida i kriget mot Napoleon och sedan som en följd av vad han där sett ej varit riktigt som han skulle. Peter blev därmed formellt torpare under Grottesgården.  // Brodd 1928. Den sista kommentaren det första dokumentet på att man även fordomdags drabbades av stridsutmattning. Sönerna Sven under namn Lantz och Per blir soldater.

Johannes Andersson Mars

Fadern är Anders Hof under Nissagården stp 23 f1812 från ryttarsläkt från Hof Vg 23 och gifte sig med Sara från Bolum. De fick sonen med det särskiljande namnet Anders. Hustrun flyttar 38 till Varnhem men mer vet vi för närvarande inte annat än att i husförhörslängden står sedan att Johannes Mars f1817 är ordinarie soldat. Emellertid fick han avsked 37. Vi vet att han gifte sig med Sara Andersdotter och återfinnes i Istrum.

Johan Johansson Mars

f1817 kom från Björsäter var 178 anställdes 1873 gifte sig med Inga Stina från Vilske Kleva som dog i barnsäng 1841. Gifter om sig med Anna Maja som ger honom Aja Stina, Johan Gustaf, Inga Stina och Anna Christina alla födda i Bolum. Mars var på Fyn 1848 och 1853 dömdes han för stöld, vilket kan vara skäl till avsked. Vi återfinner honom i bygden vid Marsalyckan.

Anders Jansson Palm 

Gamle Palmes var f1834 i Lilla Åkatorp av torparfamilj (Jan i Kloa son), tjänte från 1852 i 26 år fick avsked med underhåll på expektans. Gifte sig med Maja Stina Nilsdotter f1830 från Segerstad, men hade inga barn. Sedan backstugesittare i Bolumstorp. Bygger på förpantningsjord sin stuga enligt ett kontrakt och stugan ligger mellan Prästbacken och den gamla bykärnan. Sanfrid Larsson tar sedan över denna fastighet.

Johan Wilhelm Jonasson Palm

soldatson född Häggum 1856 var 171 uppnådde 89 points vid 1880 års målskjutning, men rymde ändå 1882 till Amerika. Han tjänade tre år från 1878. Gifte sig med Charlotta från Hjo. Har barnen Ester Emerentia f Segerstad, Hildur Amelia och Gerda Lavinia född i Bolum.

Onge Palmes stuga sedd från OlofGrottesgården. Nu finns bara resterna av en källare kvar.

Ônge Palm August Johansson Palm 

torparson från Runebacken i N Lundby och siste soldaten på torpet var f1863. Han var 170 blev vice korpral 1903 efter att med godkända betyg gått korpralsskola 1889 med vitsorden med beröm godkänd. Han tjänte 25 år från 1882 och bodde kvar på torpet till sin död. Han blir ägare av sitt torp, kallat Prästbacken och han dör 1926 och lämnar änkan Lotta, Stina Charlotta Andersdotter från Varnhem. Deras två döttrar dör i sin ungdom i reumatisk feber respektive lunginflammation d.v.s. tbc. August blev kalkarbetare och familjen får efter köp överta torpet. När gubben blir gammal och blind går grannarna efter arbetets slut in och läste tidning för honom. Palm var på sin ålderdom ehuru blind en mycket god sagesman. Och när gumman i sin tur skulle lämna torpet för Ålderdomshemmet grät hon och klappade huset och sa "Jag har mistat vad mig var kärast och jordbiten den struntar jag i". 

Johan August Arvid står som sold här 1900 f1878 i Sandlid. Han inköpte torpet. Det står att Sanfrid Larsson köper huset, som han använder till sitt längre österut. 

Enär köparen av fd. korpralen A Palm boställe önskar få utrymt boningshuset å nämnda ställe beslöts att under innevarande augusti fattigvårdsstyrelsen å auction försälja f.d. änkan Palm tillhörigheter med undantag af vad hon nedlagt i en koffert, som är förvarad hos Joh Andersson i OlofGrottesgården, äfven så att samtidigt försälja f.d. änkan Åbergs tillhörigheter som varit förvarade å Nybygget Broddetorp hos Fia Svensson. Möblerna Jemte div andra saker har förut lämnats till Frans Emil Andersson Rönn fattighuset.

 

Onge Palme Karl Krantz gick in och läste tidning eller annan skrift för Onge Palme, där ha låg blind i sin säng. "Mot slutet så sa ska det bli jag min gamle stackare som skall bli kvar. Palme hade ett lerfat intill sig, som han åt gröt ur, och när jag känner att jag skall dö skall jag knuffa ner det så att det går sönder".

341 Bengtsgårdsknektes

Skaraborgs regemente N:o 341 för Höjentorps eller 2:a kompaniet.

Ba på tomten 296

soldattorpet på P4

Rotehemmanet

Rotehemman Bolumstorp OlofEsbjörnsgården, stamrote, Backgården Bolum, hjälprote Häggum LarsAndersgården eller Källegården utrote.

De sista rotehållarna: Johannes Andersson och Alfred Persson i OlofEsbjörnsgården, A Gustaf Stenholm, Emanuel Stjärna Bohlin och Emanuel Levander i Backgården, L. J. Larsson i Korsgården.

Torpets Öde

Dess ursprungliga plats var vid Nyborg, Bolumstorp se ovan Stugan, som är en ryggåsstuga, är av den typ, som soldattorpen enligt Carl XI:s indelningsverk skulle vara enligt kontrakt Carl XI Stockholms Slott 1685-03-16. Stugan, som är uppförd år 1766, torde dock under årens lopp hava något ändrats vad fönstren, särskilt det å gaveln, beträffar, i det de något förstorats; de äro dock fortfarande för nutida förhållanden mycket små och insläppa endast ett sparsamt ljus. Torpet skulle vara 12 x 8 alnar och det skulle finnas rum om 8 x 8 alnar. Vid ena ändan skulle förstuga vara 4 x 4 alnar, tillika en viktualiebod om 4 x 4 alnar. Här förvaras spannmål och andra förnödenheter. Åsen skulle vara 4.5 alnar till takåsen. 

Inuti rummet märkes den stora, av sten uppmurade, vitmenade, öppna spiseln (med bakomvarande öppen bakugn), vilken jämte stugdörren upptager nästan hela norra kortväggen.

I denna enkla, lilla stuga med dess låga knappt meterhöga dörrar, små fönster och högst begränsade utrymme har generation efter generation av präktiga, fosterlandsälskande och väl disciplinerade indelta soldater fostrats, son efter far, i många släktled, ty bland den stora barnaskaran i soldattorpet, ofta uppgående till dussinet och däröver, fanns alltid någon son, som vid den gamle faderns, soldatens, avgång ur tjänsten upptog dennes mantel och "gick in för numret", ända till dess nyare förhållanden år 1901 gjorde slut på den gamla, ärevördiga, över 200 år gamla institutionen.

Den torpet omgivande trädgården är något moderniserad: enligt Carl XI:s indelningsverk skulle den bestå av "kåltäppa och humlegård, minst fyra stänger".

Torpet låg tidigare på norra sidan om vägen strax norr om den plats där vägen går ut upp till Bjärsjö, vilket Ellen kan bekräfta, då det finns en gammal tavla av stället i hennes ägo. Det gamla torpet skänktes till soldaten Stierna vid dennes avsked, ehuru han själv aldrig utnyttjade det då han var hembrukare i byn. Här bodde många år Johannes Krantz med hustru till att sonen Sigfrid inköpte torpet av roten, som han sedan flyttade till annan plats.

Ett auktionsprotokoll från 1909. Det finns en tavla av torpet som låg norr om källan till Nyborg, och Ellen berättar att det kan tänkas att det flyttades från denna platsen direkt till P4. Soldattorp med n:o 341 vid Höjentorps kompani, inköptes av Skaraborgs Regementes lägerkassa för 100 kr och flyttades till sin nuvarande plats år 1914.

Soldater på torpet

Soldaterna på Torpet

Sven Jonsson antas 1685-04-13 inmönstrad 1687-09-04 är allt vi vet. 

Lars Nilsson var inmönstrad här aug 1694.

Björn Eriksson Hellman antas 1710 och fanns med vid mönstringen under överste Stael v Holstein 1719.

Lars Larsson Hurtig född 1699 var med vid Gm 1721.

John Bålman mönstrar in i Hova dör i Finland 1741-10-23 enda noteringen.

Sven Bålman antas 1742 och stannar till 44, vad som händer vet jag ej. 

Lars Dahlberg står som boende på Bengtsgården kring 1745.

Johan Hurtig född 1729 var 172 efterträder Bål man 1744 och stannar till 1789, då han begär och får avsked. Han skulle han ha tjänt 45 år. Han fanns med i GM Stralsund 1759. Uppgifterna är osäkra och plockade från olika håll. 

Pehr Skräck.

född i Broddetorp 1769 var 175 lång  Antogs 1789/1796 – 1818 och var med i den nedgående storhetstidens sista krig – åren 1808 – 1809 i Finland. Han passerade en kassation mönstring 1808-08-02 och klarade sig tydligen. Han var i tjänsten befordrad till korpral. Gift med Katarina Persdotter respektive Stina Jansdotter. Tre barn Maria, Johannes, och Gustaf. Familjen flyttade sedan till Rådene. Dog ev. 1818.

Lars Eriksson Falk

Lars föddes 1792 i N Ving av soldatsläkt antogs 1809 och tjänte som 176 lång i 27 år 2:e furir med kontant löd vid Höjentorps komp från 1:e korpral med nr 341 1836-05-22. 1:e furir 1837-12-20 och avsked med pension 1842-11-02. Han gifter sig med Caisa från Segerstad och hon ger honom Johannes, Anders och Erik Gustaf när de bor i Varnhem och sedan Carl, Eva Christina, Adolf, och sist tvillingarna Adolph och Fiken födda här i Bolum.
Lars Falk var den äldsta av traditionen omtalade soldaten. Han var först tjänstgörande för en rote i Varnhem och fick år 1820 transport därifrån. Han hade varit med i kriget 1813 - 1814, samt där utmärkt sig och befordrats till korpral. Steg sedan i graderna till furir och sergeant. Falk var utom tjänsten ägare av mindre lotter i rotehemmanen och bodde efter tjänsten å utroten Källegården i Häggum skrev Hjilmer. Lars var sold korpral furir från 1834 - 43 OlofEsbjörnsgården vari han ägde 1/16 mtl. Lär ha inflyttat till kommunen 1822. 

Vi har mer att bjuda vad gäller Falkes som Hjilmer berättar om på Korsbacken. 

Johannes Andersson Falk 

född 1816 i Broddetorp av soldatsläkt närmare bestämt Anders Lind själv. Han tjänte blott två år och tog avsked 1837 och satte sig ner som torpare i Fribergs äng i Skara. Gift med Lena Svensdotter från Skånings Åsaka. Två barn Christina Charlotta och Frans Josef född i Skara. Fam. tog även hand om en yngling August Liljegren från Härlunda och ett fattigbarn Sofia Johannesdotter född i Sk Åsaka 

Johan Johannes Jonsson Stjerna

född i Sävare Hasslösa 1815 och tog med sin Britta Stina därifrån. Med henne fick han Emma Christina, Anna Catarina, Inga Maria, Carl Johan, Maja Greta, August, Gustaf, Alfred och Elin Mathilda alla född här i Bolum. Fick torpet av roten.

Johan Stjärna tjänade länge för roten, han var med i Danmark under "grötakriget" 1848, och tjänade enligt traditionen i 36 år. Soldaterna fingo tjäna tills de fyllt 55 år. Soldatlön för 1/2 mtl nr 341 år 1868: 1 rdr 40 skr kont., 4 kappar råg och 4 kpr korn. Tillsammans 6.40 rdr. Stjärna var vid ett tillfälle befordrad till sergeant och tjänstgjorde som sådan endast en söndag. I fylla och villa råkade han då kommendera fel och blev av en kamrat Boll i Bolum anmäld, emedan denne tyckte, att han blivit för högfärdig. Han påstods ha begärt sitt avsked, sedan han blivit inblandad i en stöldhistoria. Vid sitt avsked erhöll han av rotebönderna den gamla soldatstugan i gåva och bodde i denna till sin död, efter vilken den inköptes av den Nerman, som i Skaraborgs regementes museikatalog angives, som soldat för roten skrev Hjilmer. (Enligt en tradition finns en Nerman (Närman) som svarade för numret under 60 år, vilket torde vara hemmansägaren av Nyborg).

Stjärnas Bolumstorp OlofEsbjörnsgården Bolumstorp
m.fl. hemman f.d. soldatboställe beläget på hemmanet Nyborg nuvarande östra tomtplats, vilket på 1800 talet skänktes till den då avgående soldaten Stierna. Hjilmer menar då ägaren Gustaf Nerman och hustrun hette Cajsa Andersdotter, som 1904 inköpte gården, sedan ägd av en brorsdotter till henne. Efter mannens död gifte Kajsa om sig med Karl Kjellander en son till den i orten sägenvis mycket omtalade häradsdomaren på Kärrtorp efter vilket stället kallades Källandera, ehuru Närmanses. 
Vid gården delning mellan Kajsa och hennes man samt brodern till den förstnämnde inköpte Närman den stuga vari de bodde, vilken förut varit soldatstuga under OlofEsbjörnsgården samt andra till roten hörande hemman. Den siste soldaten som bebodde stugan var Stjerna och densamma benämndes för Stjernes och när han erhöll avsked fick han stugan av roten som i enlighet med omläggningen i samband med skiftet skulle uppföra nytt boställe på andra sidan vägen.
Stierna hade varit med på Fyen utmärkt sig i tjensten blivit befordrad till korpral och stod i tur att bli sergeant, då han blev inblandad i en stöldhistoria och i stället degraderades. 
Det blev på ålderdomen, när han ej orkade försörja sig genom arbete knalt för Stierna. Stugan fick säljas och kommunen ge honom maten.
Sedan stugan sålt bebodde Stierna och hustrun i Gamle ??? f.d. där han vistades till döddagar. 
Stiena hade varit i Stockholm och betraktades därför såsom litet för mer än andra dödliga 

Anders Jonsson Fogel 

född 1813 från Sjogerstad. han tjänte från 1837 till 1843 då han kasseras för stöld 1843-12-08. Han var gift med Eva från Varnhem som ger honom Anna Maja och Maja Stina, som båda dör 1844. Han var 173 dör året efter i vattensot.

Ask

En soldat under namn Ask, men då denne med anledning av det under 1860-talet oroliga världsläget rymde till Amerika, vilket också gjorde roten svårbesatt, fick en rotehållares son fylla platsen.

Anders Emanuel Stjärna Bolin 

Anders Emanuel Emanuelsson Bolin Stjerna smedsonen född i Backgården Bolum 1847. Han tjänte 17 år från 1869 gick i underbefälsskola 1:a klass 1874. Han hette först Bolin, men bytte sedan till Stjärna vid Gm 1882-07-04. Han var gift med Maja Lisa från Törnagården i Bolumstorp och fick med henne barnen Emma Christina, Johan Gustaf, Hilda Charlotta, Hanna Josefina, Amanda Elisabeth och Carl Emil alla född i Bolum.

Anders Emanuel Mane tog tjänst som soldat under namnet Stjärna, men ändrade detta till Bohlin, efter att ha varit inlåten i svårt slagsmål, varvid han nästan slagit ihjäl den dåvarande mjölnaren (Pettersson) i Södra Sniken – En soldat ej fick ha en fläck på sitt namn. Mane kom till mötet direkt från häktet, utan ett öre på fickan, och fick anlita kamraternas hjälp berättar traditionen. Mane tog avsked för, som formen löd, "framtida välgångs skull", och var till sin död hemmansägare i Änkegården och Backgården i Bolum. Vad döljer sig egentligen bakom denna lite elaka tradition kan man fråga sig.

Mane var gift med Maja Lisa och hade med henne 7 barn. Under de första åren heter Mane Bolin hävdar rullan och han fick sitt namn vid GM 1882-07-04. Mane hade gått under 1874 en meriterande underbefälsskola av första klassen. Läs mer om Emanuel på Backgården.

Sven August Biljer.

från Skövde f1867 och son till Palmkrantz, soldat 1887 – 89, sedan soldat Skaffaregården 336 i Häggum. Biljer tjänade endast till kort efter andra mötet, som soldat för roten. Kom sedan överens med en vid samma regemente och kompani tjänstgörande soldat Karl Gustaf Berg om byte av boställe och nummer, varuti de efter ansökan erhöll stadfästelse. Efter Häggum sist lägenhetsägare i Billingsdal, N Lundby. En tid jaktvårdare. 

Han var först gift med Anna Matilda från Kyrkojorden i N Lundby, som födde honom 12 barn och åtta når vuxen ålder.

• Anna återvänder som hustru till Säckasten och gifter sig med Krokens son 
• Augusta Sofia flyttar till Amerika
• Sven David blir Snickare 
• Ernst Richard blir bromsare inom järnvägen
• Erik Valdemar var handelsbiträde i Broddetorp en kortare tid
• Knut Oskar flyttar till Göteborg
• Elsa till Lidingö

På äldre dar gifter änkemannen om sig med Augusta Karolina Carlsdotter f1879 i Kyrkefalla. Slutar sina dagar som lägenhetsägare i Åsa, N Lundby.

Karl Gustaf Lindgren Johansson Berg

Karl Gustaf bar det särskiljande namnet Lindgren f1861 N Lundby, som alla hans syskon valt men trots sin begäran förmenades detta namn och i stället gavs Berg, samt att Karl allt framgent behöll det.

Karl Berg togs till soldat för Bolum Kärragården (342) 1882, transporterade år 1887 till Häggum Skaffaregården (336) men bytte sig år 1889 till OlofEsbjörnsgården, eller nr 341, med den då tjänstgörande Sven Biljer i avsikt att bruka det samman med sin tillämnade hustrus gård i Bolumstorp. Paret säljer detta och flyttar till Rökstorp i N Lundby. Därifrån flyttar paret till Ledsgården i Stenstorp, där han vid sin död 91 år 1952 stod mantalsskriven på en avstyckad villabyggnad från gården. Berg och hans hustru Johanna Andersdotter från Falbogården bodde aldrig på torpet ehuru de voro båda av gamla märkessläkter i orten. Han tjänade sammanlagt i 29 år och 10 månader som soldat. Han var vid avskedet Gratialist och fick underhåll från Vadstena krigsmanshus kassa. 

28 Törnagårdsknektas

Västgötaregemente N:o 28 av Gudhems Kompani.

Rusthållare

Garpegården och Törnagården vilket förklarar att det ligger på Bolumtorp mark.

Torpets Björkenäs Törabo

Sista soldaten Kind, inköpte efter uppnådd pensionsålder sitt torp, som nu innehas av en måg Franzén. Torpet står kvar men är ombyggt så att man inte helt lätt kan skönja vad som varit. Ligger i vägkröken innan man åker genom skogen. Torpet mer känd som Franzens nu sålt till utsocknes. Namnet Törabo nämnes i fb 1912.

Soldater vid Torpet.

Soldatöden.

Anders Andersson blev antagen 1694 men mer vet vi inte.

Sven Olofsson Lundberg född 1675 tjänstgjorde först på Vg N:o 24 Hansegården, transport hit 29 år från 1700 men mer vet vi inte.

Bengt Wallman född 1689 antogs 1714 och blev nog transporterad till Hansegården Vg N:o 24. Han blev sedan rusthållare.

Jonas Lundberg född 1709 tjänade 30 år från 1729. Var kommenderad till Finland och Pommern.

Anders Lundberg född 1737 tjänte 9 år från 1761 får avsked för att han är sjuk och svag.

Carl Björling född 1751 tjänte 35 år från 1771 var 180 i övrigt intet

Nils Björling

född 1782 i N Ving var korpral och 172 lång. Han transporteras efter 12 år  tjänst från 1805. Nils var med i fyra fälttåg 1807, 1808, 1813, och 1818. Nils deltog i striderna mot Napoleon 1813 vid Dennevitz, Dessau, Leipzig och 1814 vid Liege. Får avsked med underhåll och betyget tjänt utmärkt väl. Livnär sig på att ta hand om inhyses på sin ålderdom.

Under Björlings tid uppstår en konflikt kring borgensåtagande mellan rusthållarna Petter Månsson i Änkegården 

Anders Jonsson Brodd

f1798 i Broddetorp i ett soldathem, tjänar med en längd av 178 under 26 år från 1817 men dör i 50 års å i vattusot och har dessförinnan fått avsked med underhåll. Gift med en dam från Broddetorp som ger honom tre barn Johannes, Anders och Maja Cajsa. Flyttar sedan till Gulltorpet.

Johannes Brodd

f1823 i Segerstad var 174 antogs 1843 var med på Fyn men i övrigt intet känt annat än att han avverkade tre damer Maja Eriksdotter som han tog med från Segerstad. Hon fick tvillingar och dör i barnsängen. Inga Jonsdotter och Maja Andersdotter ger honom Johan Gustaf, Alfred, Anders Wilhelm, Maria Charlotta, Alfred, Sanfrid som åker till Amerika, Carl Ludvig. Uppgift finns att han tjänte under Törnagården. Han flyttar sedan till grannhuset Broddes, som dottern och sömmerskan Charlotta tar över.

Johan Wilhelm Andersson Kjellström

soldatson född i Kärragården soldattorp hos Anders Berg Bolum, 1858 gifte sig med A M Eriksdotter från Bjerka. Har en dotter Sofia, rymde till Amerika 1883.

Johan Alfred Carlsson Kind

född 1863 i Skånings Åsaka var 175 och antogs 1883 och tjänte i 28 år. Gift med Emma från Broby och fick med henne Hedvig Elisabet och Hulda Emilia båda i Bolum. Fadern var torpare i det som nu är Sk. Åsaka fornstuga. Emerentia Nöjd bor här kring 30 talet innan de flyttar vidare.

Soldaten Alm tar hand om fastigheten efter soldattidens slut.

27 Sörgårdsknektes

Västergötlands Regemente N:o 27

Rusthållare Sörgården

Torpets öde Sörbolund.

Hemmanen Sörgården i Bolumstorp o Böljan JonPersgården Soldatboställe, inrustat för nr 27 vid Gudhems komp. av Västgöta regemente. Sista soldaten Henning Granat, som köpt sig ett hemman löste icke torpet, som i stället inköptes av Stomsoldaten August Blomqvist, vars sterbhus sedan sålde det till en ägare i Törnagården.

Soldater på Torpet

Soldatöden

Jon Månsson f1685 antogs 1708. Kan läsa och skriva står det i rullan.
Arvid Ringberg f1695 var gårdsbrukare och antogs 1719 och tjänte 17 år.
Jonas Ringberg född 1719 tjänstgjorde 8 år från 1734 stupar i Finland i en ålder vid 23 år.
Jonas Munter  född 1720 dör i tjänsten efter 11 år 1754.
Bengt Grotte finns som sold på denna Rote. 
Anders Stenwall Swabe f1728. Var 174 lång, tjänte 34 från 1754. Var i Pommern och får avsked med underhåll och betyget tjänt väl.

Anders Setterberg .

född 1761 170 lång och tjänte 23 år från 1788 Får avsked som gammal och sjuklig.

Anders Setterberg.

född 1786 Sätuna. Var 173 och tjänte 10 år, Deltog mot Napoleon 1813 vid Dennevitz, Dessau, Leipzig och 1814 i Liege. Avstraffad för stöld 1822, som ger avsked. Annika Andersdotter  f1787 ger honom Cajsa, Anders, Johannes och Inga som alla dör i unga år.

Carl Granat 

född 1799 i Bolum. Var 174 lång vicekorpral tjänte 24 år från 1822.  Får underhåll såsom skadad i tjänsten med avskeds betyget tjänt utmärkt väl. Var gift två gånger med Brita och Maja och tog Cajsa Olofsdotter Hassel till fosterdotter f 1820. Vi återfinner Carl på Entorpet under Sörgården.

Jonas Johansson Granat. 

född 1826 i Bolum tjänte 18 år från 1846. Var gift med Lisa från Bolum och var mor till Lars Johan Gustava Wallinder, Matilda, Frans Gustaf Wallinder, Carl Ludvig Wallinder och August. Jonas var med på Fyn 48 var sjuklig och får avsked med betyget tjänt försvarligt.

Anders Gustaf Larsson Borg.

var född 1842 i Hornborga anställdes 1864 169 lång men rymde till Amerika 1881. Hustru Greta från Gudhem följde efter året därpå. Fick 6 barn men blott två överlever födda i Bolum.

Karl Johan Granat "Glada 27an"

född 1864 i Saleby var 172 och tjänte 5 år från 1885 Tog sin kvinna i Öglunda  och rymde 1891 till Amerika och ströks därmed ur rullan. Han benämndes av sina kamraterna för "Den glada 27:an", och var som man kan förstå en glad och livad kille, full av upptåg och skälmstycken. Granat rymde från tjänsten och sin hustru till Amerika och var borta i tio år. Han blev vid hemkomsten "läsare och bättre människa".

August Larsson Granat. 

född 1871 född i Stenum,  var 177 tjänte knappt ett år  dömd jämlikt § 28 i strafflagen och avförd från Regementet 1892.

Henning Gustaf Persson Granat.

torparson född 1874 Segerstad 165 tjänte 11 år från 1892 gick förberedande korpralsskola Interimsavsked 1904. Gifte sig med en dam från Häggum Tekla Karolina med henne och sonen Per Fritiof Johannes blir fanjunkare och Linnar Englund tar över Bältaregården efter fadern. Efter sin tjänst blir han hemmansägare för Bältaregården och sedan flyttar han som änkeman ner till Liljedal och blir kyrkvaktmästare.