Borgar i Västergötland

Riksborgar i Västergötland 

Det är rytteriets uppträdande på scenen som fordrar borgar. Slaget vid Lena och Gestrilen kan vara exempel på detta. Från Alnsö stadgan 1289 har vi också i Norden fått ett frälse, som har skattefrihet mot att hålla häst och ryttare. Vallgraven och borgens form styrs också av armborsten utveckling. Residensfunktion har också varit viktig med krav på bl.a. riddarsal, för förhandling och fester samt en kyrka eller kapell.
Slottsförvaltningarna etablerades under 1200 talet och byggdes ut under 1300 talet i slottslän och borgfögderier. Kungsgårdarna hade tidigt denna funktion, men efter Margareta inga riksborgar. Länsindelningen är en frukt av 1634 års regeringsform (Älvsborgs och Skaraborgs läns födelsedag) men med rötter i medeltida förvaltning av just län under Birger Jarl och Magnus regeringar. Engelbrekt raserade allt endast Älvsborg och Axevalla återuppbyggdes. 

Gälakvist , Gällkvist el Jälakvist

Omtalas första gången 1272 och nämns ej efter 1318, då som Skara Hus. Borgplatån med 80 m sida ligger 10 m över omgivningen, består av utfyllnadsmaterial ! Vallgrav med en utanför liggande markförhöjning antydande en förborg samt en därutanför liggande vallgrav. Sannolikt en träkastell med pallisadförsedda vallar. Möjligen kunde den yttre vallgraven sättas under vatten genom uppdämning. Ersatts av Slottet Skaraborg. 

Skaraborg

Johan III bygger på 1580-talet. Danskarna ödelägger det 1612. Via Götdala flyttas residenset till Mariestad 1660. Olofsklostret i Skara byggdes om till kungsborg... mer vet jag inte.

Forsholm

Ute vid Kinnekulle finns omnämnd anlades av Magnus och Håkan på 1360-talet. Borgen finns nämnd i skrift från 1372 till 1388. På 1700 talet fanns uppgifter om borgen vid Sjöråsviken i Forshem socken. I dag inga säkra spår.

Kindahus

Kindahus/ holm: Ligger invid Lilleåns inflöde i Ätran, (Falkenberg) kan möjligen ha anlagt ca 1250, som det enda gränsfästet mot Halland. Fyrkantig anläggning med 100 - 150 m sida, front mot öster där man har tredubbel försvarslinje av vallar och gravar. Yttre vallen har ett flankeringstorn Kärnfästet en fyrkantig platå i nordvästra hörnet av anläggningen. Lämningen består av tre djupa gravar avskilda holmar. Vattnet har ändrat riktning och flöde sedan anläggningen. Skogen i övrigt synes vara tillräckligt gott hinder för att hindra danskens återkommande härjningar.

Belägrades under brödrafejden kring Birger Magnusson av en dansken 1306. Under Engelbrektsfejden var det av mindre betydelse, då den ej är omnämnd. Karl Knutsson sätter det i skick 1449 och den belägras av dansken Klaus Rönnow sommaren 1452 .....och fösvarades in till hösten men ..... dess vidare öden är okänt. Kan ha förstörts av ett danskt anfall 1502. 

Opensten

Opensten el Apensten ligger vid Sämsån intill Ätran. (Kringfluten av Månstens ån rinner förbi till Ätran). Vid Sämsån ligger fästet 30 m över omgivningen på ”Husberget” omgivet av sankmark. Förr fanns en gammal väg till fästet från Söder. På norra sluttningen finns en källare avdelad på längden i två rum. På första avsatsen finns en mur, som ”fäster” vid berget. Ovan denna avsats är lämningarna brantare och förstärkta med med grov kullerstens fyllning. Ovan dessa branter synes grundmurarna av själva tornet, som varit 34 fot i fyrkant med 7 fot tjocka murar. 6 fot söder om tornet en rest efter en 4 fot tjock mur till skydd för ingången. På åsen nedanför synes rester efter ett hus, som troligen rester av ett trähus. Påfallande liten yta alltså 16x12 m omgiven av en ringmur. Halvvägs upp ser vi således en förborg med en vall. Är känd från 1362 men torde vara skapad betydligt tidigare kanske 1200-talet ? Uppfördes 1360 talet för Dansk räkning ?  Innehades 1367 av en hertig Erik av Sachsen och lämnades då till Danmark. Vi vet att Erik anförde dansk trupp under Valdemars anfall in i Västergötland 1366. (enl ant vid själva borgen). 1383 lämnas det till Bo Jonsson. Innehades av hr Algot Magnusson av Sture ätten och av stormän bl.a. äldre Stureätten. Fogden Mårten Grabow uppgav fästet till Engelbrekt som förstörde det 1434. Har också fungerat som en länsborg.

Axevalla Hus

Öresten

i Viskan dalen (Varberg). Vid Öresjön Söder om Kinna. Öresten har den längsta historien. Finns dokumenterad ifrån en teckning 1502 i samband med en dansk belägring. Har en imponerade utsikt från den floddal den har att bevaka. Muren är av sten med kreneleringar och ett flertal torn varav ett rundtorn. Den tidigaste formen från 1360 talet hade inga flankeringstorn men väl rundtornet. Slottsån slingrar nedan. Anlades i fejden krig Håkan, Valdemar och Albrekt 1366 ? , troligen tidigare. 

Engelbrekt förstörde det 1434. Karl Knutsson renoverar det 1455 efter svåra härjningar i Västergötland på 50 talet. Under sommaren 1469 sätts Örtesten i skick (samma år som Axevall förstörs) av Erik Karlsson och Sten Sture, sedan Christian vunnit en avgörande seger vid Bjerka Härlunda, men av oklar anledning dragit sig tillbaka. 

Christian I försökte ta det 1470 genom en belägring, Sten Sture överraskar och kungen såras och man vinner en avgörande viktory med många döda och sårade, men blott tiotalet egna förluster. I aug 1470 är Sten Sture i Öresten utan strider och 1471 slutes ett stillestånd, men Kristian II förstörde den 1505.

Kinnaborg

Ligger på en udde ö om Viskan. Kinnaborg är imponerande men det finns väldigt lite dokumenterat om denna borg. Näset som den ligger på är avskuret av en bred vallgrav. 

Amnesholm

anlagt av Erik Kettilsson på 1360 - talet i kriget mellan Håkon och Albrekt. Finns uppgifter om att det anlägges av Magnus, när han flyr till Norge på 1360-talet. Förläningarna skulle då skyddas av denna borg samt. Ligger i mynningen till Gullspångsälva. Förstördes under Engelbrekt tid av tillskyndande Värmlänningar 1434.

Ekholm

vid Trollhättan byggdes av Magnus på 1360 talet för att skydda sina förläningar, när han var avvisad till Norge. Utnyttjades mellan striderna mellan Håkon och Albrekt. Ekholmen ligger mitt i älva.

Dalaborg

Är en frukt av att hertig Erik vill skapa ett västnordiskt rike med Norge Västgöta dal som bas kanske 1306. Hertigarna anlägger Borgen efter att ha bränt Lödöse. Birger anfaller norrifrån men hertigarna försvarar från Norge och man når en förlikning (något som hela detta krig var hertigarnas vinnande taktik). 

I samband med att hertigarna brutit med Håkon och tagit sig in till Akerhus hämnas Håkon med att härja i Dalsland och försöka ta Dalaborg. 

Under Engelbrekts uppror 1434 under Petter Ulfsson Ros fanor strider man under tre dagar innan fästet faller. Det lär vara det blodigaste slag som utspelats under detta uppror. Den danske befälhavaren lär varit utstuderat grym och Petter hade stora svårigheter att hejda en massaker på försvararna.

Näs

Kungaborgen på Visingsö. Erik Knutsson dog här i hetsig feber. 

Rumlaborg

anlägges kring 1364 och blir bevisligen ett fungerande fögderi 1385. Jönköpings Hus raserades tidigt och ersattes av Rumlaborg i Husqvarna.

Ettak

en kungsgård under Magnus och Valdemar där det pågick en träffning 1277 då Magnus inte ville betala för HOVA. 

Ettak lär vara en kungsgård (med kyrka) under Magnus och Valdemar, där det pågick en träffning 1277. Magnus ville inte betala för HOVA. I stället rustade han en mindre här och härjade i Halland och Skåne. Danske kungen Erik (och Valdemar anslöt sig) rustar och infaller i Växjö som brännes.  Han intar senare Axevall och härjar senare i bygden. Danskarna blev slagna enligt rimkrönikan, och fred slutes där Magnus skall betala del av sin skuld genom att sätta Lödöse i pant.

Stormansborgar

Efter 1280 utvecklas det världsliga frälset i Sverige. Adeln bebodde sätesgårdar senare säterier, som åtnjöt särskilda skattelättnader. Under 1400 talet fasta hus, som under 1500 talet blir omoderna. 

Ymseborg

på NV kanten av Ymsen. Borgen hade 10 m sida och vall med 20x30 m. Sten har tagits till Ymsjöholm på 1700-talet. Låg bra för att skydda ”Riksvägen”. Ligger på en hög sluttning. I söder ett kärr med en konstgjord vall utanför. 1200 talet Innehades den av Valdemar i samband med brödrakonflikten. Borgen förstördes nog under uppgörelsen 1282 mellan Magnus och Folkungarna och omtalas inte vidare. 1278 utbryter oro kring folkungarna. Magnus favoriserar utländska män vilket folkungarna ogillar. Ingemar på Gälakvist dräpes. Johan Filipsson var huvudman för detta uppror. Magnus svärfar greven Gerdt från Holstein togs till fånga och insattes på Ymseborg. Magnus drottning Helvig sökte sig till ett kloster och Jönköping belägras. Vad som hände finns inte dokumenterat, men svärfadern frisläpps. Magnus inbjuder gärningsmännen till Gälakvist, där de tillfångatas och dekapiteras i Stockholm 1280. För att lösa ekonomin utlyser Magnus ett möte i Södertälje där han begär kyrkans stöd i ekonomin och stöd om att de som stör kunga ordningen kan komma att bannlysas. 1280 avrättar han upprorsmännen.

Aranäs

Daterad möjligen till 1100 talets senare del. Sandstensborgen föregicks troligen av en träborg. Marsken Torgil Knutssons (förmyndare över unge Birger) borg brändes 1305 (någon gång mellan 1304-08), i samband med att han fängslades och senare avrättades. Väl utgrävd. Bland fynden Torgil Knutssons järnhatt. Borgen erbjöds till Gudhems kloster och nunnor fanns här en tid i mitten av 1300 talet. Kvadratisk ringringmursformation med 4 m tjocka väggar av sandsten. Själva borgytan på bara 30 m i sida. Borgen avskuren av en mindre vallgrav. Finns omnämnd i Erikskrönikan 1283 ? 

Ytterberg el Utterberg 

Har av Widén 39 anförts som exempel på kivinäbb, en typ av enkla försvarsanläggningar i regel på åsar och kullar. Widén redovisar en del tidiga fynd från Ytterberg. Birgitta Hjolman grävde på Ytterberget och fann en stor jordkällare 5.5 x 6 m med en utvändig trappa om 1.7 m bredd.

Jarlehus

byggdes på 1300 talet.

Lena Borg

Skiss över det som en gång var Lena Borg.

Detta är en fantasi produkt, men är likt det senmedeltida Dala hus som fanns strax norröver.

Sluttningen till Varvsberget ger en god utsikt över den väg som passerar socknen. I början av 1208 möts Sverker och Erik vid Lena. Enligt legenden skulle ett stort antal män fallit vid Lena, möjligen kan fynd från Dala antyda en massgrav - ehuru man vanligen brände de stupade vid strider vid denna tid. (Jmf Erikskrönikan om 1200 talets strider i Balticum). Sverker kommer åter den 18 juli 1210 vid Gestrilen, som är obekant var den ligger. ”mellan Dala och Lena” ! 1257 kommer Birger med Håkon Håkansson konung av Norge (Birgers svåger) och kung Valdemar efter att ha träffats vid Lödöse till Lena för att fira påsken. 10 år senare när Birger dött besöker Valdemar borgen och utfärdar ett brev. Biskopen Bengt Birgersson brodern, alltså, testamenterar 1287 borgen till Linköpings domkyrka, med åtföljande tvist då borgen kan ha varit kungaborg. 

Huset kan vara ett residens för de kuvade folkungarna. Marsken Torgil Knutsson (förmyndaren till Birger Magnusson och möjligen Birger jarls systerson) har tydligen förvärvat huset och vistas där kring 1300. 1290 dör Magnus Ladislav och Torgil leder landet i 13 år. Den 6 dec 1305 betvingar Erik och Valdemar (Magnus söner) Torgil som sitter på Lena. Han förs till Stockholm och avrättas 9 feb 1306 på order av Birger. Hertigarna behåller borgen och först 1318 kommer det Linköping till godo. Det är huvudgård för kyrkans lantbor och först 1527 dras det in till kronan och här nämns Kungslena för första gången. I slutet av 1500-talet är Kungslena ett friherreskap. 

Själva borgen är 30 x 15 m. En källa med avledande kanal fanns i markplanet, och ses av en gravliknande sänka från den västra gaveln. Öster om byggnaden en rundad jordhög med sänka i mitten, som trol är äldre än huvudbyggnaden. Torn ?? NO om huvudbyggnadens Ö gavel en källare och S rester efter träbyggnader. Gården har nog varit obefäst. I Ö rinner en bäck som som mitt för borgen har dämts upp, mer som en damm än som en grav. 

Själva huset fanns säkert redan 1305. Torgil har nog inte byggt det utan snarare Birger Jarl eller kung Valdemar. Här började ju brödrafejden med Håtunaleken 1306, Nyköpings gästabud 1317 och morden på Erik och Valdemar och Birgers landsflykt. Eriks omyndige son Magnus Eriksson väljes till kung 1319. och sen går Västergötland ur kungalängden. Det kan bero på att kronan hade färre gods att förvalta i Västergötland. 

1527- 1687 ägde släkten Stenbock kungsgården, som 1691 blev översteboställe vid Skaraborgs regemente. Huvudbyggnaden uppfördes 1731 - 32 i en våning av sten som hämtades från LENA BORG av de indelte soldaterna. 1762 - 66 byggdes en andra våning av tegel. Flygelbyggnaderna som är av trä kom till 1780. Vi minns att Per Brahe ville anlägga en stad här. Ritningar av den tilltänkta staden finns bevarade. 

Vädersholmen

i Viskandalen en 1300 tals borg som är väl utgrävd. En borganläggning om 250 x 150 m med tillhörande ekonomibyggnader för att kunna motstå en belägring, kanske från land avskild holme. Husen av trä med rundtorn av sten. Gården torde ha uppförts av Sturesläkten. Övergick sedan till Heyne Sankenborg, definitiv utbyggnad kring 1340 . Kort levnadshistoria, demolerad eller övergiven. Knappast av strategisk betydelse. 

Torpa

stenhus ett exempel på en stormansborg av typ fasta hus, som skapades på 1400 talet. Vallgraven är av underordnad betydelse under denna tid. Torpa är egentligen den enda som fått stå kvar till vår tid. 

Biskopsborgarna

Läckö 

Kan ha tillkommit 1280 - 90 talen. Brynolf Algotsson antagligen kring 1298, kanske som resultat av konflikten med Magnus Ladulås. Slottet eldhärjades slutet av 1470 talet, varvid borgen byggs om under biskopen Brynolf Gerlachson. Av denna byggnad återstår den nedre delen och några torn. Huvuddelan av bottenvåningarna är från medeltiden och likaså porttornet. Delar av köksgården hör också hit. Förborgar både mot land och sjösidan. Hans vapensköld finns på någon av de nedre dörrarna. Hjelp Maria ses bl.a. Vid recessen skänks slottet till gynnade släktingar. 1615 får Jacob Pontusson de la Gardie det som ett grevskap. Han blir den store byggherren. Hela mellanvåningen är från denna tid. Storhetstiden då Magnus tar vid på 1650 talet. Reduktionen 1681 förkortar glädjen.

Brunsbo

Bruiulffsbo i biskopars ägo från 1423 under Brynolf II till 1937. Här finns i källaren rester av Bryntus Gerlachsons fasta hus. Den timrade överdelen tillkom sannolikt under 1700-talet. 

Husabyborgen

Kyrkan föregicks troligen av en stavkyrka. Tornet antyder att det rör sig om en kastal? el et förråd, vilket öppningen ovan ingången antyder. Långhus, torn (1130-talet) och kor och halvrunt absid byggdes på 1100 tal. Under Oskar den II:s tid renoverades kyrkan i sandsten och fick den utformning den i dag har. Valven är från senare delen av medeltiden. Ett unikum är den träkonstruktion som finns i det södra tornet. Olof och hans hustrus gravar är någon annan stans och flyttade och står framför ingången. 

Biskopsstolen är nog så märklig. Dopfunten är från 1200 tal. Altarskåp med detaljer från medeltid. Sigfrid finns avbildad med huvudena av sin tre medarbetare. St. Sigfrids källa norr om Kyrkan, stenades igen av Laurentius Petri. 

Själva Biskopsborgen

Bissgården skänktes av Olof till den förste biskopen av Husaby. Brynolf Gerlachson uppförde 1480 en borg, som avsiktligen förstördes 50 år senare. Den var en tornhusanläggning. Utgrävdes på 1960-talet. Gustav hade ju stor respekt för biskopen i Skara, som hade Läckö, Brunsbo, Husaby och Säckestad. 

Här döptes Olof? Här var landets första biskopsdöme ? Vår tidiga missionshistoria är höljd i dunkel. De historiska dokument vi har är motsägelsefulla och misstänks vara mer politiska än historiska dokument i syfte att bevara makt. 

Men varför valdes Uppsala som ärkebiskopsort ? Jo, det låg tillräckligt långt från Lund. Man ville inte lyda under en biskop från ett annat land med vilket man hade dubiösa profana förbindelser. Hamburg - Bremen tros förfalska historien för att behålla sitt grepp över Norden i konkurrens med krafter från England. Adam av Bremen säger att en biskop Thurgot installerad i Skara döper Olof Eriksson. Saxo Grammaticus från Danmark låter en Skånsk biskop Bernhard döpa Olof. Detta medger dansken att via Lund göra anspråk på kyrklig ledning i Sverige. Den svenska traditionen vet berätta dokumenterat via äldre Västgötalagen att en Sigfrid från England döpte Olof i Husaby. Härmed skapas en bakgrund som tillåter Svenska frihetssträvanden. Den Sigfridska traditionen vet berätta att han kom från England grundar tre kyrkor bl.a Angestad och drar vidare till Värend. Adam berättar dock att Olof den Helige kommer med en Engelsk Biskop, som predikar hos svear och göter och dör i Sverige. Adam berättar vidare att Olof Eriksson var en kristen kung. 200 år senare har man mer att berätta. Här ber Olof Eriksson sin Engelske vän och kung Mildred (ohistorisk) att sända en ärkebiskop Sigfrid från York (går ej att belägga). Sigfrid tar med sig sina medarbetare Unaman, Sunaman och Vinaman via Danmark till Värend och Östergötland. Olof möter upp i Västergötland, där han låter sig döpas. Sigfrid tillsätter en biskop i Husaby och åker sedan till Värend. Denna legend speglar en stereotyp figur = en idealgestalt för en missionär, som möter en rättfärdig kung. Vi kan inte sätta tilltro till den äldsta biskopslängderna. Deras uppgifter är obevisbara, när de är som bäst och men i övrigt bevisligen oriktiga. Vår missionshistoria kan ha skapats via Uppsala för att befria oss från tyskt och danskt inflytande. Adams uppgifter om Sigtuna och Skara elimineras av dessa nykonstruerade uppgifter. Sigfridslegenden är ett uttryck för den maktkamp som drabbar Bremen - och den i Danmark från England stödda kyrkan. 

Säckstad

Under perioden med konflikt Magnus och Brynulf kan denna biskopsbyggnad ha befästs.

Nabbeborg

troligen en biskopsborg