Gudhems Kloster
Cistercienser klostret GudhemGrunden är benediktinerorden. Benedict av Nurcia och klosterreglerna har sina andliga rötter i början av 500-talet. Gudhem tillhörde först Benediktinerna men övergick sedan i enligt påvligt skyddsbrev Ordo cisterciensis. Ora et labora, bed och arbeta var deras devis. Grundaren stipulerar vården av sjuka och odling av läkeväxter. Cistercienserorden kommer från moderklostret Citeaux (lat Cistercium) grundat 1098 i Burgund. Mest känd ehuru ej grundare är Bernhard av Clairvoux naturligen helgonförklarad. I Sverige 16 kloster varav 7 nunnekloster. Det är en imponerande högkonjunktur som far över landet mellan 1130 och 1150 då de flesta av traktens kyrkor och kloster anlägges. Fortfarande är oklart vad som la grunden till detta ekonomiska uppsving. Var det införandet av tiondet, en teknisk innovation, ny odlarteknik som gav utrymme för denna byggnadsboom. Var det kvarnarna och skatteläggning av dem som gav kapitalet. Bedja och trädgårdsarbete, 1100-talets gröna våg då klostren gärna placerades på landet. Leva i det enkla och leva av sitt arbete. Klostren fungerade som lantbrukshögskolor för bygden. Klostren var vigda till Jungfrun Marias ära. I Gudhem som i andra cistercienserkloster finns ett Mariaaltare. Nunnorna utgjorde högreståndskvinnor, som fick stöd av kanske dubbelt så många leksystrar. Odling av läkeväxter ordna för sjuka svara för härbärge för resande. De är i stort lacto vegetarianer, men fisk var viktig proteinkälla. Enligt tradition grundades klostret 1161 men belägg kan ej ges förrän 1175. Cisterciensen var en sträng orden. Större delen av dagen upptogs av gudstjänster, två dagliga mässor jämte Maria mässan. På 800 - 900 talet fanns här en kultplats troligen med namn Gudhem. Vikingatida gravfält helt nära kan bekräfta. Kungsgården tillhörig Upsala Öd fanns redan på 1000-talet. Här kommer att byggas en treskeppig klosterkyrka i sandsten, stor näst efter Skara i Västsverige. Karl Sverkerson donerar Kungsgården och låter nunnor slå sig ner. Nunnorna övertar den stora kyrkan, bygger om dess kor och skapar två avdelningar. Påvebrev finns från 1173 -1177. Träklostret ersättes av stenbyggnader under 1200 talet och klostret blir kanske Sveriges rikaste. Vid Gustavs ingripande är över 100 gårdar förvärvande. Katarina, Läspes änka med sverkerskt påbrå, ger en stor donation får 1250 Gudhem (gårdar i Sörmland, Småland, Västergötland och Danmark). Nunnorna kan då påbörja en större renovering. Katarina blev senare klostrets abbedissa. Härmed tryggas hennes gravplats i kyrkans södra del, ett år innan förbudet mot den typ av upphöjda gravsättning inom en kyrka upphävs. Av intresse är att denna donation sätter i blixtbelysning änkans ärvda ställning. Änkor var därför attraktiva giftobjekt. Kanske detta är orsak till Birgers intresse för att i lag reglera kvinnors arv. Jag ger mig på att Birger säkert skulle velat gifta sig med henne. Det förtjänas att påpekas klostrens funktion som skyddande plats för adelskvinnor, som ständigt utsattes för risk av rov av rivaler eller lågbördiga män. Västgötalagen stadgar ju att: På dödsdagen får man inte ge bort något om inte arvingarna samtycker därtill. Så säger lärde män att arvingen inte får säga nej till Guds rätt. Sverkerättlingen Katarina och Läspes fru är ett försoningsdrag. Äktenskapet dock barnlöst. Hon dör 1252 och kringgår förbudet, som upphävs 1253 att kunna begravas ståndsmässigt i klostret. Lockhällen är en kopia. Drottning Margareta också stor gynnare av klostret.
Man planerade att flytta på grund av för stor belastning av gäster. Abboten i Varnhem var klostrets förman. Hertigarna Erik och Valdemar skänker redan 1308 Aranäs till klostret mot att nunnorna inom ett år skulle flytta dit, men så blir av någon anledning inte. Magnus Eriksson gav 1334 klostret sin gård Rackeby på Kålland mot att dom flyttade. Efter ingripande av abboten Johannes i Paris utreds frågan av Varnhem och Alvastra, men vi återfinner ändå nunnorna vid Gudhem. Vi har också uppgifter om att Magnus förärar dem 1349 Aranäs på Kinnekulle för att där grunda ännu ett kloster. Klostret blir med tiden rikt inte minst genom testamenten. Man donerade för åldringsvård, själavård, för mässor, förböner och gravplats vid kyrkan. För att leva upp till detta inrättades inte mindre än 9 altare. Katarinas, Läspes änka, donationer möjliggjorde en tillbyggnad. Genom lag 1527 drogs klostrens ägor in till kronan. 1529 förstördes klostret genom vådeld. Gustav gav tillåtelse att åter bygga upp det om medel fanns. 1533 fick Olof Persson St. Bjurum klostret i förläning med uppgift att hålla efter redlighet de nunnor som var kvar. Per Brahe förlänas området 1540 utan krav på underhåll. Per tar bort delar av byggnadens utsmyckning till egna gårdar. Så har ock bygdens folk gjort på 1600 och 1700-talen. Under sju års kriget härjade dansk trupper här. Västerås ”recess” ger Gustav förfoganderätten över kyrkans egendom. 1529 brinner klostret och förfaller därefter. Stig Roth gräver och dokumenterar 1928-69. Skriften Gudhems kloster av Jan O M Karlsson 20 kr. Utgrävningar börjar 1929 och avslutas 1950. Även under dessa grävningar belönades donatorerna med en gravplats i Gudhem.
Första kyrkan tidigt 1100-tal utan torn.Danskarna härjade svårt i trakten 1563-70, varvid omtalas att dansken brände kyrkan och många gårdar i trakten. Alla inventarier togs. Slutet av 1500talet återuppbygger man sin kyrka igen. Stenen som gjorde kyrkan högre togs från klosterruinen. Släkten Soop hade gårdar och gravrätt i kyrkan. I slutet av 1700 talet skulle socknarna slås ihop och så försökte man med Tunhem och Ugglum, men sockenborna stred för sin sak. Man satsar i stället en större restaurering här i vid pass 1811 och framåt. Efter hot om sammanslagningar gör man ånyo en renovering i början av 1900-talet. Glasmålningen är från 1950-tal. 23 gravstenar placeras nu i koret och i långhusets mittgång. Gravristaren Harald har på 1100 talet signerat ett antal av dessa stenar. Två andra stenar av runkaraktär finns finns i vapenhuset. Fyra porträttgravstenar finns i koret resta över Soop Posse ...prästgravar från 1600-talet. KungsgårdenGudhems kungsgård tillhörde Upsala Öd en yngre Västgötalagen, d.v.s. det tillhörde konungen och skulle så förbliva. Men Knut Eriksson skänkte den ~ 1175 till Gudhems kloster. Efter reformationen fick 1533 gården till Örnfot på Bjurum, 1540 till Per Brahe. Drottning Kristina skänkte tillsammans med klostret till en av sina gunstlingar, översten Lars Jespersson Cruus gåvobrev var daterat 1650. Karl XI reducerar igen och blir boställe åt majoren vid Västgöta kavalleri regemente. Har sedan dess varit regementsofficers bostad fram till 1844. Då arrenderades godset ut till en Lundeqvist, (han med Lundeq bokhandel i Uppsala). Remont depåtidenPerioden 1914 till 1957 utnyttjades den gamla kungsgården som en remonter depå. Den härbärgerade under sommarperioden 350 lösdrivande hästar som under höst och vinter tränades av ett 50 tal duktiga hästkarlar och överlämnades till Regementena på våren. Formellt låg den under ledning av chefen för armén och Kungl. arméintendenturförvaltningen. major Fritz von Essen svarade för perioden 1914 - 19. 1957 gick remonterdepån till historien och blev alkoholistanstalt, och har sedan dess derangerats ytterligare som slamdepå för Västergötlands stadsavfall. Se mer på Hornborgasjöns egen Baksida bolum.nu; Forentorpligger i ett märkligt och fornrikt område och förtjänar att mer uppmärksammas. Erik Åkesson f1557 Soop son till riddaren på Bjurum skrivs som förste kände ägaren, han byter till sig Trestena. I Stenbock och Lilja ägo sedan gården återgått till den Soopska familjen. Margareta dotter till Brynte Lilja gifter sig med Jean af Bjerkén och stannar på gården till 1814. David Vilhelm Liljehök Ryttmästaren G Granfeldt insjuknar och lämnar över till A Nylén. Anders Nylén dör 1855 och efterlämnar 6 ogifta barn, som säljer till dåvarande förvaltaren Albin Johansson från Ugglum. |
denna sida reviderades
sep 16
