Kyrkor runt Hornboragsjön

Kristnandet av Västergötland är nog en lång process från 700 fram emot 1200, en framgångsteologi. Många kyrkor kan ha stormannagårdar som kärna, vilket kan förklara den enorma kreativitet som skedde här på 1100 talet. 

Men vi kan kanske också kan finna andra teorier som förklarar varför just kring 1130 talet har en sådan aktivitet som historikerna  börjar ana. Brobyggnad och kyrkbyggnad har ett samband men hur kunde detta land locka fram de resurser som kunde allokeras till denna aktiva byggperiod kring just 1130. En annan teori är att vi uppfinner eller tvingar fram kyrkotiondet, som samlar enorma tillgångar på en hand och som lockar kunnigt folk från kontinenten hit upp. 

Många kyrkor tillkom under 1120-1150 talet och min teori är att det var uppfinningen av tiodet i penningar som möjliggjorde att man kunde allokera mästare och hantverkare att skapa dessa konstverk, som nu står ensamma utan Gud.

Mängden kyrkor i området är så hög att påven 1234 påpekar att man bör minska antalet. Romanska kyrkor är frälseägda stenkyrkor ofta med torn. Bosgårdar till ett antal av 160 stycken, större än en normal gård nära kyrkan. Hof el Hov gårdar = huvudgårdar. Det finns mer att studera kring dessa spännande period.

Gökhems kyrka

Västgötalagens tredje lagman är Thorer Raefwaer från Gökhem torde vara från förra hälften av 1100 talet. En överkyrke fanns från slutet av 1100 tal fram till 1500 tal. Intill ligger en offerkälla - här fanns en gammal kultplats. Kanske är det engelska missionärer som byggde kyrkan. En romansk absidkyrka från 1100 - talet. Kyrkan var en prebende, det vill säga den underhöll en munk eller kanik från Skara, som då och då kom hit och predikade. En av de förste var Benediktus, som börjar den prästlängd, som återfinnes i sakristian. En ombyggnad skedde början av 1300 - tal då korets väggar höjdes samtidigt som de vackert snidade takstolarna över långhuset skapas. Under slutet av 1300 talet förlänger man långhuset, ett snäpp och skapar en valvbåge. 1485 slogs nya valv kyrkans muralmålningar skapas. Under 1700 - talet släpper man in mer ljus och tar bort korskranket. Då fanns ett Maria altare längst fram till vänster. Här offrades vid kyrktagning efter partus, ostar och bröd till präst och klockare. 1775 gör man om det gamla biktkapellet till ett vapenhus. Målningarna från 1487. Indirekta bevis talar för att en mäster vid namn Amund kan ha utfört dem. 1800 talets övermålningar har speciellt skadat korets målningar. I absidet är motiv från treenigheten. I korvalvet finns fragment av de fyra kyrkofäderna Ambrosius, Augustinus, Hieronimus och Gregorius. Långhuset har väl bevarade målningar. I vapenhuset gamla Maria korets valv visas S:ta Katarina legenden från Alexandria. Den rika furstedotterns som led martyrdöden. Kejsaren vill gifta sig med henne och det slutar med att hon blir halshuggen efter att ha torterats och testats på sin kunskap. Katarina är en av fyra huvud jungfruer (Barbara, Dorothea och Margareta). Klockstapeln byggdes enligt tradition av ryska krigsfångar.

Det mest fantastiska med falan är den stora kyrktätheten i och öster om Falköping. I precis detta området har vi 9 kyrkor per km². Området är stort jämfört med de andra. Andra öar är längs Lidan, Kinnekulle Götene och Norr Skövde men väster om  Östen.

Angestad

var en gång Sveriges minsta rundkyrka. Den är som de flesta kyrkor i föregången tid en träkyrka. Man fann även vid utgrävningen den gamla kyrkogården. Kan det vara denna kyrka som tillsammans med Ö Gerums k:a och Friggeråkers från 1000 talet som Stnkt Siegfrid instiftade? Den bestod en gång av ett runt huvudskepp, kor och absid. Bengt den Godes tros vara med vid skapandet av denna kyrka på 1100 talet. 

Skörstorps kyrka

Enda rundkyrkan i Skaraborg. Barockporten och sakristian har förändrat grund karaktär. Tillkom under 1100-talet under biskop Bengt den Godes tid. Interiören skövlades då den renoverades under 1930-talet. Medeltida dopfunt med växtornament. 

Ugglums kyrka

En 1100 tals kyrka i romansk stil med vapenhuset på långsidan Tre liljestenar från 1100 - tal. Avsaknad av rester från gammal kyrka antyder att kyrkan torde vara gammal. En stor smidd kista finns med tre lås, där kyrksilvret fordom förvarades. Under 7 års kriget hemsöktes kyrkan av Danskarna och märken efter kulhål finns i den på 1200-talet smidda dörren. Prästen herr Erik och byborna fredande kyrkan. Lejonet på vindflöjeln lär minna om bygdens modiga kamp för sin kyrka. Hr Eriks viloplats är under predikstolen. På 1820 talet byggde man till långhus och 1914 genomfördes en stor restaurering. 

Lena kyrka

Fram till 1365 heter trakten Lena - sluttning. Utgör idag en märklig samling av Lene Hus, kyrka och kungsgård i en relativt välbevarad radby. Kungsgården var överste boställe åt Chefen för Skaraborgs regemente, men nu i hushållningssällskapets ägo. 

Per Brahe planerade på sin tid att anlägga en stad här - kvar finns en klocka, som var avsedd för staden. 

Sägnen berättar att Erik Läspe upprättar denna kyrka till minne av hans fars seger vid Lena, då han tog kronan av sin rival Sverker Karlsson. Men innan fanns en stavkyrka, som troligen brann kanske 1208, då danskarna brände den. Två år efter slaget uppförde sockenborna sin kyrka igen. Dopfunten av sandsten från 1100 talet av mäster Harald. Tornen symboliserar Birger, som med sin son kungen Valdemar och svågern Håkon kung av Norge besöker Lena borg påsken 1258. I sammanhanget påpekade Birger att det var strängeligen förbjudet att kalla norrmännen baggar. 

I samband med större ombyggnadsarbete på 1400-talet uppför Mäster Amund en sen, där Den helige Erasmus (sjömännens helgon) dör martyrdöden. Soldater vevar ur hans tarmar. 1716 sker också en omfattande renovering och efter Narva får två ryssar laga kyrkomuren som förfallit. Därefter skulle de få friheten men de ville inte återvända. Vid södra muren också ett spannmålsmagasin, där sockenbon fick låna till utsäde men betala igen. Drängastenen ligger där utanför om 160 kg. 

Överstar har på 1700 och 1800 talen bidragit med konstskatter till kyrkan. 

Johannes Risberg får uppdrag att smycka kyrkan 1749. När han skall hämta sitt arvode vill tillsynsmännen pruta med hänvisning till att han inte målat något helvete, som han gjort i andra kyrkor. Han målar då en stor gryta med djävulen bredvid rörande en gaffel med porträttlika bilder av de två medlemmarna ur stämman. Risberg stäms inför ting i Dimbo. Häradshövding Creutz fann att bilden skulle vara kvar ”alldenstund, förty och emedan utur helvetet ingen återvändo äst, så förpliktigas käranden till svaranden utbetala 7 daler silvermynt för sin möda att hava dem dit förpassat”. Grytan nu dessvärre överkalkad och ersatt med en sol och tecken för Jehova på hebreiska.

Lär mer om Lena Borg och slaget vid Lena 

N Lundby

1100 - tals kyrka med långhus, kor och halvrund absid låg under Skara men genom byte med Lodra Lurön så kom det att från 1469 hamna under Varnhem, men låg ändå under biskopen i Skara fram till 1875. Den romanska stilen och dopfunten (Skaramästaren slutade Skarabygget 1150) som är från mitten av 1100-talet talar för detta. Stilen är djupa reliefer nästan fristående figurer och motivvalet gör den unik i Västergötland. Dopfunten tillhör Skaramästarna och visar i relief Jesu födelse, flykten, barnamordet, Herodes och de vise männen. 

1640 tal tillkom valvmålningar, som återupptäcktes på 1950 talet. 1676 - 87 talet förlänger man kyrkan och ger den torn. Predikstolen (tidigare ett Mariaaltare) retuscheras så att barocken kommer fram med bilder av evangelisterna. Altaruppsatsen har två 1400-tals figurer Heliga Birgitta och Johannes. Apostlabilderna avsedda för läktarbröstet återfanns i ett uthus på en gård i närheten. Den största klockan är från 1500 tal och hängde ursprungligen i en klockstapel och fick en ny på 1700 talet. Vid renoveringen 1860 får den klassiska Johanstilen med stora fönster och torn. Genom att tornet byggs väster om det gamla tornet så förlänger man därmed kyrkan. Ny renovering 1952. Rivningshoten från Varnhem har inte uteblivit då man talade om att kyrkan beqvämligen kunde undvaras.

Vill Du veta mer om kyrkor i Bolum, Broddetorp, Hornborga, Sätuna, V Kleva och Gudhem socknar är Du välkommen att leta under www.bolum.nu; 

Här en bild av Hångers kyrka, där Inge den äldre påstods ligga 

Sägner från Himmelsberget:

1. Jätten oroas över klockorna i Sätuna, Under repliken ”Jagg gitter icke höra Plingornas olåt i Sätuna by” kastar han en stor sten mot kyrkan, som hamnar i Odensängarna och kallas där Markusstenen efter den skald, som i kung Inges d:ä tid sjöng visor för folket. 

2. Än värre blev det när klockorna i Varnhem börjar klinga. Jätten i berget frågar en dräng vart han skall fara. Drängen pekar mot Ålleberget och jätten jagar dit. Med sig fick han drängens finger med vilket han pekade.

3. Jätten hjälpte en natt en piga, att knyta alla kärvarna på ett gärde, som låg nära berget något som hon annars ej skulle klarat av. 

Himmelsberget var tidigare kronopark med gränsstenarna kvar.

Himmelskällans hälsobrunn aktiv från 1700 - 1968. Om denna är att berätta ur ett brev från Slöta 1775: Vid Himmelsberget skall en klok gosse ha förmält att om man där graver 2-3 alnars gravande finner man en stark Källådra botar mest alla sjukdomar utom fallande soten. 

Amundtorp en by i N Lundby

Röse ligger NNO utanför bilden en 6 m runt röse.
Domarring med 14 stenar med upptill 1 m höga stenar. Delvis renoverad. 
Domarring med 8 stenar delvis restaurerad.
Röse som är 4 m i diameter och halv m hög. 
En 24 m lång skeppssättning med 24 st. 3/4 m stora block. Stäven är högre än de övriga. Skeppssättning är en östlig form där denna alltså utgör ett undantag. 
Större domarring med upp till 1,6 m höga stenar. 12 x13 m. Fyra stenar är kullfallna. Innehåller en brandgrav från 400-talet. 
Flakt röse med sammanhängande fyrsidig kantsättning. Grav från folkvandringstiden. En ovanlig röseform som dock kan återfinnas i Götala och i Östergötland. 

Rödfyren har inkräktat på platsen efter 1924.