Koleran 1834.

S.S.P. d. 24/8 1834.

f. 1. På det, i händelse av inträffande kolerafall inom församling, tillgång må finnas så väl på bräder till likkistor som på tjära, varmed dessa enligt kungl. förordning böra vara invändigt bestrukna, beslöts, att en av kyrkovärdarna skulle, mot billigt arvode och så fort som möjligt, förfoga sig till skogsbygden, för att betinga bägge delarna, och komma bräderna att uppköpas för kyrkans räkning, av vilken sterbhusen sedan mot kontant betalning kunna tillhanda sig sina förnödenheter, varom icke, böra bräderna komma kyrkan själv till nytta vid framtida reparationer. – Tillika träffades med hemmansägaren Lars Svensson i Häljesgården det avtal, att han skulle bränna en kalkugn, så att osläckt kalk måtte finnas att betäcka de i jorden nedsatta likkistor.
f. 2. I avsikt att förekomma kolerasmittans spridande hit till församlingen, stadgades ett vite av tre rdr bankosedlar för var och en, som hos sig herbergerar okända resande eller kringvandrande personer, eller i sitt hus någon s.k. skålknalle öppna påsen – vägfarande deras lagliga rätt dock obetagen att erhålla nattkvarter på gästgivaregården. / S. Lundblad.
Enligt följande prot. (31 aug s.å.) hade också fyra tolfter bräder för detta ändamål inköpts.
På en av sundhetsnämnden i Häggum gjord förfrågan, om Bolums socken ville deltaga i bevakning och rökning vid Korstorps grind, svarades avböjande. Man föreslog, att i stället, om ett sådant försiktighetsmått borde tagas, Häggumsborna måtte dela vakthållningen på Bjellums gärde, där farvägar, från Bolum, Klostret och Häggum, sammanstöta. / Sven Lundblad.

Kreaturssjukdomar.

• Lamslag Botemedel För att hästarna ej skulle få lamslag gav man dem en smula arsenik. / Augt i Bält. 1945.
• Strålsvamp. Häremot användes gammalt svinister, varmed de smörjdes. Sådant invirades i isterhinnan till en s.k. "ula" och förvarades hängande på vinden att användas vid förekommande behov.
• Kolik. Som botemedel användes hår av man kön (som klippts från könsdelarna), tillsammans med bröd ingivet häst och svin.
• Skogssjukan. Blåsten och kärnmjölk blandades och ingavs.
• Floget. Hästar och nötkreatur ingavs nymjölk och aloe.
• Okaröta. Till botandet av "vått brone" och "okaröta" (sår i okstan) användes sinksalva.
• Dålig mage. "knofipulver" ansågs nyttigt att ta in för dålig mage.
• Rödsot.  Ett kvarter ’ättika, två lod alun och litet svärta sammanblandades och intogs.
• Floget. Häremot användes att ge hästar in: en strut av sitt egna (skit) samt brännvin. eller om man kan få s.k. Rening, som blandas i brännvin.