Kycklingslakteriet 
Livsmedelsarbetarens arbetsmiljö
Besök på ett kycklingslakteri 1976
Kycklingslakterier hade en expansiv period på 1960 och 70 talen och vi skall besöka ett av slakterierna och se hur arbetaren hade det för över 30 år sedan. Successivt byttes människan ut mot maskiner i akt att rationalisera och förbilliga produktionen, så att vi skulle kunna ha kyckling på bordet i en ökande takt. Konkurrensen var hård och 20 år senare måste många svenska slakterier lägga ner efter en våg av spekulationsköp.
Låt oss återvända till 1970 talet. Antalet slaktade kycklingar per 8 - timmarsdag var då 16.000 - 20.000 fåglar. Ständigt nya maskiner sätts in i produktionen för att spara mänsklig arbetskraft. Företagshälsovården har till uppgift att studera människan i arbetsmiljön och har med stöd av platschefen och personalen kunnat studera miljö och attityder för att föra fram arbetstagarens roll i en hårt tempobetonad och hårt styrd industri. En sammanfattande analys av ventilation, buller, belysning, ergonomi och individens attityd gives på följande sidor. I anslutning till denna studie har studiebesök gjorts på andra liknande företag såsom Gotlands Produkter Visby, Ivofood, Nybro Kronfågel, Kristianstad, Guldfågel Mörbylånga på Öland.
Vi går in på lastbryggan och tittar
Lastbrygga
Allmänt:
Fullastade bilar backar in till avlastningskajen. Från två meter höga pelare med lådor lastas lådorna en och en till ett transportband. Tvättade returlådor skall sedan lastas på bilen. Tempot är relativt lugnt, men arbetsplatsen är relativt trång, speciellt trång om den belastas med överblivna tomlådor.
Ventilationen:
Inblåsningen sker från andra sidan bilen i flakhöjd. Detta måste naturligt påverka luftomsättningen vid lastning - lossning. Ytterdörrarna är vanligen öppna i samband med lossning, vilket gör att ytterklimatet påverkar innerklimatet. Vintertid finns en värmefläkt som är riktad mot lastkajen. Denna luft tages från lokalen ofiltrerad.
Buller:
Domineras framför allt av inblåsningsfläktarna och slamret på banden samt kycklingljud.
Ergonomi:
Arbetsplatsen är relativt trång och ergonomiskt mest negativa är de lyfthöjder, som framgår av vidstående skiss. Besvär kan sannolikt lätt uppkomma med anledning av dessa rörelser. Lådornas vikt ca 30 kg. Golv består av rutad plåt.
Prioritering:
Ergonomin och lyftanordningar är viktiga. Avlastningshjälpmedel önskvärda. Ensamarbete.
Vi följer lådorna till stallet
Stallet.
Allmänt:
Verksamheten i stort består i att man ur lådor, som kommer på band, plockar levande kycklingar. Därefter hänger man dem en och en på en galge. Fyra man delar på arbetet, varvid cirkulationen sker på sådant sätt att fjärde mannen kontrollerar utgående djur efter avblodningen. Cirka 19.000 kycklingar, något mindre antal höns hänges per dag.
Stress:
Arbetet är muskulärt enformigt och psykiskt monotont. Buller och avsevärd dammproduktion, kycklingskrik och luftvirvlar, smutsstänk från kycklingarna, speciellt de första sekunderna efter det att de har blivit hängda, bidrar allvarligt härtill.
Ventilationen:
Inluftaggregatet sitter ovan omklädningsrummet med en utblåsningsramp vid bortre delen av lokalen vid "gatuväggen". Utblåsningsrampens jetstråle åstadkommer en god luftomsättning vid lastkajen. Del av strålen når förbi den 2,5 m höga skärmen fram till balk 1, där den åstadkommer en virvelbildning. En motvirvel skapas vid själva upphängningsplatsen. Den friska luften når sannolikt inte fram till arbetsplatsen utan påverkar luftomsättningen endast genom virvelbildningen. Luftomsättningen vid arbetsplatsen sker via en jetstråle från diskrummet, som kommer via öppningen ovanför transportbandet. Lufthastigheten är här ca 1,2 m/s och jetstrålen når relativt långt in längs lådtransportbandet.
Inblåsningsjeten från rampen vid lastkajen når inte in i arbetslokalen. Den hejdas av en 2½ m hög skärm och en takbalk. Denna lokalvirvel skapar en motvirvel vid arbetsplatsen. Den huvudsakliga ventilationen på själva hängningsplatsen sker via en jet, som kommer i motsatt riktning mot lådtransportriktningen och når nästan fram till tvättrummet. Utsuget sker till skållkaret. Luftomsättningen i bildens nedre vänstra del är relativt ringa. Vintertid används en varmluftsjet, som möjligen kan öka detta omsättningstal. Varmluftsjeten har icke filtrerad luft.
Då en bil är parkerad vid avlastningskajen kommer inblåsningsrampen inte att påverka själva stallet något nämnvärt. Den friska luften går i stället direkt ut i atmosfären då dörrarna vänligen är öppna. Stallet har ett undertryck relativt till diskrummet och ett övertryck relativt till skållkarsrummet, varför en icke ringa del av stallets luft går via den 300 x 1.200 mm stora luckan, där kycklingarna transporteras in till skållkarsrummet. Luftomsättningen är med anledning av denna ventilationsbild dålig i den inre delen av stallet. Motvirveln skapar vidare en icke gynnsam lufttransport från kycklingbandet och kycklinglådorna mot arbetaren.
Här ser vi en horisontell skiss över ventilationen från lastkajen över skärmen och in till stallets arbetsplats. Jetstrålen från inblåsningsrampen når med en mindre del över skärmen och in i själva upphängningsavdelningen Den skapar en motvirvel vid själva arbetsplatsen, en virvel som bidrar till att luft strålar upp mot arbetarna från de flaxande kycklingarna. Utsuget från hängningsavdelningen sker till skållkaret.
Dessutom skapar kycklingarna själva genom sin vingrörelse en icke ringa lufttransporteffekt, som är synnerligen irriterande, då den dessutom virvlar upp torkade fekalier och smuts i ansiktet på arbetaren. Arbetarna står i en svag sekundär virvel. Denna virvel kan accentueras eller förstärkas av flaxande kycklingar. Man får då i arbetsområdet fram en starkt nedsmutsad luftmängd mot ansikte och händer. Utsugningen sker sekundärt via lucka till skållkaret.
Temperatur:
Temperaturen är vid undersökningstillfället 24ºC. Vintertid har tidigare bekymmer funnits med relativt kall luft, men en cirkulationsfläkt med värmeaggregat har förbättrat denna sida.
Ergonomi:
Arbetstempot är relativt högt. Tillfälle till vila ges då man är fyra man i stallet och man under ca 25% av tiden har möjlighet till övervakningsarbete.
Siffrona anger höjd i m.m. från golvet. Till vänster finns angivet minimum och maximum för vad som lämpligt med hänsyn till stående arbete och operation med händer, Föra tt förbättra detta kan man tänka sig att sänka bandet eller att höja lådtransportanordningen.
Arbetet består i att man lyfter en kyckling från ca 720 mm till 1.700 mm. Vanligen tar man en kyckling i vardera handen. Som framgår av skissen är lådan möjligen något lågt placerad och själva krokarna något högt placerade. Eventuellt skulle man kunna vinna något genom att sammanföra de båda. En ytterligare vinst skulle kunna vara att man låter lådan luta något under sin passage förbi arbetaren. Arbetsställningen är något framåtlutande. Möjligen kan ett lätt knä- eller lårstöd vara befogat för att avlasta.
Återkommande slag från kycklingarnas och hönsens vingar gör att man får en lätt ömhet över tummens grundleder och på lillfingersidan av handen. Dammbildningen ger en karakteristisk rethosta som kvarstår vid testningen en bit in på natten.
Belysning: 750 lux.
Buller:
I lokalen ovanför omklädningsrummet finns en infläkt placerad. Denna är utan dämpning fixerad till underlaget. Stomljud och direktljud av mörk karaktär dominerar därför lokalen. I samband med hängningen finns också den levande ljudkälla som kycklingarna - hönsen utgör. Ljudinstrålningen från skållkaren, från öppningar via dörrar och via intransporten lämnar också ett stort bidrag till lokalens allmänna bullernivå. Man har där försökt att sluta tätt med gummilister, som till del har reducerat bullernivån. Talkommunikation är nästan omöjlig i en miljö med 84 - 86 dB(A).
Prioritering:
Ventilation
Största arbetsmiljöproblemet utgör ventilationen. För att lösa denna svåra uppgift fordras ett radikalt nytänkande med sannolikt stora investeringar som följd. Friskluften kommer inte fram till arbetsplatsen, speciellt inte om lastbilar står i vägen framför inluftsrampen. Den luftvirvel och cirkulation som kycklingarna och hönsen åstadkommer är mycket besvärande och genererar mycket damm och smutspartiklar, som når arbetarens armar och ansikte, Möjligheten finns att hänga kycklingarna omvänt på sådant sätt att när kycklingarna flaxar med vingarna får man ett flöde från arbetaren. Ett annat sätt att nå en acceptabel ventilation är en utsugningsramp vid upphängningsplatsen. Denna ramp måste vara så utformad att man får en riktad effekt av utsugningsluften samt så dimensionerad att sugeffekten blir tillräcklig. Ett annat sätt att komma till rätta med den kycklinggenererade turbulensen är att något prechocka djuren så att de inte utför dessa flaxande rörelser.
Buller
Med anledning av att ventilationsanläggningen bör läggas om kan man i anslutning till detta sträva efter att aggregaten placeras på yttertaken. Eventuellt kan man förbättra de tidigare gjorda ljudfällorna till skållkarsrummet.
Ergonomi.
Avståndet mellan lådorna och krokarna kan eventuellt göras kortare för att spara axlar och armbågar. För att underlätta upplockningen kan lådorna också eventuellt vinklas något.
Avblodning:
Efter att kycklingarna är elektriskt chockade passerar de en roterande klinga som skär av halspulsådern på ena sidan. Detta är ett viktigt moment då annars djuren inte blir tillräckligt avblodade. Det är ganska vanligt att klingan missar och djuren måste få ett kompletterande snitt. En ytterligare serieställd halssnittmaskin skulle eventuellt minska bortfallet på grund av dålig avblodning.
Rensavdelningen
Hela rensavdelningen är innesluten i en L - formad lokal. Basen gränsar till skållkarsrummet.
Från slaktbandet lossas kropparna ner i en ränna vid A. Vid arbetsplatserna
B och C plockas ånyo kropparna upp till ett rensband. Rensbandet har en något högre hastighet än slaktbandet. Vid
D finna en analpistol, vilken öppnar nedre bukväggen för att underlätta urtagningen.
Vid E Saxen sker en kompletterande uppklippning av bukväggen för att förbereda inför urtagningsmaskinen. Ny utrustning har under sista tiden insatts som underlättar klippningsarbetet.
Vid F finns en arbetsplats för rensning av kyckling- respektive hönsmagar från diverse matrester.
Stressfaktorn är även här dominerande. Viss möjlighet till pausering finns då bandet går något fortare än själva slaktbandet. Nödstopputrustning kan också användas vid störningar i produktionen.
Golven är av ordinär rektangulär kakelkaraktär och är synnerligen hala. Vid fram för allt hönsslakt samlas ett fettlager på golvet vilket gör det närmast friktionsfritt.
Ventilation i renseriet
Slaktbandet.
I lokalens högra del finns en avbruten inblåsningstrumma som ger ett visst inflöde. Dess jetstråle går längs väggen och ut i slutrensavdelningen. I den högra delen av lokalen är därför ventilationen relativt dålig. Utsugningsanordningen har sannolikt inte den kapacitet som angives på ritningarna. Tack vare undertrycket i skållkarsrummet sker en stor del av utflödet via slaktbandets ingångsöppningar samt dörrarna.
I lokalens västra del kan man skönja spår av den jetstråle som kommer från en nyinrättad ventilationsutrustning i slutrensavdelningens bortre del.
Klimat: Temperatur 23º C. Fuktigheten 85%.
Buller:
Bullernivån är i denna del av lokalen mellan 84-88 dB(A) Bidragen kommer från skållkarsrummet trots att man har försökt med ljuddämpande gummibafflar i slaktbandsöppningarna.
Drivmotorer som är anbringade utan dämpning till järnkonstruktionen bidrar till en ökad hög bullernivå. Absorptionen är relativt låg med de hårda väggar som finns. Buller från sugutrustningen i slutrensen påverkar också nivån. Strup pumpen saknar stomljudsdämpning och har ett skrikande ljud som dominerar med 84 - 88 dB(A).
Belysning 250 lux. Armaturen sitter högre än som kan vara motiverat.
Påhäng på rensband:
Vanligen två personer, ibland också bara en person, står vid B och C
och hänger tarsfria djurkroppar. Djurkroppar från skållkaren dansar ner bakom ryggen och ansamlas i ett kar som står framför arbetaren. Karet är så utformat att arbetaren kommer relativt nära. Efter en tids hängningsarbete får man lätt ont i underarmarnas senskidor samt lätt ömhet över axlarna. Arbetet är hela tiden styrt av tempot i stallet samt aktiviteten vid rensbandet. Plockhöjden är i lägsta laget då arbetaren vanligen måste böja sig ner för att nå kycklingarna.
Golvet är så pass halt att arbetaren vanligen måste spänna benmuskulaturen och ryggmuskulaturen för att bibehålla balansen, och detta bidrar till olämplig arbetsställning.
Pistolen plats D
Arbetsplatsen kräver precision och yrkesvana. Verktyget är relativt svårstyrt trots att det är upphängt i en fjäderanordning som tar det mesta av verktygets reella vikt. Flertalet pneumatiska slangar bl.a. en ljuddämpande slang går till verktyget.
Verktyget är en pneumatisk borr med en kombinerad pneumatisk utrustning. Avsikten är att borra ett hål kring själva anus för att underlätta för senare automatmaskiners ingrepp. Arbetet ger lätt handledsbesvär och axelvärk. För att avlasta hålles verktyget vanligen med bägge händerna.
Arbetet utföres stående eller sittande. Utföres ca en gång per sek. Arbetspassen brukar vara en till två timmar innan avbyte kan ske. Arbetsplatsen har genomgått successiva förbättringar under åren. Svårigheten är att skaffa fram ett lämpligt verktyg för ändamålet. Det är lättare att borra i stående då man måste påföra ett visst tryck på borren för att få önskat resultat.
Pistolen är trots sin fjäderavlastning relativt svårstyrd och det är svårt att träffa rätt i kloaken. Detta kan bero av det inneboende rörelseimpulsmoment den mängd slangar som styr instrumentet. Arbetsplatsen hör till de som orsakar besvär som ofta har föranlett sjukskrivning. Andra lösningar som tar hänsyn till armens anatomi måste utforskas.
Arbetsplatsen pistolen
Saxen
Denna arbetsplats har blivit mycket lindrigare sedan ny utrustning framtagits. Saxklippning måste dock ske då maskinen inte klarar alla kroppar. I anslutning till hönsslakt kan saxklippning bli nödvändig vid varje kropp. Saxutrustningen är av konventionellt slag och måttligt väl anpassad till handen, vilket skapar värk i hand och handled. Eventuellt kan saxens nedre skänkel förses med en ledkula så att man inte behöver skada tarmarna. Klipputrustningen kan också göras mer handvänlig. Ställningen är något svår och möjligen kan den förbättras med stöd för låren i stående. I sittande ställning bör möjlighet till benvila åstadkommas.
Saxen sittande
Saxen stående
Magrensning
Arbetsplatsen är inklämd mellan en everteringsmaskin och magmaskinen. Arbetet består i att sortera ut rena magar från magar förorenade med mat-rester. Orenade magar rensas vid rensrulle. Rensade magar skjutes ner i en rensränna framför knäet.
Möjlighet att på ett sittriktigt sätt ansluta människokroppen till arbetsplatsen finns inte. Rensrännan gör det omöjligt att få under benen under arbetsbordet och stolens höjd fordras för att få överblick över platsen. Följden blir att arbetaren måste sitta på framkanten på stolen, snedvriden. Lämpligt fotstöd finns i och för sig men rensrännen och bordets tjocklek omöjliggör dess användande. På detta tilltänkta fotstöd sprutar ideligen vatten från rensutrustningen, vilket gör att det inte heller han användas. Varmare sköljvatten på arbetsbordet underlättar numera arbetet.
Någon stol som uppfyller moderna krav på sittriktighet finns inte på avdelningen.
Prioritering första rensavdelningen
Golvbeläggningen och lutningen på golvet är sådan att allvarlig risk för halka föreligger. Nytt golv och ny beläggning fordras för att eliminera detta. Bullernivån är över hörselskadenivå och ytterligare åtgärder måste vidtagas för att minska bullret från skållkarsrummet. Kompletterande stomljudsdämpning från mer eller mindre utrangerade organpumpar kommer positivt att bidraga till ljudnivåminskningen. Akustikreglering i taket bör övervägas.
Ventilationen i den nedre delen av renslokalen bör också ifrågakomma då luftomsättningen här är för låg i förhållande till den ångproduktion som sker.
Tempot: Kortcykliciteten är avdelningens allvarligaste arbetsmiljöproblem. Cykler på en sekund och däromkring är generella. Arbetet är sådant att det frestar mycket på armar och axlar, delvis beroende på verktyg och arbetshöjd.
En halssnittmaskin skulle med fördel kunna installeras i början av rensbandet för att underlätta senare kontroll av halsar och själva halsdragningen. Två serieställda halsdragningsklykor bör prövas för att eliminera kontrollarbetet efter tarmdragningen.
Vi lämnar nu den första delen och går in i den andra avdelningen.
Renseriet, andra delen:
Allmänt:
Sedan everteringsmaskinen på flertalet djurkroppar har vänt ut tarmpaketet sker komplettering av evertering, besiktning samt bortslitning av tarmpaket med inälvor. Finjustering av halsar och strupar sker därefter. Sedan vidtager ett tungt arbetsmoment med rensugning av retroperitoneal vävnad (organdelar som finns bakom bukhinnan). Kropparna sköljes därefter och tippas automatiskt ner i två klorbad. Vid färskpaketering sker en kortslutning förbi karen för vidare benvikning.
Stressen och monotonimomenten finns kvar från tidigare. Styrningen är kanske hårdare på denna del av bandet, då man inte kan påverka dem som hänger bandet.
Golvet i denna del av lokalen av samma kvalitet som tidigare med utomordentligt låg friktionskoefficient, fram för allt vid hönsslakt. Golvet lutar dessutom för att möjliggöra vatten att rinna ner emot avloppen, vilket accentuerar halkrisken. Skridskoåkning med gummistövlar kan med fördel praktiseras och halkrisken är utomordentligt hög på det sluttande golvet.
Ventilationen:
Den tidigare sannolikt otillräckliga ventilationen har ersatta med två inluftsfläktar med värmeaggregat (längst ner). Dessa fläktar skapar en jetstråle i mitten av lokalen som ger en returvirvel längs väggarna i motsatt riktning enligt skissen. Utsuget sker delvis genom en gammal takramp samt till skållkarsrummet och minkrummet, vilka har lägre tryck än renslokalen. Luftomsättningen i denna del av lokalen synes adekvat. Vid kylig uteluft sker värmetillförsel. Luften tages dock från kartonglagret vilket är beläget innanför närstående fabriks lastningskaj.
Klimat: Temperatur 22° C. Luftfuktighet 82%
Belysningen vid arbetsplatserna är tillfyllest men belysningsramperna sitter något högre än vad som kan vara befogat.
Buller:
Viktiga bullerkällor under icke arbetsmoment
-
är buller från skållkarsrummet.
-
Buller från de nya pneumatiska pumparna för mage och lever till fryspaketeringen andra våningen.
-
Klortvättkarens drivmotorer som har ett högt decibeltal med skrikande ljud (82-86 dB(A).
-
Tvättkaren har dessutom lättexciterade bullerskapande plåtar.
-
Bandens drivmotorer har även en tendens att skapa buller som lätt sprids i balksystemet.
-
I samband med arbete dominerar bullret från de tre sugarbetsplatserna. Bullernivån är klart hörselskadande vid själva sugarbetsplatserna och i deras närhet. Lokalens väggar är mycket hårda och någon absorption sker inte. Eventuellt kan man tänka sig att man applicerar absorbenter i lokalen, om livsmedelsverket inte hindrar ett sådant arrangemang.
Sköljkarens drivmotor.
Arbetsmomenten Andra rensavdelning
Efter everteringsmaskinen måste kontrollering ske att tarmpaketet är urdraget. Kycklingar medför ofta inget större problem medan vid hönsslakt praktiskt taget varje höna måste everteras för hand. Arbetet är stående. Det innebär en, pronation - abduktion av handleden (vridning inåt utåt av handleden) med åtföljande belastningar på underarmens senskidor på tummens sida. Viss flexibilitet erbjuds arbetaren, men tempot gör ofta att han pressas in emot besiktningsassistenten.
Besiktning:
Det everterade tarmpaketet besiktigas. Man separerar lungor, lever och hjärta samt förkastar sjuka djur. Vanligen sitter tre personer tätt intill på arbetsplatser enligt snabbskiss.
Besiktning av fågelkroppen
Belysning 850 lux. Stolen erbjuder i sig problem. Det är trångt för knän även om man tydligen försökt att underlätta genom att avbalka sköljrännan.
Inälvsdragning:
Utföres vanligen av två personer, varvid man sliter bort tarmpaketet från bukväggen. Stödskena finnes så att kycklingen inte slits av bandet. Arbetshöjden är adekvat med tanke på de dragkrafter som behövs för att få loss paketet. Man har nyligen byggt ett lårstöd vilket underlättar balansen och också ökar dragkraften. Däremot saknas "sparklåda". Belysning 500 lux.
Inälvsdragning
Halskontroll:
Efter tarmdragningen sker en kontroll av halsarna samt kontroll av att strupdragaren avlägsnat halsen och strupen. Även här erbjuder sittplatsen vissa problem, svårigheter att få ett bekvämt stöd för knäna. Arbetshöjder är relativt adekvat för inspektion och kontroll.
Sugen
Med ett halvt gevärsliknande verktyg evakueras från bukens bakvägg njurar, kärl och organfästen. Vävnadsslamsorna skrapas med en fram - och återgående rörelse och suges upp i slangen. I samband med sugningen åstadkommes ett hörselskadande buller med dB(A) värden omkring 90. (se ovan). När tre sugar är i arbete präglar dessa källor bullernivån i hela renseriet och i fryspaketeringen. Belysning 1100 lux.
Arbetet är som tidigare sagts ansträngande för handleden, armbågen och axeln. Detta förorsakas bl.a. av det återkommande rörelsemönstret samt av att armen måste vridas nedåt utåt för att verktyget ska nå ner i kycklingbuken. Arbetsplatsen är kanske den minst populära i renseriet och förorsakar mycket besvär och frekventa sjukskrivningsperioder. Vanligen är tre man sysselsatta med arbetet men ibland kan vid personalbrist blott två personer vara hänvisade till platsen.
Eventuellt tänkbara åtgärder för att göra platsen mera attraktiv:
-
1. Att försöka sprida arbetsplatsen så att man slipper stå så tätt.
-
2. Att med en ledare "kycklingnghållare" fixera kycklingen i ett annat läge så att verktyget lättare når in och så att man lättare ser hur man arbetar.
-
3. Eventuellt kan man tänka sig en plexiskärm mellan arbetaren och kycklingen för att reflektoriskt få bort delar av bullret. Problem kommer här att uppstå med att plexiglasskivan kommer att bli nedsmutsad.
-
4. Sugmekanismen med skrapningen är relativt effektiv. Kan ett roterande borstverktyg i kombination med spolning av vatten möjligen lösa den här arbetsplatsens problematik ?
-
5. Verktyget har en relativt enkel konstruktion och man bör sträva efter en mer ergonomisk utformning av själva handgreppen, som i sig innebär en överbelastning för armens muskler.
-
6. En annan ventilkonstruktion kan nedbringa bullernivån med kanske 10 dB.
Sugen. Ett hängsel skulle kunna avlasta slangen.
Efter sugning och spolning sker antingen en direkttransport till fryspaketeringsrummet vid färskpacketering. I annat fall tippas kycklingarna i två stycken klorbad som är placerade alldeles bakom ryggen på den arbetande personalen. Därifrån utgår buller från gamla motorer och störande plåtar. Lätta klorångor förmärkas. Vattenstänk från plumsande kroppar sker på den arbetande personalen. Viss förbättring har skett sedan plåtar har placerats för att skydda.
Ergonomiproblemen dikteras av kortcyklicitetent, stressen och monotonin. För detaljer, se skisser över enskilda arbetsplatser.
Prioritering
De viktigaste prioriteringsfrågorna ur ergonomisk synpunkt är att på något sätt minska tempot och lätta på stresstrycket. Buller är annars en dominerande faktor i detta rum och åtgärder bör vidtagas. Absorbenter längs väggar, bullerbekämpning av stomljud från äldre, nerslitna elmotorer. Ytterligare avisolering av skållkarsrummet och färskpaketeringens snabbfrysfläktar.
I denna del står arbetarna väldigt tätt för att kunna lösa sina uppgifter. De minst attraktiva arbetsplatserna är i sugen, vilka är mycket påfrestande för hand, armbåge, axel, nacke och rygg. Dessutom finns stora stressmoment då personalen trycks ihop på en liten yta för att där lösa sina uppgifter. Klorbaden bör vara placerade där personal ej arbetar.
Kylpacketeringen
Allmänt
I lokalen behandlas inkommande kycklingkroppar i ett isvattenbad där också sköljning och slutrengöring sker. Från badet transporteras sedan kycklingarna via ett nytt upphängningsband till övre paketeringsrummet. I anslutning till färskpaketering sker också benvikning innan kyl- och isbadet samt upphängning av kycklingarna för snabbkyl till färskpaketeringen. (Se där)
I lokalens nedre hörn sker förpackning av förkylda förpackade broilers och hönor i lådor för senare pallning. Pallningsarbete pågår hela tiden i lokalen för in - och uttransport i kylrummet för djupfrysning. Många olika aktiviteter pågår i lokalen delvis också beroende på huruvida färskpaketering pågår eller ej.
Golvet består av slät kakel och utgör ett halkriskmoment. Lokalens möjlighet till rationell arbetsutformning och flöde försvåras av att så mycken aktivitet är förlagd till lokalen.
Ventilationen sker delvis med ett äldre aggregat kompletterat med ett nyare som vid drift skall ge ca 2,000 m3 /h. Luftintaget från systemet sker från inre väggen i ett kallförråd som ligger i anslutning till en lastkaj för grannfastigheten. Luftomsättningen i lokalen är svår att bedöma men den synes vara relativt adekvat. Ovan frysrumsdörren finns apterat ett luftridåaggregat som minskar kallraset från det högt frekventerade frysrummet.
Klimat Temperaturen 18º C. Fuktigheten 85%.
Buller
Bullernivån är ca 80 - 82 dB(A). För dessa nivåer svarar kylbadet med sina stora omrörararmar, eventuellt också ismaskinen. Ljud från arbeten med sugarna i renslokalen sprids till kylpaketeringen. I samband med färskpaketeringen bidrager också fläktsystemet inne i snabbkylen till den relativt höga bullernivån. Skrammel och andra biljud är vanliga i lokalen beroende på den stora mängd lösa plåtar som finns.
Se vidare skisserna.
Ergonomi
Benvikning i anslutning till färskpaketering och transport av benvikta kroppar till snabbkyl för färskpaketeringen.
Påhäng på transportband till övre våningen. Arbetet är kallt och blött, monotont och stressigt. Med tanke på att ett annat enkelt transportband mycket väl skulle kunna klara denna syssla kan det synas lämpligt att ersätta detta transportband med annan anordning. Om avrinningseffekt önskas kan denna nås med bättre utformade galgar. Belysning: 200 lux, en något låg siffra.
Kylpacketering
Transportränna för "2:or". Vid paketering på övre våningen kastas "2:or" ner i en plåtränna. Denna plåtränna skapar onödigt mycket buller. Detta skulle lätt kunna dämpas med MPM - plåt på lämpliga ställen. Den perforerade plåtlådan har också en tendens att bullra. Här kan man också tänka sig att dämpa med lämpliga gummibussningar.
Lådpacketering av frysta djur
Lådpacketering av frysta djur
Kycklingarna kommer in via ett transportband, lastas (vid tre kolonnställda vågarbetsplatser) i 12 - kiloslådor som väges, märkes, tejpas och därefter lastas på pall enligt skiss. Därefter hämtas en ny tomlåda via en tomlådestransportör som sitter ca 3 - 4 dm ovanför axelhöjd. De 3 arbetsplatserna blir med anledning av relativt hög styrning och relativt mycket spring på hala golv. Olämpliga ur ergonomisynpunkt. För att få ett acceptabelt flöde i arbetet måste en radikal omdaning av platsen ske vilket är svårt inom ramen för de lokaliteter som disponeras.
Märktejpen är svårgripbar vid alla arbetsplatserna. En enkel styr skena kan kanske underlätta att nå märklapparna. Tejprullarna placeras på svårnådda ställen. Magnetfästen kanske kan underlätta gripandet. En mera ergonomisk utformning av själva tejprullen kan i en framtid kanske förväntas från producenten.
Kylpacketering
Arbetsplatserna är relativt låga. Kroppen måste vridas då man plockar de tio kropparna till lådan. Detta sker under mycket högt tempo. Visst tryck måste läggas på lådan då locket stängs igen och då tejpning sker. Detta sker dock vid en relativt låg arbetshöjd, vilket fordrar att ryggen böjs mer än som kanske är behövligt. Med ryck skall sedan lådan lyftas från vågen bäras ca 2 - 3 m till en pall och lastas antingen i golvhöjd eller i axelhöjd. Detta är mycket påfrestande. Eventuellt kan fickor på transportbandet åstadkommas, vilket skulle kunna underlätta ilastningen.
Ett variabelt pallningsunderlag skulle ytterligare förenkla i själva pallningsmomentet.
Arbetsplatsen fordrar stora investeringar för att flyta på ett ergonomiskt acceptabelt sätt.
Ett lådtransportband med lådhiss till en pallningsstation har hög prioritet på denna arbetsplats.
Fryspacketering övre plan
Efter rensning och klortvätt i kylbad hänges kycklingarna på band för transport till fryspaketeringsrummet en våning ovanför. Här sker viktsortering i en karusell, som portionerar ut kycklingarna i radiära rännor antingen för benvikning och paketering för grillning eller påspaketering och djupfrysning.
De benvikta kycklingarna lastas i lådor som bandtransporteras till bottenplanet och djupfrysning. Påspacketeringen avslutas vid en cryovac och kycklingarna förfryses senare innan de paketeras (se vidare kylpack).
Tempot är högt, flödet är beroende av kontinuiteten i renseriet.
Buller.
Bullernivån är relativt hög från karusell och plåtytor. Nivån har ökat ytterligare sedan inälvspaketeringsmaskinen med föregående rensutrustning placerats i lokalen. 72 - 80 dB(A). Ventilationsutrustningen skall under hösten 1976 bytas ut. Renovering av väggarna har skett under sommaren 1976.
Belysning 450 lux.
Ergonomi:
Bandupphängningen
Klorsköljda och kylda kycklingar hänges på nytt på ett transportband till övre våningens fryspaketering. Klagomål är vanliga från axlar och armar. Hudbesvär är vanligt då klorhaltigt vatten rinner ner på underarmarna och ger torrfnasig hud och lätta inflammatoriska hudirritationer, ibland eksemförändringar. Då annan transportmöjlighet synes relativt lätt att åstadkomma bör detta arbetsmoment kunna utgå.
Påspacketering
kylda, ovikta kycklingar skall matas i påsar. En påse trädes på en hållare (moment 1), en kyckling - höna fattas i benet (ev. mjukgöres lårbenen för att underlätta vid cryovacen senare) och föres in i tratthållaren (moment 2). Cykelns längd är ca tre sekunder. Kycklingen måste fångas från transportbandet, eventuellt lagras vid arbetsplatsen för att ej oförpackade kycklingar skall blandas med packade. Vid infångningen måste man sträcka sig onödigt långt.
Påsen är ibland svår att få på tratten. Stora kycklingar och hönor är svåra att pressa in i den trånga påsen. Tempot är högt och stressen är stor då belastningen kan variera och stasning och stockning av djurkroppar lätt sker.
Påspaketering innebär också en viss form av besiktning, av bl.a. slaktskadade djur.
En automatpackningsmaskin av halvautomatisk karaktär har prövats för att eliminera moment 1.
Cryovac
Här skall djurkropparna pressas ner i påsen. Detta fordrar en vridrörelse med händer och handleder så att benen åker in i rätt läge i påsen. (Djuren är ofta stela då de är förkylda).
Förslutningsmoment innebär tryck med raka armar och tyngd med hela överkroppen för att minska luftmängden i påsen. Påsen snurras sedan och en märla fixeras vid påsen via cryovacmaskinen. Arbetet kräver god muskelkraft och ställer stora krav på handleder och skulderbladens muskulatur. Arbetshöjden är något i överkant med tanke på den muskelkraft som måste till för att driva in kycklingen i botten av påsen. Cryovacen har pneumatisk drivning med en ljuddämpande dysa. Denna dysa ger en bullerimpuls av cirka 100 dB(A). Det kan vara lämpligt att vid de sex maskinerna sammankoppla till en gemensam ljuddämpare för att minska detta irritationsmoment.
Benvikning:
Se färskpaketeringen.
Tilläggas kan att här är djuren förkylda och stelare än vid färskpaketeringen. Lever -, mage -, struptvättmaskinerna bör förses med en skyddande kåpa för att undvika olycksfall.
Kylpack och kylkaret
Från kylkaret passerar kropparna via ett transportband i en transportränna uppbyggd av plåtar vilka bidrar till ett störande buller. Även här kan MPM - plåtar på lämpliga platser vara till god nytta. Vid paketering på övre våningen sker påhäng på nytt band och det är sannolikt lämpligt att man ersätter detta band med en annan transportanordning för att eliminera detta monotona kyliga påhängningsarbete.
Färskpaketeringen
Allmänt:
Luftkylda färska kycklingar sorteras och paketeras för färskdistribution. Verksamheten har fått ökad omfattning under sista tiden. Nya investeringar har skett under sommaren 1976. Lokalen är nyinredd.
Mycket personal är engagerad i den relativt ringa volymen.
Verksamheten karakteriseras av högt tempo, hård styrning från inkommande slaktdjur till styrningen av paketeringsmaskinen. Bullernivåerna i lokalen har en tendens att öka med tiden.
Stress:
Högt arbetstempo, relativt hård styrning av tempot från inkommande djur och matning av paketeringsmaskinen. Många ergonomiskt ansträngande rörelser och lyft finnes. Hög bullernivå.
Ventilation:
Ventilationen består av ett nyinstallerat aggregat, som har en jetstråle med diagonal effekt från taket till motsatta sidans golvfäste. Härvid bildas två stycken virvlar. Utsuget via takdysor.
Mellan lokalen och ett kylrum förekommer täta kallras då dörren öppnas på, grund av uttransport av packade pallar. Livsmedelsverket har vissa krav på hanteringstemperaturen.
Klimat:
Temperaturen då lokalen ej används är 18º C, fuktighet 80%. Betydande instrålning av solenergi sker via fönstren. Ekonomiskt är detta inte lämpligt, men det finns en psykologisk effekt då man annars upplever sig instängd och isolerad. Värdet av fönstret är dock reducerat med anledning av att persiennerna är fördragna.
Belysningsrören kan kanske sänkas något efter det att de nya ställningarna till bandet är inmonterade.
Buller:
Bullernivån har ökat sedan inmonteringen av nya transportband. Den viktigaste bullerkällan kvarstår från inkylningsrummet, där jet - och turbulensljud från omröringsfläkten sprids ut i packrummet och i styckningslokalen. I inkylningsrummet är bullervärdet mellan 90 - 95 dB(A). Vid utrymd färskpackslokal skapar inkylningsfläktarna ett bullertal på 83 dB vid öppningen till färskpaketeringsrummet, mellan 76 - 77 dB mitt i lokalen. Då fläkten är avstängd är bullervärdet 60 dB mest representerat från själva lokalens utblåsningsfläktar.
Transportbandet med sina pneumatiska och kollisionsljud bidrar till en nivå på 72 - 78 dB(A), då enbart bandet går. (Jämför då lokalen är helt tyst 60 dB (A)).
De viktigaste bullerkällorna är från vågarnas pneumatik och utlösningsmekanismer, då hakarna kolliderar med varandra, och när låsmekanismen apteras. Då kycklingarna faller ner från ca 2.5 m höjd till ca 1 m höjd uppstår störande buller från bandet som leder till paketeringsmaskinen. Rullborden med sina pneumatiska häftpistoler har en mycket hög och irriterande bullernivå, till del mer än 92 dB (A).
Skiss över färskpacken. Med tiden skall jag presentera en tydligare bild.
Benvikning
På ett nytt transportbord sker benvikningen till färskpaketeringen innan snabbkylningen i isbadet. Kycklingarna transporteras till platsen på ett band, 5 - 6 arbetare viker ben, och besiktigar.
Med ett verktyg enligt skissen infångas benet, sidohuden på bukväggen perforeras och benet instickes. Benvikningen brukar ofta föranleda besvär från handflatan handleden, axlar och nacke. (framförallt biceps och trapeziusmuskulaturen).
Verktygets utformning bidrar till handflats - och handledsbesvären. Ett greppvänligt handtag, ett specialutfört insticksinstrument kan underlätta benvikningen.
Kycklingarna får sedan passera ett lämpligt placerat hål i bordet till en undre transportbana för vidare snabbkylning i isbadet. Arbetsplatsen har ca 81 - 83 dB(A). Arbetsbordets höjd är kanske något i underkant för en person över medellängden.
Laddning till inkylningsrummet
Benvikta, tvättade, nerkylda kycklingkroppar skall ytterligare inkylas före slutpaketering. Kropparna är kalla och våta. Sakta fylles vandrande grindar med kycklingkroppar. Arbetshöjden är från 620 - 1920 mm ovan marken. Arbetet innebär mycket ryggkrökning, mycket vridande av kroppen. Tempot är relativt högt speciellt när man är ensam. Buller från sugen vid rensavdelningen dominerar men även fläktarna från inkylen 84 -86 dB(A).
Vingpåhängning.
Detta är kycklingarnas 4:e station för påhäng på nytt band. Syftet är att kycklingarna under sin transport skall vägas och utsorteras för lämplig storlek. Arbetsplatsen är inklämd mot väggen. Tvenne personer står på en bredd av 1300 mm. Kycklingarna plockas från relativt lämplig höjd, 970 och upphänges till 1330. Tempot är som tidigare. Viss buffert kan åstadkommas i nedre delen av transportbandet som kortare tider kan styras av arbetaren. Kycklingarna har en tendens att gröta ihop sig vid slutet av bandet där påhängning sker.
Matningsbord innan inslagningsmaskinen.
Här sker vingvikning, plattutläggning och dukning av kycklingarna på plattorna för vidare matning till inslagningsmaskinerna. Kycklingarna dunsar ner i en trattförsedd ränna, transporteras och distribueras till fyra till fem arbetare med ovan nämnda uppgifter. Transportbanden går parallellt vilket betyder att dukningspersonalen måste luta sig över det ena bordet för att ta, respektive lägga kycklingar på matarbandet. Arbetshöjden är något låg, frekventa ryggböjningar framåt måste ske, visst stöd har man dock i lårhöjd från matarborden.
Matningsbord till inslagningsmaskin.
Störningar uppkommer ofta i inslagningsmaskiner vilket påverkar personalen vid matningsbordet. En person har en relativt acceptabel arbetsplats, nämligen den som står närmast matarmaskinen. Hon har dessutom ansvaret för kontroll och insyn över matarmaskinens drift.
Inslagningsmaskinen lägger ett cellofanskikt över kycklingen som transporteras till tre våg- och märkningsmaskiner.
Vägning Märkning
Från inslagningsmaskinen bandtransporteras produkten till tre märknings- och utvägningsstationer.
Verksamheten ligger mitt i lokalen. Tempot är mycket högt, stressfaktorer som buller, monotoni samt störningar vid inslagningsmaskinen påverkar arbetaren.
Varje våg sköts av två personer:
-
En som plockar från band och väger, märker och laddar lådan -
-
En som packar lådan, nitar lådan, tejpar, märker samt pallar densamma.
Styrningen från inslagningsmaskinen är hård men viss flexibilitet finns då vågarna köres parallellt.
Arbetshöjden vid vågen är något i underkant, cirka 100 mm under rekommenderad nivå.
Våghöjden påverkar även följande arbetsbord så att t.ex. rullbordet kommer att ligga ca 100 - 200 under rekommenderad höjd. Rullbordets bulleregenskaper diskuteras på annan plats.
Bilden illustrerar olika belastningar vid varierande pallhöjd.
De prismärkta, häftade lådorna pallas enligt bild. Som framgår av skissen föreligger här en markerad rygg -, armbelastning. Rationellt pallningsarbete försvåras av att de tre pallarna går prismärkta till olika distributörer. Varje våg måste då lasta sin egen Pall. Ett lådtransportsystem med hjälphiss är angeläget för att spara ryggar och armar.
Till slut
Kartongvikning.
Vid färskpaketering och kylpaketering sker av en person i ett angränsande rum kartongvikning. Vikningen sker i
kartonglagret. Vid färskpaketeringen delas dessutom plats med en kompressor.
Arbetshöjden kan bestämmas av arbetaren själv och variera från 700 till 900 mm Arbetscykeln är ca 5 - 7 sek.
Arbetet är mycket påfrestande för armar och axlar och fysiskt krävande. Stressen bestäms också till del av det övriga packningslagets tempo. Någon form av halvautomatik har diskuterats.
Analys av ett kycklingslakteri från psykologisk synvinkel
Den psykologiska arbetsmiljön.
Företagshälsovården har den unika möjligheten att knyta ihop arbete, hälsa och sjukdom. Via patientkontakter har man på företagshälsovården fått en uppfattning om att arbetsplatsen, kycklingsslakten ibland kan vara besvärande både ur ergonomisk och psykologisk synpunkt. I avsikt att försöka objektivisera klagomål av olika valör har en mindre attitydenkät analyserats. Att ur en liten population få fram statistiskt signifikanta svar är utomordentligt svårt. Man kan dock ur enkäten få fram några av följande synpunkter.
Stallet, renseriet:
Det finns en stor spridning i svaren. Man kan dock finna att personalen är nöjd med arbetet och kamraterna. Däremot är man mycket besvärad av hala golv och av bullret. Bland mera osäkra tendenser kan man finna en tendens till irritation över tempot och det enformiga arbetet, där beroendet av maskinerna anas. Svaren ger en tendens åt att man upplever att arbetet är psykiskt och fysiskt påfrestande.
Personalen uppskattar klart arbetstiderna, förmännen, platschefen och kamratskapet. Bland övriga positiva saker märks de fria arbetskläderna, maten samt att det accepteras när man är tvungen att vara frånvarande. Bland de saker som man poängterar som dåliga nämns bl.a. maskinkrångel och driftstörningar. Luften, speciellt på måndagar, kan vara mycket besvärande samt de hala golven. Vidare nämns också tempot och vissa arbetsmaskiner. Attityden till företagshälsovården är neutral med krav på att man vill förbättra företagsläkarens arbetsmiljöfrämjande åtgärder!
Färskpaketeringen:
Svaren på frågeformuläret avviker inte i stort från attityden på renseriet. Dock finns en klart signifikant negativ attityd till drag och temperatur, då riktad framför allt mot färskpaketeringen.
Bland de positiva saker som nedtecknats å sista sidan finner man frekvent nämnt arbetstider, kamratskap, arbetsledning samt matserveringen.
Bland de negativa nämns framför allt kylan och draget samt buller och halka. Man klagar också över arbetsorganisationen och den återkommande oplanerade övertiden.
Attityden till företagshälsovården är något annorlunda och man har större krav på sjukvårdande, hälsokontrollerande och arbetsmiljöbefrämjande åtgärder.
Enkäter är mycket farliga om man tillmäter dem för stort värde. Dock har denna enkät visat, att man har en betydligt positivare attityd till arbetet, den psykiska miljön, arbetsledningen än vad som framkommit vid konsultationer hos läkaren.
Någon enkätundersökning av personal som har slutat har inte gjorts.
Beträffande frågan: Efter en dags arbete på Kronfågel har du då besvär ont i handled, armar, axlar, nacke, rygg eller ben har man på de olika avdelningarna besvarat enligt följande.
Rensavdelningen: 15 av 20 tillfrågade har besvarat frågan 9 av dessa har varit borta från en till fyra veckor under sista året för besvär från något av ovan uppräknade kroppsdelar. Sex har angett någon form av besvär men ej varit frånvarande från arbetet på grund av detta. Fem har ej besvarat. Lågt räknat har 75% uppvisat någon form av besvär.
Av angivna kroppsdelar har följande siffror framkommit: handled (12), armar (10), axlar (8), nacke (9), rygg (11) och ben (14). Av siffrorna framgår att de flesta har angett nästan alla angivna alternativ. Av intresse är att många har haft besvär från benen. De flesta arbetena stående.
Packeteringsavdelningen: 29 av 30 enkäter har besvarat frågan, 4 ofullständiga. 16 har under året varit frånvarande från 1 v till 3 mån på grund av besvär från angivna kroppsdelar. 19 har ej varit frånvarande men har angivit besvär av något slag. Endast en har ej haft något besvär av dem som svarat fullständigt. Av angivna kroppsdelar har följande siffror framkommit: handled (15), armar (15), axel (13), nacke (11), rygg (15) och ben ( 13).
Minst 80 % av arbetarna har någon form av besvär.
Sammanfattning.
Kycklingslakteriet är liksom övriga slakterier i branschen en tempoindustri med kortcykliska arbeten. Arbetarnas attityd till arbetet visar sig i korta anställningstider.
Antalet slaktade djur har under åren kunnat ökas tack vara en expanderande maskinpark. Stora krafter finns för en fortsatt rationalisering. Kvar står dock människan i ett krympande antal. Kortcykliciteten ökar till kanske nu ett handgrepp per sekund. Kamrater ersättes med en maskin eller en pneumatisk metallkompis, som man inte kan prata eller umgås med. Den som blir kvar vid bandet upplever ingen lindring, snarare tvärtom då bandhastigheten med åren bara ökar liksom buller och isolering.
Monotonin och stressen gör att arbetaren ger upp och söker annat arbete. (Slakteriet har dock en stabil kärntrupp med en längre anställningstid). Buller är ett allvarligt arbetsmiljöproblem som kräver kraftiga investeringar och en snar lösning.
Ventilationen är speciellt viktig i stallet där omedelbara åtgärder är för handen. Renseriet och kylpaketeringen har visserligen ny utrustning men lämpligheten av luftintag via ett kallförråd vid lastkajen gör denna lösning mindre attraktiv för en livsmedelsindustri.
Ergonomin domineras av framför allt kortcykliciteten, det höga tempot och de ensidiga rörelserna. En ytterligare tempoökning är ej förenlig med nutida arbetsmiljösyn. En sanering av miljön på ventilations-, buller och avskärmningssidan är mycket svår att genomföra i dessa för ett rationellt slakteri otidsenliga lokaler.
Huruvida arbetsmiljön kan vara orsak till den ökande sjukfrånvaron debatteras livligt idag. Är också arbetsmiljön orsak till den korta anställningstiden ? Svaret på denna fråga är idag ej given. Klart är dock att kort anställningstid ställer stora krav på platschef, förmän och arbetskamrater vilka låses i ständigt återkommande personalinstruktioner. Hur mycken dold kostnad ligger inte i varje nyanställd.
Företaget hade under 70 talet genomgått en snabb utveckling. Kraven på lönsamhet från ägaren pressade platchef och förmän och personal. Det är inte utan att undertecknad som förblir anonym imponerades av allas insatser och manar till eftertänksamhet när kycklingen står på bordet hemma. På dessa 30 år har en stor förändring ägt rum och det skulle var ytterst intressant att få göra om besöket ehuru mindre ingående för att se hur arbetsplatsen ser ut idag. Vi tackar personalen för deras medverkan i denna arbetsplatsbedömning.
Analys av ett annat kycklingslakteri
Vi skall nu besöka en annan arbetsplats även den från mitten av 70 talet med över 100 anställda och med 25 - 30% överkapacitet med lika mycket frånvaro och med en 50% - ig personalomsättning per år. 34.000 kycklingar per dag. Bandhastighet 4.800 per tim.
Lastkajen
Är stor, öppen och rymlig. Dragigt utearbete med frisk luft, 74 - 76 dB från skållkaren och inifrån stallet. Arbetscykel om ca 7 - 8 lådor lastas per min. Lyfthöjden är ca 760 mm. Hissanordning för tvättade lådor har prövats men den fungerar inte. Den som arbetar här har varit där i 4 år och trivs med jobbet, men tycker att den sista lådan kan vara lite väl jobbig att lyfta från golvet.
Infraröd lampa, lasthiss skulle underlätta för denna arbetsplats. Rullridåer skulle dessutom minska draget på arbetsplatsen.
Stallet:
Lokalen är ljus och rymlig, men vid arbetsplatsen saknas en ljusramp. Arbetsplatsen är belägen ca 2 - 3 m från ena rektangulära väggen. Belysningsramperna ligger högre än vad som är motiverat. Buller 86 - 91 dB. Lokalen får delvis sitt buller från kycklingarna men också från skållkarsrummet där öppningarna vid banden sprider buller. Tvättmaskinen ger ett buller på 82 - 84 dB.
Lådorna ligger lite väl lågt och arbetaren måste böja sig framåt för varje ny kyckling. Ventilationsproblemen inte lösta.
Avblodningen
Arbetaren har arbetet där i 9 år. En infraröd värmare värmer gott i ryggen. 84 dB(A) från allt från skållkaren. Arbetet har karaktär av kontrollarbete då stickmaskinen inte når alla djur. Angeläget med en lokal belysning, en sittriktigare stol, skärm som förhindrar stänk ifrån stickmaskinen. Två stickmaskiner i serie kunde måhända lösa en del av problemen.
Kontrollarbetsplatsen
innan huvuddragningen i skållkarsrummet. Buller 90 - 91 dB. Klimat: Dimmigt, ensamarbete, fuktigt. Arbetet består i kontrollbesiktning samt kontrollhängning av kycklingarna innan huvuddragning.
Belysningen är alldeles för låg. Arbetsplatsens pall alldeles för liten och smal. Högsta prioritering att denna arbetsplats flyttas någon annanstans.
Påhäng
Belysningen är bländande. Rampen är för kort då två arbetar parallellt. Dessutom saknas
diffusor. Buller 86 - 88 dB(A) framför allt från skållkar dit dörr saknas, vidare från band, öppningen är ej heller avskärmad.
Övertryck i skållkarsrummet gör att ånghaltig, varm luft når in i renseriet i takhöjd och kondenserar i taket.
Organavskiljning tarmdragning:
En bättre ljusarmatur önskvärd. Ljummet vatten bör kunna bjudas. Stödplåt bakom djuren skulle kunna underlätta tarmdragningen. Nu tippas djuren samtidigt som man drar paketet.
Fotplattan har relativt adekvat bredd.
Organinkasten skulle kunna göras större med en trattformad plåt samt mindre skarpa kanter. Lårstöd skulle underlätta.
Strupkontroll:
Platsbelysning saknas. Buller 86 - 92 dB(A) från sugen. Bra med dubbla
strupdragare. Stödplåt för låren skulle underlätta.
Sugen:
94 - 102 dB(A), normalt 96 - 98. Platsbelysningen alldeles för, kort. En bredare och längre fotpall för att möjliggöra en viss vandring fram och tillbaka längs bandet så att arbetaren själv kan reglera sitt tempo. Avskärmning av arbetsplatsen synnerligen angelägen då bullernivån är alldeles för hög och stör övrig personal. Ny ventil borde kunna lösa del av bullerproblematiken.
Bassängområdet
står mitt i lokalen och helt oavskärmat. Härifrån rinner kallt vatten till omgivande arbetsplatser och bidrar till att öka fuktigheten och kylan på golvet. Hela bassängområdet med organtvätt bör avskärmas från övriga lokaliteter av både buller- och klimatskäl.
Påhäng efter bassängtumling:
De tre arbetarna tittar in i den stänkande bassängen. Buller 84 - 85 dB.
Arbetshöjden svår att variera då en lång arbetare måste stå krokig hela tiden.
Bandupphängningen syftar till att låta kropparna rinna av ordentligt innan paketering.
Matning av kroppar till frys:
En nyinköpt våg är kopplad till det gamla bandet. Denna maskin är mycket utrymmeskrävande och sorterar kycklingarna i viktenheter.
Vid matningen står maximalt fyra personer på en bredd av två meter och matar kropparna med organpåsar. Trängseln är stor och stressmomentet därför mycket högt. Den moderna maskinen är inte anpassad till att mata kropparna med organpåsar.
Bullernivån 80 - 82 dB(A).
Benvikningsband till grillning:
Bandet är av samma fabrikat, nyinköpt. Här står upp till 14 personer trångt. Arbetshöjden är för hög i förhållande till den kvinnliga arbetskraftens längd. Kycklingen måste kastas 540 mm när den är färdig till nästa transportband för sortering och vägning.
Påspaketering:
Är av nytt fabrikat och kopplad till den nya maskinen. Belysningen är för låg. Bullernivån 79 - 81 dB(A). En arbeterska sätter på en påse på tratten, en annan fyller på med kycklingen. Arbetet upplevs lättare jämfört med det manuella. Fördelen är att paret som arbetar ihop har möjlighet att konversera. Vagnen rullas fram och åter beroende på vilket viktfack som är aktuellt.
Cryovac – linjen
78 - 80 dB(A) De bakre arbetsplatsernas fotpall är alldeles för smal och något lårstöd finns inte.
Belysningen som tidigare.
Innan infrysningsaggregatet kontrolleras kycklingarnas packeteringsgrad. Denna arbetsplats bör flyttas till cryovac - linjen.
Infrysningsaggregatet bör, om inte annat så av ekonomiska skäl, avisoleras från övrig paketeringslokal.
Preslougter stunning
From a conference 1977 we find the following text conected to some of the above shown pictures.
Poultry slaughterhouses certainly also have environmental problems.
The transport of poultry concerns both animal protection and working environment. This also applies to the hanging of 20 000 poultry on hooks, which is stressful, dusty and noisy. Faeces is thrown upon the worker's face and the monotonous work brings about ache in arms and shoulders.
The examples described show that questions concerning prevention of cruelty to animals and working environment are intimately connected with stunning and slaughter. Therefore it is very important to consider questions of working environment when issuing new instructions for stunning and slaughter. Consequently it is very important to observe, when judging various methods for stunning, that takes 1-15 sec. in the pig's life, may affect the worker maybe for 40 years. An increased cooperation between veterinarians and working ecologists can be expected, owing to the increased activity in the lawmaking concerning these fields.
