Dags att lämna husläkarrollen gör företagshälsovården till arbetslivsekologi!

Är tiden mogen att ersätta begreppet företagshälsovård med begreppet arbetslivsekologi? Det frågar i denna debattartikel. Arbetstagarna vill gärna ha kvar den lättillgängliga sjukvården. Företagen vill ha sjukvårdsservice av flera olika skäl. Samhället sparar pengar och uppmuntrar i själva verket till sjukvården. Detta hindrar den verkligt viktiga uppgiften - att vrida utvecklingen mot ett ekologiskt tänkande i paritet med människans resurser. Detta är livsvård och kräver biologisk grundsyn, teknisk förståelse och psykologisk känsla.

Vi kan spåra företagsläkarens föregångare bland gruvgångarna i Falu gruva. Doktorn var anställd för att ge olycksfallsvård åt gruvarbetarna. Men dagens företagsdoktor - vad blev det av honom? Debatten om hans trovärdighet finner ständigt näring.

Sjukvård

Det är lätt att ikläda sig husläkarrollen. Det är ju vad de flesta förväntar sig att man skall göra. De eventuella krav som ställs på företagsläkarens utbildning är helt sjukvårdsinriktade. Socialstyrelsen och riksförsäkringsverket tvingar företagshälsovården in i ett sjukvårdshandlande genom statsbidragsreglerna. Företagshälsovårdens snabba utveckling under 70 - talet är inte ett resultat av lagar och avtal utan bör ses mot bakgrunden av dåligt utbyggd öppenvård och en minskande praktikerkår. Inom företagshälsovården kan man hysa den eftertraktade egendoktorn utan politiska förvecklingar.

Det finns starka krafter som vill bevara företagshälsovården i denna sjukvårdsroll.

¤ Arbetstagarna vill ha den. Den innebär läkar - och sjuksköterskekontinuitet. Det betraktas som en löneförmån med lättillgänglig sjukvård. Många läkare motiverar också sin roll med att de som sliter och släpar skall ha rätt till den extra förmån som närheten till krämpavärden innebär.

¤ Företagen vill gärna ha den. Den innebär snabb service med korta väntetider. Vården kan också utgöra lockbete i anställningsprocessen. Man är så angelägen att man är beredd att bekosta en vård som egentligen åvilar landstingen.

¤ Samhället gör stora besparingar på den. Landstingen betalar ingenting men lyfter ändå skatteintäkterna, och landstingens sjukvårdspersonal kan hänvisa vårdsökande till företagshälsovården. Försäkringskassan betalar mindre till företagshälsovården än den skulle tvingas göra om individen vände sig till landstingens inrättningar. Dessutom finns data som tyder på att företagsläkaren i sjukvårdsrollen kan ha en statistiskt sett högre produktion än motsvarande landstingsläkare.

Företagsläkaren som sjukvårdare har kommit för att stanna och har understrukit behovet av en husläkare. Varje försök att ändra denna syn är dömd att misslyckas. Detta ser också socialstyrelsen och riksförsäkringsverket till genom att kräva en minsta mängd sjukvård samt specialistkompetens hos läkaren för att full ersättning skall utgå. Inriktningen på specialiteten spelar ingen roll!

Hälsokontroller

Företagshälsovården skall vara förebyggande sägs det, och många läkare och anställda tror då att allmänna hälsokontroller svarar mot detta. Det finns läkare som försvarar den individinriktade hälsokontrollen med att framhålla att vi besiktigar bilen varje år medan vi missköter människan å det sorgligaste.

Ett årligt blodprov med EKG och ett stetoskop på bröstet och allt är frid och fröjd. Att via hälsokontroll påverka en individs eller en populations hälsotillstånd har man ännu inte lyckats med. Inte ens inom företagshälsovården. Många företagsläkare känner kritiken i luften och har därför funnit ett visst stöd för så kallad »riktad hälsokontroll». Med stöd av Spri, vetenskap och beprövad erfarenhet samt en blodtrycksmanschett tror de sig göra nytta genom att för fullt friska människor tala om att de har en sjukdom - högt blodtryck. Då är det bättre att läkaren bedriver sjukvård än att skapa behov av sjukvård. I denna hälsokontroll förebygger man inte. Blodtrycket finns ju redan där. Kan kanske en psykobiologiskt anpassad miljö minska frekvensen av högt blodtryck?

Andra exempel på hälsokontroller är de gynekologiska cancerundersökningarna. Att dessa inte hör hemma inom miljövården på företagen hindrar inte att specialiteten är eftertraktad.

Läkare och sköterskor motiverar ofta fortsatt hälsokontrollerande med att det ger god kontakt med de anställda och en god inblick i miljöproblemen. Tyvärr är denna omväg till miljön tidskrävande och mycket dyr.

Friskvård

En annan form av förebyggande som vunnit stor spridning är s k friskvård. Den bygger på att påverka de anställdas kost - och motionsvanor. Det är naturligtvis viktigt att folk rör sig och äter någorlunda riktigt. Men man motiverar det med att få folk att producera mer och vara mindre borta från arbetet. Det hela luktar taylorism och effektivitet och lär knappast påverka den egentliga arbetsmiljön.

Vissa delar av friskvården kan eventuellt tänkas beröra företagshälsovården. Men den lär knappast ändra vår attityd till miljöfrågor, snarare fördröja vår insikt om hur och när vi måste börja bearbeta den.

Rehabilitering

Rehabilitering och anpassning av betingat arbetsföra kan vara ett naturligt arbetsfält. Försäkringskassan och arbetsvården ställer stora förhoppningar på att få hjälp med tillämpningen av främjandelagens anda. Här kan läkaren och sköterskan med sitt etablerade medicinska kunnande via anpassningsgrupperna hjälpa långtidssjuka och betingat arbetsföra att finna en arbetsform som passar handikappet. För detta krävs viss miljökännedom, en fungerande anpassningsgrupp och en attitydpåverkan hos arbetskamrater.

Egentligen är inte heller detta företagshälsovårdens uppgift. Den skall spåra och belysa problem som kan uppstå. Förebygga var det - inte ta om hand när skadan redan skett. Och potentiella problem har vi, det har bl.a. Volvo Skövdeverken påtalat i sin analys av problemet betingat arbetsföra.

Miljövård - Livsvård

Vad skall då företagshälsovården syssla med? Läkaren kommer att kunna försvara sin existens många år framöver. Men den diffusa kritiken kommer att bestå så länge intentionerna om »en frontorganisation i arbetsmiljöfrågor» inte uppfylls. Men hur skall då det medicinska bidraget se ut?

De miniminivåer som företagshälsovårdens biologiskt skolade personal skall bearbeta kan vara:

¤ Arbetstagarna skall åtminstone inte få fysiskt ont och de skall heller inte behöva bli akut sjuka av sitt arbete.

¤ Den fysikaliska miljön (maskiner, kemiska preparat o.s.v.) skall på längre sikt inte behöva försämra hälsotillståndet.

¤ Den fysikaliska miljön får ur ekologisk synvinkel inte accelerera bort från människan mer än den redan gör. I relation till människans resurser skall miljön inte tillåtas att bli värre än den i dag är (enformiga arbeten).

¤ Den fjärde och viktigaste nivån är att vrida in utvecklingen mot en miljö och ett ekologiskt tänkande som står i paritet med människans resurser. Detta är livsvård och det kräver en biologisk grundsyn - teknisk förståelse och en psykologisk känsla.

Det kanske ankommer på läkaren att behärska svåra fält som toxikologi, epidemiologi, teknologi och psykologi. Han kanske kan hjälpa oss att finna vägen till en miljö som ger människan möjlighet till en verklig känslomässig utveckling. Att som i dag bruka våld mot nedärvda och indirekt förvärvade individ - och gruppramar av psykobiologisk art lär vi inte i längden ostraffat få göra.

Att arbetsmiljön bara är en del av vår totala miljö får inte hindra att vi försöker påverka arbetsmiljön i riktning mot vad som står i arbetsmiljölagen: »en anpassning till människans förutsättningar». Att påverka vår livsmiljö kommer att bli ett livsvillkor för västerlänningen om vi vill överleva. Är tiden mogen för att ersätta företagshälsovården med ett begrepp som arbetslivsekologi ?

Vägen till en bra arbetsmiljö är lång och kostsam och kommer förvisso inte att vara rosenbeströdd. Skall arbetsmiljölagens intentioner gå i uppfyllelse måste vi kanske satsa på en fungerande företagshälsovård och ge den de resurser som krävs.

Utbildning, utredning, rådgivning, planering och attitydpåverkan i arbetsmiljöfrågor måste bli hörnstenarna i den nya arbetslivsekologiska verksamheten. Här finns inte plats för den konventionella hälso - och sjukvården. Personalen skall ha en biologisk grundsyn och pedagogisk färdighet. Dessutom skall ingå tekniskt kunnande som ventilation, akustik, belysning, ergonomi och kemiska hälsorisker. Inte minst viktig är en psykologisk blick för de känsloreaktioner som förekommer på en arbetsplats.

Var dessa människor finns och vilken utbildning de skall ha är något för företagshälsovårdsutredningen att fundera på. Överläkarens, gynekologens eller allmänläkarens erfarenhet har liten plats när det gäller att diagnostisera och behandla den sjuka miljön. Ty att »bota miljön inte människan» är företagshälsovårdens uppgift. Företagen behöver medicin ur en annan flaska än den apoteken bjuder på.

Uppsatsen skrevs 1979 och var publicerad i Läkartidningen.  

Företagsläkeri eller företagshälsovård?

Debatten om företagshälsovård har fått näring i samband med att en ny översynsutredning tillsatts. Har den skärpta lagstiftning som tillkom för 1986 sedan inte haft avsedd verkan? Varför måste en ny tjänsternannautredning, ledd av arbetsmarknadsdepartementet, tillsättas så snart? Behövs andra medel för att omforma verksamheten från personalläkeri till meningsfull företagshälsovård?

Ett av de klagomål som arbetarskyddsstyrelsens representant i utredningen framfört i Läkartidningen Volym 87 1988 är den dominans läkarna har inom företagshälsovården. Dessa sägs utgöra ett hinder för utveckling av företagshälsovården enligt de intentioner som den reviderade lagstiftningen på arbetsmiljöområdet vill ge uttryck för.

Tyvärr ligger det något i denna kritik. Orsakerna är delvis historiska, men är också uttryck för de svårigheter företagshälsovården står inför.

Ensidig stimulans

En lag om ersättning till företagshälsovården är drygt 35 år gammal och har ensidigt stimulerat den medicinska delen. Verksläkaren blev företagsläkare och hans närvaro och sjukvårdsproduktion var en förutsättning för bidrag från försäkringskassan.

Det tog nästan tio års utredande för att eliminera denna obalans. Sedan tre år krävs att alla delar inom företagshälsovården är representerade för att yrkesinspektionen skall tillstyrka statsbidrag. Men fortfarande dominerar den medicinska delen personalmässigt och kraven på en relativt hög läkartäthet konserverar den medicinska dominansen.

Socialstyrelsens roll

Socialstyrelsens representanter i utredningar och remissinstanser har aldrig riktigt förstått vad företagshälsovård är till för. Socialstyrelsen SoS har haft tillsyn över den medicinska delen, varför dess synpunkter vägt tungt, även om någon tillsyn aldrig utövats i praktiken.

Denna myndighet har också med viss oro sett hur över tusen välutbildade läkare av alla kategorier flytt en dålig arbetsmiljö till företagsläkeriet. En välbehövlig utbyggnad av primärvården har lidit svårt av denna avtappning.

SoS har vid varje tillfälle hävdat kraven på en individuellt meddelad medicinsk vård (personalsjukvård), väl medveten om att primärvårdens resurser är otillräckliga för att möta dagens behov av läkarkonsultation.

Hälsokontrollerna

Begreppet den förebyggande hälsovården har anammats av medicindelen. Raskt tog man till sig de hälsokontrolljippon som 60 - och 70 - talens dödsrädsla gav näring åt. Blodtrycks -, blodfetts - och överviktsprogram ansågs och anses av vissa författare vara verksamheter som försvarar läkarens roll inom företagshälsovården. Det finns vissa lagstadgade kontroller av hälsokontrollkaraktär för personal som är exponerad för t ex kemikalier av olika slag. Det försvarar dock ej tidskrävande och resurskrävande basundersökningar och årsbundna kontroller som fortfarande utgör huvuddelen. av företagshälsovårdens verksamhet. Ännu kan ingen peka på värdet av dessa populära insatser, som så starkt präglat allmänhetens bild av företagshälsovården.

En annan avart av hälsokontrollen är att vissa arbetsgivare sett läkarens möjlighet att via sjukskrivning och förtidspensionering eliminera oönskade, utslagna eller improduktiva arbetstagare. Knep som omotiverade hälsokontroller, t ex lungfunktionsprov på kontorspersonal, har varit lockbete för att fånga in den intet ont anande i en medicinsk intervention.

Oseriösa hälsocentraler som säljer återkommande hälsokontroller under namn av företagshälsovård kan komma att försvinna i och med att yrkesinspektionen har insyn över ersättningsbidrag.

Patientkontakten

Läkarna själva kan vara boven i dramat, menar arbetarskyddsstyrelsens representant. Detta kan bero på att läkarna med näbbar och klor försvarat sin läkarroll i företagshälsovården. Läkar – patient - relationen har varit ett starkt argument för att nå insyn i arbetsmiljön.

Dessvärre kan detta argument vara riktigt, då andra vägar till direktionsrum, planeringsavdelningar eller fackexpeditioner varit stängda. Personalsjukvården kan vara en flykt för att slippa pröva andra vägar till påverkan av parterna i arbetsmiljöarbetet.

Löneförmån

En annan faktor som stimulerat företagsläkeriet på bekostnad av annan verksamhet är kundens krav. Det har setts som en löneförmån att ha en läkare vid arbetsplatsen.

Det kan i och för sig inte vara något fel att man föranstaltar om medicinsk vård. Denna form är ju utmärkt, den är billig för samhället, uppskattad och viktigt inte minst från kontinuitetssynpunkt. Den visar på alternativa vårdorganisationer som primärvården har all anledning att studera närmare.

Samhällets stora besparingar på företagsläkeriet gör att verksamheten har många supportrar bland politiker och myndigheter. Inte minst landstingsförbundet.

Vissa landsting har därtill byggt upp så kallad extern företagshälsovård med huvudinriktning på företagsläkeri och hälsokontroll. Detta är en form som med rätta kritiserats. Nytt namn och ny organisation kan eventuellt råda bot på ett drygt tioåriga namnmissbruk.

Lokalt skyddsarbete och utbildning

Om företagen insett vad företagshälsovården egentligen var tänkt till, så hade den säkert inte tillåtits utveckla sig, som den nu gjort. Företagshälsovård åt alla ses av skeptiker som en utopi.

En förändrad syn på människan i arbetet kräver ett aktivare lokalt skyddsarbete och ökade kunskaper. Företagshälsovård kan kanske ses som en förlängd yrkesinspektion, men också en stimulator för en omfattande utbildningsverksamhet.

Den flathet olika myndigheter ådagalägger gör en ambitiös lagstiftning verkningslös. Översynsutredningen är ett uttryck för att statsmakterna inte är nöjda med effekterna av lag och stimulansåtgärder.

Utredningen har sina blickar riktade på företagshälsovården i stället för att också se på parternas ansvar för verksamhet på arbetsplatserna, produktionsformerna och människorna. Det synes också rimligt att parterna reviderar sina arbetsmiljöavtal som nu synes föråldrade. »Miljö 81 » år helt otidsenlig med hänsyn till senaste lagtexterna. En aktivare facklig aktivitet på det lokala och det centrala området år också nödvändig för att denna unika arbetsmiljölagstiftning skall få den effekt som avsågs.

Att omforma företagsläkeri till företagshälsovård torde inte bli lätt. Man kan bara önska att de få företagsläkare som vill arbeta med arbetsmiljöfrågor åtminstone inte hindras i sin yrkesutövning.

Uppsatsen skrevs 1989 och publicerades i Läkartidningen samma år i dess volym 86 Nr 12