Vattentekniska Utredningen

Vattenteknik hydrologi AA Ingbyrå AB. VBB (Vattenbyggnadsbyrån) har utfört viss utredning med syftet att ge förslag till reglerdamm, vattenhushållningsbestämmelser m.m.

Vattenstånd och flöde har studerats via mätningar i Härlingstorp, Uddagårdsbäcken, (Bjärsjö) och pegelskalan vid Blindkanalen, som dränerat Vallsjön fram till 1954. Vid Svansvik i Flian finns en SMHI mätstation sedan 1913. Sedan 1954 registreras Vallsjön och Yttersjön.

Vi tittar här på nivåfluktuationer i Flian och nivåerna i den sk. Vallsjön under året 1969. Vad man kan läsa ut är att bara under vårfloden som Vallsjön får frisk vatten. I övrigt är den  isolerad och lever sitt eget liv.

Hydrologiska beräkningar.

De två alternativa sjöhöjningarna innebär delvis motstridiga och sammanfattas sålunda

• Från naturvårdshåll önskas högsta möjliga vattenstånd särskilt under försommaren fram till början av juli.
• Från jordbrukshåll bör vattenstånden hållas låga speciellt under vegetationstiden.
• För vattenkraften och Flians stränder måste högvattenföringen begränsas, medan lågvattnet bör ökas för att förbättra ån som recipient inte minst av avlopp.

Här ser vi dels nivåkurvor och dels flödeskurvor, som vackert visar att sjön är kortsluten. Allt tillflöde rinner rakt igenom utan att Hornborgasjön som tidigare utgjort en buffert, ett vattenmagasin.

Skadorna drabbar åkerjorden, som till största delen består av kärrtorvjordar, med stundtals en mäktighet av fyra meter avtagande mot norr. Under plogen sönderdelas denna jord, så att den sjunker med ca en cm per år, vilket visas med kartor från 1907. Yttersjön utgör även i en framtid goda viltvårdsområden och drar till sig vilt, så att viltskadorna på omgivande odlingar kan begränsas relativt den höga vilttätheten.

Från köpeskillingsstatistik, skördeavkastning och prisnivåer vid expropriation och vid vattendomar har ett genomsnittligt grundvärde per hektar för torrlagd åker beräknats. Härtill kommer ersättning för sk. jordbruksintrång, som ses som viss del av markskadan.

alt 1 med vall och utan | alt 2 med vall och utan.             

Figuren visar  skadade arealer vid alt 1 och 2 med och utan vall och är en sammanfattning av vad nedanstående karta, som vill visa var runt sjön skadorna koncentrerar sig.

De brandgula ytorna utgör areal vid det lägre alternativet medan den röda marginalen visar när sjön slutgiltigt skall återställas till 120.5 medelvatten nivå. Det är i norr och sydväst som marken påverkas mest. (Den kan också ge tips om vilka som en gång låg bakom kraven på att sänka sjön webbmaster).

Dammen

Ett alternativ med en damm 1.5 km nedströms (dvs. nere vid Trestenabron) förkastades då det blir för stora skador, men också att markförhållandena gynnar en vall vid nuvarande läge. Ev. läckage kan ledas direkt till Flian. Föreslagen damm består av ett utskovsparti av betong och jordvallar. 6 utskov om 50 m bredd. Kostnad 2.0 och resp. 2.7 Mkr. 80 % av året lämnas luckorna orörda. Under maj juni eftersträvas ett högt vattenstånd. Vid högvatten maximalt 20 m^3, som varit ett gammalt krav. Minitappning om 2 m³ ger en bättre sanitet åt Flian och kanske lite extra vattenkraft. Utskovsdammen och vattenregleringen inget konfliktområde.

Vi noterar det märkliga att VD 33-05-11 stadgar att det inte var förbjudet att framsläppa större vattenmängder än 20 m³. Men i förlikning den 33-06-13 och 33-08-24 stadgas i § 1 att detta flöde däremot ej skall överskridas, som ett vattenfallsägarnas viktiga krav genom århundrade. Mer härom. Dessa värden har naturligtvis överskridits genom åren. Året 1966 torde ha varit ett år med exceptionella flödesförhållanden.

Förhandstappning rekommenderas ej enär detta kan medföra isdämmen i kvarndammarna, eller att sjön ej fylls till året därpå om prognosen slår fel. Detta trots att snötaxering kan visserligen ge en acceptabel prognos. En lägsta vattenföring om 2m³ är viktig ur sanitär synvinkel, men kan å andra sidan medföra att därpå följande torrårs sjö inte kan fyllas.

Vallar

De geotekniska förutsättningarna växlande och delvis svårbedömda, men det har dock bedömts att kostnaderna blir lägre om vissa invallningar urföres (även om de är marginella webm). Men de skall ej få kosta avsevärt mer än den mark de av såg att skydda. (Vi känner igen detta från de gamla vattenlagarna). Torven kan användas till vallar men man får vänta sig stora underhållskostnader. Om fastmarks material användes kommer svåra sättningar till stånd och likaledes påverka underhållet. I sydväst förekommer mäktiga torvjordslager underlagrade av grus som medger stor genomsläpplighet speciellt som gruslagren kan stå i direkt kontakta med sjön. I Norr är den tunnare torven i kombination med den täta leran gynnsammare ur vallsynpunkt.

Vallar tvärs över sjön har avfärdats dels av limnologisk men även med ekonomiska argument, då det kostar mer än vad en vinst med skadefria ytor i söder skulle giva vid handen. (Vallarnas hållfasthet genomsläpplighet är grundläggande tekniska argument som utredningen inte riktigt orkat svara på i detalj. Man har tydligen velat vänta på politiska direktiv för att genomföra dessa relativt kostnadskrävande utredningar _webbmaster).

I Härlingstorp Tranum området kan en vall vid högre alternativ vara påfordrad i kanalen och längs stranden. Här går det tekniskt att göra en vall. Däremot i Hornborgamaden har vi gruset under de organogena jordarna som dels begränsar vallens placering men också gör det tekniskt svårt. Kostnader för vall blir här för stora i förhållande till de vinster som göres.

Nere i Sätuna och Bredegården delas området av Sätunabäcken. En ev. invallning där torven är som tjockast innebär avsevärda fördyringar och kräver pumpanordning. I Bjurum vid alt 1 är skadorna måttliga medan invallningarna blir avsevärda. Med alt 2 kan invallning vara motiverad. Vid Kajsasjön 700 m N kyrkan går ett dike som avvattnar ett låglänt organogent sand och gruskulleområde. En pump vid vägen kan vara motiverad. Vid Dagsnäs vilar eventuella vallar på grus som släpper igenom vatten.

Vad man kan läsa av denna utredning är att vallar ej är ekonomiskt försvarbart. (Utredningen inte helt tydlig på denna punkt vilket medfört en del problem för framtiden _webbmaster.)

Några allm. ekonomiska fördelar

Utöver limnologiska och ornitologiska vinster genom ifrågasatt restaurering av Hornborgasjön förväntas.

• Kostnader för framtida underhåll av vallar minimeras.
• vilande domstolsmål torde förenklas.
• skadeförebyggande åtgärder med vallar kan medföra förbättring av vissa avsnitt.
• fisket kan återupptas i Hornborgasjön och förbättras i Flian.
• vattenkraften gynnas med belopp kring 400 000 kr.
• sanitära förbättringar erhålles i Flian.

Markskadeberäkningar

Inom planerade vallar har jordartsundersökningar utförts. Kärrtorvjord dominerar och har bitvis en mäktighet av 4 m spec. i södra delen av sjön. De dominerar ytmässigt spec. den norra delen av sjön. Sedan Sandegrens tid har ½ m bortodlats el sjunkit. De sjunker med ca en cm per år.

Anläggningskostnader beror av dammen som belöper sig på 2-3 Mkr oberoende av vallar, som i sig inte är särskilt dyra med bjuder tekniskt motstånd och ger endast marginella ek effekter. Alt 2 kräver fler invallningar. Det är tekniskt möjligt men dyrt att skydda Härlingstorp - Tranum markerna, medan det är tekniskt svårt, men lönsamt att skydda Sätuna - Bredegården. Vallen vid Stenum måste ändå till som reglerdamm. Hornborga - Bjurum för dyra att invalla. De röjningskostnader, som måste till, har man inte med i dessa siffror.

Jordbruksekonomisk konsekvens av en eventuell restaurering av Hornborgasjön finns i ett PM 1970-07-13. Växtodling på torvjordarna utgöres till 90% av vall och fodersäd. Trakten betraktas som mellanbygd - åkergles bygd. Prognosen är en minskning av 10 -15 % fram till 1985. På invallade arealer torde jordbruksbetingelserna förbättras. Växtodling på torvmark kommer att minska. (De föresåg den utveckling som jordbruket skulle möta.webm)

Utredningen var klar och Ni känner säkert till att den rönt gott internationellt renommé med priser och allsköns uppmärksamhet. Det var därför inte svårt att förstå att Regeringen kunde ge SNV direktiv om att ansöka till vattendomen 1980, som svarar redan feb 1982 att restaureringen är tillåtlig. Riksdagen har dessförinnan svarat 1977 redan att restaureringen är angelägen och Regeringen vill att SNV mer i detalj studerar vallar och markskador. Feb 1982 borde väl allt vara klart... men varför blev det inget.

SNV skulle studera vallar och markskador och kommer fram till följande bild.

Av för webbmaster ännu okänd anledning har SNV kommit fram till följande antal vallar, spec. här i söder där grundförutsättningarna inte ger några tekniska möjligheter att skapa ett effektivt markskydd. Kostnaderna skulle avsevärt överskrida den vinst i mark man kunde förvänta. Det verkar som någon förbannelse vilar över sjön, att regler för hur vi skall använda våra vatten aldrig efterlevs och att det är myndigheter och myndighetspersoner som står för oegentligheter ända sedan 1902 allt i en lång följd. Men mer härom under katastrofen 1982.

Innan vi lämnar denna intressanta site låt oss se hur sjön vandaliserats under sekler.