Präster och andra längder

[ överordnad ] Start ] Samhället ] Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Präster och andra längder ] Kyrkoherdar i Broddetorp ] Kyrkoprotokoll ]
[underordnad]

Series Pastorum

1544 , 1566 Jonas pastor

1571 Petri Torchilli levde 1585.

1587 - 1596 Pauli Paulus ->biskop Skara

1596 - 1629 Andreas Johan Gris

Joh And Gris 1631-1651? dog 51 kort tid

Elavus Elavi 1639 - 1665

Johannes Jöns Magni 1666-1669

Lars Otter 1670-1685

Magnus Andrea Forsberg 1687-1702

M Hagman kring 1704

Johannes Ben Winge 1703 - 1728

Harald Hasselgren 1729 - 1755

Johannes Petri Fröding 1756 - 1766

Magnus Friborg 1767 - 1773

Anders Kymnell 1774 - 1788

Johan Rodin 1789 - 1812, (C Wendt?? v pastor 1805)

Gustav Bratt 1812 - 1830

Sven Lundblad 1833 - 1851

Samuel Fredrik Jungmarker 1851 - 1857

Sven Wahlberg 1857 - 1868

Gustav Elias Kullberg 1869 - 1883

Carl George Hasselskog 1884 - 1901

Clas August Rånge 1902 - 1918

Knut Ivar Lindholm 1919 - 1932

Ragnar Birger Ferdinand Högberg 1932 - 1961

Gill Vallentin Thensberg f1930 1972-75

Series comministorum

.

.

1592 Israel Torchilli compastor

.

Petrus Andreae prästvigd 1652 till Btorp. Lago Laurentii 1655 till Hornborga

1655 - 1680 Haquinius Gunnari

1680 Bengt i Bjellum

1680 - 1711 Laurentius Magni Lavander

1712 - 1731 Sveno Joh Wallbeck

1731 Lars Billgren måste återlämna fullmakten.

1731- 1770 Nicolaus Magni Magnelius

1770 - 1777 Gabriel Söderlind.

1780 - 1800 Johan Rizelius

1800 - 1845 Lars Wingqvist

1846 - 1854 Jakob Bredberg

1855 - 1871 Gustav Elias Kullberg

1871 - 1881 Nils Olof Elfman

1883 -1893 Karl Adolf Anton Hasselskog

1893 - 1899 Karl Rudolf Hasselrot

1899 - 1904 Alfred Sären därefter indragen

.

.

1962 1970 Karl Evert Särnblad

 

Kyrkoseder.

S. S. P. d. 20/5 1832.

f. 10. För dem som före gudstjänstens slut utgå ur kyrkan och därigenom störa andakten, även som dem vilka spotta över läktarbröstet ner uti kyrkan och för dem, som obehörigt intränga sig på den för organisten särskilt instängda plats på orgelläktaren, stadgas ett vite av 8 sk. b:o, och skulle dessa tillika med övriga i detta protokoll stadgade böter, kyrkans sexmän enligt författning uttagas. Böterna tillfalla de fattige i den socken, från vilka de utgå.

S. S. P. d. 13/5 1838.

f. 8. I anseende till det länge överklagade oskick, att åtskilliga personer, vid allmänna gudstjänstens bevistande, underlåta att igenstänga portarna efter sig till kyrkogården, när de gå till eller ifrån kyrkan, varigenom ofta hänt att svinkreatur om söndagarna och mitt under gudstjänsten insluppit till och med i kyrkan, och omöjligt bliver att freda kyrkogården, funno församlingens ledamöter nödigt att stadga ett vite av 2 sk. b:o för yngre personer, som beträdas med att lämna portarna öppna efter sig, vilka böter det åligger sexmännen att oförsåtligen och utan gensägelse utfordra av de felande.

S. S. P. d. 29/5 1842.

f. 8. Då klagan länge blivit förd däröver, att hundar medtagas till kyrkan, vilka där insluppo genom sitt oväsen störa den andakt, som under gudstjänsten bör vara rådande, uppmanande nu pastor församlingsens invånare, att vidtaga någon allvarsam åtgärd till förekommande av sådant oskick och förargelse i Guds hus; och beslöto till den ändan vederbörande, att stadga ett vite av 8 sk. b:o för var och en, som medtager någon hund till kyrkan, vilka böter komma att tillfalla kyrkokassan.

S. S. P. d. 28/5 1843.

f. 6. Mot ringning i klockorna, när utlyst sockenstämma skall taga sin början eller så länge sockenstämma pågår, stadgades ett vite av 32 sk. b:o, vilka böter erläggas till kyrkokassan. / S. Lundblad.

Ljus i kyrkan.

S. S. P. d. 9/12 1832.

f. 4. I anledning av det överklagade förhållandet, att kyrkan de senaste åren varit felaktigt upplyst om julottan i följd av det gamla sättet, att sammanskjuta ljus på matlagen, visade sig en allmän benägenhet bland församlingens invånare att frånträda nämnda ljushållningsbruk, och man fattade enhälligt det beslutet, att till den nu instundande julhelgen inköpa två lispund till ändamålet svarande, välstöpta ljus. / Sven Lundblad. Efter denna tid köptes alltid ljus till ottebelysningen.

Kyrkoherde Bratt.

1812 Khde val i Bd v Pastor Bratt får alla röster utom en. 
i Broddetorp dogo av gulsot och matleda. / Kyrkboken.
Efter byggandet av kyrkan ägnade sig Bratt mycket lite åt sitt ämbete och hade från 1823 vice pastor. I protokollen säges på några ställen, att han varit hindrad av sjuklighet, men i själva verket torde hindren ha varit förvärvsbegär. Han ägde näml. Rådene herrgård, vartill han enl. traditionen tagit pengar av kyrkobyggnadsmedel. På stambysmedlen finnes ingen redovisning. Någon redovisning av stamboksmedel till Broddetorps kyrkobyggnad finnes icke. Strax efter kyrkans uppförande köpte kyrkoherde Bratt Rådene herrgård och elaka personer påstodo att han tjänat så mycket på kyrkbygget. / August Jonsson 1944. / Biljer 1944.

Inventarier

Ljuskronan i Broddetorps kyrka. Av Btps kyrkas ljuskronor, en av kristall, en av malm och en av messing, lära de båda sistnämnda ha tillhört de raserade kyrkorna. Kristallkronan nämnes första gången i samband med inventering den 29 mars 1831.
Ljuskronan av glas. I Broddetorps kyrka omnämnes i inventarieuppgifterna först 29/3 1831. Den lär ha blivit skänkt till kyrkan av en Sätunabo, som för gott pris köpt den på en auktion på någon av herrgårdarna i orten (Dagsnäs el Bjurum).
Kyrkosilvret. De gamla kyrkornas nattvardskalkar och patener omarbetades 1832 i Jönköping till en efter behovet anpassad större kommunionskalk jämte oblatask och pate’n. / Sven Lundblad. Enl. protokoll.

Kyrkoinventarierna.

När Broddetorps pastorats fyra kyrkor omkring år 1820 raserades hamnade många av deras inventarier bland folket i gårdarna som minnen av de gamla templen och en del fingo ligga kvar vid ruinerna på kyrkogårdarna.
Sålunda hamnade Bolums kyrkas "predikostolshuv" i Törnagården, Bolumstorp, där den sedan under decennier fick tjänstgöra som "fläskagäll".
En gammal offerkista från Broddetorps kyrka, stod länge i en gård där, använd till spannmålskista, tills den en vacker dag köptes till en herrgård uppe i Värmland och fick en hedersplats i dess gemak.
Bolums kyrkas solur blev också en minnestrofé och fördes efter skiftet upp till nuvarande Backgården, som från den sedan hamnade å Falk. Museum.
Många andra saker onämnda.
En del huggna stenar fördes också ut i gårdarna som minnen, där de emellertid sedan ratats och kastats på skräpbacken. En och annan sådan sten anträffas i våra dagar ute i bygden.
Kyrkornas gamla dopfuntar voro för tunga att flytta och stodo länge kvar på kyrkogårdarna, men så småningom flyttades även dessa ut i gårdarna som prydnader i trädgårdarna eller där uppställda för praktisk användning som tvätthoar.
En sådan dopfunt eller vad den kan ha varit, av mycket primitiv natur och utan uthuggningar står ännu kvar vid en hemmansdel i Kärragården, Bolum, där den vid brunnen användes som – tvättfat. Det är en fyrkantig sten med en urhugning till formen av ett tvättfat.
En av Broddetorps kyrkas gamla fönsterbågar framgrävdes hösten 1946 ur en källare i Afzesgården, i vars väggar de ornerade stenarna insatts i murningen.
Sätuna kyrkas dopfunt flyttades av byborna ut på grannabacken och Hornborga dito flyttades till Lilleg. trädgård m.m. m.m.

Kyrkligt.

Sätuna:s dopfunt såldes av Per i Hälsingsgården till Forentorp för 25 kr.
Hornborga k:s dito såldes av Ruter för 3 skäppor havre till okänd köpare.
Foten till Broddetorps dopfunt, som befinner sig i St. H. M., sitter i jordändan av kyrkoherde Bratts gravkors.
Söndagen den 12 april mässfall då Hasselskog insjuktnat. Detta hade aldrig tidigiare inträffat.

Orgeln i Broddetorp.

Vid kyrkans byggande skedde ingen utdebitering men däremot vid uppsättandet av orgeln. Då utdebiterades åtta kronor på varje av pastoratets 66 hemman, resten skänkte kyrkoherde Bratt själv. Orgeln kostade 2000 kronor. A U Jonsson 1944.

Kyrkorna i Broddetorp.

Redan i början av 1700-talet befunno sig kyrkorna i Broddetorps pastorat i ett miserabelt skick, men på grund av kriget och de därpå följande dåliga tiderna blev litet reparerat.
1710 meddelas i anledning av en ankommen förfrågan från domkapitlet, angående kyrkornas tillgångar, att penningar saknades och att av silver endast fanns kalkarna och patenen.
Kyrkorna befunno sig emellertid då i ett mycket bristfälligt skick. Bland annat saknades kyrkstolar, och behovet av kyrkornas reparation var stort.
På 1740-talet undergingo dock alla kyrkorna nödvändiga reparationer utom moderkyrkan i Broddetorp.
Dessförinnan synes emellertid mindre reparationer ha företagits och bl.a. kyrkstolar insatts.

Någon beskrivning över kyrkornas beskaffenhet och tillstånd vid reparationerna ifråga finnes dock endast vad angår Sätuna. Rörande densamma finnes nämligen bevarat ett synesinstrument, bifogat ansökan om anslag av stamboks och kollektmedel till kyrkans iordningställande, dat. den 27 aug 1744, vilket i sina tre punkter är av följande lydelse :

  • 1:0. Själva kyrkan besågs och befanns vara byggd av sten samt välvd, men ganska liten och trång, varandes utom koret, varest är tre stolar på vardera sidan, dock ej större än att knappt två personer kunna få rum i vardera, eljest uti själva kyrkan allenast sex stycken stolar för mankönet och tio stycken för kvinnkönet och kan ej mer än fem á sex personer få någorlunda rum i varje, varför en del måste stå på gången, men berättas, som ock vid eftersinnande klart finnes, att hälvten av dem som komma till gudstjänsten måste stå ute på kyrkogården, då oljud av ungdom och andra obetänksamma förövas, förutan det, att när oväder är och folket ej kan stå på kyrkogården de begiva sig in uti husen i Sätuna by.
  • 2:0. Valvet över koret är söndersprucket över och på bägge sidorna av västra gaveln, varandes för många år sedan till förekommande av murens nedfallande insatt trä utantill på muren på norra sidan och en del av västra gaveln. Taket är av spån, dock merendels särdeles över koret förfallet och behöver nödvändigt nu snart lagas.
  • 3:0. Sakristia är på norra sidan vid koret med en källare därunder att lägga vin uti, men golvet över källaren är så uppruttet att ingen får gå därpå, varandes ock brädtaket över sakristian alldeles förruttet.

Klockstapeln står apart på kyrkogården men är förrutten och kan befaras snart nedfalla och klockorna fördärvas.

Kyrkoräkningarna från 1704 till 1743 genomsågos och ehuru en del av dem voro något otydliga kunde man dock ej finna kyrkans medel vara annat än rätteligen disponerade till kyrkans nödiga behov, varandes allenast nu en behållning av 28 daler silvermynt.
/ Lars Wedberg 27/8 1744.

Okänt om kollekt beviljades.

Broddetorps kyrkobygge.

Genom kungl. utslag den 30/3 1820 beviljades Bps pastorat till verkställande av den nya kyrkans byggande, att få insamla medel genom stambok över hela riket och att få upptaga kollekt i alla rikets kyrkor.
Enda villkoret härför var att den nya kyrkan brandförsäkrades. / Konsistorium.

Bolums kyrka.
Till rep. erhölls 1684 utsyning å kronoparken.
Till rep. beviljades 1688 fyra st. ekar.

Till följe av den från höga landshövdingeämbetet till herr kyrkoherde Johan Petter Rhodin ankommen remiss rörande kyrkosammanbyggnaden uti Broddetorps församling, har efter vederbörlig förut skedd pålysning allmän sockenstämma blivit hållen, av nuvarande v. pastor, uti Broddetorps kyrka den 17 nov. 1805, då vi underskrivne på Bolums sockenmäns vägnar, anhöllo få våra yttranden i detta mål skriftligen avlämna.

I vad tillstånd Bolums kyrka för det närvarande befinnes, kan inhämtas av provinsialbyggm. Bergmans gjorda besiktning som säger, det denna vårkyrka kan väl, fast med betydlig kostnad repareras, men denna reparation kan av oss ej fullgöras, innan oss i nåder tillstånd lämnas det denna kyrka för en framtid får vara orubbad från nybyggnad ; men åter om hela församl., enl. förut skedd överenskommelse, som prostvisitationsprotokollet av den 12 nov 1786 utvisar, till en kyrkas byggande uti hela församl., sig skulle begränsa låta, så anhåller vi allerunderunderdånödmjukast, och i stöd av ovan åberopade prostvisitations protokoll det denna kyrka måtte få hava det läge där Bolums kyrka nu står, emedan därstädes är en säker grund och prydlig plats, så att dess like ej finnes inom församlingen.

Bolum den 22 nov. 1805.

Å Bolums sockenmäns vägnar.
Lars Persson i Böljan.
Anders Larsson i Uddesgården.
Bengt Jonsson i Munkgården.
Anders Andersson i Slättrödjan.
Jonas Svensson i Törnag.
Bengt Hansson på Backen i Bolum.

 


Kyrkorna

Broddetorpsbor
Till Domkapitlet ingivet sockenstämmoprotokoll av 1686 rörande reparation av prästgården är underskrivet av bl a
Befallningsman Johan Simonsson i Broddetorp
Anders Torstensson, Hof
Sven Nilsson, ibm
Björn i Grevag., ibm
Woiteck i Toltan, Bp
Ambjörn i Bp
Ud i Bolum
Löjtnant Sven Fröjdenberg i Bp
Per Håkansson i Broddetorp
Borgmästaren Lars Hvass genom sin brukare.

Broddetorpsantemensalet
Nämnes ej i några äldre inventarieförteckningar (från 1758).
Första gången det omtalas är vid B V 1833. Man anmärkte då på att det ej var upptaget, det säges : ”En gammal Altartafla, märckvärdig för sitt uråldriga och rikt förgyllda bildhuggeriarbete, bör, såsom en fornlemning, noga wårdas och förwaras, hwarom vederbörande … här fattas en rad //MA

Prästgårdens trädgård
B V P den 25-10-1758 § 11 :
Hade pastor gjort någon början med trädgårdens och kyrkogårdarnas plantering med tjänliga trädsorter, vilken till sin konstruktion rekommenderades.
// Engelbert L Halenius

Vidskepelse
B V P den 25-10-1758 § 21 :
Det brukliga sättet, at på vissa terminer i året begå Herrens H Nattvard, avskaffades, såsom vidskeplighet, hälst man då endast til denna dyra måltiden sig bör inställa, när samvetet till hans styrka och förlåtelse så fordra, vilket icke kan vara förbundit med någon viss tid i året. –
// Halenius

Offer på altaret
B V P den 25-10-1758 § 25 :
Den vanliga seden at offra på altaret, medelst spatsergång därigenom kommer hädanefter wid alla tilfällen at afläggas, och ingalunda tillåtas. The wid bröllop, barndop eller kyrkotagning något gifwa wil, lägge sin gåfwa på altarehörnen, disken, eller uti någon därtill inrättad offerstock, som redan i flera församlingar wedertagit är.
// Halenius

Spel vid bröllop
B V P den 25-10-1758 § 26 :
Likaledes voro spel i Kyrkan wid Brudewigsel afskaffat, samt skintning i och wid husen.
// Halenius

Kyrktagning
B V P den 25-10-1758 § 26 :
När hustrur skola tagas i Kyrke, måste sådant hädanefter icke ske wid dörren, utan framme på stora gången, midt för Predikstolen.
// Halenius

Dödben
B V P den 25-10-1758 § 30 :
Förmantes vederbörande däröver noga tillsyn hålla, at kyrkogårdarna warda fredade, samt de dödas ben på intet sätt oroade, varandes angeläget, att liken djupt nedgräves
// Halenius

P M
P V P den 30 . 3 . 1765 :
§ 15 ----- Men för Broddetorps moderkyrka fanns ingen räkning avslutad, sedan den sockenstämma som hölls in majo 1762, emedan i anledning av konsistorie brev till hr kyrkoh den 2 maj s.å. ingen gudstjänst ifrån den tiden blivit hållen (i anl av rep) till år 1764 d 12 aug
// Andr Knös

Bps moderkyrkas skuld 1765
B V P den 30-5-1765 :
§ 15 Bps moderkyrkas skuld i anledning av reparation angives till 300 (daler) smt
/ Knös

Brand i Prästgården
B V P den 11-6-1768 § 16 :
Av kungl förordn är ej stort förråd, såsom man nu förnummit, icke häller av konsistorie cirkulärbrev, skolande en del omkommit genom brand i Prästgården och något blivit skingrat av intressenterna i kyrkoherde Frödings sterbhus.
// A Forsenius

Gudstjänsten
Pr den 5-6-1775 § 4 :
V P föreställde församlingen den olägenhet, som vissa komm:s terminer medföra med förfrågan, om man icke därför borde komma överens om den förändring, att den ena söndagen skulle bliva kommunion och den andra förhör, då varje socken hade en gång i månaden kommunion och en gång katekesförhör m m Församlingen förklarade sig härtill så mycket villigare, som hon väl såge, att denna ändring icke åsyftade prästerskapets, utan dess bästa och bekvämlighet. I följe härutav så blir uti varje kyrka den ena söndagen kommunion och den andre katekesförhör, antingen sådant lyses eller ej. Detta tager sin början efter nästa midsommardag.
// Elias L v Otter

Kyrkoråd tillsättes.
Pr den 5-6-1775 § 8 :
Enligt episcopal-protokollet av den 10-11 juli 1768, § 12, föreställde V P nyttan av ett ordentligt, kyrkoråds tillsättning, som i samråd med pastor kunde avgöra sådana oekonomiska mål, vars beskaffenhet icke nödvändigt fordrar hela församlingens utlåtande. Församl svarade, att ehuru det icke i protokollerna antecknats, så blev likväl ett sådant kyrkoråd uti avlidne kyrkoherde Friborgs tid upprättat i stöd av åberopade §. Förklarade sig icke desto mindre nöjd att förnya en så nyttig inrättning, varföre ock varje socken utsåg följande till sina fullmäktige, nämligen för Broddetorps socken Sven Nilsson i Per Håkansg och Anders Andersson i Grevag., Håv, för Bolums Lars Larsson i Böljan och Jonas Arvidsson i Kärrag., för Hornborga Per Jeansson i Bosg. och Anders Jonsson i Skatteg. samt för Sätuna socken välborne herr majoren och riddaren Bengt Lilje och Per Persson i Hälsingsg.
// Elias L v Otter.

Församlingen och pastor Otters sjukdom
Pr den 5 - 6 1775 :
§ 9 V P berättade, huru som herrar medici tillstyrka honom i sommar att nyttja någon hälsobrunn för att övervinna de elaka lämningar, som hans svåra frossfeber förlidet år förorsakat, och som han under sin brunnsdrickning icke ser sig i stånd att kunna i sitt ställe förskaffa någon ordinarie präst, ty förfrågades, om icke församlingen uti en sådan omständighet ville tillåta gudstjänstens sammanlysning på de söndagar, då ingen till dess förrättning kan erhållas. Församlingen svarade enhälligt att såsom denna omständighet så nära och ömt rörer en älskad lärares väl, ty gjorde församlingen sig ett nöje att lämna sitt enhälliga bifall till det begärda utan allt knorr och åtal i längden; hälst församlingens belägenhet dessutom är sådan att man utan synnerlig olägenhet kan på ett ställe vid gudstjänstens förrättning samlas. Församlingen önskade därföre av hjärtat sin lärare en lycklig och välsignad brunnskur.
// Elias L v Otter

Folkmängd
Pr den 5 . 6. 1775
§ 1 Hela pastoratet hade 777 invånare, varav
Broddetorp 176
Bolum 279
Hornborga 176
Sätuna 146
// Elias L v Otter
rör vinsädens fördelning mellan socknarna

Katekesförhören
Pr den 25-2-1776 § 4 :
V P föreställde katekesförhörens nytta och nödvändighet, och såsom man för köldens stränghet och dagarnas korthet icke kunnat hålla några kyrkoförhör på en tid, ty tillböd V P sig att vilja förrätta nya husförhör, allenast församlingen ville ej allenast tillåta detta, utan ock förklara den, som utan laga skäl utebliver från dessa förhör, till samma plikt, som kungl kyrkolagen belägger i detta fall den, som utebliver från de årliga och vanliga, så hus- som kyrkoförhören. Detta, som helt och hållet syftade på församlingens bästa, blev allmänt beviljat, dock med det förbehåll, att slutet av mars och början av april månad därtill blir nyttjat, emedan folket då kan hava både den bästa och lägligaste tid därtill.
// Elias L v Otter

Kyrkans räkenskaper

Pr den 4 . 5 1777
§ 4 Kyrkoräkningarna voro i många mål nog otydliga, och de observationer som gjordes sista episcopalvisitationen ej i akt tagna; ty förmentes kyrkovärdarna och sockenmännen att giva de upplysningar i detta mål, som kunna verka att räkenskaperna bliva en gång tydliga, och lovade mag Afzelius å Pastors vägnar taga detta arbete om händer med görligaste första.
// Per Afzelius

Långa trolovningar påtalas
B V P den 25-10-1778 § 24 :
Såsom långa trolovningar mycken olägenhet ofta med sig föra ; så tillstyrktes vederbörande at dem hindra. Efter tredje gången avkunnad lysning, bör vigsel ofördröjligt för sig gå.
// Halenius

Folkmängd
Pr den 3 . 5 1778
§ 2 Pastoratet hade 812 invånare, därav
Bolum 287
Broddetorp 203
Hornborga 164
Sätuna 159
// P Afzelius

Enl vinsädesräkn
Anm
Här finnes i protokollen en lucka emellan den 3 – 5 – 1778 och den 27 – 6 – 1790.
Enligt förklaring vid sistnämnda stämma synes dock sådana ha förts, fast de icke införts i protokollsboken.
// Hjilmer Johansson

Series Pastorum
P V P den 28.11 1778 :
§ 8 Series Pastorum et comministrorum med andra gamla handlingar rörande Prästgård eller församling, lovade hr mag Afzelius så mycket möjligt är, samla och uti kyrkoboken införa.
// Paul Wahlfelt

P M
Det blev aldrig mer än det förstnämnda // Hjilmer Johansson
Protokollsbokföringen

Prästgården
P V P den 29-11-1778 § 25 :
På Prästgården hade hr kyrkoherden, under den korta tid han här varit gjort vackra förbättringar : nybyggt en ladugård 85 alnar lång samt 14 d:o bred, uppsatt en liten byggning av tre snygga rum, förbättrat kvarnen med hus, stenar m m , gjort en början med frukt och andra transplanterande; vilket allt han lovade ej allenast vid makt hålla, utan ock söka, efter hand, i stånd sätta det som ännu inte kunnat medhinnas.
// Paul Wahlfelt

Härigenom kom en stor del av Prästgårdens hus att tillhöra kyrkoherden (Kymell) och de andra att förfalla, så att vid hans död grundliga reparationer ådömdes och fick göras.

Prästgårdens reparation
Pr den 27-6-1790
Och några följande protokoll behandlar prästgårdens vid av- och tillträdessyn ålagda reparation, som efter många stridigheter ock verkställdes
// HJ

Pr den 27 . 6 . 1790
§ 1: Efterfrågade undertecknad nykommen pastor om han av avträdande v pastor hr mag Per Afzelius, kunde ännu få församlingens kyrkböcker, då hr v pastor, själv närvarande, svarade, att de ej ännu voro i den fullkomliga ordning så att de kunde framlämnas, men lovade med görligaste första verkställa det.
§ 2 : Gav Pastor tillkänna, det han ej utan missnöje förnummit, att största delen av församlingens hedervärda ledamöter vädjat mot sisthållna av- och tillträdessyn på församlingens hus uti Prästg och som sätesbyggningen verkligen är ganska mycket förfallen, frågades av Pastor, huru de tänkte och ville, att han skulle bliva något bekvämligare logerad, under påstående process, som torde kunna draga länge nog ut på tiden. Välborne hr L Gyllenhaal till Härlingstorp, var, såsom ägare av några hemman i Bjellums by, själv närvarande, begärde att synerättens beslut måtte bliva för honom och de andra uppläst, vilket strax skedde av tingsnotarien hr Virström. Därpå sade Jonas Jansson i Arvidsg sig ej hava samtyckt till 2:ne timmerstockar på fjärdingen utan herrarna skrivit vid husesynen, som de velat. Hr kronobefallningsmannen A L Skottsberg, närvarande såsom kronofullmäktig, begärde då att de andra församlingarnas fullmäktige vid nämnda syn skulle uppropas och höras:

  • 1 hr v pastor Afzelius erkände sig hava samtyckt till allt vad synesförrättningen innehåller.
    2 Nämndeman Lars Andersson i Håv Grevag sade sig hava påstått, att den ena stocken på vart fjärdedels hemman, måtte avslås ; men att dess påstående ej blivit upptaget.
    3 Per Andersson i Skatteg., Bolum, sade att hr mag Afzelius kom ut med en lapp och läste upp den för fullmäktigena, varvid han skolat sagt sig ej väl kunna urskilja om det vore skrivet en eller två timmerstockar på fjärdingen men lovat laga att det kunde bliva vid en.
    4 Petter Larsson i Bjellum Bredeg var frånvarande Dess husbonde hr Gyllenhaal sade, att då han frågat förenämnde man, vad han vetat i förevarande sak, han svarat sig ej veta vad som beslutats.
    5 Per Persson i Sätuna Hälsingsg yttrade sig att han med allt varit nöjd ; men de andra tvekade mot den ena stockens tillökning på fjärdingen.
    6 Sven Svensson ibidem var ej närvarande.
    7 Anders Pavelsson från Isaksg sade att allt vad han anförde mot den ena stockens tillökning på fjärdingen och de besvärligheter, som skulle åtfölja prästgårdens flyttande, såsom ny brunnsgrävning m m blev ej upptaget.
    8 Andreas Persson i Hornborga Derag utlät sig vid uppropet : vi äro för få att kunna ingå någon förening med någon ensam om prästgårdsbyggnaden.
    9 Sven Nilsson i Toltan Wojtek var ej närvarande ; men var dock en av de vädjande mot synen.

§ 3 : Som Pastor av allt detta kunde märka, att för närvarande ej särdeles kunde uträttas till ändamålets skyndsamma vinnande, lät han församlingens resp ledamöter förstå, att, sedan de, varken förlidet år, ville antaga dess ganska lindriga förslag till prästgårdsbyggningens reparerande av byggmästare Westman för En rd avgift av vart helt hemman jämte några få materialier framskaffande och sedermera vara fria från nybyggnad ej allenast i hans livstid, utan ock kanhända mycket längre; och ej häller nu vara nöjda med denna laga syneförrättning, så hade han nu anmodat hr kronobefallningsman Skottsberg, att lagligen bevaka sin rätt härvid, och att han vore nöjd med de billigaste villkor församlingen med honom kunde träffa.
§ 4 : Välbemälte hr kronobefallningsman frågade härpå församlingen om den ville i allt samtycka till synerättens utslag, om han avslog 2:ne stockar på vart helt hemman. Anders i Lars Svensg., Hornborga svarade då, att de ville bygga själva och (dessförinnan) reparera den gamla byggningen.
De andra tego med vad de tänkte.
§ 5 : Pastor gav härpå slutligen till känna, att han hade en innerlig avsky för allt split och oenighet med sina k. åhörare och för att, om möjligt vore, undvika det, hade han hemma liggande ett av honom själv författat förslag till komposition och förening i detta obehagliga mål. Ville församlingens resp ledamöter ej häller antaga det, så ville han vara utan skuld om de ådrogo sig mycket större kostnad och besvär än annars. Alla yttrade sin åstundan att få höra denna skrift, som genast efterskickades, upplästes och med glädje antogs av allesamman.
§ 6 : Åtog sig församlingen nu genast, att emellertid och så snart möjligt ske kan, reparera församlingens gamla hus.
// J P Rodin

Prästgårdsbygget 1791-1792
Pr den 26-7-1790
§ 2: Föreställdes att det vore ganska nödigt ju förr dess hällre företaga den lilla reparation på de gamla prästgårdshusen, som i sisthållna sockenstämma voro enhälligt utlovad och beramad, vilken proposition församlingens ledamöter funno vara ganska billig : anmodade och vidtalte därför strax på stället snickare Wallgren, att han med någon av församlingen skulle genast överse bristfälligheterna och sedan ofördröjligen avhjälpa dem till det bästa, som ske kan.
§ 3 : Blev överenskommet, att någon å hela församlingens vägnar skulle skriftligen hos häradshövdingen i orten vederbörligt anhålla, det ville han, så fort sig göra låter, komma hit till Prästgården och stadfästa den nya förening, som församlingen och dess nuvarande kyrkoherde med varandra ingått vid sista allmänna sockenstämman den 27 sistlidne juni, till undvikande av de olägenheter, som, i vidrigt fall, därav kunde hända i framtiden.
// J P Rodin

Prästgårdsbygget 1791-1792
Pr den 14-7-1793
§ 2 : Vid detta tillfälle överenskommo samtliga sockenmännen, att var och en av dem, som ej inom den 20 i denna måna betalt både gamla restantier och nu senast beviljade 24 sk på helgården till prästgårdsbyggnaden, och avlämnat dem hos hr sekr Otter på Botorp, som på sockenmännens enträgna begäran, lovat fortfara med uppbördsbesvären för samma byggnad, skall utan skonsmål plikta 16 sk.
// J P Rhodin

Krigsfångars mottagande
Pr den 8 . 8 . 1790 // J P Rodin
§ 1 Sedan i förevarande ämne vederbörlig föreställning vore gjord till samtliga närvarande församling resp ledamöter, så för att bättre utröna vars och ens vilja antingen med eller mot, blev vart och ett hemman i församlingen efter jordeboken uppropat och åboerna frågade om och huru många Ryska fångar de ville i sin tjänst antaga mot de allernådigast erbjudna villkor …..
Härpå följer en förteckning på de åboar, som voro villiga mottaga dyl fångar till ett antal av sammanlagt 18 st, mot en av kungl m erbjuden ersättning av två skilling per dag och man.

Sammanskott till krigsfrivilliga
Pr den 8 . 8 . 1790
§ 4 På öm framställning om något litet sammanskott till de frikorpskarlar, som utgått från denna församling, och nu befinna sig i nog knappa och tryckande omständigheter, blev beslutat, att giva dem åtta skilling av helgården, vilka pengar sexmannen skulle uppbära och hos kyrkoherden avlämna.
// J P Rodin

Sammanskott till krigsfrivilliga
Samma ärende förekom vid följande stämma (den 21. 11. 1790). Där uppgives krigskarlarnas antal till tio och en böneskrift från dem upplästes. Det beslutades, att de som ännu ej betalt, ofördröjligen skulle fullgöra sin skyldighet -i synnerhet skulle Lundberg få mäst, som lidit stor skada av eldsvåda”
// J P Rodin

Prästgårdsbygget 1791-1792
Pr den 23-1-1791:
Efter någon överläggning stannade allesammans i det enhälliga beslut, att ifrån varje församl helt hemman skola inom eller till den 1 nästkommande maj vara till Prästgården framkörda fyra st fullkomliga goda timmerstockar, så att upptimringen kan komma att i rättan och tjänlig årstid företagas.
// J P Rodin

Prästgårdsbygget 1791-1792
Pr den 18-12-1791 :
Efter flera förslag än på en, än åter på en annan tjänlig man, som med besked och fullkomlig säkerhet kunde inreda den i förliden sommar väl upptimrade och taktäckta manhusbyggningen i Prästgården, kommo församlingens ledamöter bäst överens med avskedade ryttaren Setterberg i Sätuna, som äger god kunskap och säker erfarenhet i ett dylikt snickararbete. Han åtog sig ock, att inom mikaeli tid nästa år 1792 hava hela byggningen fullkomligt inredd i alt vad på honom kan ankomma, mot 20 sk för varje tolft bräda och lika mycket för varje dörr och fönster samt ½ skäppa strid säd av vart församlingens helt hemman; det beviljades.
// J P Rodin
Läs synes- och visitationsprotokollet.

Prästgårdsbygget 1791-92
Enl S S P den 26.2 1792
Murningsarbetet vid prästgårdsbygget utfördes av murarmästare Söderström i Varnhem för en summa av 41 rdr, jämte material och fria hantlangare
Enligt detta protokoll bortackorderades murararbetet å Prästgården till murarmästare Sederström i Varnhem mot en ersättning av 41 rd, 32 sk banko jämte fri hantlangning och 4000 murtegel.
// J P Rodin

En märklig insamling
Pr den 29. 5 . 1794
§ 1 uppmuntrades på ett ömt och tjänligt sätt församlingen resp ledamöter, det måtte var och en av dem, frivilligt sammanskjuta något till bibehållande av svenska flaggans heder och rikets självständighet under nuvarande krigsoroligheter i Europa. För att så mycket bättre vinna dessa höga ändamål hos var och en i församlingen upplästes följande ankomna högvederbörliga anmaningar i detta ämne :
1 K B allm kung den 7 maj 1794, som söndagen förut blivit från predikstolen offentligt publicerad
2 Högbemälte hr grevens och landsh m m höggunstiga skrivelse i förenämnda mål till församlingens Pastor av samma dag, vilket hit ankom den 20 i samma månad
3 M v konsistorie cirkulärbrev av den 7 maj samma år nr 47 § 2, varefter följde ett någorlunda utförligt tal rörande denna nyttiga och betydliga sak. Efter dess slut yttrade församl resp ledam genast och utan något vidare övertalande sin frivilliga benägenhet, att härvid göra vad de var i sin stad möjl kunde. Många (av) allmogen utlovade strax på stället att ingen av dem skulle giva mindre än En skilling sp ; men många förmögnare väl mer.
4 Riddarskapet och adeln med prästerskapet och andra ståndspersoner i församlingen utfäste nu ej något visst ; men försäkrade dock om en anständig faderlig gåva, vilka penningar sexmännen var i sin rote skola, efter uppbördslängd, mottaga, och sedan i vittnens närvaro och vederbörligt kvitto hos Pastor Loci avlämna. // J P Rhodin

Kyrkägor i Broddetorp
Broddetorps pastorats kyrkor hade en hel del ägor. En förteckning från 1815 efter biskopsvisitationsprotokollet 1738 upptager:
Till Broddetorps kyrka :
En åker vid Uddeberg, för vilken bet i skatt till k 16 skr smt
En åker vid Jägartorp, d:o 8 skr smt
Den s k Kyrkoängen d:o 16 d:o
En åker vid Håv och
En åkerlycka vid Ramstorp, med en avgift av 4 daler.

Broddetorps Pastorat
Socknarnas hemmanstal utgjorde enligt en 1815 uppställd tablå :
Broddetorp 13 ¾ mtl
Bolum 26 ¼ mtl
Hornborga 15 3/8 mtl
Sätuna 10 7/8 mtl
// G Bratt

Den 12.2 1837
Kyrkoherde S Lundblad i Broddetorp, som varit filosofie magister och politices docent i Uppsala, säger i samband med sitt misslyckande med att ena ortsbefolkningen om ett gemensamt sockenmagasin, att ”med den kännedom pastor nu äger om församlingen och dess invånare, så misströstar han om, att förmånen av skolinrättning skall kunna beredas” densamma

Till Bolums kyrka :
En liten åker, som räntade den tiden 6 skr
Till Hornborga kyrka :
En åker kallad Torbjörnalyckan, rta en daler smt
Hakåsalyckan, rta 24 skr d:o
En liten lycka på Eckornavallen, rta 24 skr smt
Hutskatorpet, rta 12 skr smt

….. tillhör Höjentorps fögderi. Närmaste städer : Skara, Skövde och Falköping, till vilka från moderkyrkan är lika avstånd 2 mil.
Folkmängden år 1750, 1086 personer, 1810, 1143 personer.
År 1808, då rödsoten härjade dog 99 personer, årliga dödmedeltalet var 30, och födda 33.
// Lindskog.

Hemmantal i Broddetorps pastorat
P E Lindskog 1813
Pastoratet är konsistoriellt – beläget mellan Billingen och Hornborgasjön – består av tre socknar i Gudhems härad och en i Valle härad.
Innehåller Bolum 26 ¼ hemman, Broddetorp 13 ¾, Hornborga 15 3/8, Sätuna 10 7/8 förmedlade hemman.
Enligt jordeboken höra till Broddetorp socken 6 7/8 och Bolum 32 7/8 = 64 ¼.

Prästarätten
S S P den 12-5-1833 § 6 :
Pastor tillfrågade församlingen, hemmansägare och husbönder, om de ville förhålla sig efter kungl kammarkoll kungörelse angående dagsverksskyldighetens utgörande, vilken ålägger dessa att själva föranstalta om att arbetarne sig infinna hos prästerskapet men förbjuder prästerna att ifrån varje hemman uttaga flera än en arbetare i sänder, eller om de ville att på gamla sättet med de dagsverksskyldigas inkallande genom pålysning från predikstolen skulle brukas och följas. På denna framställning svarades, att det må förbliva vid det gamla bruket, så att till dagsverken man och hustru kunna till dagsverken inkallas på en och samma dag, om så fordrades, vilket av dem om inga laga förfall inträffade skulle åtlydas.
// S Lundblad

Predikosjukan
S P den 11-12-1842 :
Sedan hr v komminister Vennersten, med hämtad anledning av denna söndags högmässotext, gjort en beveklig förmaning till åhörarne, att ej löpa efter minderåriga och i religionsläran kunniga personer, som äro behäftade med den s k predikosjukan, emedan deras framställningar väl voro förvillande, men föga bidragande till varaktig förbättring, varemot det vore rådligast och säkrast, att man håller sig till det fasta, profetiska ord vi hava, och draga nytta av de ordentliga predikningarna i Guds hus, påmindes församlingens i sockenstämma samlade ledamöter om angelägenheten, även i världsligt avseende, att efterkomma denna förmaning : och varnades husbönder, dels för att inrymma deras hus till några predikosammankomster, dels ock att låta deras av den nervösa och krampaktiga sjukdomen angripna barn eller tjänstehjon besöka sådana predikosammanträden annorstädes, emedan den tydligen smittar och genom kringstrykande personer först inkommit i församlingen : varjämte vederbörande gjordes uppmärksamma på innehållet av kungliga förordningen den 12 jan 1726, som vid höga viten förbjuder dessa predikosammankomster i enskildas hus, och yttrade pastor det hopp, att laglydiga undersåtar icke skulle underlåta att ställa sig denna överhetens befallning till noggrann efterrättelse.
// S Lundblad, kyrkoherden

Oljud i kyrkan
S S Pr i Bp 1849 14/10 :
Som det icke sällan hänt, att personer i ett och annat ärende mitt under predikan uppstigit ur sina bänkar i kyrkan för att med tunga och bullrande steg begiva sig inåt sakristian, genom vilket oljud åhörarnas uppmärksamhet och andakt blivit avbruten och störd, fann pastor, så väl som sockenstämmans ledamöter, nödigt att genom kungörelse från predikstolen varna för detta oskick, med erinran därom, att alla ärenden och kungörelser böra, enligt gällande lagar och författningar, före gudstjänstens början vara i sakristian anmälda, så vida tjänstförrättande prästmannen skall därå fästa något avseende. Samma tystnad i kyrkan bör även vara rådande under de allmänna kungörelsernas uppläsande, och personer, som icke ämna avhöra dem, antingen lämna sina bänkar, innan uppläsningen företages, eller ock sitta stilla, till dess uppläsningen skett, på det uppmärksamheten icke må störas.
// S Lundblad

Husförhörsrotarna i Broddetorps Pastorat.
1 Broddetorps
2 Fjällåkra
3 Hofs
4 Bjellums
5 Bolumtorps
6 Munkgårds
7 Kärragårdens
8 Kockstorps
9 Hornborga Överby
10 Hornborga Nerby
11 Storegården och Båltorps
12 Weka

Bredberg
Enligt vad som framgår av sockenstämmoprotokoll av den 28 maj 1854 hade komminister Bredberg förskingrat medel ur kyrko- , skol-, vaccinations- och vinsädeskassorna.
För täckning av bristen i kassorna hade han innan han avvek till kyrkvärdarna sålt 1852-års ”kappellansskäppa” d v s komministerlön, som belöpte sig till 9 tunnor 2 kappar råg och 16 tunnor 28 kappar korn, som vid försäljning på auktion betingat en summa av 251 rdr och 28 skr.
Komministerns bo hade avträtts till konkurs, som förmodades ej komma att lämna någon utdelning.

Prästrätten
S S Pr i Bp 1855 19/8
Ehuru pastor från predikstolen inlyst de dagsverksskyldiga att vid slott och skörd på utsatta dagar förrätta sitt prestdagsverke, hava många uteblivit, utom när det fallit dem lägligt, varigenom mina lantmannasysslor efter uträkning och vid tjänlig väderlek icke blivit uträttade och jag därigenom gjort förlust, nödgas jag hädanefter för framtiden stadga enligt kungl maj:ts förordningar härutinnan rättelse.
Pastor uppläste till vederbörandes upplysning kungl förordn av 1660, som bjuder, att inhyses och andra, som hava jord att bruka, äro skyldiga, att till pastor utbetala fläskpenningar med annat och 1681 års förordning, att alla som bruka jord skola erlägga smörtionde efter en mark smör för varje ko, och så kallade Gallko skall därför betalas en mark. Kungl förordn av den 9 juni 1774 föreskriver, att inhyses skola vid tillsägelse utgöra sitt dagsverke eller lösa det vid augusti månads slut med penningar. Från varje hjonelag skall man och kvinna, på pastors kost, förrätta uti Prästeg. ett dagsverke. Soldater enligt flera förordningar skola utgöra årligen tre dagsverken på pastors kost, men sedan vara befriade från betalning för prästerliga förrättningar, undantagandes då de fyra månader på året varit kommenderade.
Då icke meningen är att nuvarande pastor uti Broddetorp vill höja sina fordringar över vad här brukligt varit, får jag endast bestämma, att alla torpare och inhysesfolk, som icke infinna sig på den dag, som pastor tillkännagiver å predikstolen, att utgöra dagsverket, kommer att lösa dagsverket med 12 sk., barn och kvinna med 8 sk., som till pastor under året före den 1 okt erlägges, från nov månad som å restlängden till kronobetjäningens uppbörd.
Den härmed missnöjde äger att 30 dagar från justeringsdagen hos konungens befallningshavande anföra besvär, då den förut uttager utdrag av sockenstämmoprotokollet, som skall åtfölja besvärsskriften.
// S Jungmarker

Offer genom håvgång
S S Pr i Bp 1850 20/5 :
Som kyrkans såväl ordinarie som extra ordinarie inkomster, i anseende till minskningen av frivilliga bidrag å församlingens sida de senare åren, visat sig vara i avtagande, utan att utgifterna i samma mån förminskats, fann ordföranden av detta förhållande anledning att uppmana församlingsborna till större givmildhet mot kyrkan, så väl vid håvgångar som vid nattvardsgångar, och erinrade därom, att i synnerhet de rikare och förmögnare böra känna sig förpliktigade till välgörenhet mot deras behövande kyrka samt ingalunda anse sig hava gjort nog, om de offra lika många skärv i håven som de fattigare, emedan den som mer har, bör ock mer giva.
// S Lundblad

Håvgång i kyrkan
S S Pr i Bp 1860 20/5 :
Beslöts att håvgång upphör och att i stället på de vanliga håvgångsdagarna dessa medel insamlas i vid kyrkdörrarna uppställda bäcken.
// G Kullberg

Offer eller gåvor vid kyrkogång och barndop
S S Pr i Bp 1860 2/12 :
Tillfrågades församlingens invånare om de icke, sedan all avgift till prästerskapet genom nådigt fastställda konventionen blivit borttagen för barndop och kyrkogång, ansågo billigt och lämpligt, att hustrun vid sin kyrkogång, i likhet med vad övligt är i andra församlingar, offrade någon skärv åt den behövande kyrkan?
Detta förslag antogs med acklamation och beslutades att varje hustru vid dess kyrkogång hädanefter skall skänka till kyrkan av hemmansägares eller brukares 50 öre och av soldats, torpares eller inhyseshjons 25 öre.
// S Walberg

Kolportörer
S S Pr i Bp 1867 19/5 :
Av pastor framställdes förfrågan huruvida sockenmännen önskar att kyrkan skall för vilken resande predikant som hälst upplåtas, till följd varav det beslut fattades, att kyrkan icke skall för någon sådan predikant öppnas med mindre han ej kan och vill för pastor i församlingen visa att han är av inre missionen såsom kolportör utsänd och kan förete vederbörliga dokument i detta avseende.
// S Valberg

Series Pastorum in Broddetorp.
Ur Broddetorps pastorats kyrkböcker.
Intill 1788 samlat och infört av vice pastor P Afzelius med tillägg av (under/) av kyrkoherde J F Rhodin.

1 Jonas war Pastor vid 1557
2 Paulus Pauli, Son af Past i Sköfde, blef efter gjord peregrination Pastor år 1589 sedan han förut warit Rector vid Cathedral – Scholan i Skara. Underskref Upsala mötet 1593, war sedan Pastor i Nylödöse Stad 1595 och sidst Biskop i Skara år 1612. Dödde år 1617. En Stamfader för många stora Familjer i Stiftet. / Ja, det som ännu mer är. För nu regerande (1793 ) Kejserliga Ryska Håfet, se motstående (+) Genealogiska Tabell; som blev införd 1793 af J F Rhodin (+) denne Mgr Paulus Pauli, som sidst varit Biskop i Skara, bland hvilka här märkes :
Helena, som var två gånger gift :
1, med Petrus Andreas Ravingius, khde i Rångedala + 1610.
2, med Laurenti. Andr Gunnerstadius, som i ämbetet succederade förre mannen. Utaf
förra giftet var, utom en son, dottern
Chatarina Ravingius, gift med Reinhold Johansson Rabe. Denne var född i Rostock, blef Regements – Quartermästare vid Elfsborgs Regemente, bodde på dess boställe Germundered i Toarps Sochn och Rångedala gäld; skuten vid Fredrichshall 1660, hemförd lik och begrafven i Toarps kyrka. Efterlämnade 2 söner och 3 döttrar, bland hvilka var
Johan Rabe, som innehade samma syssla och boställe som fadern och dödde 1684. Gifte sig med Elisabeth Morits i Riga, en barnlös Enka efter en secreterare, hvarefter han flyttade till Germundered i Rångedala. Deras dotter var
CHATARINA, s k efter Sin Farmoder, född på Germundered 1682, död 1727 d 17 maji. Gift 1, 1701 med en Corporal vid Lifregementet. Denne blef samme afton, som de voro sammanvigde, vid ett hastigt Ryssarnas infall bortcommenderad, hvarefter de aldrig mer fingo se hvarandra
Gift 2, med Czar Petter I, 1711 den 11 Maji, sedan Hon från 1704, då Högstbemälde Herre först fick se Henne hos Prins Menzikov och blef af Hennes behagligheter intagen, varit hans Maitresse.
Anna Petrowna, född 1708 den 18 febr, död 1723 den 15 maji, förmäld 1725 med Carl Fredrich, Hertig af Hollstein Gottorp.
Carl Petr Ulric född 1728 den 10 febr. Blef regerande hertig af Hollstein Gottorp 1739 och kejsare av Ryssland 1762 under namn af Petter III Foedorowitz, afsatt samma år den 9 julii och dog i fängelse, förmäld 1745 den 1 sept med Catharina Alexiowna från Anholt Zerbst, nu (1793) regerande kejsarinna i Ryssland.
3 Andreas Johannes Gris, blef här Pastor år 1595 och sedan Proost. Har warit Konung
Johan III:s sidsta Confessionarius. War g m Britta Torkelsdotter. Blef död d 14 Maji 1629
4 Johannes Andreas Gris, född 1599. Studerade vid Skara, Linköpings o Wadstena Scholor
i 12 år. Ordinerades 1621. Huspräst hos Herr Hans Stake på Olstorp, samt hos Landshöfdingen Axel Drake på Höjentorp. Krigspräst under West Götha Cawallerie och Erik Soops Rigim 1622 och war med Armeen i kriget till 1629. Pastor i Broddetorp efter sin Fader 1631. Gift med Margareta Olofsdotter. Död den 14 juni 1651.
5 Elavus Elavi, född 1599 uti Algutstorp, blef Pastor 1651. Gift med företrädarens Syster
Sara Andersdotter 1631. Dess Son war Pastor i Thun. Blef död år 1670. / Denne Elavus
Elavi måtte säkerligen dödt några år före det här utsatta dödsåret. (Orsaken se här
nedanför). Efter honom finnes en i Götheborg 1661 tryckt och året förut i Fahlköping
hållen Likpredikan öfver en Lars Andersson Hvass, som varit borgmästare i Fahlköping
och Befallningsman öfver Gudhems, Vilska och Valla Härader
6 Jöns Magni / Emillan dessa bägge kyrkoherdar Elavus och L L Otter har visserligen varit
En, som i denna Series saknas, vid namn Jöns Magni, hkn uti Otters fullmagt af den 15
Junii 1670 uttryckligt nämnes såsom Dess företrädare.
7 Laur Laurentii Otter, född 1625 i Otterstad. Ordinerad 1653. Hus Präst hos Jakob de la
Gardie 1653. Krigs Präst hos Östgötharne 1660. Pastor 1671. Gift med Beata Eriksdotter
Dahl. Död i Nov 1683. / Otters dödsår vet man med visshet var 1685, och således ej 1683.
8 Magnus Andr Forsberg, tillförne Comminister i Mariestad, blef Pastor 1684. Död år 1702 / Forsberg var ännu 1684 tjenstgörande Comminister i Mariestad, äfvensom Pastor Otter då ännu lefde vid sitt ämbete här i Broddetorp. Forsbergs rätta tillträdesår var 1687, enl hans egenhändiga intygande i en gammal Broddetorps-kyrkbok, som ehuru illa medfaren och defect, ännu (1793) förvaras bland kyrkans Handlingar.
9 Johannes Ben Winge, född uti Wing 1659 den 23 Jan Paedogogus i Alingsås 1691. Krigso Präst 1696. Blef pastor 1703 (tillträdde 1704). Gift med Catharina Hasselgren. Död den 24 Dec 1728.
10 Haraldus Har. Hasselgren, född i Lexberg 1676. Professor O O L L i Greifswald år 1707. Tädan år 1700 fördriven av fienden, levde här hos sin svåger till dess han honom i pastoratet efterträdde 1730 och var tillika prost. Gift med rådman Bruns i Mariestad dotter Gunila. Död den 6 mars 1755. / Uti hans Biografi, som finnes införd i Nya svensk Biblioth a band. adel p 62 och Gezelii Biogr Lexica, a del p 397, säges att han år 1708 förordnats till anförda profession i Greifsvald.
11 Johannes Petri Fröding, född uti Hassle, blev pastor 1756, död 21 maj 1766, ogift.
12 Magnus Hallori Friborg, född den 18 aug 1728 i Habo, där hans fader var länsman. Var tillförne pastor i Fröjered och blev pastor här 1767. Gift med pastor Segerströms dotter uti Horn, Bälla Greta. Död den 12 juni 1773.
13 Andreas Kymell, tillförne komminister i Slöta, blev här pastor 1773. Gift med komministerns i Slöta dotter Stina Cederberg. Var född 1706 och dog den 21 jan 1788. / Han tillträdde först i maj 1776.
14 Johan P Rhodin, f i Mariestad den 19 nov 1742. Student i Lund 1762. Philos Cand 1766. Präst 1768. Komminister i Mariestad 1771. Pastor här 1789 och tillträdde den 1 maj 1790. Gift 1 1772 med Anna Elisabet Lampa, khde i Mariestad, teol dr P Lampas dotter
Gift 2 1797 med Elin Landström ifrån Forshem. Khde Rhodin avled på dess gård Ekgården i Härlunda den 23 april 1812.
15 Gustaf Bratt, född i Vartofta Åsaka den 24 febr 1773. Fader kontraktsprost Joh Bratt,
moder Johanna Herselius. Student i Uppsala 1790, mag därstädes 1797, präst 1798.
Bevistade Greivsvalds akademi 1803, docent i teol fakulteten därstädes 1805. Teol
kandidat s å Teol licentiat vid nämnda akademi 1806. Disp : pro Gradu Theol s å under
gen superint dr Schlegels presidium. Vice past i Mariestad s å D:o i Broddetorp 1807.
Pastor i Broddetorp 1812, tillträdde den 1 maj 1814. Gift 1810 med Gustava Backman,
dotter till kontraktsprost A Backman i Otterstad. Prost 1815. Kontraktsprost S S teologie
dr den 30 nov 1830. Död den 13 dec 1830.
16 Sven Lundblad, f i Bellefors den 3 dec 1789. Fadern kprost, blev fil mag 1812, politices docent i Uppsala 1814, gymnas adj i Stockholm 1822, khde i Broddetorp 1832, riksdagen 1840, 1844, 1850, fick transport 1851 till khde i Vånga, L N Orden 1851.
17 Sam Fredr Jungmarker, född i Habo 30 juli 1789, Fader k-prost W C Jungmarker, moder Joh Elisabet Strokirch, fil mag 1811. Prästvigd 1811 komm i Otterstad 1816. Khde i Sävare 1825. L W Ord 1834. Prost 1835. Khde i Broddetorp 1852. K-prost 1851 i Vinköls k. Gift 1816 med kronolänsman T Hvass dotter Catharina, har sex barn. Död 15 mars 1857.

[ överordnad ] Start ] Samhället ] Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Präster och andra längder ] Kyrkoherdar i Broddetorp ] Kyrkoprotokoll ]
[underordnad] [ Innehåll ]