Kyrkoprotokoll

[ överordnad ] Start ] Samhället ] Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Präster och andra längder ] Kyrkoherdar i Broddetorp ] [ Kyrkoprotokoll ]
[underordnad]

Förlikningen i Broddetorp.

Den 25 april 1529 hölls av sändebud från ständerna ett möte i Broddetorp för biläggande av missnöjet bland allmogen i Västergötland rörande konungens åtgärder i religionshänseende och bemedlade dessa nu en förlikning, som dock var för konungen mycket ofördelaktig.
Det s.k. lutherska kätteriet och de onda seder, som därmed följde, skulle platt nedtryckas och i stället skulle alla goda gamla kristliga sedvänjor styrkas och vidmakthållas.
Full förlåtelse lovades deltagarna i resningen. Skulle någon, det Gud förbjude, bliva gripen, näpst, avlivad, tvingad, beskattad eller plågad i någon måtto, då lovade menigheten i Västergötland, Östergötland och Småland att vilja sådant vräka och hämna med liv och makt och stå vår nådigaste herre emot fiendevis.
Efter detta möte begärde några dagar senare två av Östergötlands riksråd, landskapets alla borgmästare jämte råd samt domkapitlet i Linköping skriftligen konungens stadfästelse å förlikningen i Broddetorp, vari bl.a. yttrades :
”Om Eders Nåde, som Gud förbjude, ej ville de artiklar och punkter, som våra fullmyndiga sändebud på allas våra och meniga Östergötlands vägnar förhandlat, samtycka och obrottsligen hålla, är befruktandes att denna landsända varder Eders Nåde olidlig och frånvänd, och hava våra fullmyndiga sändebud bepliktat sig och därföre sig i gisslan satt, att allt som de dem tillsagt hava, skall av Eders Nåd samtyckas och beseglas.
Käre Nådige Herre! Vi bedja Eders Nåd för Guds skull på allas våra vägnar, att E.N. för den menige mans stora klagan och begäran ville låta oss bliva vid den gamla och kristliga sedvänjan, som av ålder varit haver. Vi säger Eders Nåde sanningen, att aldrig går den menige man under den lärdom, som en tid av några föregiven är, utan de med våld tvingade bliva.
Vi bedja Eders Nåde ödmjukligen allesammans, att Eders Nåde ville den nya lärdom, som Eders Nåde påfört hava, platt övergiva och hålla oss och alla Sveriges inbyggare vid den ed och löfte Eders Nåd allom svurit och utlovat haver”.
Med vilka känslor konungen mottog underrättelsen om de för honom så ofördelaktiga villkoren i Broddetorp och varpå hans stadfästelse sålunda begärdes, kan man nog lätt tänka sig, så myndig herre som han var.
Förvisso insåg dock konungen vikten av att i denna sak giva sig åtminstonde skenet av medgörlighet och stadfäste den 6 maj förlikningen i Broddetorp såsom han förklarade
”utan några nya funder och argan list”, men detta hindrade honom ej ifrån, att i själva stadfästelsen åberopa Västerås recess såsom gällande lag.

Se vidare F. Ödberg: ”Om magister Sven Jacobi, den förste protestantiske biskopen i Skara stift”. V.F. f. T. Bd. I, 8-9., 1897.

Hutlösa och Menlösa.

Broddetorps pastorat kallas sedan gammalt för Hutlösa och Segerstads dito för Menlösa.

Om dessa namns ålder och uppkomst vet man numera ingenting. En del påstår, att man i Broddetorp brukat vara hutlös mot sina själasörjare, medan man i Segerstad varit menlös mot dem och låtit dem få allting mera som de velat. Andra åter igen hålla före, att man i Broddetorp alltid haft tur till i avseende om deras rätt hutlösa präster, under det att man i Segerstad haft tur till menlösare och hyggligare sådana.

En gång hände det att de båda pastoratens kyrkoherdetjänster blevo lediga ungefär samtidigt. En präst sökte till båda ställena – och blev vald i Segerstad, Menlösa. Sedan skämtade man om denne och detta och sade att han kommit dit. Denne prästs namn var Lundberg.

En förklaring till de båda ortsnamnens uppkomst, som kan vara rätt acceptabel är, att i Segerstad under slutet av 1700-talet fanns en präst med namnet Mehnlös och att i Broddetorp vid samma tid fanns en annan sådan, Rodhin, som utom det att namnet slutade så fult, stridde med pastoratsborna om byggandet av ny såväl kyrka som prästgård, och i sina krav därutinnan ansågs hutlös.

Broddetorps dåvarande fyra kyrkor voro nämligen i grund förfallna liksom prästgårdens både man- och uthus, varav ladugården f.ö. ägdes av den föregående kyrkoherdens stärbhus, som därför fordrade en väl tilltagen lösensumma.

Prästerna i Segerstad sägas gentemot pastoratsborna alltid ha varit snälla och godhjärtade, m.a.o. mänskligare.

Av de båda pastoraten var Broddetorp eljest som sådant s.k. ”fett”, och hade i senare tid blott en kyrka men ändå komminister till tjänstens uppehållande, medan i Segerstad lönen var mindre och kyrkornas antal tre, vilket medförde en varannan söndag dubbel predikobörda.

Menlösa i st. f. Hutlösa.

Kyrkoh. Anders Lundberg i Segerstad, som kallades Menlösa, hade innan han där blev vald och förordnad sökt till grannpastoratet Broddetorp, som nämndes med namnet Hutlösa – båda namnen sannolikt uppkomna på grund av rådande förhållanden mellan präst och församling – och i anledning därav uppkom om honom det talesättet, att han hade sökt till Hutlösa, men kom till Menlösa.

Saken är ”litt” behandl. Av signaturen ”Simplex”,
eller F.V. Berggren i det Anders Sundlerska ”Spöket” i Töreboda.

Kyrkorna

Broddetorpsbor

Till Domkapitlet ingivet sockenstämmoprotokoll av 1686 rörande reparation av prästgården är underskrivet av bl a

Befallningsman Johan Simonsson i Broddetorp
Anders Torstensson, Hof
Sven Nilsson, ibm
Björn i Grevag., ibm
Woiteck i Toltan, Bp
Ambjörn i Bp
Ud i Bolum
Löjtnant Sven Fröjdenberg i Bp
Per Håkansson i Broddetorp
Borgmästaren Lars Hwass genom sin brukare.

Broddetorpsantemensalet

Nämnes ej i några äldre inventarieförteckningar (från 1758).

Första gången det omtalas är vid B V 1833. Man anmärkte då på att det ej var upptaget, det säges: "En gammal Altartafla, märckvärdig för sitt uråldriga och rikt förgyllda bildhuggeriarbete, bör, såsom en fornlemning, noga wårdas och förwaras, hwarom vederbörande … här fattas en rad //MA

Prästgårdens trädgård

B V P den 25-10-1758 § 11:
Hade pastor gjort någon början med trädgårdens och kyrkogårdarnas plantering med tjänliga trädsorter, vilken till sin konstruktion rekommenderades.
// Engelbert L Halenius

Vidskepelse

B V P den 25-10-1758 § 21 :

Det brukliga sättet, at på vissa terminer i året begå Herrens H Nattvard, avskaffades, såsom vidskeplighet, hälst man då endast til denna dyra måltiden sig bör inställa, när samvetet till hans styrka och förlåtelse så fordra, vilket icke kan vara förbundit med någon viss tid i året. –
// Halenius

1736 års räkenskaper visar att kyrkan ägde en kyrkoåker, en kyrkoäng en kyrkolycka samt områden för mulbeten som de arrenderade ut. 

Offer på altaret

B V P den 25-10-1758 § 25 :

Den vanliga seden at offra på altaret, medelst spatsergång därigenom kommer hädanefter wid alla tilfällen at afläggas, och ingalunda tillåtas. The wid bröllop, barndop eller kyrkotagning något gifwa wil, lägge sin gåfwa på altarehörnen, disken, eller uti någon därtill inrättad offerstock, som redan i flera församlingar wedertagit är.
// Halenius

Spel vid bröllop

B V P den 25-10-1758 § 26 :

Likaledes voro spel i Kyrkan wid Brudewigsel afskaffat, samt skintning i och wid husen.
// Halenius

Kyrktagning

B V P den 25-10-1758 § 26:
När hustrur skola tagas i Kyrke, måste sådant hädanefter icke ske wid dörren, utan framme på stora gången, midt för Predikstolen.
// Halenius

Dödben

B V P den 25-10-1758 § 30:
Förmantes vederbörande däröver noga tillsyn hålla, at kyrkogårdarna warda fredade, samt de dödas ben på intet sätt oroade, varandes angeläget, att liken djupt nedgräves
// Halenius

P M

P V P den 30 . 3 . 1765 :

§ 15 ----- Men för Broddetorps moderkyrka fanns ingen räkning avslutad, sedan den sockenstämma som hölls in majo 1762, emedan i anledning av konsistorie brev till hr kyrkoh den 2 maj s.å. ingen gudstjänst ifrån den tiden blivit hållen (i anl av rep) till år 1764 d 12 aug
// Andr Knös

Bps moderkyrkas skuld 1765

B V P den 30-5-1765:
§ 15 Bps moderkyrkas skuld i anledning av reparation angives till 300 (daler) smt
/ Knös

Brand i Prästgården

B V P den 11-6-1768 § 16:
Av kungl förordn är ej stort förråd, såsom man nu förnummit, icke häller av konsistorie cirkulärbrev, skolande en del omkommit genom brand i Prästgården och något blivit skingrat av intressenterna i kyrkoherde Frödings sterbhus.
// A Forsenius

Gudstjänsten

Pr den 5-6-1775 § 4 :

V P föreställde församlingen den olägenhet, som vissa komm:s terminer medföra med förfrågan, om man icke därför borde komma överens om den förändring, att den ena söndagen skulle bliva kommunion och den andra förhör, då varje socken hade en gång i månaden kommunion och en gång katekesförhör m m Församlingen förklarade sig härtill så mycket villigare, som hon väl såge, att denna ändring icke åsyftade prästerskapets, utan dess bästa och bekvämlighet. I följe härutav så blir uti varje kyrka den ena söndagen kommunion och den andre katekesförhör, antingen sådant lyses eller ej. Detta tager sin början efter nästa midsommardag.
// Elias L v Otter

Kyrkoråd tillsättes.

Pr den 5-6-1775 § 8 :

Enligt episcopalprotokollet av den 10-11 juli 1768, § 12, föreställde V P nyttan av ett ordentligt, kyrkoråds tillsättning, som i samråd med pastor kunde avgöra sådana oekonomiska mål, vars beskaffenhet icke nödvändigt fordrar hela församlingens utlåtande. Församl svarade, att ehuru det icke i protokollerna antecknats, så blev likväl ett sådant kyrkoråd uti avlidne kyrkoherde Friborgs tid upprättat i stöd av åberopade §. Förklarade sig icke desto mindre nöjd att förnya en så nyttig inrättning, varföre ock varje socken utsåg följande till sina fullmäktige, nämligen för Broddetorps socken Sven Nilsson i Per Håkansg och Anders Andersson i Grevag., Håv, för Bolums Lars Larsson i Böljan och Jonas Arvidsson i Kärrag., för Hornborga Per Jeansson i Bosg. och Anders Jonsson i Skatteg. samt för Sätuna socken välborne herr majoren och riddaren Bengt Lilje och Per Persson i Hälsingsg.
// Elias L v Otter.

Församlingen och pastor Otters sjukdom

Pr den 5 - 6 1775 :

§ 9 V P berättade, huru som herrar medici tillstyrka honom i sommar att nyttja någon hälsobrunn för att övervinna de elaka lämningar, som hans svåra frossfeber förlidet år förorsakat, och som han under sin brunnsdrickning icke ser sig i stånd att kunna i sitt ställe förskaffa någon ordinarie präst, ty förfrågades, om icke församlingen uti en sådan omständighet ville tillåta gudstjänstens sammanlysning på de söndagar, då ingen till dess förrättning kan erhållas. Församlingen svarade enhälligt att såsom denna omständighet så nära och ömt rörer en älskad lärares väl, ty gjorde församlingen sig ett nöje att lämna sitt enhälliga bifall till det begärda utan allt knorr och åtal i längden; hälst församlingens belägenhet dessutom är sådan att man utan synnerlig olägenhet kan på ett ställe vid gudstjänstens förrättning samlas. Församlingen önskade därföre av hjärtat sin lärare en lycklig och välsignad brunnskur.
// Elias L v Otter

Folkmängd

Pr den 5 . 6. 1775

§ 1 Hela pastoratet hade 777 invånare, varav
Broddetorp 176
Bolum 279
Hornborga 176
Sätuna 146
// Elias L v Otter

rör vinsädens fördelning mellan socknarna

Katekesförhören

Pr den 25-2-1776 § 4 :

V P föreställde katekesförhörens nytta och nödvändighet, och såsom man för köldens stränghet och dagarnas korthet icke kunnat hålla några kyrkoförhör på en tid, ty tillböd V P sig att vilja förrätta nya husförhör, allenast församlingen ville ej allenast tillåta detta, utan ock förklara den, som utan laga skäl utebliver från dessa förhör, till samma plikt, som kungl kyrkolagen belägger i detta fall den, som utebliver från de årliga och vanliga, så hus- som kyrkoförhören. Detta, som helt och hållet syftade på församlingens bästa, blev allmänt beviljat, dock med det förbehåll, att slutet av mars och början av april månad därtill blir nyttjat, emedan folket då kan hava både den bästa och lägligaste tid därtill.
// Elias L v Otter

Kyrkans räkenskaper

Pr den 4 . 5 1777

§ 4 Kyrkoräkningarna voro i många mål nog otydliga, och de observationer som gjordes sista episcopalvisitationen ej i akt tagna; ty förmentes kyrkovärdarna och sockenmännen att giva de upplysningar i detta mål, som kunna verka att räkenskaperna bliva en gång tydliga, och lovade mag Afzelius å Pastors vägnar taga detta arbete om händer med görligaste första.
// Per Afzelius

Långa trolovningar påtalas

B V P den 25-10-1778 § 24 :

Såsom långa trolovningar mycken olägenhet ofta med sig föra; så tillstyrktes vederbörande at dem hindra. Efter tredje gången avkunnad lysning, bör vigsel ofördröjligt för sig gå.
// Halenius

Folkmängd

Pr den 3 . 5 1778

§ 2 Pastoratet hade 812 invånare, därav
Bolum 287
Broddetorp 203
Hornborga 164
Sätuna 159
// P Afzelius

Enl vinsädesräkn
Anm
Här finnes i protokollen en lucka emellan den 3 – 5 – 1778 och den 27 – 6 – 1790.
Enligt förklaring vid sistnämnda stämma synes dock sådana ha förts, fast de icke införts i protokollsboken.
// HjilmerJohansson

Series Pastorum

P V P den 28.11 1778 :

§ 8 Series Pastorum et comministrorum med andra gamla handlingar rörande Prästgård eller församling, lovade hr mag Afzelius så mycket möjligt är, samla och uti kyrkoboken införa.
// Paul Wahlfelt

P M

Det blev aldrig mer än det förstnämnda // Hjilmer Johansson

Protokoll bokföringen

Prästgården

P V P den 29-11-1778 § 25 :

På Prästgården hade hr kyrkoherden, under den korta tid han här varit gjort vackra förbättringar : nybyggt en ladugård 85 alnar lång samt 14 d:o bred, uppsatt en liten byggning av tre snygga rum, förbättrat kvarnen med hus, stenar m m , gjort en början med frukt och andra transplanterande; vilket allt han lovade ej allenast vid makt hålla, utan ock söka, efter hand, i stånd sätta det som ännu inte kunnat medhinnas.
// Paul Wahlfelt

Härigenom kom en stor del av Prästgårdens hus att tillhöra kyrkoherden (Kymell) och de andra att förfalla, så att vid hans död grundliga reparationer ådömdes och fick göras.

Prästgårdens reparation

Pr den 27-6-1790
Och några följande protokoll behandlar prästgårdens vid av- och tillträdessyn ålagda reparation, som efter många stridigheter ock verkställdes
// HJ

Pr den 27 . 6 . 1790

  • § 1: Efterfrågade undertecknad nykommen pastor om han av avträdande v pastor hr mag Per Afzelius, kunde ännu få församlingens kyrkböcker, då hr v pastor, själv närvarande, svarade, att de ej ännu voro i den fullkomliga ordning så att de kunde framlämnas, men lovade med görligaste första verkställa det.
  • § 2 : Gav Pastor tillkänna, det han ej utan missnöje förnummit, att största delen av församlingens hedervärda ledamöter vädjat mot sisthållna av- och tillträdessyn på församlingens hus uti Prästg och som sätesbyggningen verkligen är ganska mycket förfallen, frågades av Pastor, huru de tänkte och ville, att han skulle bliva något bekvämligare logerad, under påstående process, som torde kunna draga länge nog ut på tiden. Välborne hr L Gyllenhaal till Härlingstorp, var, såsom ägare av några hemman i Bjellums by, själv närvarande, begärde att synerättens beslut måtte bliva för honom och de andra uppläst, vilket strax skedde av tingsnotarien hr Virström. Därpå sade Jonas Jansson i Arvidsg sig ej hava samtyckt till 2:ne timmerstockar på fjärdingen utan herrarna skrivit vid husesynen, som de velat. Hr kronobefallningsmannen A L Skottsberg, närvarande såsom kronofullmäktig, begärde då att de andra församlingarnas fullmäktige vid nämnda syn skulle uppropas och höras:
    hr v pastor Afzelius erkände sig hava samtyckt till allt vad syneförrättningen innehåller.
    Nämndeman Lars Andersson i Håv Grefvagården sade sig hava påstått, att den ena stocken på vart fjärdedels hemman, måtte avslås ; men att dess påstående ej blivit upptaget.
    Per Andersson i Skatteg., Bolum, sade att hr mag Afzelius kom ut med en lapp och läste upp den för fullmäktigena, varvid han skolat sagt sig ej väl kunna urskilja om det vore skrivet en eller två timmerstockar på fjärdingen men lovat laga att det kunde bliva vid en.
    Petter Larsson i Bjellum Bredegården var frånvarande Dess husbonde hr Gyllenhaal sade, att då han frågat förenämnde man, vad han vetat i förevarande sak, han svarat sig ej veta vad som beslutats.
    Per Persson i Sätuna Hälsingsgården yttrade sig att han med allt varit nöjd ; men de andra tvekade mot den ena stockens tillökning på fjärdingen.
    Sven Svensson ibidem var ej närvarande.
    Anders Pavelsson från Isaksgården sade att allt vad han anförde mot den ena stockens tillökning på fjärdingen och de besvärligheter, som skulle åtfölja prästgårdens flyttande, såsom ny brunnsgrävning m m blev ej upptaget.
    Andreas Persson i Hornborga Deragården utlät sig vid uppropet : vi äro för få att kunna ingå någon förening med någon ensam om prästgårdsbyggnaden.
    Sven Nilsson i Toltan Wojtek var ej närvarande ; men var dock en av de vädjande mot synen.
  • § 3: Som Pastor av allt detta kunde märka, att för närvarande ej särdeles kunde uträttas till ändamålets skyndsamma vinnande, lät han församlingens resp ledamöter förstå, att, sedan de, varken förlidet år, ville antaga dess ganska lindriga förslag till prästgårdsbyggningens reparerande av byggmästare Westman för En rd avgift av vart helt hemman jämte några få materialier framskaffande och sedermera vara fria från nybyggnad ej allenast i hans livstid, utan ock kanhända mycket längre; och ej häller nu vara nöjda med denna laga syneförrättning, så hade han nu anmodat hr kronobefallningsman Skottsberg, att lagligen bevaka sin rätt härvid, och att han vore nöjd med de billigaste villkor församlingen med honom kunde träffa.
  • § 4 : Välbemälte hr kronobefallningsman frågade härpå församlingen om den ville i allt samtycka till synerättens utslag, om han avslog 2:ne stockar på vart helt hemman. Anders i Lars Svensg., Hornborga svarade då, att de ville bygga själva och (dessförinnan) reparera den gamla byggningen.
    De andra tego med vad de tänkte.
  • § 5 : Pastor gav härpå slutligen till känna, att han hade en innerlig avsky för allt split och oenighet med sina k. åhörare och för att, om möjligt vore, undvika det, hade han hemma liggande ett av honom själv författat förslag till komposition och förening i detta obehagliga mål. Ville församlingens resp ledamöter ej häller antaga det, så ville han vara utan skuld om de ådrogo sig mycket större kostnad och besvär än annars. Alla yttrade sin åstundan att få höra denna skrift, som genast efterskickades, upplästes och med glädje antogs av allesamman.
  • § 6 : Åtog sig församlingen nu genast, att emellertid och så snart möjligt ske kan, reparera församlingens gamla hus.

// J P Rodin

Prästgårdsbygget 1791-1792

Pr den 26-7-1790

§ 2: Föreställdes att det vore ganska nödigt ju förr dess hällre företaga den lilla reparation på de gamla prästgårdshusen, som i sisthållna sockenstämma voro enhälligt utlovad och beramad, vilken proposition församlingens ledamöter funno vara ganska billig : anmodade och vidtalte därför strax på stället snickare Wallgren, att han med någon av församlingen skulle genast överse bristfälligheterna och sedan ofördröjligen avhjälpa dem till det bästa, som ske kan.

§ 3 : Blev överenskommet, att någon å hela församlingens vägnar skulle skriftligen hos häradshövdingen i orten vederbörligt anhålla, det ville han, så fort sig göra låter, komma hit till Prästgården och stadfästa den nya förening, som församlingen och dess nuvarande kyrkoherde med varandra ingått vid sista allmänna sockenstämman den 27 sistlidne juni, till undvikande av de olägenheter, som, i vidrigt fall, därav kunde hända i framtiden.

// J P Rodin

Prästgårdsbygget 1791-1792

Pr den 14-7-1793

§ 2 : Vid detta tillfälle överenskommo samtliga sockenmännen, att var och en av dem, som ej inom den 20 i denna måna betalt både gamla restantier och nu senast beviljade 24 sk på helgården till prästgårdsbyggnaden, och avlämnat dem hos hr sekr Otter på Botorp, som på sockenmännens enträgna begäran, lovat fortfara med uppbördsbesvären för samma byggnad, skall utan skonsmål plikta 16 sk.
// J P Rhodin

Krigsfångars mottagande

Pr den 8 . 8 . 1790 // J P Rodin

§ 1 Sedan i förevarande ämne vederbörlig föreställning vore gjord till samtliga närvarande församling resp ledamöter, så för att bättre utröna vars och ens vilja antingen med eller mot, blev vart och ett hemman i församlingen efter jordeboken uppropat och åboerna frågade om och huru många Ryska fångar de ville i sin tjänst antaga mot de allernådigast erbjudna villkor …..

Härpå följer en förteckning på de åboar, som voro villiga mottaga dyl fångar till ett antal av sammanlagt 18 st, mot en av kungl m erbjuden ersättning av två skilling per dag och man.

Sammanskott till krigsfrivilliga

Pr den 8 . 8 . 1790

§ 4 På öm framställning om något litet sammanskott till de frikorpskarlar, som utgått från denna församling, och nu befinna sig i nog knappa och tryckande omständigheter, blev beslutat, att giva dem åtta skilling av helgården, vilka pengar sexmannen skulle uppbära och hos kyrkoherden avlämna.
// J P Rodin

Sammanskott till krigsfrivilliga

Samma ärende förekom vid följande stämma (den 21. 11. 1790). Där uppgives krigskarlarnas antal till tio och en böneskrift från dem upplästes. Det beslutades, att de som ännu ej betalt, ofördröjligen skulle fullgöra sin skyldighet -i synnerhet skulle Lundberg få mäst, som lidit stor skada av eldsvåda"
// J P Rodin

Prästgårdsbygget 1791-1792

Pr den 23-1-1791 :

Efter någon överläggning stannade allesammans i det enhälliga beslut, att ifrån varje församl helt hemman skola inom eller till den 1 nästkommande maj vara till Prästgården framkörda fyra st fullkomliga goda timmerstockar, så att upptimringen kan komma att i rättan och tjänlig årstid företagas.
// J P Rodin

Prästgårdsbygget 1791-1792

Pr den 18-12-1791 :

Efter flera förslag än på en, än åter på en annan tjänlig man, som med besked och fullkomlig säkerhet kunde inreda den i förliden sommar väl upptimrade och taktäckta manhusbyggningen i Prästgården, kommo församlingens ledamöter bäst överens med avskedade ryttaren Setterberg i Sätuna, som äger god kunskap och säker erfarenhet i ett dylikt snickararbete. Han åtog sig ock, att inom mikaeli tid nästa år 1792 hava hela byggningen fullkomligt inredd i alt vad på honom kan ankomma, mot 20 sk för varje tolft bräda och lika mycket för varje dörr och fönster samt ½ skäppa strid säd av vart församlingens helt hemman; det beviljades.
// J P Rodin

Läs synes- och visitationsprotokollet.

Prästgårdsbygget 1791-92

Enl S S P den 26.2 1792

Murningsarbetet vid prästgårdsbygget utfördes av murarmästare Söderström i Varnhem för en summa av 41 rdr, jämte material och fria hantlangare
Enligt detta protokoll bortackorderades murararbetet å Prästgården till murarmästare Sederström i Varnhem mot en ersättning av 41 rd, 32 sk banko jämte fri hantlangning och 4000 murtegel.
// J P Rodin

En märklig insamling

Pr den 29. 5 . 1794

§ 1 uppmuntrades på ett ömt och tjänligt sätt församlingen resp ledamöter, det måtte var och en av dem, frivilligt sammanskjuta något till bibehållande av svenska flaggans heder och rikets självständighet under nuvarande krigsoroligheter i Europa. För att så mycket bättre vinna dessa höga ändamål hos var och en i församlingen upplästes följande ankomna högvederbörliga anmaningar i detta ämne :

K B allm kung den 7 maj 1794, som söndagen förut blivit från predikstolen offentligt publicerad

Högbemälte hr grevens och landsh m m höggunstiga skrivelse i förenämnda mål till församlingens Pastor av samma dag, vilket hit ankom den 20 i samma månad

M v konsistorie cirkulärbrev av den 7 maj samma år nr 47 § 2, varefter följde ett någorlunda utförligt tal rörande denna nyttiga och betydliga sak. Efter dess slut yttrade församl resp ledam genast och utan något vidare övertalande sin frivilliga benägenhet, att härvid göra vad de var i sin stad möjl kunde. Många (av) allmogen utlovade strax på stället att ingen av dem skulle giva mindre än En skilling sp ; men många förmögnare väl mer.

Riddarskapet och adeln med prästerskapet och andra ståndspersoner i församlingen utfäste nu ej något visst ; men försäkrade dock om en anständig faderlig gåva, vilka penningar sexmännen var i sin rote skola, efter uppbördslängd, mottaga, och sedan i vittnens närvaro och vederbörligt kvitto hos Pastor Loci avlämna. // J P Rhodin

Markägor i Broddetorp

Broddetorps pastorats kyrkor hade en hel del ägor. En förteckning från 1815 efter biskopsvisitationsprotokollet 1738 upptager :

Till Broddetorps kyrka:

  • En åker vid Uddeberg, för vilken bet i skatt till k 16 skr smt
  • En åker vid Jägartorp, d:o 8 skr smt
  • Den s k Kyrkoängen d:o 16 d:o
  • En åker vid Håv och
  • En åkerlycka vid Ramstorp, med en avgift av 4 daler.
  • Broddetorps Pastorat
  • Socknarnas hemmanstal utgjorde enligt en 1815 uppställd tablå :
  • Broddetorp 13 ¾ mtl
  • Bolum 26 ¼ mtl
  • Hornborga 15 3/8 mtl
  • Sätuna 10 7/8 mtl
  • // G Bratt

Den 12.2 1837

Kyrkoherde S Lundblad i Broddetorp, som varit filosofie magister och politices docent i Uppsala, säger i samband med sitt misslyckande med att ena ortsbefolkningen om ett gemensamt sockenmagasin, att "med den kännedom pastor nu äger om församlingen och dess invånare, så misströstar han om, att förmånen av skolinrättning skall kunna beredas" densamma

Till Bolums kyrka:

En liten åker, som räntade den tiden 6 skr

Till Hornborga kyrka:

En åker kallad Torbjörnalyckan, rta en daler smt

Hakåsalyckan, rta 24 skr d:o

En liten lycka på Eckornavallen, rta 24 skr smt

Hutskatorpet, rta 12 skr smt

….. tillhör Höjentorps fögderi. Närmaste städer: Skara, Skövde och Falköping, till vilka från moderkyrkan är lika avstånd 2 mil.

Folkmängden år 1750, 1086 personer, 1810, 1143 personer.

År 1808, då rödsoten härjade dog 99 personer, årliga dödmedeltalet var 30, och födda 33. // Lindskog.

Hemmantal i Broddetorps pastorat
P E Lindskog 1813

Pastoratet är konsistoriellt – beläget mellan Billingen och Hornborgasjön – består av tre socknar i Gudhems härad och en i Valle härad.

Innehåller Bolum 26 ¼ hemman, Broddetorp 13 ¾, Hornborga 15 3/8, Sätuna 10 7/8 förmedlade hemman.

Enligt jordeboken höra till Broddetorp socken 6 7/8 och Bolum 32 7/8 = 64 ¼.

Prästarätten

S S P den 12-5-1833 § 6 :

Pastor tillfrågade församlingen, hemmansägare och husbönder, om de ville förhålla sig efter kungl kammarkoll kungörelse angående dagsverksskyldighetens utgörande, vilken ålägger dessa att själva föranstalta om att arbetarne sig infinna hos prästerskapet men förbjuder prästerna att ifrån varje hemman uttaga flera än en arbetare i sänder, eller om de ville att på gamla sättet med de dagsverksskyldigas inkallande genom pålysning från predikstolen skulle brukas och följas. På denna framställning svarades, att det må förbliva vid det gamla bruket, så att till dagsverken man och hustru kunna till dagsverken inkallas på en och samma dag, om så fordrades, vilket av dem om inga laga förfall inträffade skulle åtlydas.
// S Lundblad

Predikosjukan

S P den 11-12-1842 :

Sedan hr v komminister Vennersten, med hämtad anledning av denna söndags högmässotext, gjort en beveklig förmaning till åhörarne, att ej löpa efter minderåriga och i religionsläran kunniga personer, som äro behäftade med den s k predikosjukan, emedan deras framställningar väl voro förvillande, men föga bidragande till varaktig förbättring, varemot det vore rådligast och säkrast, att man håller sig till det fasta, profetiska ord vi hava, och draga nytta av de ordentliga predikningarna i Guds hus, påmindes församlingens i sockenstämma samlade ledamöter om angelägenheten, även i världsligt avseende, att efterkomma denna förmaning : och varnades husbönder, dels för att inrymma deras hus till några predikosammankomster, dels ock att låta deras av den nervösa och krampaktiga sjukdomen angripna barn eller tjänstehjon besöka sådana predikosammanträden annorstädes, emedan den tydligen smittar och genom kringstrykande personer först inkommit i församlingen : varjämte vederbörande gjordes uppmärksamma på innehållet av kungliga förordningen den 12 jan 1726, som vid höga viten förbjuder dessa predikosammankomster i enskildas hus, och yttrade pastor det hopp, att laglydiga undersåtar icke skulle underlåta att ställa sig denna överhetens befallning till noggrann efterrättelse.
// S Lundblad, kyrkoherden

Oljud i kyrkan

S S Pr i Bp 1849 14/10 :

Som det icke sällan hänt, att personer i ett och annat ärende mitt under predikan uppstigit ur sina bänkar i kyrkan för att med tunga och bullrande steg begiva sig inåt sakristian, genom vilket oljud åhörarnas uppmärksamhet och andakt blivit avbruten och störd, fann pastor, så väl som sockenstämmans ledamöter, nödigt att genom kungörelse från predikstolen varna för detta oskick, med erinran därom, att alla ärenden och kungörelser böra, enligt gällande lagar och författningar, före gudstjänstens början vara i sakristian anmälda, så vida tjänstförrättande prästmannen skall därå fästa något avseende. Samma tystnad i kyrkan bör även vara rådande under de allmänna kungörelsernas uppläsande, och personer, som icke ämna avhöra dem, antingen lämna sina bänkar, innan uppläsningen företages, eller ock sitta stilla, till dess uppläsningen skett, på det uppmärksamheten icke må störas.
// S Lundblad

Husförhörsrotarna i Broddetorps Pastorat.

  • Broddetorps Fjällåkra
  • Hofs
  • Bjellums
  • Bolumstorps
  • Munkgårds
  • Kärragårds
  • Kockstorps
  • Hornborga Överby
  • Hornborga Nerby
  • Storeg och Båltorps
  • Veka

Bredberg

Enligt vad som framgår av sockenstämmoprotokoll av den 28 maj 1854 hade komminister Bredberg förskingrat medel ur kyrko- , skol-, vaccinations- och vinsädeskassorna.

För täckning av bristen i kassorna hade han innan han avvek till kyrkvärdarna sålt 1852-års "kappellansskäppa" d v s komministerlön, som belöpte sig till 9 tunnor 2 kappar råg och 16 tunnor 28 kappar korn, som vid försäljning på auktion betingat en summa av 251 rdr och 28 skr.

Komministerns bo hade avträtts till konkurs, som förmodades ej komma att lämna någon utdelning.

Prästrätten

S S Pr i Bp 1855 19/8

Ehuru pastor från predikstolen inlyst de dagsverksskyldiga att vid slott och skörd på utsatta dagar förrätta sitt prestdagsverke, hava många uteblivit, utom när det fallit dem lägligt, varigenom mina lantmannasysslor efter uträkning och vid tjänlig väderlek icke blivit uträttade och jag därigenom gjort förlust, nödgas jag hädanefter för framtiden stadga enligt kungl maj:ts förordningar härutinnan rättelse.

Pastor uppläste till vederbörandes upplysning kungl förordn av 1660, som bjuder, att inhyses och andra, som hava jord att bruka, äro skyldiga, att till pastor utbetala fläskpenningar med annat och 1681 års förordning, att alla som bruka jord skola erlägga smörtionde efter en mark smör för varje ko, och så kallade Gallko skall därför betalas en mark. Kungl förordn av den 9 juni 1774 föreskriver, att inhyses skola vid tillsägelse utgöra sitt dagsverke eller lösa det vid augusti månads slut med penningar. Från varje hjonelag skall man och kvinna, på pastors kost, förrätta uti Prästeg. ett dagsverke. Soldater enligt flera förordningar skola utgöra årligen tre dagsverken på pastors kost, men sedan vara befriade från betalning för prästerliga förrättningar, undantagandes då de fyra månader på året varit kommenderade.

Då icke meningen är att nuvarande pastor uti Broddetorp vill höja sina fordringar över vad här brukligt varit, får jag endast bestämma, att alla torpare och inhysesfolk, som icke infinna sig på den dag, som pastor tillkännagiver å predikstolen, att utgöra dagsverket, kommer att lösa dagsverket med 12 sk., barn och kvinna med 8 sk., som till pastor under året före den 1 okt erlägges, från nov månad som å restlängden till kronobetjäningens uppbörd.

Den härmed missnöjde äger att 30 dagar från justeringsdagen hos konungens befallningshavande anföra besvär, då den förut uttager utdrag av sockenstämmoprotokollet, som skall åtfölja besvärsskriften.
// S Jungmarker

Offer genom håvgång

S S Pr i Bp 1850 20/5 :

Som kyrkans såväl ordinarie som extra ordinarie inkomster, i anseende till minskningen av frivilliga bidrag å församlingens sida de senare åren, visat sig vara i avtagande, utan att utgifterna i samma mån förminskats, fann ordföranden av detta förhållande anledning att uppmana församlingsborna till större givmildhet mot kyrkan, så väl vid håvgångar som vid nattvardsgångar, och erinrade därom, att i synnerhet de rikare och förmögnare böra känna sig förpliktigade till välgörenhet mot deras behövande kyrka samt ingalunda anse sig hava gjort nog, om de offra lika många skärv i håven som de fattigare, emedan den som mer har, bör ock mer giva.
// S Lundblad

Håvgång i kyrkan

S S Pr i Bp 1860 20/5 :

Beslöts att håvgång upphör och att i stället på de vanliga håvgångsdagarna dessa medel insamlas i vid kyrkdörrarna uppställda bäcken.
// G Kullberg

Offer eller gåvor vid kyrkogång och barndop

S S Pr i Bp 1860 2/12 :

Tillfrågades församlingens invånare om de icke, sedan all avgift till prästerskapet genom nådigt fastställda konventionen blivit borttagen för barndop och kyrkogång, ansågo billigt och lämpligt, att hustrun vid sin kyrkogång, i likhet med vad övligt är i andra församlingar, offrade någon skärv åt den behövande kyrkan?

Detta förslag antogs med acklamation och beslutades att varje hustru vid dess kyrkogång hädanefter skall skänka till kyrkan av hemmansägares eller brukares 50 öre och av soldats, torpares eller inhyseshjons 25 öre.
// S Walberg

Kolportörer

S S Pr i Bp 1867 19/5 :

Av pastor framställdes förfrågan huruvida sockenmännen önskar att kyrkan skall för vilken resande predikant som hälst upplåtas, till följd varav det beslut fattades, att kyrkan icke skall för någon sådan predikant öppnas med mindre han ej kan och vill för pastor i församlingen visa att han är av inre missionen såsom kolportör utsänd och kan förete vederbörliga dokument i detta avseende.
// S Valberg

Pr den 10 . 9 . 1775

Högvälborne herr greven och landshövdingen Adam Otto Lagerbergs allm. kungörelse av den 27 sistlidna juli blev församlingens ledamöter ånyo föreläsen med begäran, att de ville utse någon ibland sig till överlanthushållare, som vid instundande sammankomst i Skövde stad den 26 ds kunde möta herr greven och landsh att med samma höga herre rådgöra om de för denna ort lämpligaste och säkraste medel till lanthushålln upphjälpande m m. De församl resp ledamöter togo ett så ömt och betydligt ämne uti behörigt övervägande, så kunde de ej annat än med sitt val enhälligt falla på välborne herr kaptenen och riddaren Bengt Lilje, hälst bemälte herres utmärkta insikt uti lanthushållningen och dess ädelmodiga nit om dess upphjälpning var allmänt bekant. Välb herr kaptenen och riddaren Lilje avsade sig väl i början detta församl förtroende, men antog det äntl uppå dess trägna anhållan.
// Elias L v Otter

Broddetorps pensionsdistrikt
Pensionsnämnd 1914-17
Ordförande Clas August Rånge Kyrkoherde Presteg 
Ordförande supp August Johansson häg Knektegården Fjällåkra 
Ledamöter
Anders Gustaf Nyberg hemmansägare Åkatorp
Carl Viktor Nydén hembr Botorp
Johan August Kull Lägäg Perstorp
Carl Emil Andersson hemmansägare PerHåkansgården Broddetorp 
Ledamots suppleant
Carl Herman Svensson hemmansägare BengtOlofsgården 
Carl Oskar Valander Persson arr Botorp
Anders Gustaf Sundberg lägenhetsägare Nyborg
Alfred Jonsson hemmansägare PerHåkansgården 

Fjällåkra rättardöme.

Genom kungligt brev av den 18 juni 1540 blevo biskopsstolens lantboar i hela Skara stift indragna till kronan och lagda under en särskild av konungen förordnad s.k. biskopsfogde, som skulle svara för alla vakanta prebenden och för Höjentorps gård.
Biskopslantborna voro vid denna tid fördelade på 19 rättaredömen samt ett antal spridda hemman, som ej tillhörde något visst rättardöme.
Ett av dessa rättardömen var Fjällåkras, eller –åkers och omfattade elva lantbor inom socknarna Hornborga och Bolum, vara åtta i den förstnämnda och tre i den sistnämnda.
Skara stifts kyrkliga jordebok av 1540 upptager dessa elva lantbor sålunda :
Lasse Bengtsson.
Lasse Swensson.
Andhers Swensson.
Jens Nielsson.
Lasse Jonsson.
Biörn Jonsson.
Benct y Åkatorp.
Jon Knutsson y Kanstorp.
Andhers y Toffwatorp, aer inthet Skatlagdt.
Niels y Biellem y Wallahärat.
Olaff (ibidem).

Kungl. brevets och jordebokens uppgifter överensstämma icke riktigt, i det att ett av de nämnda gårdarna en, nu skriven Tovatorp, ligger i Häggums socken och en, Åkatorp i Broddetorps socken.
”Kanstorp” är förmodligen detsamma som Korstorp ett ännu i Bolum tillfinnandes hemman.
Vilka hemman de övriga lantborna besuttit, torde numera icke kunna med säkerhet avgöras, åtminstonde icke de inom Hornborga uppgivna.
Vad de såsom inom Bolum belägna uppgivna hemmanen beträffar, varav det ena innehades av en Nils och det andra troligen av en Olav, skulle man kunna antaga dem ha varit de båda Bissgårdarna i Bjellum, då de i fråga om avgälden upptagas likvärdiga.

Från S:t Annae prebende indrogs 1551 två landboar i Bolum.
Från S:t Martini prebende indrogs samma år 5 landbor i Hornborga m.fl. socknar.
Ur medd. från Svenska Riksarkivet.

Helvetesmossen.
Om Helvetesmossen berättas även, att man där i forna tider skulle begravet självspillingar och barn, som icke kommit till dop, d.v.s. dödfödda sådana och missfoster, vilka icke fingo nedgrävas på kyrkogården.
Denna uppgift jämte vad förut sagts och det förhållandet att platsen var belägen norr om byn antyder namnets härledning av de osynligas och djävlars förvisningsort – Helvetet.
Kyrkorna i Broddetorp.

Redan i början av 1700-talet befunno sig kyrkorna i Broddetorps pastorat i ett miserabelt skick, men på grund av kriget och de därpå följande dåliga tiderna blev litet reparerat.
1710 meddelas i anledning av en ankommen förfrågan från domkapitlet, angående kyrkornas tillgångar, att penningar saknades och att av silver endast fanns kalkarna och patenen.
Kyrkorna befunno sig emellertid då i ett mycket bristfälligt skick. Bland annat saknades kyrkstolar, och behovet av kyrkornas reparation var stort.
På 1740-talet undergingo dock alla kyrkorna nödvändiga reparationer utom moderkyrkan i Broddetorp.
Dessförinnan synes emellertid mindre reparationer ha företagits och bl.a. kyrkstolar insatts.
Någon beskrivning över kyrkornas beskaffenhet och tillstånd vid reparationerna ifråga finnes dock endast vad angår Sätuna. Rörande densamma finnes nämligen bevarat ett synesinstrument, bifogat ansökan om anslag av stamboks och kollektmedel till kyrkans iordningställande, dat. den 27 aug 1744, vilket i sina tre punkter är av följande lydelse :
1:0. Själva kyrkan besågs och befanns vara byggd av sten samt välvd, men ganska liten och trång, varandes utom koret, varest är tre stolar på vardera sidan, dock ej större än att knappt två personer kunna få rum i vardera, eljest uti själva kyrkan allenast sex stycken stolar för mankönet och tio stycken för kvinnkönet och kan ej mer än fem á sex personer få någorlunda rum i varje, varför en del måste stå på gången, men berättas, som ock vid eftersinnande klart finnes, att hälvten av dem som komma till gudstjänsten måste stå ute på kyrkogården, då oljud av ungdom och andra obetänksamma förövas, förutan det, att när oväder är och folket ej kan stå på kyrkogården de begiva sig in uti husen i Sätuna by.
2:0. Valvet över koret är söndersprucket över och på bägge sidorna av västra gaveln, varandes för många år sedan till förekommande av murens nedfallande insatt trä utantill på muren på norra sidan och en del av västra gaveln. Taket är av spån, dock merendels särdeles över koret förfallet och behöver nödvändigt nu snart lagas.
3:0. Sakristia är på norra sidan vid koret med en källare därunder att lägga vin uti, men golvet över källaren är så uppruttet att ingen får gå därpå, varandes ock brädtaket över sakristian alldeles förruttet.
Klockstapeln står apart på kyrkogården men är förrutten och kan befaras snart nedfalla och klockorna fördärvas.
Kyrkoräkningarna från 1704 till 1743 genomsågos och ehuru en del av dem voro något otydliga kunde man dock ej finna kyrkans medel vara annat än rätteligen disponerade till kyrkans nödiga behov, varandes allenast nu en behållning av 28 daler silvermynt.
/ Lars Wedberg 27/8 1744.
Okänt om kollekt beviljades.

Broddetorps kyrkobygge.
Genom kungl. utslag den 30/3 1820 beviljades Bps pastorat till verkställande av den nya kyrkans byggande, att få insamla medel genom stambok över hela riket och att få upptaga kollekt i alla rikets kyrkor.
Enda villkoret härför var att den nya kyrkan brandförsäkrades. / Konsistorium.

Bolums kyrka.
Till rep. erhölls 1684 utsyning å kronoparken. Till rep. beviljades 1688 fyra st. ekar.

 

Tiondelängd över Broddetorp 1688.

Tijonde Längdh öffwer Broddetörpa Giäld, Pro Anno 1688.

1688 –2.
Lars Swensson i Munkag.
Hans på Backen.
Swen Andersson i Bolgian.
Grefwagårdhen i Håf.
Nills Kappe i Håf.
Jöhran i Korsgardhen.
Swen Meckelsson i Prästeg.
Johan Hofslagare i Bohlum.
Anders Törstensson i Håf.
Hans Ibem.
H:r Bengt i Biellom.
Anders Gunnarsson ibm.
Swen i Beckegardhen Biellom.
Lunnagårdhen i Biellom.
Nills i Korpatörpet.
Söhrgårdhen i Bolumatörp.
Rambstörph.

1688 –3.
Korstörph.
Jägartorpedt.
Slätteryderna.
Nyborgh.
Pehr i Seckesteen.
John i Breestörph.
Bengt i Pihlhullt.
Backegårdhen i Bohlum.
Sammuelsgardhen i Biellom.
Jöns i Breegardhen. Ibm.
Tompten i Biellom.

1688 – 4.
Botorph
Woiteck i Tholtan.
Anders i Knecktegardh.
Bengt Olufsson i Fiählåk.
John Früman Ibedem.
Leut. Swen Frögdenbergh.
Leut. Anders Hoof i Åkatorp.
Pehr Håkansson i Broddet.
Afze o Ambiörn Ibm.
Jöhran i Uddebergh.
John Ericksson i Skatteg Hor.
Anders Larsson ibm
Lars Swensson i Hornborgia.
Lars i Skattegårdhen.

1688 – 5.
Lars Månsson i Koxtörp.
Stomben i Hornborgia.
Arfwed i Lars Mickelsg.
Swen i Lillegårdhen.
Bengt Andersson i Huhleg.
Jacobh i H:r Lagiesgårdh.
Swen i Dheragårdhen.
Corp. Qvensel i Fiählåk.
Anders Wehnbo i Koxtörp.
Nills Rafwellsson i Tohlta.
John Assersson i Bosg.
Anders Jonsson ibem.
Nills i Backegårdhen.
Måns Swensson i Åshleg.
Botwid Nillsson i Wecka.
Stomben i Sätuna.
John på Tompten.
Bengt Hällsingsg i Sätuna.

1690 –4. Broddetörpa Giäld.
Brotorph.
Woiteck i Toltan.
Håkan i Knecktegårdhen.
Bengt Olofsson i Fiählåkra.
John Fryman Ibm.
Leut. Frödenberg i Tohlta.
Leut. Anders Hoof i Åkatorp.
Pehr Håkansson i Broddetörph.
Afze och Ambiörn ibm.
Jöhran i Uddebergh.
Hustru Anna i Hornborga.
Anders Larsson ibm.
Lars Svensson i Hornborga.
Lars i Skattegårdhen.
Anders Hellsingh i Koxtorp.

1690 –5.
Törne på Stommen.
Arfwed i Meckelsgårdh.
Sven i Lillegårdhen.
Bengt Andersson i Hulegårdh.
Jakob Törnesson i Dieragårdh.
Swen o Anders i Dheragårdh.
Corp. Qvennsell i Fiählåk.
Anders Winbo i Koxtorp.
Rafwell i Tolltan.
Swen Bengtsson i Bossgårdh.
Enkie Hustru Ebba ibm.
Nills i Backegårdhen.
Åslagårdhen i Hornborga.
Botwid Nillsson i Weka.
Mattias Swensson på Stom.
John på Tompten.
Bengt Hellsingh i Sätuna.
Isack Andersson ibm.

1690 – 6.
Johan Matsson i Frällseg.
Pehr Nilsson i Storregårdh.
Arfwedh i Paries.
Swen Olofsson i Wecka.
Lars Pehrsson på Bergh.
Båhltörph.
Lilla Paries.
Jöns Håkansson i Bohltorph Säterih.
Tohre på Qwigorna.

 

Kyrkoinventarierna

S S Pr i Bp 1870 24/7 :
Västergötlands Fornminnesförening hade genom bestyrelsen skriftligen framställt den ansökan, att få sig medgivet, att de fornsaker, som finnas i Broddetorps kyrka, även som en likkistformig runsten på Broddetorps gamla kyrkogård, måtte till förvarande bland föreningens arkeologiska samlingar i Skara bliva överlåtna, och förklarade efter överläggning, församlingen sig villig att gå denna fornminnesföreningens önskan till mötes.
// G Kullberg

Antemensalet
S S Pr i Bp 1872 4/2 :
Upplästes en till pastorsämbetet ställd skrivelse av den 12 nästlidne januari från Kungl Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademi, genom dess sekreterare, riksantikvarien, kommendören av k.n.o. välborne herr B E Hildebrand, med anbud å kungl majt:s och kronans vägnar, att mot en lösensumma stor 300 rdr rmt få, för statens historiska museums räkning inköpa det Broddetorps kyrka tillhöriga antemensale jämte en kristusbild, som blivit överlämnat till förvaring bland Skaraborgs Läns Fornminnesförenings samlingar i Skara, även som trenne gamla dopfuntar av sten, av vilka en kvarfinnes å Bolums ödekyrkogård och en i Broddetorps prästgårds trädgård, och vid därom gjord framställning, förklarade kyrkostämmans ledamöter enhälligt sig vara villige, att det gjorda anbudet antaga, medgivande att nämnda fornsaker, för framtiden, må bliva Statens Historiska Museums egendom och dit försändas.
// G Kullberg

Antemensalet
S S Pr i Bp 1872 11/2 :
Med anledning av skrivelse därom från Riksantikvarien beslutades att till protokollet av den 4 dennes skulle göras detta tillägg : och befullmäktigades församlingens pastor G E Kullberg att emottaga och quittera den bestämda lösensumman 300 rdr rmt”.
// g Kullberg

Ljuskronan i Broddetorps kyrka.
Enligt länskungörelse år 1820 försåldes på Dala den 13 och 14 okt samt på Dagsnäs den 20 och 21 okt Överintendenten Pehr Thams efterlämnade lösa egendom, varibland nämnes ”Christals och andra ljuskronor”.
Det är möjligt att ljuskronan i Broddetorps kyrka där då inköptes.

 

Broddetorps kyrkoarkiv den 25/5 1933.

A. Husförhörslängder från 1790 (1832-1845 saknas).
B. In- o utfl.- längder.
C. Födelse- o dopböcker.
D. Konfirmations- o kom.-längder.
E. Lysnings- o vigselböcker.
G. Andra längder (finns ej).
H. Lysningshandlingar, attester o andra prästbevis.
I. Skrivelser från Kungl. Maj:t o Kon. Bef.
K. sockenstämmoprotokoll o handlingar.
K. 43 S.S.P. för Broddetorps socken 1737-1817. I L.
44. Protokoll vid allmän sockenstämma 1775-1846 jämte V.P. 1758-1846 j
jämte V.p. 1758-1844.
45. S.S.P. för Hornborga 1774-1818
46. D:o för Bolum 1777- 1819
47. D:o för hela pastoratet 1846-1863.
Kyrkost.-prot. 1863-1902.
Visit.-prot. 1848-1903.
48.a. Kyrkost.-prot. från 1902
48.b. V.P. från 1912.
49. Skolråds-prot. 1869-1896.
50.a. d:o 1896-1923.
50.b. d:o från 1924.
L.. Räkenskaper
51. Broddetorps ”kyrkiobok”
S.S.P. 1687-1727.
V.P. 1687-1727.
52. B-ps k:as annotationsbok 1768-1832.
59. Hornborga sockens kyrkoräkn. 1736-1773.
60. D:o k:as ink. o. utg 1790-1830
61. Summarisk räkn. för d:o k:a 1790-1830.
62. Räkn. för Sätuna k:a 1704-1776.
63. Sätuna k:s annotationsbok 1768-1830.
64. Huvudräkning till d:o 1776-1830.
65. Bolums sockens special kyrkoräkn. samt sockenstämmoprotokoll 1739-1775.
66. Bolums k:s räkenskapsbok 1776-1830.
67. D:o annotationsbok 1790-1828.

Lösa handlingar.
3c. beskrivning över Hornborga socken med karta 1855.
5a. rågången mot Hofs by med karta av 1914.
5b. gamla handlingar angående d:o 1791, 1801, 1805, 1850.
6a. beskrivning över skiftesförrättning å Hornborga Stommen 1856.
2d. handlingar rörande den från Hornborga kyrka olagligt försålda dopfuntens återvinnande.

[ överordnad ] Start ] Samhället ] Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Präster och andra längder ] Kyrkoherdar i Broddetorp ] [ Kyrkoprotokoll ]
[underordnad] [ Innehåll ]