Botorp

[ överordnad ] Start ] Samhället ] Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Afzegårdarna ] PerHåkansgården ] Prestegården ] Fjällåkra By ] [ Botorp ] Åkatorp ] Kåxtorp ] Skiften ]
[underordnad] Hjalmar Arleman ]

 

Efter digerdöden var Botorp ett Ödetorp och kanske så långt som fram till 1500 talet. Nu 11/36 mtl är nämnt i 1564 års jordebok under namn av Botatorp. Slutet av 1600 talet finns även Lilla Botorp.
Botorp var fordom torp och namnet Botorp antyder i och för sig att gården en gång i tiden legat under eller tillhört någon annan gård och detta bestyrkes också av traditionen, som omtalar att densamma fordom varit torp under hemmanet Bosgården i Hornborga, varefter den sålunda erhållit sitt namn, en förklaring, som väl kan godtagas berättar Hjilmer.

Men traditionen har ännu mer att förtälja i denna sak, utvisar den plats, där detta torp varit beläget och förklarar, att gården flyttats därifrån, till sitt nuvarande läge av släkten von Otter, vars anfader khde Otter i Broddetorp fått den av konung Karl X Gustaf, vars hovpredikant han varit, den förra uppgiften bestyrkt av de vid skogsgränsen öster om gården ännu tillfinnandes ruinerna och den senare av ett i bygden tillfinnandes jordeboksutdrag, som förmäler att sagda gåva stadfästs i fältlägret vid Nimwegen den 17 september 1678, varav vidare framgår att hemmanet var av gammalt förmedlat och i kronoparken Billingen beläget.

Släkten Otter innehade gården i precis 100 år, varefter den övergick till majoren Carl Falkenberg och sedan denne kursat eller från år 1806 av den nuvarande ägaresläkten.

Medan under förstnämnda ägaresläkt en hel del mark tillfördes hemmanet i form av intäkter på kronoparken, varav dock större delen icke följde vid gårdens försäljning, har under den senare släktens tid en del mark gått ifrån, bl.a. det Dönska småbruket, så att detsamma nu i stället för ursprungligen 1/2 endast innehåller 1/3 mantal – men så har också barnkullar om sex respektive nio medlemmar, samt andra med större eller mindre rätt varit med och delat.

Ägare

Lasse 

enligt jordebok 1564. 
Lars Andersson Hwass en efter 1634 här boende häradsskrivare och sedermera borgmästare i Falköping. Han var född 1611. Troligen sätter han bo här och kommer 38 och 5 år framåt, där han bott som en god redelig och fridsam granne. 
Under Anders Håkansson då var Botorp upptaget i reduktionsjordeboken, som hästehemman under Wästgöta Regemente. (Detta noteras 1685 och hästehemman under Överste Georg Zelows Regemente 1679-1708.)

Otterska släkten

-1685 Lars Otter

khde Broddetorp f1625
Den Otterska åtkomsten kan ha varit kring 1678, släkten fick gården av Karl XI i samband med khde.
Änkan Anna Otter betalar -.16 för ängen till Kyrkian 1734
Beata Otter f1710 flyttar 91 till Skara
Häradsskrivare Johan B Otter f1762 gift med Anna Friborg kom hit ca 90 och flyttar 94 till Varnhem.
Erik von Otter häradsskrivare. Från den Otterska perioden har vi kvar en konversation mellan V komministern Per Afzelius, som av brist på Bränsle tillskriver grevinnan Otter på Botorp en poetisk begäran om att få tillgå bränsle. 

Bedes hennes nåd nu vill sig förbarma
Med litet bränna till sin präst,
Så han får sina ärter varma
och steka fläsk, som smaker bäst.
För nu i dessa bistra tider,
Men utan eld förlorad är.
Jag spricke maten mer ej lider,
Då man den härsken till mig bär.
Och halvkokt gröt är svår att smälta, 
Jag får i tysthet säga: Jag får svälta
I brist på ved varenda dag.

Hennes Nåds tropliktigaste tjänare P Afzelius.

Otter sålde 1778 till baron Carl Falkenberg.

Falkenberg

Baron Falkenberg hade 1779 köpt gården av den där förut sedan 1678 sittande Otterska släkten. Denne Carl Göran Falkenberg var född 1753 i Limmared och dog 1805 på Botorp. Han var Baron och fick majors avsked. Han bodde här 1790 till 1805.

Hjilmer berättar: Den nye ägaren hette Carl Göran Falkenberg till Bålby, var baron och officer och levde naturligtvis som sådan ett överdådigt liv. Fick 1791 avsked som major samt gifte sig 1793 med änkan Barbro Helena Lenck, dotter till H.J. Lenck och Maria Eleonora Lind av Hageby, en stolt adelsdam, som enligt traditionen var så fin, att när hon ville ut till ladugården, vilket ibland hände, så skulle hon bäras dit av två livreklädda drängar för att hon ej skulle smutsa ned skorna.

Fru Lena var född 1758 och dog 1832 såsom inhyses i PerHåkansgården. Deras enda barn sonen Harald Gustaf var född 1795 och dog året efter modern samt var utan tjänst och oförmögen att försörja ens sig själv. Falkenberg hade något av åren närmast före 1780 köpt nämnda gårdar från Knista säteri samt av kronobefallningsmannen (häradsskrivaren) Erik von Otter, det till dennes släkt upplåtna hemmanet Botorp i Broddetorp, vilket var bebyggt för ståndspersoner och där han bodde tills han där dog av lungsot. Utom denna gård ägde makarna - bland andra - även ⅜ mtl Backgården i Bolums socken.

Det gick emellertid hastigt utför med majoren. Han och hans fru måtte haft ett mycket dåligt begrepp om hushållning och undan för undan måste de sälja av sina egendomar - men här skall ej närmare ordas därom. År 1801 såldes emellertid den första av Broddetorpsgårdarna, ½ mtl PerHåkansgården. Under hand till den sistnämnde av de tre förutnämnda männen och år 1806 på konkursauktion efter den då avlidne majoren 1 mtl Afzegården till de två förstnämnda med hälvten till var och en av dem.

Änkan Lena

Sedan såldes av änkan - som antagligen hade detta, viss del av Botorp samt Backgården såsom enskild egendom - den ena åttingen efter den andra av den återstående PerHåkansgården halvan ömsom till den ena och ömsom till den andra av de båda sistnämnda nya hemmansägarna eller deras rättsinnehavare, dock att änkan före försäljningen av den sista delen flyttade från Botorp till PerHåkansgården, där hon som nämnt dog som inhyses och i största armod.

Sonen hade väl släktingarna tagit hand om, men modern tycks ingen ha brytt sig om. Ensam och övergiven förde hon ett liv som trotsar all beskrivning - om man får tro kyrkböckerna och traditionen, vilken senare säger, att "lus och skit åt upp" henne (Falkenberg). Den enda som ägnade henne någon omvårdnad och genom tiggeri skaffade henne det nödvändigaste var sonens amma, i sockenstämmoprotokollen kallad Falkenbergs amma, vilken överlevde majorskan och vars nöd församlingens dåvarande kyrkoherde upprepade gånger förde på tal å stämmorna.

Denna majorskans fattigdom skall enligt en i orten gängse sägen ha blivit henne av ödet förutsagd och berättelsen därom återgives här efter en sagesman, som i ett på sin dragkista stående s.k. tobak schatull förvarade ett minne av högst densamma. Jag var på besök hos en sagesman och vi kommo att tala om Broddetorpsgårdarna och dem som där fordom bott: "Det bodde fint folk i Broddetorp förr i tiden, skall jag säga", sade  sagesmannen. "Det var en adlig, som hette Falkenberg och ägde allihop gårdarna där i byn och mera därtill". Och det vet jag var sanning. Sagesmannen avbröt sig, reste sig och gick fram till dragkistan, där han ur chatullet letade fram ett föremål, som han sedan lämnade mig under det han fortsatte: "Se här skall du få se!. Detta gamla sigill, det har tillhört den där Falkenberg. Det fick min far i PerHåkansgården, när han bodde neri Broddetorp". Föremålet som han nu letat reda på, var ett gammalt adligt cigill av mässing eller malm med igenärgade eller igengrodda och nötta graveringar - det syntes att sagesmannen visste vad han talade om. "Denne Falkenberg bodde på Botorp och dog där", upplyste min berättare. "Han var gift och frun hette Lena - lenalänken, kalla di henne. - Hon hade varit en mycket rik och fin fröken, och det hade väl han- herrn - varit också, innan de gifte sig och det gick ut med dem. Lena skall ha varit från Hönsäter på Kinnekulle och växt upp där och det skall ha varit där, som hennes öde blev förutsagt. 

En gång som nyförlovad reste hon från Hönsäter över sjön till Lidköping för att hälsa på några släktingar eller bekanta. De voro flera i sällskapet. Men när de voro ute på sjön fick Lena plötsligt ett infall av övermod, drog av sig en ring, som hon bar på fingret samt kastade denna över båtkanten i sjön under det hon yttrade orden: "Lika visst, som jag aldrig mera får se denna ring, lika visst kan jag aldrig bli fattig!" Men därefter hände, att när de kommit in till staden och sedan skulle äta middag, då förevisade värdinnan en ring, som husjungfrun funnit i buken på den stora gädda, som inköpts och rensats till middagen. När Lena fick se denna ring lär hon ha bleknat och maten ej mera smakat henne - det var den, hon med sitt övermodiga yttrande hade kastat i sjön. Hon hade dock icke av denna händelse tagit någon varning och därför hade det med henne gått som det gjort . hon hade blivit fattigare än den allra fattigaste".


Trotjenare och Kammarjunkare samt Tillförordnad särskild Domare ofver Gudhems, Vilske, Valle och Kåkinds Häraders domsaga, Jag Carl Mörner, Grefve, Gör veterligt, att år 1815 den 17 Maji, då jag allmänt sommarting hölt med menige man och rättsökande Parter af Gudhems Härad uti Staden Falköping, anhöllo hos mig och sittande rätt Maria Larsdotter och dess man Jonas Larsson samt Anna Larsdotter och dess man Arfvid Petersson om laga fasta å halfva Krono Skatte Rusthållet Botorp med därunder liggande Gräsgäldet Lilla Botorp, som i fäderne- och mödernearf tillfallit bemälte hustrur, hälften varje, mot det de gemensamt med deras männer utbetalt af sina föräldrars skulder Ett tusen tre hundra trettio tre Rdr 16 skr Riksgälds sedlar samt deltaga i moderns Britta Andersdotters betingade livstidsunderhåll, allt enligt ett den 23 november 1809 upprättat arfskifte med dervid inträffade jemkningar den 31 januari och den 1 februari 1810 och all den stund berörda hemman och gräsgäld blifvit för berörda arfvingar upbuden å trenne allmänna ting i Häradet den 9 juni och 24 oktober nästlidet samt den 1 februari detta år, utan att något klander emot åtkomsten afhörts, ehuru densamma ytterligare blivit tillkännagifven, ej mindre genom anslag å rättens dörr än utfärdade och i Häradets kyrkor offentligen uppläsen kungörelse;

Fördenskull och med stöd af 1 och 4 Cap. Jorda Balken samt Kongl. Förordningen den 13 juni 1800, pröfvade Härads Rätten rättvist förklara förbemälta oklandrade åtkomst fast och gällande;
I följd varaf halfva Skatte Rusthållet Botorp med Gräsgället Lilla Botorp tillägnas förbemälta Maria och Anna Larsdöttrar, deras männer och arftagare att evärlderligen äga, bruka och behålla, hvartill de i domboken antecknade nämndemän voro vittnen.

Till yttermera visso varder detta fastebref med min egenhändiga underskrift samt mitt och Häradets Insegel bekräftat. – Actum Ut Supra.
På Gudhems Härads Rätts vägnar.
Carl Mörner.
(sigill) (sigill)

Maria Larsdotter och hennes man Jonas Larsson samt Anna Larsdotter och hennes man Arvid Pettersson erhöllo den 17 maj 1815 fastebrev å halva kronoskatterusthållet Botorp med därunder liggande gräsgället Lilla Botorp.
De förstnämnda sålde emellertid sedermera sin del i hemmanet till de sistnämnda, som vid hösttinget 1824 erhöllo första uppbudet därå.
Härvid föreskrevs dock, att köparne före tredje uppbudet skulle behörigen styrka, att hemmanet vore av skatte natur – en sak som dessa ej så lätt kunde, då papper därpå saknades, och först efter av Skaraborgs läns lagmansrätt den 9 dec. 1830 given dom i det dit vädjade målet rörande denna sak, varvid Kungl. Maj:ts och kronans krav på förpliktigande för ägarna att dit avträda hemmanet, ogillades, kunde de därå erhålla fasta.

1806-1808 Lars Nilssons släkt

Baron F. hade 1779 köpt gården av den där förut sedan 1678 sittande Otterska släkten.
Ett par arvslotter i gården frånskiftades under senare delen av 1800-talet densamma och såldes så småningom till oskylla.

Släktföljden.
1. Lars Nilsson.
2. Anna Larsdtr, g.m. Arvid Pettersson.
3. Gustaf Arvidsson.
4. Karl G:son Nydén.

Till släkten 1806 genom Lars Nilsson f1751 bonde i Skråkåsa, Dala, vilken köpte gården på konkursauktionen efter baron Carl G. Falkenberg, vars änka under några år ägde kvar en del i hemmanet, som emellertid snart följde huvuddelens väg. Lars dog 1808 och var gift med Britta Andersdotter från den Nolgården varifrån paret flyttar hit, vilka i sitt äktenskap ägde två döttrar och enligt släkttraditionen avsågo att skifta densamma mellan dessa och deras blivande män. Då gården var behäftad med undantaget för förra ägarna av den gamla manbyggnaden, som var byggd och inredd för ståndspersoner, uppfördes med tanke härpå en ny manbyggnad med två bolekar, vilken kvarstod tills den nuvarande omkring 1880 ersatte densamma, medan den gamla f.d. sätesbyggnaden såldes och uppfördes till krogstuga på Bolums gästgivaregård.

Uträkningar slå emellertid ofta fel och av det tilltänkta skiftet blev inget i deras tid.
Den ena dottern (må vara Maria eller Karin) kom nämligen att med sin man i stället bosätta sig på dennes fädernegård i Dala under det den andra med sin man fick bli ensamma härskare på Botorp ”och födde där söner och döttrar”, som det står i skriften.
Huruvida uppgiften om att Lars Nilssons döttrar eller barn endast varit två till antalet har icke närmare kontrollerats, men såvida icke Annas syster Maria vid tiden för Arvids död gift om sig, förefaller det som om det funnits ytterligare en dotter, ty i arvskiftet efter den sistnämnde säges, att änkan biträddes av sin svåger skiftesgodemannen Olof Svensson i Nolgården, Dala.
Det må nu med detta förhållande vara huru som hälst – saken har för denna släktgårdshistorik ingen betydelse men för släkten kan det vara roligt att veta, att från denna i ursprungssocknen kvarboende släkten härstammade den såsom en av de sista vid bondbröllop och dylikt mycket anlitade och omtalade bygdespelman ”Lars i Dala”, som var barnbarn till Lars Nilsson.


Arvid Pettersson

f1785 i Frimansgården

Yngsta Anna Larsdotter 1772 ärver gården och i sitt gifte med Arvid Pettersson f1785 från Frimansgården förs gården vidare i släkten.

År 1808 den 21 juli inställde sig extra lantmätaren P. Friberger efter förordnande på Botorp för företagande av laga delning av trädgården till nämnda rusthåll.
Härvid närvoro utom häradsdomaren Erik Andersson i Fjällåkra och nämndemannen Nils Ambjörnsson i Brunnhem välborna fru Helena Falkenberg, ägarinna till hälvten av ifrågavarande plats, medan ägaren av den andra hälvten Lars Nilsson i Nolgården, Skråkåsa, Dala, lyste med sin frånvaro.
Det till denna förrättning utfärdade förordnandet upplästes och därefter framlämnade fru Falkenberg ett köpe- och byteskontrakt enligt vilket Lars Nilsson blivit ägare till hela Botorp och varuti fru Falkenberg förbehöll sig i sin livstid halva trädgården, vilken hon genom denna delning sökte få från Lars Nilssons andel lagligen skild.
Enligt förrättningsprotokollets fortsättning utgjorde trädgårdens areal ett tunnland, nio kappland och 135 kvadrat alnar och var beväxt med aplar, ”kersbärsträn” och buskar samt delades till arealen med förbehåll om att äppleskörden skulle gemensamt bärgas och delas.

1809- Arvid Pettersson

f1785 är brukare från 1809 och hans hustru Anna föder upp en barnkull som låter höra om sig i trakten. Han omkom vid drunkning i Hornborgasjön. Arvid på Botorp hade varit i ”Hurt” (Sätuna) och supet och omkom när han skulle gå över
Hornborga bro, som då var så låg så vattnet vid starkare flöden ”gick ” över. //Fru Nyb.

Enligt vad i arvskiftet efter Arvid Pettersson upplyses hade Anna Larsdotter erhållit 1/4 mtl Botorp i arv efter föräldrarna på villkor att utgiva till sina syskon 500 rdr rgs.
Till förmyndare för den vid faderns död omyndige Gustaf Arvidsson förordnades Jonas Jansson i Frimansgården
Anledningen till att hemmanet fördelades lika mellan barnen, då sönerna enligt gällande lag ägde rätt till dubbelt mot systrarna, var den att modern förklarade sig skola avstå från sin giftorätt i lösegendomen om så bleve fallet, dock förbehöll hon sig hälften av hemmanet såsom av henne ärvd.
Vid arvskiftet efter Arvid Pettersson den 24 mars 1843 erhöllo barnen 1/24 mtl Botorp vardera jämte tolftedelen av därtill hörande gräsgäldslägenheten Kvigorna.
Nu uppstod en söndringens tid för Botorp, varunder hemmansdelarna ofta bytte ägare syskonen emellan och en del t.o.m. hamnade i andra händer, i det att dåvarande
grosshandlare F L Broddelius, en bygdebo i förskingringen, som sedan donerade en stor del av sin förmögenhet till pastoratet, inköpte 1/24 för att skaffa en nödställd familj utkomstmöjligheter. Den som till slut efter moderns död samlade det mästa av fädernegården under sin hand var yngsta sonen Gustaf, medan de av ett par av de övriga syskonen bibehållna delarna sedermera gått ur släkten.

Gustaf Arvidsson brukade först Hovslagaregården i Hornborga, därefter Tingshögen vid Falköping, blev sedan mjölnare på olika ställen och övertog slutligen av sina syskon större delen av brodern Petter 1/24 mtl den 16 mars 1874, av brodern Anders sterbhus (genom Anders Engström i Afzesgården) 1/12 den 27 mars 1876, samt av systern Maja Stina och hennes man 1/12 den 28 aug. 1867 och blev tillsammans med sin egen arvslott ägare till 9/24 mantal av stamhemmanet samt underlydande ägolotter, varav de s.k. Kvigorna fordom lytt under hemman i Hornborga. Laga skifte eller klyvning av hemmanet mellan de dåvarande deltagarna i hemmanet hölls 1874.

Barnen

  • Döves Lars Arvidsson f1812. Hemmansbrukare i Bosg., Hornborga, torpare å Eckornavallen, ibm, och vid skifte efter
    föräldrarna ägare till sin arvelott i föräldragården, där han uppförde åbyggnader och bosatte sig samt gjorde sig bemärkt för klokskap i fråga om botandet av sjukdomar på folk och fä. Dön var 1842 hem br i Bosgården. Han var med och köpte liar när det var auktion i Kärragården 1841. Först hem brukare i Bosgården Hornborga, sedan å sin arvslott 1/24 mtl Döves
  • Petter Arvidsson f1816 brukade 1/16 Botorp, Storegården, Örekullen. Gift med Kristina från ArvidMikaelsgården Hornborga och flyttar sedan till sonen i Örekullen Brunnhem
  • Anders tar en av 1/5 PerHåkansgården samt delar av Afzegården i sitt gifte med Maja Stina.
  • Gustaf Arvidsson f1822 äg 11/36 och död 1914. brukare även av Hovslagaregården för gården vidare i släkten. Under denna period kan ett par arvslotter i gården frånskiftades under senare delen av 1800-talet densamma och såldes så småningom till oskylla. En son Nydén blir soldat och en yngre bror som gick på rättarskola i Såtenäs valde även detta namn för att skilja sig från en annan namne på skolan. Han var gift med Unge Hofens dotter Cajsa just Hof.
  • Systern Bolla Arvidsdotter är gift med Carl i Böka son Per Johan f1835 och han står som brukare av 1/8 Botorp. Deras hemmadotter Inga Matilda gifter sig med August Persson, som kommer från Segerstad och skrivs som brukare av gården blott för ett år från 1904. Efter honom skrivs Carl Oskar Valander från Segerstad, som kom 1906 till 1/12 av gården och stannar över 1913. Samtidigt finns Herman Holmqvist här som arrendator runt sekelskiftet men vi återfinner honom senare på Afzegården. Skälet är att hans mor var född i trakten och tog med fadern och förre stationsförman från Lidköping hit. Men var de bodde är ännu oklart. Detta stycke kan gälla L Botorp vi får se.
  • Maria Stina f1831 gift med Rike Gulle. födde upp sin familj på Gulltorpet och sedan JonPersgården Böljan.

Gustaf Arvidsson

gifte sig med Cajsa Hof. De får tio telningar

  1. varav Alfred åker till Am
  2. Amanda kokerska och stannar hos broder
  3. Emma blir hemmadotter och gifter sig med Gustaf Kristiansson Hr Lages gård
    • Gilbert gifter sig till Hakåsen
  4. Per Herman blir charkuterist i Ljungby
  5. Natalia gift med chaufför i Lidköping.
  6. Anders Gustaf åker till Am
  7. Hilda kokerska och stannar här
  8. Carl Viktor Nydén f1875 tar över bruket av gården gift med Hildur Grönlund från Skara
    • Elfie 1904 blir gården trogen sitt liv
    • Amanda gifter sig till Stenstorp gift med Nils Arvid Henriksson från Kåxtorp
    • Arvid Nydén f1910 brukar Stommen Ugglum gift med Anna Torbjörn son han träffa när hon var biträde hos Dahlén
    • Göte Hägg växte upp här,

Sonen Karl Viktor G:son Nydén. 1'15

tar över efter utköp av syskonen 1925 och gifter sig med Hildur f1875 dotter till den kände plåtslagaren Grönlund i Skara. Botorp sambrukas nu mellan bröderna Arvid Gustafsson. Karl och Hildur hade barnen Elfie, som förblir Botorp trogen hela sitt liv. Hon köper flygeln nedan 1962 i samband med att hemmet köps upp. Amanda Sofia gifter sig till Stenstorp. Även brodern Arvid Gustav lämnar Botorp och slår sig ner i Ugglum.

  • Gustaf Nydén gifter sig med Torbjörn 
  • Elfie stannar som hemmadotter kvar på gården 
  • Amanda Sofia blir jordbrukarhustru i Stenstorp. 

I denna familj växer Göte Hägg upp, bygdens stora traditionsbärare vad gäller det gamla lantarbetet. Ingen slår Göte när det gäller slåtter, veahäs och andra gamla hantverk.

Arrendatorena bor på 1'5

  • Arrendator av Nydén är Ivar Carlsson f1896 mellan 1946 och 1956, sen till Hulegården och sen till Assar Lejons Toltan som sist.
  • Arrendator Börje Klasson f1924 kom från Åsarp 56 och flyttar 57 till Dimbo.
  • John Allan Sten kom 1957 och stannar till 61.

Evald Larsson godsägaren på Bosgården köper Botorp mest för skogens skull, och styckar ifrån de två manbyggnaderna.

Arne Lundgren redaktör f1925 1986-89

Birgitta och Bengt Jansson köper den avstyckade mangården på 70-talet, gårdspapper lär finnas på Museet. Jane och Görgen köper 1998.

Flygeln 1/12 mtl

Einar Larsson säljer 1920 1/60 mtl Botorp till Apotekaren Hjalmar Julin Arvika för 6500 kr bestående av manbyggnad, vedbod, tjölna, källare och svinhus. Pappa apotekaren överlåter sedan till sin dotter Anna 1/60 Botorp, Tåglyckan och Kvigorna. Vi återfinner henne senare som maka till Arleman. Arvid Natanael Gustafsson och Amanda Karolina säljer till Makarna Arleman. 

Arleman vår musiker, konstnär och hembygds förkämpe utan vilken Broddetorp ännu idag skulle vara utan en hembygdsförening. Anna och Hjalmar köper 1/60 mtl Botorp och 1/12 av skattetorpet Kvigorna för 7000 kr. 1927 återgår köpet till Arvid Natanael Gustafsson och Amanda Karolina i samband med Arlemans avflyttning. (1/60 mtl Botorp, samt 1/12 mtl Botorp och Kvigorna).

Gustaf Arvidsson broder till Karl hade en ko i en liten välbevarad lada på gården. Elfie och Göte köper Flygeln och när Elfie dör flyttar Göte till pensionärsbostäderna.

Ägare av 3 gånger 1/72 ägs under perioden 13-32 är barnen till Herman Holmqvist, medan änkan Augusta Karolina Holmqvist f1850 bor här men jag vet inte var. 

Lilla Botorp

 


1900

Gustaf Arvidsson 1822, Johan Karlsson f1835, Herman Holmqvist 1879, Sven Johan Engqvist f1853
Ekholmen Kajsa Andersdotter inhys 1821, Lars Fredrik Brodén 1859, Gulltorpet Lars Tornblad 1830,
Sventorp Sven Andersson inhys 1823, Planteringshagen Anders Larsson f1825

1910

Gustaf Arvidsson f1822, Carl Viktor Nydén f1875, Per Johan Carlsson f1835, CArl Oskar Persson f1881, Carlsson Johan f1873.
Gulltorpet Lars Tornblad f1830, Ekholmen Lars Fredrik Broden. Svenstorp Frans Linus Engberg Samuelsson f1862, Inga Stina Johansdotter f1843,
lanteringshagen Anna Cajsa Lindberg,

1920

Andersdotter Cajsa f1833
Karl Viktor Nydén arr
Augusta Karolina f1850, Arleman Johan Aug Carlsson
Gulltorpet: Gustaf Alfred Nordberg  Maja Stina Tornblad,

1/36 Botorp

1/24 Botorp 7'1 Döves

ägs och brukas av Ressla Carla bror. Döves  eller L Botorp finns här hela perioden 13-32.

1/12 Botorp

ägs per 13-32 av Einar Larsson 

Per Johan Carlsson f1835 finns på plats 1910 gifte sig med änkan och dottern på gården. Deras dotter Matilda gifter sig med Per August Persson f1851. Deras son 

Carl Oskar Persson 

f1881 tar över och finns på plats redan 13 som arrendator, men kom nog tidigare. 

Hjalmar Arleman 

f1880 kom från Brunnhem 1918 och vidare till Stockholm 1926. 
4'1 Alfred Sterner kom och följdes av Sven Hanspers 59 följd av Kurt Sundberg f1905 likaledes konstnär 52-53, 

Flygeln 5'10

Per Torsten Orrling 

f1878 kom 1929 han var redaktör men dessförinnan patron. Sonen sargar bygden genom att förstöra skogen på Uddeberg för att sedan försvinna. Änkan bor kvar till sin död 1965.
Ingenjör Sten Ulvö kommer med sin familj 67-69 och flyttar sedan till Lundby Göteborg 77

Botorp 10'1 Bertil Sundborg f1904 61 - 85 Hilda Johansson f1955 kom 88

Botorp 9:1 och 9:2 

Som synes uppdelad på två hemman. Medeltida anor med  frälsehemman och boställe under Västgöta Regemente. Vackert belägen vid Ruskelabäcken. Byggnaderna återgår på en 1600 - tals anläggning. Vackert är ett sandstens byggt magasin, som finns med på Gyllenstings karta från 1640. Manbyggnaden av timmer från 1880 - talet. Flygeln representerar det andra hemmanet ligger som flygel åt söder. Ladan som var ganska stor revs efter förfall på 1970 talet. Stora skogsskiften tillhör hemmanet, som på 1960-talet blev dess öde. 

Loftaflogen

Något hundra meter öster om stamhemmanet Botorp finnes en mindre vattensamling, som går under benämningen Loftaflogen och vid denna fanns förr ett enträd av ett par decimeters stamtjocklek, vari någon s.k. klok uppe i torpstället Loftet satt in tandvärk och andra sjukdomar. Denna gamla en, som ingen vågat fälla emedan någon trollkunnig överfört tandvärk på densamma.
När detta träd för mellan 30 och 40 år sedan blåste omkull var det ingen som nändes eller vågade borttaga detsamma av fruktan för att råka ut för de däri insatta åkommorna. Trädet fick därför ligga där och ruttna och än idag kan man där se några rester därav i den numera gräsbeväxta sumphålan. //ond. Det må ha varit Lars Arvidsson f1810, som fört denna tradition vidare då han var trollkunnig.

1873

Lars Arvidsson 1/24
Anders Arvidsson 1/12
Johan Carlsson 1/8
Gustaf Arvidsson 1/4


Avstyckning

Gulltorpet; L Botorp; Döves; Ekholmen; Sventorp Billingen;

Sventorp Billingen vet inte var det låg, men Linus Engberg bor här från 1903 och han gifter sig med Sofia hemmadottern på stället Sven Andersson Tysk från Våmb. Han dör här 1933.

[ överordnad ] Start ] Samhället ] Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Afzegårdarna ] PerHåkansgården ] Prestegården ] Fjällåkra By ] [ Botorp ] Åkatorp ] Kåxtorp ] Skiften ]
[underordnad] Hjalmar Arleman ] [ Innehåll ]