Heljesgården

[ överordnad ] Start ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan i Bolum ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Backgården ] Brestorp ] Bältaregården ] Böljan o Backen ] Gästgiveriet i Bolum ] [ Heljesgården ] Holmagården ] Korsgården ] Kärragårdarna ] LarsNilsgårdarna ] Munk_LarsNilsgården ] Munkgårn ] Pilhult ] Ramstorp ] Samuelsgårdarna ] Skattegården ] Stommen ] Säckasten ] Tomten i Bolum ] Uddagården ] Västorp ]
[underordnad] Biljer i Bolum o andra texter ]

 

Gärden: Limåmajaert, Slötajaert efter en ägare i LarsNilsgården kallad Slöten. Môsen, Träggårsjaert, Långebacken, Aspebacken.
Heljesgården ½ mtl.
1 175X - 1797 : Fmfmf Lars Nilsson, g.m. Kerstin Larsdotter.
2 1797 - 1825 : Fmfm Katarina Larsdotter g.m.Anders Pettersson.
3 1825 - 1862 : F mf. Petter Andersson
4 1863 - 1894 : Fm Maria Kajsa Pettersdotter. g.m. Anders Jonsson.
5 1894 - 1923 : F. Johan Vilhelm Andersson
6 1923 -nu : Prob. Emil Sefyrinus Vilson

Heljesgården krono

Nu två hemmansdelar nämndes 1685 under namn av Hellagården samt var sedan 1683 infanterihemman under Skaraborgs Regemente. Soldattorp 340 Mariero låg här. Gården är troligen uppkallad efter någon Helge. Hälljagården skrevs den 1700 när Björn Svensson, Sven snickares son ger 10 skilling till kyrkan.

Släktföljden

½ Nils Svensson

född på 1690 talet står som bonde på Heljesgården och SvenNilsgården. Fadern Sven Nilsson gav namnet till Hofs största gård. Han var först gift med Annika och sedan med Catarina.

Barnen i första äktenskapet vet vi bara att berätta om Sven som gifter sig med AndersGunnarsgården Maria men mer vet vi inte. Han gifter om sig 1738 med Katarina och hon ger honom Maria och Anders. Maria gifter sig med Bengt som kommer att bruka gården och bli fader till Jonas Bengtsson denna gårdens storbonde genom tiderna.


Georg Nilsson

Nils Göransson Georgsson

f1681 åbo Heljesgården var gift med Karin Månsdotter

  1. Göran Nilsson f1713 återfinnes som inhyses under Lunnagården Bjellum
  2. Anders dör späd
  3. Kerstin f1718 och dör på Kappagården. Vi utreder mer Kan ha varit g med Bengt Olofsson från Häggum.
    1. Annika född i Häggum men dör på Hulegården då gift med Anders Eriksson från V Kleva
    2. Per f på Munkgården och rusthållare på Kappagården per 90-04. Ett av barnen Maria kan vi spåra som hustru på Toragården.
  4. Karin blir blott 20 år här på gården.
  5. Maria f1728 verkar stanna på Heljesgården i sin dar till 1801
  6. Lars Nilsson f1728 som dör 1802

Sonen 1761 - 1802 Lars Nilsson sonen Åbo f1730 gift Kerstin Larsdotter från Korpatorp. Han är tydligen en framgångsrik bonde ty han kan förvärva ett fastebrev på granngården LarsNilsgården 1782. Om han i sin tur ger namnet till den gården får vi se.
Han var gift med Kerstin och deras livsfrukt kan vi till del följa

  1. Anders f1754 vet jag inget om
  2. Katarina hittar vi lyckligt gift i Säckasten och henne kan vi följa in i nutiden. Katarina f1755 gifter sig med Anders Persson d:ä i Säckasten och där finns mer att berätta.
  3. Jonas Larsson f1757 prövar först sin lycka på Ranken i Eggby, men återvänder till fädernegården som han brukar. Han brukar senare fädernegården men flyttar sedan till LarsNilsgården där vi nog har mer att berätta.
  4. Maria f1761 gifter sig med Per Andersson på Stommen på andra sidan landsvägen. Han brukar gården som utbruk till Stommen. Hon blir mormor till Magnaten Jonas på Stommen, där Hjilmer har mycket att berätta.
Genom överenskommelse mellan Lars Nilssons barn ärvde dessa vardera tredjedelen av faderns fasta egendom 1/2 mtl Heljesgården. Härav förvärvade sedan Anders Pettersson i Säckasten av sin svåger dennes arvslott, som under hans tid bildade en brukningsdel som dock sedermera smultit samman till den i släktens ägo nuvarande "sjättedelen". Lars Nilsson kan uppvisa fastebrev å LarsNilsgården 1782 berättar Hjilmer. Här är vi lite osäkra på sammanhanget men Hjilmer kan ju inte alltid ha rätt.
Stina Persdotter tröstar honom på hans sista år.

Jonas Larsson f1757. Från Lars Nilsson övergick gården till dennes son Jonas Larsson enligt vittnesmål 1844-03-27. Jonas i Heljesgården stadfäste den 25 april 1785 skriftligen den överenskommelse som han förut ingått med sina systrar om att efter faderns död äga lika arvsrätt i dennes efterlämnade såväl lösa som fasta egendom. Vittnen härtill är Jonas Eriksson och Lars Fogel. Jonas sålde sin del. Genom köpebrev av den 26 april 1798 sålde Jonas Larsson och dennes hustru Greta Carlsdotter till svågern Anders Persson i Säckasten sin i arv erhållna 1/6 mtl av 1/2 mtl "Häljagården" för en summa av 83 rdr 16 skr specie riksgäldsmynt. Vittnen är Lars Jonsson klockare, och Petter Persson i Samuelsgården. har NT.

Denna del av Heljesgården brukas under mågen Per Andersson från Stommen, vilket prästen även intygar. På gården finns vid denna tid gossen Anders Svensson från Sätuna 1784, Drängen Lars Andersson flyttar till  Stenstorp 1802, och Pigan Maria får sin attest till Skövde 1807. 

1822 -38 Lars Svensson ½ mtl

Lars var gift med Maja. f1773 är son till Sven Jönsson på Garpegården varifrån han kom 1822. Man håller husförhör i hemmet 1823. Maria eller Maja står sedan 1841 såsom enka i ½ Heljesgården. Deras dotter Anna gifter sig med storbonden Olofsson i Bolumtorp och därmed har vi kopplingen klar till vad skifteshandlingarna vill berätta om Olofsson. Maria är vidare syster till Annika, som gifter sig med Johannes Andersson rusthållaren i Hof, som är det andra namnet i skifteshandlingarna som figurerar.

Han har i sin stab brorsonen Sven, som senare tar över Västorp. Lars gifte sig med Maria Persdotter från Skattegården. Dottern Anna gifter sig med Jonas Olofsson från Sörgården och Olof Esbjörnsgården kommer senare att skrivas som ägare av ½ Heljesgården. Deras 11 barn kommer senare att prägla hela laga skiftet. Han flyttar till Bengtsgården 38 och Maria tar över ägandet efter makens död. Hon dör 1856 skriven på Heljesgården.

  • 1838-43 Anders Döven Andersson f1810 kom som ½br under Lars Svensson
  • Lars Larsson Björk f1794 skrivs som ½brukare efter Döven och vi återfinner honom på Nolhagen i Bjellum. Rätt! han är Björka Nuttis pappa.

Efter Marias död 1856 så skrivs Jonas Olofsson såsom ägare till gården.

1860-80 sonen Olaus Jonsson

f1833 ½ br Olaus Jonsson står som brukare -62 då han flyttar till Rådene  för att hämta sin fru från Qwarnegården i Rådene Han återkommer 1836 och stannar tydligen till 1880 då ha åker till Amerika.

Anders Knarten Johansson f1830 kom 62 men flyttar kanske redan 63 då Olaus kommer tillbaka med sin fru. Se Stomnadreven. 

Barnen avyttrar i samband med skiftet till de som efter skiftet övertar de två norra delarna av Heljesgården, varvid jag hänvisar dit till Heljens, Biljera respektive Vilson.


Nils och Karin är föräldrar till Maria som vi återfinner och född 1724, men längre tillbaka på denna gårdsdel har jag intet att berätta. Jag vill väl tillgå att tilldelningen av marken efter skiftet här uppe vid Hästavallarna inte var den bästa och mest lyckade. Båda gårdsdelarna skiftar ju ägare ganska frekvent under den långa skiftestiden.

1754-60 Dottern Maria Nilsdotter och Bengt Svensson.

finns inga uppgifter på men han finns här 1750 och 1760 talen. Deras enda överlevande barn är Jonas Bengtsson. Maria var född på gården och dör här 1797.

Jonas Bengtsson ½mtl.

f1760 är född på gården och tycks bruka den. Han förvärvar också under sin tid Samuelsgården och Uddagården. Jonas är gift med Brita, ingen mindre än Anders Fogelbergs dotter från Torstensgården. Han har bibel.

Av barnen vet vi följande

  1. Äldsta dottern Maria f1790 flyttar redan 1813 till Bosgården Hornborga och gifter sig med rusthållaren där. Dessvärre dör han tidigt i lungsot.
    1. Lars Jonsson född Ledsgården Segerstad och rusthållare på Bosgården. Sonen Jonas återfinner vi via Helsingegården i Underlunden Gudhem
    2. Jacob Gustafsson född i Varnhem fortsätter brukandet av Bosgården. I barnaskaran återfinner vi Gustaf brukare av Deragården, KakeBrita på den Hr Lages gård som nu ej finns. Charlotta gift med Lars i Hulegården Segerstad och Johannes Truls i Deragården vars avkomma vi kan följa in i nutuden.
    3. dje giftet med Sven Deeren Nilsson där inga barn. Han får vid delningen av arvet LarsNilsgården ¼.
  2. Överlevande tvillingdottern Cajsa väljer änkemannen och rusthållaren på Hansagården Hof Johannes Andersson. Johannes Anderssons dotter Brita Stina säljer sin 1/8 mantal till Anders Griven Larsson 1887 och samma år köper Grivens måg Vilhelm Andersson från Brestorp den andra delen och brukar så denna gård. Vi väljer att berätta mer under Hof
  3. Sonen Johannes f1796 får sedan kläknamnet Monken brukar faderns gård, gifter sig till ¼ Munkgården. ½brukare Jonas Monken Johansson sambrukare av Munkgården och Samuelsgården. Han hade redan i Johans livstid erhållit Samuelsgården ¼
  4. Dottern Annika fäster sig vid Cajsas mans bror svågern från Hof rusthållaren Lars Andersson på Grefvagården. Mer här under Grefvagården. Hon gifter sedan om sig med Anders Pettersson från Säckasten och brukare av Båltorp, som hon som änka övertar.

Perioden 1817-31 finns en stor stab av tjänstefolk.

Pigan Greta stannar bara 2 år för att återvända till Häggum. Under Jonas tid nämns svärsonen Johannes och sonen Monken som brukare.
Vid sin bortgång 1836 har Jonas under sina vingar ½ kronoskatte Heljesgården, ¼ LarsNilsgården, ¼ mtl Samuelsgården kronorusthåll, summa helt mantal. Bröderna och mågarna Johannes och Lars tar Heljesgården och Deeren tar ¼ SvenNilsgården. Enkan får lösegendomen, som hon sedan får att leva på mot att hon avstår från övrig fast egendomsrätt.

1836 Laga delning ½ år efter bouppteckningen där barnen deltager. Jonas och Brita Andersdotter ägde kronoskattegården Heljesgården ½ mtl, LarsNilsgården ¼, Samuelsgården ¼. Johannes hade redan tidigare erhållit Samuelsgården ¼. Mågarna får var sin fjärdedel av LarsNilsgården och Heljesgården. Hustrun får i sin livstid behålla lösöret mot att hon avstår från gårdsdelar.

  • 1839-43 brukare Jonas Månsson f1810 finns här 1839-43,
    hans svärföräldrar kommer 1843- och följer med till Munkgården.

Johannes Andersson

f1787 Rusthållare Hansagården skrivs som ägare till ½ Heljesgården efter Jonas död.
På 1850 talets slut ägde ½ Heljesgården tillika svärfar Johannes Andersson Hansagården och Anders Johansson svärsonen brukade f1818. Under dem tjänade Maria Stina Andersson f1828, Maja Lena d:o f1835, Johannes Andersson 1823, Maja Lisa Johansdotter f1828, Johan Gustaf Johansson f1840 Brita Stina Larsdotter f1841, Jonas Svensson f1842 Johannes Larsson f1859.

1849-65 Svärsonen Heljen Anders Johansson finns som ½br på gården Griven och Heljen delar på ½ gården perioden 1861-70. men de arrenderar nog ut det till Hedberg

1862-1865 Anders Heljen Johansson

f1818 som ¼ brukare. Han kallas allmänt Heljen. Han brukar under åren 1862 tom 1865 och är gift med Johannes Anderssons dotter Brita Stina. De får från 1863 under Johannes livstid bruka och sköta denna del av gården efter behag, men han och hustrun Brita Stina står som ägare av Heljesgården 1879. Vi vet att han byter till sig den östra av Kappagårdarna, som vi återfann borta vid Brobacken i Hof, där vi berättar mer.

Anders Larsson Griven

Under 1860 talet har vi som ¼ ägare Anders Larsson i Kappagården och Grefvagården. Han köper tydligen av Johannes Andersson Hansagården som står som ½ ägare och detta under 1860 talet. Under denna tid där gårdsflyttningen troligen ägde rum informerar hfl att 1/8 egare är Anders Jonsson i Brestorp, 1/6 egare Johanna Jonsdotter i Norra Amerika, 1/3 egare Anders Larsson i Grefvagården 1/4 egare Anders Johansson i Kappagården. Detta ägarförhållande kan förklara att gården sköts av hälftenbrukare. 1888 får Anders Griven Larsson i Grefvagården faste å 3/8 av gården, varav han köpt en 1/8 av Heljen samma år. När han går bort 1895 har han ¼ mtl plus värt 2800 och 1/8 värt 1400 att fördela i arv till sitt enda överlevande barn Lina.

1865-1877 Johannes Hedberg

½brukare f1822 tar över 65 han stannar till 1877. Han anställer Kristina Brink f1848, Johanna Larsdotter 18.7, Gustaf Persson, Gustaf Johansson, Stina Skatt f1842. 

Mågen Anders Pettersson Persson d:ä 1797 - 1825 

f1757. Han överlämnar sedan till sin ende vuxne son. (På gården finns vid denna tid gossen Anders Svensson från Sätuna f1784, drängen Lars Andersson som flyttar till Stenstorp 1802, och Pigan Maria som får sin attest till Skövde 1807).


Petter Andersson 1825 - 1862 ¼.

f1786 Är ende sonen gift med Inga Jonsdotter f1789 i Nolgården Ulvstorp. Petter får stöd för sitt innehav av Jonas Bengtsson, som går i borgen för munderingen av No 27. Paret säljer till Petter Svensson ¼ mot del i Sörgården för 333 Rd 1811. Yngsta dottern får tydligen lotten Heljesgården, (tydligen den del som blir Vilsons). Hon hette

Petter Svensson

får andra upbudet 1811, som han köpt av Petter Andersson och Inga för 333 jämte del i Sörgården Bolumtorp. Denna Petter har jag inte i DIS8. Vi får se vad det blir av detta. 

Maria Kajsa Pettersdotter 1863 - 1894. 

Är f1826 i Säckasten och gifter sig med Anders Jonsson med rötter i Brestorp och Afzegården. Deras andre son Ville tar nu över Heljesgården. Under denna period sker utflyttningen till nuvarande läge. Under denna tid informerar hfl att 1/3 egare är Anders Jonsson i Brestorp, 1/6 egare Johanna Jonsdotter i Norra Amerika, 1/3 egare Anders Larsson i Grefvagården ¼ egare Anders Johansson i Kappagården. Detta ägarförhållande kan förklara att gården sköts av hälftenbrukare.

Under 1860 talet har vi som ¼ ägare Anders Larsson i Kappagården och Grefvagården Han köper tydligen av Johannes Andersson Hansagården som står som ½ ägare och detta under 1860 talet. 

Under dem står Anders Johansson f1818 som ¼ brukare han kallas allmänt Heljen han brukar under åren 62 tom 65.


Skiftet 

  • ½brukare Döven Andersson f1810 kom från Bältaregården 38 och flyttar 43 till Bosgården.
  • Jonas Månsson f1810 39 från Munkgården till Heljesgården till Munkgården 43

Under denna tid informerar hfl att 1/3 egare är Anders Jonsson i Brestorp, 1/6 egare Johanna Jonsdotter i Norra Amerika, 1/3 egare Anders Larsson i Grefvagården, 1/4 egare Anders Johansson i Kappagården står som ägare.

Det är svårt att säga hur ägareförhållandena klarar Skiftet då både Vilson och Biljera kan ha samma ursprungliga ägare.

Vi börjar med ½ Heljesgården Vilson som kom att ligga längst söderut bland de tre gårdarna. Norr därom ligger 1/6 Biljera och 1/3 Museigården Heljesgården.

#Bolum Heljesgården.
ägdes 1880 till 3/8 av Anders Larsson i Grefvagården och till 1/8 av Anders Jonsson i Säckesten, samt till 1/2 mtl av Lars Johan Pettersson Heljen. 


Fb Johannes Andersson Hof

äges av Johannes Andersson i Hof, som från gamla tomten utflyttar och bygger på ägotrakten No 667 allt inom 3ne år från den 1ste September efter det laga skiftet vunnit laga kraft. Hemmanet åtnjuter dessutom samma rättigheter som litt A.
Stenumsängen 2033 2034.


Heljesgården ½ mtl Vilsons 16'3

Det finns lite oklarheter, som Hjilmer tydligen är medveten om. Det har funnits ett arrende - förhållande, som kan komplicerar det hela. Hjilmer har angett två alternativ till ägarföljd

Heljesgården 1750 alt I

Bengt Svensson.

Jonas Bengtsson.

Annika Jonsotter  g.m. Lars Andersson.

Andes Larsson.

Karolina Andersdotter g.m. Ville Andersson.

Emil Vilson.

Heljesgården Alt II

Nils

Lars Nilsson

Katarina Larsdotter g.m. Anders Pettersson.

Petter Andersson.

M:a C:a Pettersdotter g.m. Anders Jonsson.

Ville Andersson.

Emil Vilson.

Johannes Andersson och Cajsa Jonsdotter

I samband med Jonas Bengtssons bortgång 1836 delas gården och Heljesgården ½ mtl går till mågarna Johannes, Lars och Sven att delas i mitten efter lottskiftning. Johannes Andersson och Cajsa köper redan 1837 ¼ för 444 Rd Banco av sin svåger Sven Deeren Nilsson och hans hustru Maria. Därmed skulle Johannes Andersson rusthållaren Hans i Hof stå som ägare av ½ Heljesgården, som troligen flyttar gården omkring 1860.

På 1850 talets slut ägde ½ Heljesgården tillika svärfar Johannes Andersson Hansagården och Anders [Helgen] Johansson f1818 svärsonen brukade. Under dem tjänte Maria Stina Andersson f1828, Maja Lena d:o f1835, Johannes Andersson 1823, Maja Lisa Johansdotter f1828, Johan Gustaf Johansson f1840 Brita Stina Larsdotter f1841, Jonas Svensson f1842 Johannes Larsson f1859.

½ Gården ägdes 1864 av Johannes i Hof som överlämnar det till sina döttrar (samtidigt med ½ Kappagården) 1887 säljer Brita och Heljen sin 1/8 del i gården till Anders Larsson för 2000 kr.

  • 1877-79 Johan Vilhelm Andersson Ville är f1854 och son på Brestorp och gift med Lina f1854. De arrenderar av far 1877 – 79 och står senare som ägare 1894 - 1923
  • -80 Gustaf Vilhelm Ville Larsson ½ brukare i LarsNilsgården stöttar till här för att överlämna till – 80.
  • 1880-82 August Bäckström ½brukare från 1880 fram till 82 vi återfinner honom som hästhandlare i JonPersgården Böljan. 
  • 1882-87 Hebbärs August f1851 brukar från 1882 till 1887 för att sedan hamna under Stommen i Bolum. 

 

1909-13 Jacob och Adel Josefsson i Munkgården

i Munkgården arrenderar under 3 kanske 5 år före sitt gifte 1914. Han bodde på gården vid mantalsräkningen 1910 och systern Alida var hushållerska åt honom. Före och efter tillträdet fanns en auktion. Här slog man en brummar ko för 40 kronor på en stackars Bolumtorps bo som blev överfallen av kon som satte klövarna i ytterrockens fickor så att den gick mitt i tu. Kon var ju inte värd något utöver slaktvärdet och det var Grönqvist, som lockade till detta köp. (det är troligt att det är denna del av gården de arrenderade. Detta kort är osäkert. Gustaf Adolf Josefsson arrenderar här 1909 till 1913 och flyttar till Elfsborgs län.

Henning Rehn

f1864 arrenderar kring 1900 - 1913+. Han visar sig vara en god berättare och Klas Abrahamsson har en del att berätta. Under Hennings tid så avstyckas skoltomten.

Klas Abrahamsson berättar om arrendatorn Henning Rehn Heljesgården. Han var en av de få, som ännu vid denna tid utförde jordbruksarbete och körslor med oxar. Jag minns hur han iklädd ett stort ”förskinn” (läderförkläde) och slokhatt gick på åkrarna efter sina oxdragna redskap och skrek ”höjt” och ”frå” åt sina dragare. ”Höjt” betydde visst att oxarna skulle vika av åt höger och ”frå” till vänster. Jag förmodar att det var de gängse kommandoorden när det kördes med oxar eller kor, ty på småställena var det inte ovanligt att kon eller korna även fick tjänstgöra som dragdjur. Med nötboskap som dragare gick förstås inte jordbrukandet så särskilt snabbt och jag tror inte heller att det blev särdeles grundligt. Nå, tid hade man i regel gott om och man var nöjd med små skördar i förhållande till nutida ”rovdrift”.
På Heljesgården fanns den tiden gott om stenrösen och åkerrenarna var ovanligt breda. Rehn gjorde ingenting åt vare sig stenrösena eller åkerrenarna, ty dessa var nämligen tätt beväxta med nyponbuskar, och höstskörden av dessa gav kanske bättre ekonomiskt utbyte än odlandet av spannmålen. Rehns familj bestod av man och hustru samt en pojke och en flicka. Därjämte fanns i gården en medelålders kvinna, som var syster till antingen Rehn eller hustrun. På höstarna mobiliserades hela arbetsstyrkan i mån av tid för nyponplockning dag ut och dag in och säkerligen såldes rensade och torkade nypon till ortens handlare för gårdsarrendesumman – kanhända ett par gånger om. Rehns omhuldade sina nyponbuskar och vaktade dem väl för tjuvplockare. Nå, så en gång upptäckte Rehn att jordgetingar byggt flera stycken bon i en åkerren där det växte rikligt med nyponbuskar. Att vid nyponskörden trampa på ett sådant där getingbo kunde ju vara – om inte livsfarligt så åtminstone – högst obehagligt. Rehn beslöt sig alltså för att fördriva eller helst göra av med inkräktarna. Till slut stannade han för att draga ihop ris och bråte samt halm omkring och över getingbona och så sent någon kväll, när ”svärmarna” gått till nattro, sätta fyr på halmen och låta ”ohyran” brinna inne. Risken att några getingar skulle klara sig för elden fanns ju, och för den skull klädde sig Rehn före mordbrandsexpeditionen på lämpligaste sätt. Kostymen var av allra tjockaste vintervadmal, ansiktes kringlindades med schalar sedan en mjölsikt satts framför ansiktet för att i möjliggöra seende och andning och händerna var omsorgsfullt gömda i långskaftade ”bälgvantar” lädervantar av försvarlig tjocklek). Fötterna var förstås skyddade i smorläderstövlar. Rustningen tycktes också vara så perfekt som tänkas kunde, och så inledde Rehn sin straffexpedition. Troligen hann en massa getingar ut innan brasan tagit riktig fart, ty snart nog, var Rehn omgiven av en hel svärm. Litande på sin goda rustning tog Rehn saken isande lugnt till att börja med, men han skulle snart nog finna att ingenting är fullkomligt här i världen! Olyckligt nog råkade det vara ett hål i byxbaken och även om Rehn inte märkt detta, så upptäcktes det alltför snabbt av getingarna. Bättre fly än illa fäkta, tänkte väl Rehn, ty, då det inte var någon fara för gräsbrand, sprang han fortast möjligt från platsen och lyckades så småningom komma ifrån det ettriga följet. Alltför många getingar hade dock hittat hålet i rustningen, så Rehn hade en tid framöver föga trivsel med att vare sig sitta eller ligga: andra vedermödor att förtiga!
Under sin plågas dagar hade emellertid Rehn räknat ut ett nytt sätt att komma ärkefienden till livs och så snart de värsta skavankerna läkt ut, rustade han sig på nytt för härnadståg. Denna gång hade han dock omsorgsfullt kontrollerat att ingen ”ventil” fanns i byxbaken. Då för tiden behövdes det inte så mycket papper för att få köpa sprängämnen och Rehn hade nu inköpt en del dynamit (eller kanske det var s.k. berg-krut), stubintråd och andra nödvändiga tillbehör. Att placera de kraftiga laddningarna över ingångarna till getingbona gick ju bra vid dagsljus. För att vi, som bodde blott något hundratal meter från sprängningsplatsen, inte skulle bli oroliga över smällarna, hade vi varnats i god tid. Rehn var van att handskas med sprängämnen, så han hade beräknat stubintrådarnas inbördes längdförhållande så väl att samtliga ”minor” exploderade nästan i samma ögonblick. Antagligen hade laddningarna varit så kraftiga att samtliga getingar hade gått åt av tryckvågorna, ty från den dagen syntes inga jordgetingar till vid den åkerrenen, utan familjen Rehn kunde i lugn och ro skörda sina nypor därstädes.

1877-79 Johan Vilhelm Andersson

Ville är f1854 och kommer från Brestorp och gift med Lina f1854, som är Grivens dotter. Han brukar denna gård mellan 77 och 79 och vi vet sedan att han brukar 3/8 Grefvagården från 79 och fram över 1920 talet. men han står som ägare från 1894 till 1923. Sonen Emil med T ford tar över. 

Hilda Abrahamsson 

skollärarens hustru var en duktig arbetskarl var född på Slätterödjan och dotter till Lessen och medan maken undervisade drev hon jordbruk. Det uthus som står på skolan var förr inrett för två kor.

Hjalmar Blom 

f1887 kom tydligen 1912 och stannar till 1920 då de flyttar till N Ving. från OlofGrottesgården där av och tillträdessyn förrättas 1912 och han arrenderar på minst tre år. Här får vi en beskrivning av gården. Han tillträder 1911 och stannar över.

 1913. 

Denna bild skulle vara familjen Blom, som arrenderar något år och det skulle alltså vara Vilson Heljesgården.

Syn troligen 1920
Manbyggnaden 36 fot lång 24 ½ fot bred 11½ fot på kant uppförd af timmer samt brädfoder under tak af spån och tegel. Några tegelpanner rasat vid västra sidan intill norra gaveln iordningställes för -.25
Trappan till förstugan utan anmärkning, förstugan till köket af bräder under tak af spån utan anmärkning. 
Byggnaden indelad i kök och ett rum i norra ändan, samt ett större rum i södra ändan hvilket senare är oinredt endast trossbotten och kakelugn insatt. 
Förstugan med skafferi och uppgång till vinden. Ytterfönster till hela byggnaden samt innanfönster till kök och kammare finnes utan anmärkning endast tre rutor sönder, som insättes anses kosta -.75
Brädfodringen utvändigt utan anmärkning. 
Ett droppträde ruttet vid fönsterluften å södra gafveln insättes ett nytt anses kosta .50
Köket: Golfvet vid östra sidan intill väggen påspikat en lapp som anmärkes. Kammaren: kakelugnen i eldstaden något uppbränd som anmärkes. 
Ladugården under tak af bunden råghalm till loge och två lador fähus och stall, svinhus och vagnbod. 
Logen med logbalkar af bräder fem fot höga intill ladorna, och vid portarna 1½ fot. 
Stall inredd till två spilt samt fodergång. Golfven af stenhällar samt föröfvrigt af gammalt logplank i såväl fodergång som spiltor. Spiltbalkarna af brädor äfvenså foderstallen utan anmärkning. 
Fähuset inrett för åtta kreatur med foderbord af bräder samt spjälhäck godkände tvänne skåttar finnes. 
Urinrännorna af stenhällar något ojemna flogen och spiltor av kullersten. 
Stenfoten i väster under logen ej inlagd samt å en del ställen under foderladan. Taket å ladugården anses nött för 15.-
Hemlighus under tak af halm byggt intill ladugården godkänd. 
Svinhus indelat till två svinstugor hvaraf ett bristfälligt i flogen, syllstocken till en dörr bristfällig samt stolpen mellan dörren bristfällig repareras för 1.50
Tillträdaren skulle vid till afträde i nötning å ladugårdens tak betala till egaren nio kronor samt mörna hela taket.

Emil Zefyrius Vilson 1923 - och framåt. 

Gården räknade 1950 talet 29 har 8 åker, Huset uppfördes 1936, ekonomibyggnaden uppfördes 1890 men den brann ner. Här fanns plats för två hästar och 8 nöt. Ägdes av Emils sterbhus hustrun Maria från Skånings Åsaka läser vi i fastighetsboken.

Under första åren från 1920 tom 1924 arrenderade Emil af sin fader. När Emil brukade var hans syster hushållerska åt honom. Han startade med en ganska nergången gård och stora rummet var bara timmer berättar Lars. Emil var en duktig snickare och hade varit med om att skapa boningshuset på Grefvagården, innan han flyttade hit.

Gården var föga bärkraftig men Emil var noggrann och skötsam och kunde göra något av litet. Bland annat så dikade han ur mossarna i nedre delen av gården och försökte odla upp dem. Nu är det återställt och växterna har återvänt. Han hade ett gammalt halvrensande tröskverk, som han kopplade sin berömda T Ford till. Han lyft upp axeln så mycket att ena hjulet kom över mark och han lade då om en rem som drog verket. Hustrun Maria från Skånings Åsaka sålde och flyttade till Engelska villan i Falköping och tog med sig sonen Björn. Två flickor träffade beväringsmän under kriget och följer dem till respektive hemort 

Ägdes av Emils sterbhus hustrun Maria från Skånings Åsaka. Det gick att leva på gården då, men när Emil går ur tiden fanns det bara ett par bondfolk som var spekulanter på att arrendera. När de inte tycktes gå att få ihop mer mark så återvände de med oförrättat ärende.
Han dör 54 och hin flyttar till Falköping 57.

Nils Dalman

var gift med Märta Lagergren hade före sitt andra gifte sönerna Morgan och Charles. Charles tar tjänst på Skara Tidning. Familjen flyttar sedan till Skara. Familj kom 56 och lämnade 58.
Ragnar Linden f1933 58-62.
En militär Bengt Sandahl f1930 finns här 1960-72,
Grefvesa Armfeldt, Jan Fransson och nu Jonas.


Fa Jonas Olofsson

Fa ½ Mantal skatte Heljesgården äges av Jonas Olofsson, som från gamla tomten utflyttar och bygger på ägotrakten No 59 allt inom 3ne år från den 1ste September efter det laga skiftet vunnit laga kraft. Hemmanet åtnjuter dessutom samma rättigheter som litt A. Bekommer också Stenumsängen 2033, Svensbokärren 2063-65, 2067-9

Heljesgården 1/3 mtl Heljens Museigården

Ägaretraditioner på denna gårdsdel

Det är inte Jonas Bengtssons del i Heljesgården som de två nordliga gårdarna utgör

Jonas Olofsson

storbonden från Sörgården och OlofEsbjörnsgården har 
sonen Olaus f1833, som gifter sig med änkan Anna Carolina Andersdotter f1832. Hur denna familj förvärvade gården är inte känt. Olaus skrivs som brukare åtminstone 61 och 62, men gör uppehåll ett år och åker till Rådene för att återföra sin fru hit 63. Anders Johansson f1830 i Varnhem brukar ett år för att sedan flytta till JonPersgården. Familjen Olaus är skriven åtminstone 60 talet ut och flyttar 1880 till Amerika.

1861-80 Olaus Jonsson

Son f1833 brukar denna del av Heljesgården. Han gifter sig med Anna Katarina från Sjogerstad dotter till Anders Magnusson. Olaus gör en sondering i Amerika, men finns kvar här hela 70 talet. Ej obsolverad, reste åter till Amerika skrev presten.
Olaus återkommer ensam från Amerika. År 1877 döms Olaus vid Gudhems Härad att plikta för snatteri.   för att med sin familj ta det slutliga steget ca 1880. och härefter flyttar familjen till Amerika. Bland tjänstefolket märker vi Pigan Johanna Johansdotter f1839, Anna Andersdotter f1840, drängen Anders Larsson 1825, Lotta Larsdotter 1825 samt Johanna Jonsdotter från OlofGrottesgården.
Elsa berättade att när gården skiftades så blev det delat i hatt och hätta. Det vill säga att Biljera skulle vara hätta och Lars gård hatt.

Gården omfattar numera även OlofEsbjörnsgården 1/10 mtl totalt 25 har varav 10 åker, svartmylla på kalkgrund. Gården uppfördes efter skiftet 1867, och utflyttades av Olavus. Mangården av yngre datum och flyttad från Axvall. 2 hästar, 8-9 nöt, 4-5 svin och två får.

1879- Lars Johan Pettersson f1840

Lars f1840 Forsby lär ha varit gift en gång tidigare, men att hustrun gått bort i barnsäng
Han gifter sedan om sig med Klump Anna 1870 från Söakullen. Han byggde sitt hemman 1878 här i sluttningen och traditionen berättar att han kunde läsa och skriva. Han kan ha varit en av de första i bygden, som själv slaktade hästar inne på logen och sålde i Skara. En gång efter mjölkningen skulle han tröska i mörkret så att agnarna for ut genom den öppna luckan. Månen lyste och i ljusskenet så Heljen en tomte sitta på en spång. Heljen lär ha blivit rädd och laffade in berättade Lars en gång.

Här finns ett köpebrev, som vi vill berätta om. Han köper för 9000. "Hälsefutt! - kattefutt sket på min päls!", sa Lars Petter Heljen. Byggde sitt hemman Heljesgården 1878. Morfar Lars kom från Björstig Torbjörntorp och köpte Heljesgården och byggde den nya stuga med timmer från Axevall. Medhjälpare vid gården är Trassa Johanna f1857, Frans Andersson f1861, Augusta Gustafsdotter Gran f1862.

Barnen

  1. Salina gifte sig med Viljam Artt i Morristown.
  2. Carl född i Forsby återfinner vi i Stommen Timmersdala i en barnlös relation.
  3. Amanda återfinner vi i Lakewood.
  4. Robert gifte sig med Beda i Timmersdala och finns i Oakland California.
  5. Valfrid gift med Anna Evelina från Paris i Sätuna. Han återfinnes sedan i Vallstorp i Dala och ättlingar återkommer sedan till trakten.
  6. Hulda gift med Olsen i Am i en barnlös relation.
  7. Anna gifter sig enlig nedan och vi återfinner henne i Rossqwarna i KinneVedum.

Hos vår närmaste granne, Pettersson i Heljesgården, var det under jägare Nordins Broddetorpstid ett par vackra och inte alltför tungfotade döttrar, Amanda och Hulda, hemma. båda emigrerade senare till Amerika. Där hade Nordin en tid sitt stadiga kvällstillhåll och det ryktades t.o.m. att han skulle bli måg där i huset. Om det var Amanda eller Hulda som var ämnad att i så fall bli fru Nordin visste ingen och troligen ingen av kontrahenterna heller. I längden gick det förstås inte att ha båda systrarna som fästmör, eller kanske rättare sagt älskarinnor, så det tog slut med kvällsvisiterna i Heljesgården. Kanske ansåg Nordin det bekvämare att ha älskarinna i samma hus, som han bodde, så det blev på sömmerskan de ömma känslorna helt hux flux överflyttades. Något allvar bakom Nordins kärleksförklaringar fanns det nog aldrig. Han var inte skapad att binda sig. Efter många års tjänstgöring vid skogarna i Broddetorp blev Nordin förflyttad någon annanstans.

Gamla stugan

En enkel stuga, som de gjorde förr, ingen snickarglädje, köket kan ha legat i mitten. Vind fanns, men den var inte inredd endast som förvaringsutrymme. Mor Anna bakade på en stor häll. När mor Anna bakade så delade hon med sig till de fattiga i skogen. Harry var ofta uppe hos Trassa Johanna med bak. Även morfar och mormor, som då flyttat till Rudolfa fick del av hennes bak. Nu får du gå till mormor med bakebröd sa mor till Harry. Harry minns att han gick över åkrarna medan mor stod och tittade ut genom fönstret och väl inne häver sig Harry på mormors soffa och säger att det här var tungt det. Mors bröd var svampigt och gott. När mor Anna bakade så användes fåraris att värma upp hällen med. Hon bröt det torra riset, där djuren hade ätit av löven och bröt det till bakugnen. När ugnen blivit varm eldade hon med vanlig björkved.

Ett framträdande minne är när gammelstugan brinner. Harry som kanske 4-5 åring sitter inne hos morfar Lars i kammarn och elden tar den gamla stugan. Heljen ger lugnande besked och stugan brinner ner helt. Det sker en dag, när mor Anna bakade och en gnista slog ut ur ugnen och föll ner på golvet. Att se branden för den lille och höra morfar säga "det är inga fara di klarar av det" präglar denna minnesbild, som 80 år senare är lika klar.

1913-21 Julius och Anna 

gifte sig 1913 och då övertar Julius gården. Mor Anna är dotter på gården och var född här. Hon var en duktig bondmor, som gärna hade sett en större gård än vad Rudolfa senare erbjöd. När en ko stånga upp en tacka i buken kunde hon kasta undan tackan för att senare ändå tvingas at slakta henne. De var sju syskon. Anna ville att de skulle köpa ut syskonen från Heljesgården men det ville inte Julius. Mor och Far var med i missionsförsamlingen, som byggdes 1923. Mor var engagerad i verksamheten framför allt med bak, som hon skänkte till försäljning.

Julius kommer från LarsNilsgården, den som Birger Krans ägde. Justus Julius tvillingbror åkte till Amerika, men en annan farbror Sigfrid stannade hemma vid gården, liksom faster Ellen som också stannade ogift vid gården. Julius gifte sig med Anna, som inte bodde så långt ifrån, det var ingen lång väg att gå för att fria. Pappa Julius var tystlåten, men en stilig karl, vars håg inte stod till lantbruket, så när tillfälle bjöds så 1921 gav han upp jordbruket. Han var duktig på att bygga eker och han har byggt många av Hornborgasjöns flatbottnade eker. Sjön var hans stora intresse. Från 1921 till 1929 bodde familjen vid Rudolfa och arrenderade ut Heljesgården. En Morbror i Timmersdala kände till Rossqwarna och gav vink om detta. Vilson i granngårn skjutsade i sin T- Ford och tittade på kvarnen och det blev beslut med detsamma. Det blev något av en vändpunkt för Julius, som fick arbetsglädjen åter. Kvarnen köptes på konkursauktion i Mariestad. Julius dog 1964.

Nya stugan

Stora rummet hade inget golv från början utan bara trossbotten, när mor Anna var liten. Morfar Lars Johan byggde den nya stugan och tog timret från Axvall omkr. 1910 – talet. Harry och Anna Greta är födda i kammaren. Det fanns en kammare på vinden, men den användes inte. Harry och Anna Greta känner väl igen sig från förr. Nästan ingenting har ändrat sig tapeterna uppfattas som samma. Samma vind samma kök av det gamla. Men stora dörren är ny. Julius han köpte Rudolfa av svärfar, då det var flera barn i hans hustrus syskonskara, som ville vara med och dela arvet för att finansiera resan till Amerika.

Arbetet på gården 1913-1921

Uppenbarligen hade man lövtäkt för fårens behov vid gården. Far var ensam på gården hade två hästar och en 6-7 kor med kalvar. Ladan var tillbyggd innan Julius tog vid. Barnen var för små för att vara med i jordbruksarbete. Harry minns, att när Julius gjorde rent i stallet, lät Harry rida på hästarna och när hästarna skulle in igen så hann inte Harry kliva av utan slog i ändan på stallbacken när hästen sprang in i mökedörra. Dörrakarmen slog av Harry, så han slog ändan i gödselstan. Hvarfvéns mejeri som ligger på höger sida inne i byn dit sändes mjölken dagligen kanske en 20 - 25 liter. Vid missionshuset kom han och hämtade. Johan och Karl Erik i Bergsjö Qvarna anlitades alltid när det gällde att mala.

Tjänstefolk: Frans Andersson f1861, Agneta Gustafsdotter Gran f1862. Lite osäkrare namn Johanna Johansdotter f1857, barnamördaren Per Gustaf Pettersson f1833 tjänstgör här från 70 till 75, försvarslösa Lotta Larsdotter f1847.

1920-22 Nils Arvid Verner Johansson f1889  S Kyrketorp och hans hustru Berta Elisabet Olsson 1897 Kyrkefalla, kom som arrendator 1920. Rut och Verner gifte sig i samband med arrendet. Arrenderar i 2 år och flyttar till Kyrkefalla.

1922-24 Gustaf Fransson tog över under två år. Han var f1886 och var son till Frans Johansson, som brukade Garpegården. Han var vid denna tid ogifter och fick hjälp av sin moder. Han var vidare bror med den mer i bygden namnkunnige Hvarfvén. Han hade fallande sjukan och hamnade en gång mellan hästarna, men man bär in honom i kammarn och han kvicknar te och hästarna var lugna. Han lånade Julius slåttermaskin och han skulle spänna före och han ramla. Fransson tar med sin mor som hushållerska. Fransson fortsätter ensam på Påvagården i Brunnhem efter detta. Mor var gammal och orkeslös och med tiden tilltagande synstörningar. Gustaf Fransson var biodlare och lämnade kvar 4 kupor, när han flyttade till Påvagården i Segerstad.

1823 - Erik Gustafsson, mor Mia, Elsa och Lars och morbror Lager

f1878, son till en mjölnare, gift med Mia f1878 född Lager. Mia var uppvuxen vid ett torp Holmen i Närefors. Morfar som var torpare ansvarade för mjölktransporterna till Levene mejeri, och ådrog sig en förkylningsåkomma en vinter och dog på sin post. Paret kom närmast från Bôxatomten som de arrenderat på 3 år fram till 14 mars 1924. Dessförinnan hade de arrenderat Backgården i N Lundby på tre år. Dit hade de fått flytta redan några dagar innan Lars föddes då han ju är född den 11 mars. Grannfruarna hade till flyttdagen eldat pyntat och ställt fram kaffet lagom till familjen anlände. Erik och Mia hade fått uppleva 20 och 30 talets depressioner. Vid ett tillfälle hade Erik gått till marknaden med en häst, men valt att återvända med ofullbordat köp då priserna var låga. Vid nästa tillfälle fick han inte mer än 400 kr mindre än han begärt vid första tillfälle. Då slår jag till nu resonerade Erik då såg ändå sämre tider framför sig.

Köpet

Erik gick till en mäklare A E Fribergs i Stenstorp och fråga om han inte hade någon gård till salu nu när Erik och Mia sparat i hop en slant. Sagt och gjort åker tåg till Broddetorp och går sedan upp till gården och det blev affär. Man tog sig inte för att de fick gå på den tiden. Erik ville gärna ha gården. Heljesgården blir till salu i samband med att Annas pappa Heljen dog och Erik gav hela 18000:- kronor för den. (Säljare är L J Pettersson). Det var dyrt tyckte många i bygden. Erik hade sparat 9000 kr själv, men fick låna 2000 kr av banvaktarns Alfred Johansson till en ränta av 5%. Det visar sig vara "svarta pengar". När man slutligen gör upp 1934 delar man lika. Erik betalar genom detta mindre i ränta än bankräntan och Alfred fick inte mer än han skulle fått om pengarna stått kvar på banken. Reversen finns kvar. Brodern Otto var borgensman för detta lånet. Han som var mjölnare i Billingeqvarna i Varnhem. Carl i Timmersdala, en av Heljapojkarna svarade för lån av de andra 2000 kr, som lånades denna dag i okt. 1923 och som betalades på liknande villkor. Till hjälp vid affären hade Erik Pettersson i Drevet från Brunnhem som var honom behjälplig när Fransson kom och hämtade sin pump som han låtit installera för egna pengar. 50 kr för pumpen som Dahléns hade levererat. Från kontraktet till Köpebrevet hade Stenum maden frånsålts för 200 kr och även denna affär fick Erik hjälp med att rätta till. Kontrakten på den tiden var viktiga.

5000 lånades av säljaren Julius och Anna och det var inget problem fram till att Julius skulle betala sin qwarn i Kinne Vedum. Då försattes Erik i en knipa, som han ogillade. Han fick då hjälp av ortens läs och skrivkunnige Hvarfvén som ju var sergeant och studerater men slagit sig på mjölkaryrket i Bolum efter inrådan av sin blivande fru. Hvarfvén tipsade Erik om ett söka upp ombudet i Friggeråker och ordna ett sådant lån som då var relativt förmånligt även om det var på många år. Allt sedan dess hjälpte Hvarfvén Erik med Deklarationer. "Tusan också" var Hvarfvéns specialuttryck. Här efter tog Einar Dahlqvist och Otto Dahlkvist över det ekonomiska rådgivarskapet.

I samband med brukningsbytet så fick Erik hjälp av sina grannar och bland annat Karl i Kärringboa med häståket hade en hund, som sprang ifatt honom vid Segerstad så han fick följa med. Väl framme blev han väl förvirrad och springer och gömmer sig på vinden. Mor Fransson det sista hon gör går upp på vinden för att titta om de glömt något och finner vad hon tror sin svarta pälsmössa och grabbar tag i den. Tumultet som därpå följde lever i friskt minne. Luars Hilma var behjälplig här den sista tiden som Fransson var kvar.

Syskonparet Elsa och Lars

Lars hade tjudrat en stor tacka som kvävde sig, han örja sig sa Lars. Lars intresse var att i samarbete med sin morbror Lager lära att hantera järnet. Lager var dessutom takläggare och vagnmakare. Lars har under sin levnad svarat för de flesta ladugårdsinredningar i trakten.

Lars drev gården med hjälp av Eber Nilsson som arrendator under närmare 35 år fram till att Västergötlands Museum erhöll gården som gåva. Lars gav bort gården till Museet för att under sina sista dagar slippa att se att gården förvandlades till plåtskjul. Ett annat argument till att ge bort den är att efterträdaren inte skulle kunna ställa några krav på Lars om något skulle fattas eller vara felaktigt. Ett problem som hans fader hade haft med sin köpare.

Minnen från gården 

Erik hade till att börja ett sto som han reste föl från och bevarande dem i 2 år. Han inköpte vidare 2 åringar som han lärde upp och sålde dem när priset var som högst, Den första Pärla och den sista Docka. 

Dammen nere i vidunderskogen var klar och ren från början med gräsväxt runtomkring. Den hade ett underjordiskt utlopp söderut. Men en stormdag omkring 1960 med ostlig vind  blåste en lågstammig sälg ner och drog med sig jord, som då fördärvade källan. Lager fick ett rör från Valerius i Kärragården och kunde avleda vattnet till en lögeho. Denna användes av Lars och Harry som båt, vid ett tillfälle bjöd de in Elsa men då välte lögehon. Källan visar samma flöde hela tiden oberoende av de våtaste somrar eller regnigaste höstar. Det finns möjlighet att skapa friskt vatten till djuren vilket går att ordna med. Nu går djuren och trampar mer i källan. 

På Heljesgården finns en gropugn och på Biljera sida en Bröstugn, där man fortfarande kan hämta bränd kalk för vitmålning av spis och stugfot. Hit gick Alma Andersson och Anna Larsson och hackade upp lim.

Västergötlands Museum 

har under åren som följer renoverat gården och för varje år ser man möjligen hur ett museum växer fram.

 


Heljesgården 1/6 mtl Biljera 16'4

Enligt bouppteckning efter Jonas Olofsson på Esbjörnsgården f1801 finner vi att han är ägare till ½ Heljesgården. Sönerna Johannes och August samt dottern Emma erhåller var sin 1/6 mtl Heljesgården. Dottern Emma får denna del av Heljesgården då den stora syskonskaran ändå hade en hel del att dela på. Avstyckningen från ½ Heljesgården sker formellt efter skiftet.

Emma * Anders Blomström

f1852 gifter sig med Anders Persson Blomström sold för Hansagården. De övertar bruket av Hansagården här nere och delar av Kappagården. De avyttrar Heljesgården.

Johan Johansson

finns nämnd men är överstruken och ersatt med
1879-80 August Svensson f1846 i Eggby. Han kom närmast från OlofEsbjörnsgården och brukar 1879 till 80.
Johannes Andersson i OlofEsbjörnsgården tar över.
Gustaf Johansson 1/6 brukare f1831 från Varola står som brukare, men vi känner honom också som mjölnare i Korsgårds Qvarna.
Hyrande dräng Anders Larsson f1822 finns även. Han brukar fram till 1888, då han åker till Amerika med sin familj.

1888- Gustaf Biljer

f1841 Possagården Björsäter gift med Emma Kristina dotter till Bäckarn förvärvar fastigheten 1888. Emma går bort omkring 1924. Svärfar får bo i familjen 1910. Ende sonen tar över 1933. Gustav var livlig och energisk långt in i seniet. När det var frostfritt så var han ute och bärgade sten, och mot slutet var han ofta ute och promenerade. Vid ett tillfälle en vacker vårdag passerar han Erik Gustavsson med ett par skor, som AnnersErik skall se över. Vid den pratstund och ordväxling som då kom tillstånd och som alltid förr i tiden ägde rum vid ett möte så överhörde Lars Eriksson att Gustav på förfrågan att det kan nog komma snö och storm, ett svar som den då lille Lars inte alls gillade ehuru han inget sade, men drar sig till minnes den snöstorm som sedan drog fram och lade allt i vitt. 

Ernst Biljer

även han född i Björsäter 1881 och var sex år, när han kom hit. Grannens farfar och Gustafs far var grannar redan i Björsäter. I sin ungdom skjuter han av sig ena armen, som måste opereras i Lidköping. Han var småbrukare och fiskare till husbehov. Han hade många nät och lade dem helst i pråmahålan medan Lars Eriksson lade sina från samma båt lite närmare land vid Rundvassen, en vassrugge som även nu kan studeras från Heljesgården. Lars fick procentuellt mer fisk än Ernst. Få utgifter och några kor gjorde att man då kunde försörja sig. Mot slutet blev han kommunalt inblandad och förde talan för att Bolum skulle integreras till Falköping. Ernst var tekniskt kunnig i kombination med energi och envishet gör att han vinner allas förtroende. Inte minst finns levande beskrivningar om honom av Albert Engström tillika ett otal tidningsklipp.

 

1950 talet 13,5 har varav 5 åker. Byggnaderna uppfördes i samband med skiftet 1870 respektive 1868. Här fanns plats för 1 häst och 3 nöt.

Arrendator på 50 talet 

  • Georg Sjödal under något år. I samband med att han en vinter efter 1952 skulle ta med hö hem från en stack, som han hade på ett gärde så fick Lars hjälpa till med sin Ferguson att dra upp lasset till vägen. 
  • Carl Axel Ask arrenderade under några år.

Biljer i Bolum

Hanna Biljer tar över och kan med sin språkbegåvning och kulturkunskap förmedla mycket av det forna livet. Hennes engagemang för att bevara gamla potatissorter har vunnit stort erkännande.


Avstyckningar

Folkskolan Heljesgården 16'8
Soldater Skaraborgs Regemente 340 kallades Mariero 
Enebacken en backstuga under Heljesgården. Inhyses Korsbacken Johannesa f1774.
Trassastôva.
Lövåsen Klingströms kallade sitt så. 
Helgesängen Det skall finnas något som kallas Helgesängen 16'7, som Anders Hugo Johansson ägde 1942.
Kullen, som Ernst gav bort till Naturskyddsföreningen kallas 16'12;


Fornt

Vid grävning påträffades tvenne lager med stenpackning. Däremellan kol och aska.
Biljer hitta en flintdolk ej inprickad, en grönstens yxa, en ekstock, som fordom används vid sjön. Solskiftes använde den som ved. 
1943 gjordes en undersökning av en samling sten och kol någon förklaring kunde dock inte ges till de runda, säckformiga samlingarnas karaktär och ändamål.


På kul tar vi med tjänstefolket under denna period

drängdragonen Lars Larsson Björk från Bjerka f1794 kom från Munkgården och flyttar sedan till Gästgivargården, men återvänder 22 för att dra vidare till Skattegården året därpå.
Pigan Stina Andersson f1798 Gudhem kom till gården 1818 från Per i Skattegården och stannar till 1822 då hon tar tjänst hos Jon på Stommen. Vi återfinner henne som torparfru i Nolhagen under Päregården.
Drängen Jonas Andersson f 1795 i Häggum kom från Bergmark 1822 och stannar till 26 då han flyttar till Johannes i Frimansgården. 
Soldatsonen Anders Johansson Palm från Sätuna f1805 stannar har ett år från 24 och flyttar sedan till Segerstad.
Drängen Anders Larsson f1795 Kleva kom från Gästgivaregården och stannar dräng till 30. 
Soldatdottern Kerstin Tomasdotter f1806 har flyttat om i bygden mycket och stannar där för bara ett år här. Hon kom från Uddagården 26 och flyttar till Stommen i Hornborga och vi finner henne sedan hos spännarn borta vid Tjursbacke som husfru och mor till många barn. 
Cajsa Pettersdotter f1818 i Falköping kom från Munkgården 24 och flyttar till Johannes i Samuelsgården 1828.
Maria Jonsdotter f1800 i Vånga kom från Broddetorps Prästgården 1828 och flyttar till Bergmark Rote 29 1830
Anna Jonsdotter  f1813 Skattegården Bolum. Vi vet att hon flyttar till Sjogerstad 1840 
Petter Jonsson f1800 Vånga kom från Brestorp och flyttade till Garpegården 
Anna Lisa Lena Andersdotter f1809 har varit piga lite var stans innan hon kommer hit, hon verkar giftas mogen snart så vi får väl se. 
Maja Andersdotter f1791 flyttar till Backen 23. 
Lars Jonsson f1802 kom från Afzegården och återvänder till Toltan för att sedan flytta till Segerstad
Anders Pettersson f1802 från Jonas i Afzegården 1828 till Prästegården 30 Han blir sedan lägenhetsägare i Marumsmarken när han funnit sin käresta. 
Sven Persson f 1804 i Varnhem kom närmast från L Lycke och befanns ha en svag kristendomskunskap.  

 

[ överordnad ] Start ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan i Bolum ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Backgården ] Brestorp ] Bältaregården ] Böljan o Backen ] Gästgiveriet i Bolum ] [ Heljesgården ] Holmagården ] Korsgården ] Kärragårdarna ] LarsNilsgårdarna ] Munk_LarsNilsgården ] Munkgårn ] Pilhult ] Ramstorp ] Samuelsgårdarna ] Skattegården ] Stommen ] Säckasten ] Tomten i Bolum ] Uddagården ] Västorp ]
[underordnad] Biljer i Bolum o andra texter ] [ Innehåll ]