Lars Anderssons testamente

[ överordnad ] [ Start ] [ NolBreagården ] [ Nord Bredegården ] [ Vester Bredegården ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Lars Anderssons testamente ] [ Jästaputellen ]
[underordnad]

Lars Andersson hölls en molnig sommardag i skördetiden på sin loge i Bjellum By och skulle tröska sin utsädesråg. Därunder kom ett häftigt åskväder med blixtrar och dunder och en av dess elektriska pilar träffade honom samt blev enligt traditionen anledning till hans senare död.

Lars Andersson upprättade sitt testamente dagen före sin död eller den 2 febr. 1829. Härav kan man sluta, att han då måtte ha varit vid någorlunda sans. Enligt testamentet erhöll änkan dispositionsrätten till ¼ mtl Tomten och det dit hörande s.k. Håkanstorp, ett torp. Enligt arvskiftet hade Lars Andersson till Kajsa utfäst en morgongåva av 30 lod silver. Lars Andersson erhöll den 21 maj 1808 laga fasta å 1/2 mtl Bjellum NordBredegården, som han den 12 maj 1807 köpt av excellensen och friherren Lars Herman Gyllenhaal på Härlingstorp, därigenom läggande grunden till en släktgård, som sedan dess ägt bestånd. Det ursprungliga halva mantalet har emellertid smält samman till endast en fjärdedels på grund av de öden släkten fått genomgå. Detta skedde också helt omärkligt och på en tid, då den saknade anor av släktgård. När Lars Andersson underskrev köpekontraktet var han ännu ogift och under de tider som följde såg det icke mycket lovande ut till att densamma skulle kunna behållas av honom. Ena hälften därav gick till barnen i första giftet samt såldes till främmande och när även den andra hustrun dog, skulle ingen förundrat sig över om han uppgivit kampen, som emellertid fortsattes. Med den tredje hustrun vid sin sida syntes också framtiden le mot den prövade mannen men då drabbade olyckan honom själv. Tack vare hustrun, som synes ha gjort vad på henne ankommit för att hålla hemmet samman, ehuru olyckorna följde även henne, gick dock allt mot förmodan väl och en av hennes söner övertog gården. Efter det att affären med Gyllenhaal ordnats och lagfarits synes ingenting eller i varje fall mycket litet ha åtgjorts för att hålla ordning på familjens affärer, i synnerhet på de inbördes mellanhavandena och så småningom visste man varken ut eller in beträffande äganderätten till gården och vad den tillhörde. Vart sålunda den ena fjärdingen av hemmanet tagit vägen eller när och av vem den sålts kan med ledning av gårdens handlingar ej förklaras och t.o.m. rätten måste, när frågan vid sonen Jonas begäran om lagfart å den kvarvarande fjärdingen 1877 var på dagordningen, taga sig en dryg funderare däröver utan att komma till fullständig klarhet. Eftersläpningen kan dock förklaras leda sitt ursprung ända från 1813, eller det efter den då avlidna hustrun hållna arvskiftet, som är mycket ofullständigt och ej gör skäl för namnet, föreskrives, att boets skulder skulle gäldas med lösöretillgångarna och att av arrendesumman för fastigheten ett halvt mantal Norr Bredegården, vilken skulle behållas, barnen årligen skulle tilldelas en tredjedel. Man kan dock förmoda att den första hustruns närskylda haft ett ord med i spelet. Mannen kan möjligen ha haft första hustruns testamente på att få sitta i orubbat bo i sin livstid, vilket icke blivit antecknat i arvskiftet efter mannen, efter vars död dessa synes ha krävt och erhållit sin rätt, d.v.s. tredjedelen av fastigheten. Vid arvskiftet efter Lars Andersson erhöllo barnen i dennes andra och tredje gifte lika del eller 1/18 mtl vardera (!), d.v.s. 1/3 mtl, medan hustrun erhöll 1/6 mtl. Utom detta erhöll hustrun enligt mannens testamente besittningsrätten till ett fjärdedels mantal Bjellum Tomten, som mannen också ägde. Fastän arvskiftet upptager 1/2 mtl NordBredegården bland mannens tillgångar och 1/2 mtl därvid sålunda fördelades, kunde likväl 1/4 mtl försvinna. En revision av detta arvskifte måste sålunda ha företagits, varigenom den till fördelning upptagna egendomen måste ha minskats med 1/3 i Bredegården. Någon anteckning därom har emellertid icke skett i domboken och papper därpå liksom ifråga om en del andra saker funnos eller företeddes icke. Denna revision av arvskiftet måste – enligt vad man kan gissa sig till av det sedermera arvskiftet efter änkan ha företagits så att barnens andelar i Bredegården bibehållits och änkans överflyttades på Tomten. Sonen i Lars Anderssons andra gifte Per, som vid den tiden synes ha övertagit äganderätten till den frånhända tredjedelen köpte 1836 hälvten av sin helsyster Kajsas arvslott i NordBredegården medan den andra hälvten i utjämningssyfte såldes till styvmodern och hennes senare man och därigenom beseglades hemmanets klyvning i fjärdedelar. Det över denna handel utfärdade fastebrevet är den enda lagfartshandlingen rörande den här som släktgård behandlade delen av hemmanet NordBredegården Av Jöns Anderssons andel av denna trettiosjättedel erhöll vid arvskifte efter honom den 27 mars 1840 änkan och sonen 1/108 och döttrarna 1/216 mtl vardera. Under de följande åren fram till sonens och broderns Jonas Larssons övertagande av hemmanet hade genom flera inom familjen inträffade dödsfall med ty åtföljande arv av alla slag samt försäljningar mellan syskonen, mycket egendomliga äganderättsförhållanden inträtt, varigenom vederbörande domstols tjänstemän plakat föllo i den grop lagstiftarna grävt för småfolket, alla juridiska lärdomar och vid läroverken inhämtade kunskaper i bråkräkning m.m. dem till löje och skam, innan ett par inkallade olärda bönder togo det dessa herrar inte begrep på sin ed. Vid arvskifte efter Kajsa Johansdotter den 12 okt. 1869 fördelades boet tillhöriga och dittills oskiftade fastigheter, varav änkan ägde 103/972 mtl Tomten och 1431/104976 mtl Bredegården, sålunda, att barnen av hennes första gifte erhöllo i fädernearv, enligt arvskifte av den 26 mars 1829, 1/36 mtl Tomten och i mödernearv 103/4860 mtl ibm samt 1431/524880 mtl NordBredegården, medan den ensamt kvarlevande sonen av senare giftet erhöll i möderne 103/4860 mtl Tomten, i fäderne, enligt arvskifte av den 27 mars 1840, 1/54 mtl ibm, i sidoarv efter de avlidna systrarna Katarina och Kristina respektive 4/972 och 10/972 mtl ibm, samt 1431/524880 mtl i NordBredegården Det blev helt visst ingen så värst stor kvadratmeter åkerjord arvingarna till NordBredegården den gången fingo, om man betänker att 1/4 mtl innehåller 6 à 7 hektar odlad jord.
Jonas Larsson erhöll den 20 juni 1877 lagfart å 1/4 mtl Bjellum NordBredegården, som han enligt anteckning däri åtkommit genom arvskifte den 26/3 1829, köpebrev av den 11/8 1859, arvskiften av den 2/10 1869 och 15/3 1877 samt enligt kvitto å erlagd köpeskilling av den 20/3 1877. Det var emellertid, som ovan nämnts, svårt för Jonas Larsson att erhålla lagfart å hemmanet emedan domhavande och rätten ej kunde få i huvudet bland annat vart den felande fjärdingen därav hade tagit vägen. Jonas Larsson måste genom inkallande av vittnen för rätten klargöra hur därmed förhöll sig. Huvudvittne var Petter Jonsson under Källegården och denne förklarade att Lars Andersson vid sin död varit ägare endast till 1/3 mtl; att detta lika fördelats mellan dennes sex barn; att de båda barnen av Lars Anderssons tidigare äktenskap gemensamt ärvt 1/6 mtl efter modern, så att dessa i arv bekommit 5/18 mtl medan de fyra yngre barnen tills. ärvt 4/18 mtl. Att så bort vara kan ej bestridas men enligt vad av arvskiftena framgår var så icke fallet och det är tydligt, att det varit i detta avseende skon klämt. Vad beträffar hemmanets uppdelning i fjärdedelar, förklarade vittnet, att detta tillgått så, att Kajsa till sina halvsyskon och styvföräldrar försålt 1/36 mtl samt återstoden till sin helbroder Per, så att denne genom köp och arv blev ägare till 1/4 mtl, vilket hemman denne sedan försålde till Jonas Andersson på Stommen i Bolum, som i sin tur upplät hemmansdelen till senare avlidne Anders Larsson i Bjellum Bessgården, vars arvingar innehade densamma jämte ett annat 1/4 mtl av samma hemman. Vittnets utsago om det sätt, varpå hemmanshalvan delats, kan vara riktig men finner inget stöd i gårdens handlingar utan tvärtom och förutsätter i varje fall en revision av arvskiftet av 1829. Det andra vittnet Johannes Eriksson i Samuelsgården, Bolum, hade intet mera att säga än att Lars Andersson samt Kajsa Johansdotter och deras barn så långt han mindes tillbaka varit ägare till den ifrågavarande hemmansfjärdingen.
År 1877 20/6 meddelades lagfart för Jonas Larsson å ¼ mtl NordBredegården, dels ärvt och dels köpt.

[ överordnad ] [ Start ] [ NolBreagården ] [ Nord Bredegården ] [ Vester Bredegården ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Lars Anderssons testamente ] [ Jästaputellen ]
[underordnad] [ Innehåll ]