Klosterguide

Träkyrka och Stenkyrka 

från 1000 talet som måhända övergavs i samband med att klostret är färdigbyggt. 
Västergötlands Museum gräver ut platsen som kan komma berätta mycket spännande saker från tiden före klostret. 

Ett imponerande gravfynd görs strax söder om den senare stenkyrkan av en 20 årig yngling, som är välbevarad troligen tack vare att han ligger i en välgjord kalkstenskista. 

Klostret

Den äldsta kyrkan byggdes i samband med klostret 1150 uti trä, men eldhärjades av en förödande brand 1234. Denna kyrka lär ha legat på gården dikt an mot nuvarande på Ryttaregården.

Den aktuella kyrkan påbörjades 1234 och stod färdig 1260, vilket kan förklara att Birger väljer denna kyrka som sin. Påven hade avlatsbullor 1234, 50, 56, 57 och 1262 som stöd för kyrkans tillblivelse. 

Vi har en större bild här fast man inte tror det. 

Historia i korthet

1100 talet Runstenen från början av århundradet. ”Kettil reste stenen efter sin hustru KATA, Tyrgils dotter”.
1140 Lurö sedan Lugnås tills Sigrid förlänar Abboten Henrik detta kloster
1150 - 1170 Fransk-romanska perioden Raka högkoret med två korkapell 
1158 - 1160 Erik den Helige och hans hustru vill åt klostret.
1160 Anlägges GUDHEM och VARNHEM tros först nu fungera som kloster 
1180 - 1234 Tysk - romanska perioden. Midskeppet höjs pelare förstärks, men högkor och tvärskepp bevaras.
1234 BRANDKATASTROFEN. (detta talar mot att den första kyrkan låg på annan plats)
1234- ca 1260 Nordtysk - Westfalisk/ rehnska perioden. Lekmanna bröder bygger nya valv och ny halvcirkelformad koravdelning.
1250 Omkring återinvigs Marie el Vårfruklostret. egentligen inte färdig förrän Birger dör.
1266 Birger dör.
1394 Eldhärjas klostret i samband med Kriget Margareta och Albrekt.
1404 Förlagan till NARRATIUNCULA, nedtecknades 1604.
1513 Ännu en brand.
1526 Gustavs skyddsbrev följd av ett kontrakt.
1529 Broddetorpsupproret under riksrådet Ture Jönsson Tre Rosor och Skarabiskopen Magnus Haraldsson, som uppsäger tro och loven på tinget i Larv. De flyr men förre Vasavännen Måns Bryntesson invaggas i säkerhet och får plikta med livet. 
1537 Förläning till Olof Eriksson härmed upphör möjligen att driva klostret. Olof blev sedermera knekthövitsman över knektarna i nuvarande Skaraborgs Regemente. Gustav tillviter honom senare för att han inte sköter sitt uppdrag utan låg hemma och gjorde sig goda dagar. Han mördas sedermera av sin efterträdare Anders Person på Fårdala.
1566 Dansken plundrar och bränner klostret under Nordiska sjuårskriget. 
1557-1586 Johan III ordnar bland annat kenotafierna och söker rädda Alvastra och Gudhem, på initiativ av hertig Karl.
1648-07-10 Förlänas De la Gardie (släkt till J III oäkta dotter) Euphrosyne Klostret och Höjentorp jämte 70 hemman.
1654-65 De la Gardie perioden. Påbörjas renovering och räddar därmed kyrkan som står utan tak och ett förfallet korkapell med tumbor, som Johan III ordnat. Magnus lär ha för egna medel restaurerat kyrkan.
1668-1674 Den egentliga renoveringsperioden. Själva klostret rivs för att ge material åt strävpelarna. Ordnas texterna till kenotafierna. 
1800-tal tilltagande förfall, men två stora utredningar företogs.
1911-1923 Curman - restaureringen efter en noggrann utredning där syftet är att bevara medeltiden och barockkyrkan. Man satsar på tak, murar golv samt inredningen. Återupptäcks Birgers grav vars existens verifieras av Magnus testamente. 
1965 Branden i orgeln.
1980 Branden i Varnhem.

Sverker gynnade klostret och en sägen vet berätta att Sverker bodde på Sverkerstorp, som låg någonstans i Skärv (en höjd mellan Persbo och Stjälkabo, för hundra år sedan kallad Sverkers backe) en annan sägen berättar att man planerade klostret vid Skarke gamla kyrka, men att om nätterna så flyttade jättarna tillbaka timret till Överbo och så fick det bli.

Om munkarne

Munken grek monarchos ensam avlade lydnad, kyskhetlöften och skulle leva i fattigdom. Prästmunkar, lekmannabröder. Abboten valdes på livstid. Prior är hans ställföreträdare. 

Cistercienser klostren med moderkloster Cistercium nuvarande Citeaux grundat 1098. Utgör en renare form av den Benediktinska och en frigörelse från den världsliga makten, en reaktion på det förfall som drabbat Benediktinerorden. Bernard av Clairvaux en andlig skapare och författare har fått äran av att skapa rörelsen men den skall i stället tillskrivas Robert av Molesmes. Klostren skulle ligga i öde trakter och skulle endast kunna skapas genom filiation d.v.s. utvandring. Lurö och Lugnås får ses som exempel på detta. Moderklostret Alvastra (dotterkloster till Clairvaux) och dess dotterkloster Lurö är Ulfhild och Sverkers verk 1143. Initialt var klosterdräkten vit, men bytte senare färg till grå.
NARRATIUNCULA: Förlagan tros tillkommen 1409 och det finns en avskrift med datum 1608. På den helige Bernhard av Clairvaux tid tog sig den svenske kungen Sverker och Ulvhild sig an två munkkonvent av sina egna gods. Det ena är ALVASTRA det andra LURÖ. Därifrån flyttade konventet på grund av stor fattigdom till LUGNÅS. Från denna trakt flyttas det av en högättad kvinna till ett rikt gods som heter VARNHEM. Denna kvinna Sigrid, som flyttat abboten till Varnhem (från Lugnås) blev genom oråd påverkad av en mäktig man (trol Erik den helige själv) att jaga bort Henrik. Genom Guds dom drabbas hon av spetälska och blindhet och kallar tillbaka munkarna och återger dem Varnhem. Hon bönfaller dem att få tillbringa resten av sitt liv i deras närhet och nöjas med resterna av deras bord för att därmed sona sina synder. 

Efter hennes död gör drottning Kristina (Inges dotterdotter och Erik den heliges hustru) anspråk på egendomen och fördriver munkarna genom allehanda hemskheter. Hon förmår traktens kvinnor att tömma sin tarm inom området. En präst i trakten förmår kvinnor, att halvnakna och dansande infiltrera i Palmsöndagens procession. Alltmedan de dansa brinner prästens bostad upp ! Abboten tvingas riva ett hus (där böcker skrives) och flytta det till annan trakt. Munkarna ger upp och söker stöd hos den danske kungen Valdemar och startar ett kloster, Vitsköl. 

Då blir Erik och Kristina mildare till sinnes och Alvastra inrättar ett kloster under Abboten Lars, en man med sinne för det jordiska och det himmelska. Så börjar Varnhem åter att bebos efter att ha varit öde en tid. Egentligen handlar det om att Kristina kan ha ogillat att hon som arvinge fick se sin egendom gå till klostret trots vad som stod i Västgötalagen: På dödsdagen må man icke giva bort något som är till arvingars förfång. Man sluter tydligen någon form av kompromiss varvid Erik och Kristina får förböner och släktgravplats som bekant. (Det kan handla om att Erik ville ta åt sig äran och det politiska stödet för att ha inrättat klostret, vilket hans rival Sverker d:ä gjort i Alvastra). Varnhem troligen inte ett fungerade kloster förrän 1160 samtidigt som GUDHEM anlägges. 

Gustafs dagar

Västerås recess 1527: klostergodsen dras in. 262 gårdar ligger under Varnhem. Först ville Gustav att klostret skulle hålla några man i borglägret, (Ryttaregården ?) mot att de skulle få behålla kungens saköre av dess egna lantbor samt slippa biskopsgästning. Efter ett år slipper man detta borgläger mot viss natura prestationer. 

1528 erhåller Harald Knutsson Soop klostret med lantbor i förläning, men redan året därpå får abboten med sin bröder driva klostret mot erläggande av 100 mark örtug. 

1537 får Olof Eriksson klostret mot att han kan hålla 6 goda hästar rustningar och glaven (spjut).

1541 får svågern Abraham Eriksson stället mot att erlägga skatt och underhålla de kvarvarande munkarna. 

13 april 1641 döms ryttaren Hans Månsson till döden el landsflykt till America med kronans skepp, därför att han huggit ner 6 körsbärsträd i klosterträdgården. Virket skulle han använda till hästmans - kammar.

Gustav skriver 12 maj 1545 till Gustav Oloffsson Stenbock ( ett senare brev 29 juni) att Steen Erickzson underwisat oss om Hornborga , att ther en mäktigt skön legenheet till köpstad waer schall. Borgarna ville dock icke flytta.

de la Gardiesläkten

Pontus De la Gardie Initialt munk, men blev krigare. Tog namnet efter en gård i Frankrike. Sålde sig till dansken, men blev fången i Varberg 1565 och övergick i Svensk tjänst. Blev svensk friherre 1571 och Erik XIV gunstling, men förråder honom och ansluter sig till Johan III och belönas med ett friherreskap. Gifter sig med hans naturliga dotter Sofia Johansdotter. Pontus är en skicklig militär och lyckas erövra hela Finska viken och lägger därmed grunden till den expansiva politiken i Baltikum. Drunknar i Narova, som riksråd ståthållare därstädes. 

Jacob Gabriel de la Gardie deltar i tappert försvar i Livland, men blir Polsk fånge fyra år. Officersutbildning i Holland blir han 1608 befälhavare. Polska intriger och ett kosackuppror hotar tsaren. Jacob leder en svensk undsättningskår tillsammans med tsarens trupper kan han 1610 undsätta Moskva.

Han blev emellertid slagen, när han skulle undsätt Smolensk och hans här upplöstes och Polackerna kan sätta sin man på tronen. Väl vid gränsen kan han med en förstärkt arme ingår förhandlingar om att en svensk tsar skall tillsättas i stället för den polskvalde Vladislav. Han intar Novgorod som pant året efter och medverkar i den framgångsrika freden i Stolbova 1617. Riksråd, fältherre och riksmarsk och privat handlare och blev med tiden en stor jorddrott med bland annat Läckö grevskap (1615).

Magnus Gabriel de la Gardie

Son till Jacob och Ebba Brahe (GII:s ungdomskärlek). Studier i Holland, erbjöds ett kavalleri regemente av Ludvid XIII men avböjde. Väl förtrogen med skick och seder i Frankrike. 1644 återvänder denna charmerande yngling, med höviskt etikett till Stockholm. En snabb karriär vid hovet och 1645 överste för Livgardet. Trolovas med Maria Eufrosyne sin ungdomsförtjusning och naturligt Karl X:s syster. Deltar i kriget i Skåne 1645 och återvänder till hovet och blir föremål för Kristinas odolda uppvaktning och åtrå. 1646 ambassadör till Frankrike. 1647 riksråd vid 24 års ålder gifter sig med Eufrosyne, får Höjentorp och andra förläningar bland annat Varnhems klosterkyrka av vad som finns kvar därav. 1648 mer förläningar och gåvor blev näst efter Wrangel chef över styrkorna inför Westfaliska freden. Kristina vill framstå som fredens skapare. Blir fältmarskalk generalguvernör i Livland. 1651 riksmarskalk över Kristinas hov. 1652 president över kammarkollegiet och lagman över Västergötland och Dalsland. Donationer gör honom till den rikaste i Sverige. Blir slutligen riksskattmästare.

En nyckelroman cirkulerar i Stockholm Le grand Cyrus dåtidens mest läste roman handlar om Drottningens kärlek till en gift gunstling (där Karl sedermera den X figurerar i kanten). Från 1650 ett ökat utländskt inflytande vid hovet och Magnus inflytande minskar. Efter 9 år av dolt svärmeri, skvaller och intriger som tidigare kunde hanteras inleder period av öppen intrig som Magnus inte har Kristinas öra för. 1654 faller han i onåd och blir av med förläningar, som senare går till Kristinas underhåll. Sådan är kärleken efter 9 år av odolt svärmeri från Drottningens sida. Efter Kristinas abdikation kommer han åter till makten. Är med i förmyndarregeringen som rikskansler 1666 organiserade han svensk fornminnesvård.

Vältalig mångsidigt bildad och kunnig i den europeiska politiken, en lysande representant för stormaktspolitiken men också den tidens mest omstridda personligheter. Ville bli sin faders och farfars like men nådde inte fram.

Som han var med i Karl XI förmyndarregering dalar hans stjärna sakteliga ehuru han har stor prestige att luta sig mot. Dör inte direkt utfattig men med färre tillgångar än tillförne. Han var en stor possessionat i bygden och ägde många gårdar några fortfarande minnande om hans innehav t.ex. Grefvagården.

Varnhems östra med plats för epitafierna.

Curmans renovering

Redan 1905 gjordes en anhållan om reparation ur de la Gardies gravkassa, på våren 1917 restaureringskommissionen bestående av KB, biskopen i Skara, vitterhetsakademin, byggnadsstyrelsen, och två representanter från församlingen. (KB Ekman, biskop Danell, Curman. Ing A Bergling Skara var byggmästare och sysselsatte 25 man. Riksdagen gav 178000 och gravkassan 134)

pågick våren 1918 till hösten 1922. Riksdagen och de la Gardies gravkassa ligger bakom renoveringen. Arkeologen Sune Lindqvist undersökte kungagravarna bakom koret. Redan 1920 återfann man Birgers grav i samband med att man sänker golvet till ursprunglig lekbrödranivå och reser lekbrödra altaret. Gravarna i koret är blott cenotafier och förvisso är inte några eriksöner att finna där men väl troligen riddare från 1200 talet. Ovan på graven har man lagt Mechtildstenen som prytt korets ena vägg. Kvarlevorna efter som man tror Birger, Erik och Mechtild lades i ett kopparskrin gavs efter prof Fürsts anmodan följande inskription.

I samband med renoveringen dränerades marken och väggarns puts avlägsnades till del. Predikstolen kunde renoveras och 1600 tals färgerna framskapas.

Invigningen av den renoverade kyrkan lär ha skett Kristi himmelsfärdsdag 1923, på dagen 250 år efter Magnus renovering. För dess framtida vård skall sörjas med entréavgifter, som alltså inte är något nytt påfund på 2000 talet.

Ny gravöppning 2010