Laga Skiftet

[ överordnad ] Start ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan i Bolum ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Bolum Tå ] Byvägar och namn ] Stor Skiftet ] [ Laga Skiftet ]
[underordnad]

 

Baalack berättar i sina skisser att åkerbrujet organiserades i sex gärden vid hans arbete med bygden 1793. Bruket var tredingsgärde där.
  1. Östergärdet var en årgång.
  2. Vättingsgärdet tillsammans med Ensädet
  3. Krabbegärdet med Heagärdet utgjorde enheterna.

Detta menar författaren Stefan Höglin (som får ta på sig ansvaret för att sidan med människorna runt sjön nu finns tillgängligt på nätet. Hans artikel i Västergötlands fornminnes tidskrift 1994 blev startskottet till att vi tog oss an Hjilmers anteckningar).
Ensädet antyder att det kan vara en rest av två odlingssystem för byn.

Här en kartskiss av Bolum By efter renritning av laga skifteskartan

Sedan storskiftet hade större delen markerna nere vid sjön och i utmarken odlats upp, mest tack vare att alla brukningsenheter hade tillgång till järnplogen och de flesta oxar ersatts med hästar. Numera hade tresädet ersatts av effektivare fyrsäde. Tiden börjar bli mogen för nya skiften.

Byn bestod före skiftet av 17 hemman med inte mindre än fyrtioen bolekar, varav 21 var hälftenbrukare, som alltså inte ägde sin jord. Men det var de självägande som tog plats i sockennämnden, fattigstyrelsen, sundhetsnämnden eller som föreståndare för sockenmagasinet. Störst på 1840 talet var Jonas Andersson på Stommen, som också var den som tecknade sig för lånet till skolbygget.

Anders Fröding förordnades redan våren 1850 tillsammans med två gode män. Första uppgiften var att rita en ny karta då den gamla ansågs obrukbar mest till följd av förändringar av byn själv. Detta tog två år och förrättningarna kunde påbörjas först aug 1852. Fröding möttes första tiden av obstinata bönder, som inte ville vara med och skriva på. Ersättning skulle utgå till de ägare som fått sämre jord och som tvingats till utflyttning enligt stadgan från 1827. Odlingshjälpen utgick från de som fått den bättre jorden och flyttningshjälpen. Flyttningsbidragen kunde utgå från de som fick stanna eller från hela byalaget eller att man kunde få bidrag från den fond som Kongl Maj:t i nåder ställt till förfogande. Detta bidrag uppgick till ¼ av värdet av värderade fastigheter.

Skiftet försenas under tre år då Lars Eriksson var inblandad i en tvist om tomtmarken på LarsNilsgården, i samband med att han skulle bli den som skulle utflytta. I aug 1855 kan nästan samtliga partsägare samlas först då kan Fröding framlägga sina planer på gränsdragning till angränsande byar och ägobyten inom byn, samtidigt med uträtade rågångar. Att skapa ett skifte per hemman lät sig inte göras utan man tvingades att klara tre till sex skiften, något som ägodelningsrätten avgjorde. Från och med denna höst framstår konflikterna i byn mer tydligt.

Av de 39 partsägare skrev blott

  • Fanjunkare Flack för Munkgården
  • Fanjunkare Forsblad i Korsgården
  • Jonas Andersson i ½ Stommen och ½ Bältaregården
  • Anders Johansson i Hof för 3/4 Uddagården och ¼ Backen
  • Lars Eriksson för ¼ LarsNilsgården
  • samt nm Anders Persson i Kärragården

på. Sen var man missnöjd med delningen med Bolumtorp. Här dök det även upp jävs problem med Anders Jonsson som var gode man, där hans son under skiftets gång gift sig med en bonddotter i Bolumtorp. Ägodelningsrättens konsulteras i frågan  som sammanträder i Bolum 1856. Ett år senare gör Fröding nytt försök med ägodelningsskiften med bl.a. allmänning mark men bara tre ville skriva på. Frödings åtgärder med byborna var inte framgångsrik.

Fröding kunde 1860 förklara förrättningen avslutad. Men 26 av hemmansdelarna av de 41 hade under perioden om 10 år bytt ägare. Två nya ägare försökte få fram en protest men ägodelningsrätten hörsammade icke deras klagan utom i avseende på den ersättning han fick för sin utflyttning. 1863 skulle skiftena efter inbärgad gröda verkställas. Det är under denna tid som torpare och backstugesittare kan komma i besittning av mark och därmed få lön för det arbete, som de troligen lade ner på alla de murar, som växer upp i by. Det är om dessa människor och deras öden som Hjilmer har berättat för oss och som Monika plitat ner till oss som vi berättar om på denna domän.

Bolums undermark.

Det gemensamma namnet för denna i dagligt tal eller förkortat till Marka. Här särskilde man olika områden, från söder räknat Hästhajen, till vilken gränsen ansågs gå i en linje från Kesebacken ungefär i den norra gränsen till hemmanen Skattegården, Munkgården och Backens skiften upp mot Tovaberget.
Sålunda hörde Pantorpet till Hästhagen. Norr om detta låg sedan Korsbacken med Kôddika - och Falkadalen.
Väster om Korsbacken låg sedan Svänsbokara, som sträckte sig på båda sidor om Häggumaväjen ned mot Bolums och Bolumtorps odalägor.
I västra kanten av detta område som dominerades av två åsar, den ena sträckande sig utmed en från lägenheten Munkatorp upp mot Häggumsvägen, på vars andra sida den gick upp till Billingsfoten. Denna ås avgränsade mot öster av den s.k. Råbärshula på Bolumtorps skifte s.k. efter det på dess andra sida belägna Råbärjet. På den andra åsen utlades vid laga skiftet Bolums och ett par av Bolumtorps soldatboställen och denna kallades därför Knektamarka. Dess fortsättning upp mot Billingen kallades sedan för Stenåsen.

Laga skiftet genomföres under 1850 då arbetet och värderingarna genomföres. Man startade i mars 1850 och som de delägare som inte ville ha något skifte endast som enda lagliga skäl åberopade att kronoombudet inte var närvarnade så påbörjas arbetet, men som vädret icke var gynnsamt så sköt man upp det någon månad. 

Mars och maj protokollen 1850 antyder 

Ifrån Hof Kappagården Johannes Andersson ¼ mtl för Erik Brinks Arfv ½ ingen närvarande,
En ⅛ Anders Eriksson ¼ Johannes Pettersson närvarande
Hof SvenNilsgården Johannes Jonsson närvarande 
Grefvagården ¾ Lars Anderssons arfv närvarande Johannes Jonsson i SvenNilsgården Hof samt Anders Pettersson, ¼ Johannes Jonsson 
AndersTorstensgården 5/12 Gustaf Pettersson närvarande 1/3 Lars Anderssons Arfv närvarande Anders Larsson för deras talan äger sjelf ¼ 
Hans i Hof Anders Larsson ¼ Johannes Jonsson ¼, ½ Hans i Hof Johannes Andersson.

Såsom Consistorie Ombud Herr Regements Pastor Smedmark enligt kallelse af den 15 Maij samt herr Kronolänsman Carlsson enligt KB ordres af den 2 maij af angränsande från Broddetorp Jonas Eriksson, från hemmanet Säckasten Petter Andersson, Ramstorp Joh Dahlberg, Pilhult Johannes Pettersson, Korpatorp Anders Mårtensson, Jägartorp Gustaf Pettersson, ifrån Bolum infann sig ingen icke eller något Reg Ombud oaktadt skedd reqvisition. Från Västorp ankom Sven Jonsson hvilken äfven är ägare uti Bolum.

Delägarne öfverenskommo att Soldaterne erhålla sina skiften på hvarje Hemmans blifvande skiften i utmarken och det boställe som nu icke är så beläget skall flyttas på det Hemmanets mark och i öfvrigt behåller Soldaten så mycket möjligt är sin nuvarande jord så i åker som i äng.

1852 var ägareförhållandet i smågårdarna af angränsanden tillstädekommo Jonas Eriksson i Brestorp, Anders Pettersson från Säckasten, Johannes Pettersson från Pilhult Anders Mårtensson från Korpatorp