Svensk
 Djurhälsovård AB

och Jordbruksverket

Table of Content ] Sonetter ] [ innehåll ]
[samma nivå]
Mer om Bjurum ] Djurhållningen väster om Hornborgasjön ] [ Sv Djurhälsovården ]
[ underordnad sida ]
 
[ innehåll ]


Skrivelse II

Jordbruksverket har tillstyrkt att Svenska  Djurhälsovården AB en konstellation av veterinärer med huvudägare de största slakterierna i Sverige skall utforma och sköta hanteringen av bestämmelser för utegående djur. Formellt ställer sig jordbruksverket bakom, men det är bara på order av jordbruksdepartementet. Sverige säljer ut sitt myndighetsutövande och låter därmed brukarna själva svara för eventuell tillsyn. Samtidigt har djurtillsynen rustats ner, när den flyttade från kommunen till länsstyrelsen. Stor kritik har framförts utan att synliga tecken synes i horisonten.


 

Sändlista

Angående
Kontrollprogram för nötkreatur som hålls utomhus vintertid utan tillgång till ligghall.

Undertecknade har under många år följt djurhållningen bland nötkreatur runt Hornborgasjön. Det har funnits anledning till kritiska synpunkter, som dock av myndigheter lämnats utan åtgärd. Att djurtillsynen, med Europas strängaste djurskyddslagstiftning till trots, har varit undermålig har accentuerats sedan staten tog över från kommunerna.

Regeringen har därför krävt att djurhållarna själva skall svara för tillsynen. Det är i linje med en gammal fråga som i decennier drivits av LRF om, att skapa ett skyddsnät för varandra, när djurägare av någon anledning sviktar.

Sedan många år har krav av ekonomiska skäl rests på djurhållning med lösgående betesdjur. Storägare och slakteriföretag investerar i kapitalkrävande besättningar, alltmedan småbrukare försvinner. Tanken är stordrift med utegående djur, men utan liggunderlag och vindskydd. Detta som en framtida ekonomiskt godtagbar lösning.

Som svar på detta har Sveriges Nötköttproducenter, SNP, skrivit och äger ett Kontrollprogram, som utformats av Svensk Djurhälsovården AB, SvDHV, som senare skall svara för tillsynen.

SNP är en ideell förening med länsvis lokala klubbar. Föreningen har till ändamål att tillvarata nötköttsproducenternas gemensamma intressen. Erfarenhetsutbyte, att sprida kunskap, problemlösning, att fungera som ett kontaktorgan med företag och institutioner samt att verka för en god pris och konsumtionsutveckling är några av ledorden. Föreningen kräver skriftlig inträdesansökan, och äger rätt att utesluta medlemmar som inte följer spelreglerna. Föreningen äger sedan snart ett halvår det i drift satta, kontrollprogrammet som stöds av gällande lag och är godkänt av jordbruksverket, och som vi skall titta närmare på. För att få deltaga i detta program krävs en anmälan och en djurägarförsäkring som vi tar upp här.

Djurägarförsäkring

Här finns många självklara punkter som saknas, förutom att djuren skall vara tillgängliga vid inspektion, avlusade, att det finns vindskydd, hanteringsanläggning.

Vi poängterar därför följande

Tillgången till foder av god kvalitet, som bör preciseras.

Vindskydd, här saknas förvisso forskning och analys av huruvida kuperad terräng kan vara tillräckligt. SLU har förra året tillfrågats, men vi blir tvungen att återupprepa och kräva svar från Djurhälsovårdsenheten här i SKARA.

Beläggningen vintertid skall preciseras vad gäller ytan.

Tillgång till drickbart vatten skall självklart ingå. Kraven på att betesmarkerna inte skall gå närmare än 6 meter till dränerande diken borde vara lika självklart.

Djur skall inte behöva dricka dräneringsvatten kontaminerat av slamlaguner.

Kraven på omhändertagande av kor och kalvar som frusit ihjäl, skall åtgärdas innan de tillåts ligga till räv-, korp- eller örnfoder (till ornitologisk förenings fromma) och skall snarast till destruktion.

Kalvningsförbud skall råda från 1 november och t.o.m. mars och ingå som ett oavvisligt villkor. Det betyder förändrad betäckningssäsong.

Allmänhetens sviktande förtroende för hur våra djur hanteras, kräver anpassning inte bara till lagar utan till vår allmänna rättsuppfattning om djurhållning. Här finns anledning att skärpa tonen i Er djurförsäkran. Inför nästa års försäkran kräver vi att synpunkterna beaktas.

Kontrollprogrammet

Själva kontrollprogrammet ägs av Sveriges Nötköttproducenter (SNP). Svenska Djurhälsovården AB (SvDHV)  ett närmast rent veterinärt företag fanns med i initialskedet vid tillskapandet av programmet. SvDHV arbetar med djurhälsofrågor rörande uppfödning av grisar, nötkreatur för köttproduktion och får. Bolaget ägs av Scan AB, Avelspoolen AB och KLS Ugglarp. Verksamheten finansieras genom avgifter från anslutna besättningar, djurhälsoavgifter från slaktdjur, statliga bidrag samt forskningsbidrag. Bolagets verksamhet är inte vinstdrivande.

1 Programmets uppgifter

Som innebär dispens från nedlagda djurskyddsmyndighetens föreskrift (DFS 2007:5) bör innehålla en mening om kraven på samverkan med länsstyrelsens (lst) tillsynsprogram. Förtroendet kan svikta då SvDHV ägs av en till rancherna närstående part och därmed kontrollerar sig själva. Här är vi i närheten av jäv, som är helt främmande för svensk rättstradition. Målsättningen är att säkra skötseln. Kontrollerar Ni om det finns djurförbud för djurskötare och djurhållare. Anslutningsbesöket bör föregås av kontroll av tidigare erfarenheter av djurhållaren genom samverkan med kommuner och lst.

2 Programmets organisation

SvDHV har tillsynsuppdrag och jordbruksverket har lånat sitt sigill till del av verksamheten, vilket inte i alla stycken är förtroendeskapande hos köttkonsumenterna vid köttdisken.

2:3 Kontrollorganisationens personal. Stora krav ställs på att rätt personal genomför kontrollprogrammet, men de har föga nytta av den instruktion, som medföljer programmet. Det är en delikat uppgift att genomföra en dylik inspektion och bör ske med att minst två personer genomför uppgiften, varav den ena gärna må vara i utbildning.

2.4 Jordbruksverkets insats och ansvar finns med initialt vid ansökan och som deltagare i en referensgrupp. Möjlighet till myndighetsutövning stannar därför vid en stämpels synrand.

6 Anslutning

6.1 Samtliga besättningar som uppfyller kriterier kan ansluta sig oavsett ett första besök genomförts!
6,3 Anslutningsbesök bör föregås av genomgång av handlingar från kommunal- och länsstyrelsenivå tidigare genomförda inspektioner och kräver en grannlaga bedömning av förutsättningarna för driften. Den bör ske i ett tidigt skede av processen.

6.4 EG:s kontrollförordning (EG 882/2004) synes vara det enda positiva påpekandet i denna skrivelse. Ehuru EU:s engagemang och vilja att kontrollera eventuella oegentligheter är erfarenhetsmässigt verkningslösa. (Eller som man säger via TV: Gå mot röd gubbe är förbjudet, men det händer inget om Du gör det). Foder och vattenfrågan är viktiga och här i Skaraborg dokumenterat eftersatta frågor.

6.6 Uteslutning. 20 - 30 års dokumenterad misskötsel av djur bör väcka misstanke om att inte allt står rätt till. Lyhördhet från rapporterande allmänhet bör ge initiativ till att skärpa tillsynen och be jordbruksverket om att utesluta deltagande i denna form av djurhållning. Opinionen vill inte veta av fler gris affärer i Sverige. EU kommissionen bör ha sista ordet, men deras arbetshastighet är föga imponerande, vilket inte hindrar att deras regler ändå skall tillämpas i våra lagar och regler.

7 Djurägarens åtaganden

Årlig ansökan skall inskickas och djurhållaren har det slutliga ansvaret. Ofta vid stora besättningar finns flera anställda, som skall tillförsäkras tillfredsställande utbildning. Djurförbud från tidigare anställningar bör vara ett observandum, men man behöver inte med nödvändighet skylta med det i rapporterna.

11 Förvaltningslagen

skall självklart vara tillämplig på Svenska Djurhälsovårdens verksamhet och insyn. Jävfrågor är viktiga och bestickning bör självklart inte förekomma!

Djurbaserade parametrar

Allmänt kan sägas att veterinärmedicinsk kompetens måste dominera och de uppgiftskrav som kontrollprogrammet hänvisar till är föga imponerande men kan vara en vägledning till den elev som följer en erfaren kollega vid en inspektion. Plotter med statistik tar bara bort helhetsbilden av intryck av verksamheten. Inspekterande veterinär har en legitimation och ett ansvar enligt Jordbruksverkets bestämmelser. En helhetsbedömning och klinisk blick för vad som iakttas bör vara till fyllest i kombination med en journal.
Oroande är att vid varje inspektion skall blott 40-60 djur inspekteras oavsett antalet djur vid ranchen. Vad sedan gäller rem, hull och renhet är detta blott markörer på den vård som djuren får.

Resurs och skötselbaserade parametrar.

Liggplats en självklar resurs som skall tillses att stå till djurens förfogande. Foder och foderhäckar skall placeras på sådant sätt att markområdet är torrt och någorlunda rent. Krav på att ständigt flytta foderhäckar kan annars vara motiverad.

N1
fd jordbrukare
N2
leg läk, tekniker, biolog.

EU kommissionen; Jordbruksutskottet; Jordbruksutskottets medlemmar; Landsbygdsdepartementet; Landsbygdsministern; Svenska Djurhälsovården AB; Jordbruksverket; SLU Skara; Samtliga länsstyrelsers djurskyddsinspektioner.
För kännedom: Jordbruksdepartementen Norge, Danmark, Island och Finland;


Start ] Uppåt ]