Jordbruksverket har tillstyrkt att Svenska Djurhälsovården
AB en konstellation av veterinärer med huvudägare de största slakterierna i
Sverige skall utforma och sköta hanteringen av bestämmelser för utegående djur.
Formellt ställer sig jordbruksverket bakom, men det
är bara på order av jordbruksdepartementet. Sverige säljer ut sitt
myndighetsutövande och låter därmed brukarna själva svara för eventuell tillsyn.
Samtidigt har djurtillsynen rustats ner, när den flyttade från kommunen till
länsstyrelsen. Stor kritik har framförts utan att synliga tecken synes i
horisonten.
Sändlista
Angående
Kontrollprogram för nötkreatur som hålls utomhus vintertid utan tillgång till
ligghall.
Undertecknade har under många år följt djurhållningen bland
nötkreatur runt Hornborgasjön. Det har funnits anledning till kritiska
synpunkter, som dock av myndigheter lämnats utan åtgärd. Att djurtillsynen, med
Europas strängaste djurskyddslagstiftning till trots, har varit undermålig har
accentuerats sedan staten tog över från kommunerna.
Regeringen har därför krävt att djurhållarna själva skall svara
för tillsynen. Det är i linje med en gammal fråga som i decennier drivits av LRF
om, att skapa ett skyddsnät för varandra, när djurägare av någon anledning
sviktar.
Sedan många år har krav av ekonomiska skäl rests på djurhållning
med lösgående betesdjur. Storägare och slakteriföretag investerar i
kapitalkrävande besättningar, alltmedan småbrukare försvinner. Tanken är
stordrift med utegående djur, men utan liggunderlag och vindskydd. Detta som en
framtida ekonomiskt godtagbar lösning.
Som svar på detta har Sveriges Nötköttproducenter,
SNP,
skrivit och äger ett Kontrollprogram, som utformats av Svensk Djurhälsovården
AB,
SvDHV,
som senare skall svara för tillsynen.
SNP är en ideell förening med länsvis lokala klubbar. Föreningen
har till ändamål att tillvarata nötköttsproducenternas gemensamma intressen.
Erfarenhetsutbyte, att sprida kunskap, problemlösning, att fungera som ett
kontaktorgan med företag och institutioner samt att verka för en god pris och
konsumtionsutveckling är några av ledorden. Föreningen kräver skriftlig
inträdesansökan, och äger rätt att utesluta medlemmar som inte följer
spelreglerna. Föreningen äger sedan snart ett halvår det i drift satta,
kontrollprogrammet som stöds av gällande lag och är godkänt av jordbruksverket,
och som vi skall titta närmare på. För att få deltaga i detta program krävs en
anmälan och en djurägarförsäkring som vi tar upp här.
Djurägarförsäkring
Här finns många självklara punkter som saknas, förutom att
djuren skall vara tillgängliga vid inspektion, avlusade, att det finns
vindskydd, hanteringsanläggning.
Vi poängterar därför följande
Tillgången till foder av god kvalitet, som bör preciseras.
Vindskydd, här saknas förvisso forskning och analys av huruvida kuperad terräng
kan vara tillräckligt. SLU har förra året tillfrågats, men vi blir tvungen att
återupprepa och kräva svar från Djurhälsovårdsenheten här i SKARA.
Beläggningen vintertid skall preciseras vad gäller ytan.
Tillgång till drickbart vatten skall självklart ingå. Kraven på att
betesmarkerna inte skall gå närmare än 6 meter till dränerande diken borde vara
lika självklart.
Djur
skall inte behöva dricka dräneringsvatten kontaminerat av slamlaguner.
Kraven
på omhändertagande av kor och kalvar som frusit ihjäl, skall åtgärdas innan de
tillåts ligga till räv-, korp- eller örnfoder (till ornitologisk förenings
fromma) och skall snarast till destruktion.
Kalvningsförbud skall råda från 1 november och t.o.m. mars och ingå som ett
oavvisligt villkor. Det betyder förändrad betäckningssäsong.
Allmänhetens sviktande förtroende för hur våra djur hanteras,
kräver anpassning inte bara till lagar utan till vår allmänna rättsuppfattning
om djurhållning. Här finns anledning att skärpa tonen i Er djurförsäkran. Inför
nästa års försäkran kräver vi att synpunkterna beaktas.
Kontrollprogrammet
Själva kontrollprogrammet ägs av Sveriges Nötköttproducenter
(SNP). Svenska Djurhälsovården AB (SvDHV) ett närmast rent veterinärt
företag fanns med i initialskedet vid tillskapandet av programmet. SvDHV arbetar
med djurhälsofrågor rörande uppfödning av grisar, nötkreatur för köttproduktion
och får. Bolaget ägs av Scan AB, Avelspoolen AB och KLS Ugglarp. Verksamheten
finansieras genom avgifter från anslutna besättningar, djurhälsoavgifter från
slaktdjur, statliga bidrag samt forskningsbidrag. Bolagets verksamhet är inte
vinstdrivande.
1 Programmets uppgifter
Som innebär dispens från nedlagda djurskyddsmyndighetens
föreskrift (DFS 2007:5) bör innehålla en mening om kraven på samverkan med
länsstyrelsens (lst) tillsynsprogram. Förtroendet kan svikta då SvDHV ägs av en
till rancherna närstående part och därmed kontrollerar sig själva. Här är vi i
närheten av jäv, som är helt främmande för svensk rättstradition. Målsättningen
är att säkra skötseln. Kontrollerar Ni om det finns djurförbud för djurskötare
och djurhållare. Anslutningsbesöket bör föregås av kontroll av tidigare
erfarenheter av djurhållaren genom samverkan med kommuner och lst.
2 Programmets organisation
SvDHV har tillsynsuppdrag och jordbruksverket har lånat sitt
sigill till del av verksamheten, vilket inte i alla stycken är
förtroendeskapande hos köttkonsumenterna vid köttdisken.
2:3 Kontrollorganisationens personal. Stora krav
ställs på att rätt personal genomför kontrollprogrammet, men de har föga nytta
av den instruktion, som medföljer programmet. Det är en delikat uppgift att
genomföra en dylik inspektion och bör ske med att minst två personer genomför
uppgiften, varav den ena gärna må vara i utbildning.
2.4 Jordbruksverkets insats och ansvar finns med initialt
vid ansökan och som deltagare i en referensgrupp. Möjlighet till
myndighetsutövning stannar därför vid en stämpels synrand.
6 Anslutning
6.1 Samtliga besättningar som uppfyller kriterier kan ansluta
sig oavsett ett första besök genomförts!
6,3 Anslutningsbesök bör föregås av genomgång av handlingar från kommunal- och
länsstyrelsenivå tidigare genomförda inspektioner och kräver en grannlaga
bedömning av förutsättningarna för driften. Den bör ske i ett tidigt skede av
processen.
6.4 EG:s kontrollförordning (EG 882/2004) synes vara det
enda positiva påpekandet i denna skrivelse. Ehuru EU:s engagemang och vilja att
kontrollera eventuella oegentligheter är erfarenhetsmässigt verkningslösa.
(Eller som man säger via TV: Gå mot röd gubbe är förbjudet, men det händer inget
om Du gör det). Foder och vattenfrågan är viktiga och här i Skaraborg
dokumenterat eftersatta frågor.
6.6 Uteslutning. 20 - 30 års dokumenterad misskötsel av
djur bör väcka misstanke om att inte allt står rätt till. Lyhördhet från
rapporterande allmänhet bör ge initiativ till att skärpa tillsynen och be
jordbruksverket om att utesluta deltagande i denna form av djurhållning.
Opinionen vill inte veta av fler gris affärer i Sverige. EU kommissionen bör ha
sista ordet, men deras arbetshastighet är föga imponerande, vilket inte hindrar
att deras regler ändå skall tillämpas i våra lagar och regler.
7 Djurägarens åtaganden
Årlig ansökan skall inskickas och djurhållaren har det slutliga
ansvaret. Ofta vid stora besättningar finns flera anställda, som skall
tillförsäkras tillfredsställande utbildning. Djurförbud från tidigare
anställningar bör vara ett observandum, men man behöver inte med nödvändighet
skylta med det i rapporterna.
11 Förvaltningslagen
skall självklart vara tillämplig på Svenska Djurhälsovårdens
verksamhet och insyn. Jävfrågor är viktiga och bestickning bör självklart inte
förekomma!
Djurbaserade parametrar
Allmänt kan sägas att veterinärmedicinsk kompetens måste
dominera och de uppgiftskrav som kontrollprogrammet hänvisar till är föga
imponerande men kan vara en vägledning till den elev som följer en erfaren
kollega vid en inspektion. Plotter med statistik tar bara bort helhetsbilden av
intryck av verksamheten. Inspekterande veterinär har en legitimation och ett
ansvar enligt Jordbruksverkets bestämmelser. En helhetsbedömning och klinisk
blick för vad som iakttas bör vara till fyllest i kombination med en journal.
Oroande är att vid varje inspektion skall blott 40-60 djur inspekteras oavsett
antalet djur vid ranchen. Vad sedan gäller rem, hull och renhet är detta blott
markörer på den vård som djuren får.
Resurs och skötselbaserade parametrar.
Liggplats en självklar resurs som skall tillses att stå till
djurens förfogande. Foder och foderhäckar skall placeras på sådant sätt att
markområdet är torrt och någorlunda rent. Krav på att ständigt flytta
foderhäckar kan annars vara motiverad.
N1
fd jordbrukare |
N2
leg läk, tekniker, biolog. |
EU kommissionen; Jordbruksutskottet; Jordbruksutskottets
medlemmar; Landsbygdsdepartementet; Landsbygdsministern; Svenska Djurhälsovården
AB; Jordbruksverket; SLU Skara; Samtliga länsstyrelsers djurskyddsinspektioner.
För kännedom: Jordbruksdepartementen Norge, Danmark, Island och Finland;
|