Utlåtande av syneförrättnigen
Hans Carlander

Utlåtande av syneförrättningen 1902 

är en avskrift av AM 46/1933 sidan 7-11. -- i samband med vattendomarna 1933.

Utlåtande afgifvet af synemännen vid laga syneförrättningen angående föreslagen sänkning af den så kallade Hornborgasjön i ändamål att torrlägga vattensjuka marker inom Bjerklunda, Bjurum, Sätuna, Broddetorps, Bolum, Norra Lundby, N Vinge och Stenum socknar uti Gudhems och Walle härad af Skaraborgs län, år 1902.

Förrättningen afser att genom reglering af Flia ån sänka vattenståndet i Hornborgasjön så att de nu ofta förekommande öfversvämningarna å de kringliggande markerna, förhindras, samt att genom uppgräfning af tillflödena möjliggöra en ändamålsenlig torrläggning af de kring sjön belägna vattensjuka egoområdena, så att de blifva tjenliga till en rationell åkerkultur.
I och för uppgörandet af förslag härtill, samt för utrönandet af den vattensjuka markens beskaffenhet och storlek hafva noggranna afvägningar och undersökningar företagits samt marken genom nymätning å karta affattats.

Redan år 1899 och 1900 upprättades af förrättningsmannen ett alternativt förslag till sänkning af sjön genom reglering af Flian, af hvilket förslag Alternativet I på sammanträdet den 25 April 1900 af delegarne antogs till utförande, hvilket beslut synemännen anse sig böra vitsorda. Förslag till reglering af sjöns tillflöden har sedermera uppgjorts och finnes i det nu af synemännen framlagda hufvudförslaget intaget.

Vid bestämmandet af den mark, som skall deltaga i kostnaden för företagets utförande, har såsom grund lagts dess höjd i förhållande till vattenståndet i sjön eller intill liggande vattendrag. Sålunda har begränsningskurvan för den betalningsskyldiga marken genom afvägning blifvit utsatt samt så beräknad att de nedom denna kurva belägna jordområdena efter skedd sättning och med afdrag för nödigt affall ej anses kunna torrläggas till det lagenliga djupet af 1,2 meter förrän företaget eller sänkningen af sjön blifvit verkställd.

Från denna allmänna regel, eller att jord som redan nu kan torrläggas till ett djup af 1,2 meter under markytan ej medtagits, gör dock en del af de i företaget intagna högmossarna ett undantag, ty oaktadt dessa redan nu kunna torrläggas till ett betydligt större djup än det ofvan angifvna, hafva dock synemännen ansett skäligt, att då dessa mossar redan nu och troligen i en framtid i betydligt omfång komma att användas till torf - och mergeltäkt, och under sådana förhållanden äro beroende och draga nytta af ett lägre vattenstånd i sjön, påföra äfven dem någon betalningsskyldighet i företaget. Genom särskilda pejlingar i sjön och kring dess stränder hafva de genom sänkningen uppkommande landvinningarne, så vidt möjligt varit, blifvit uppmätta.

All den i företaget ingående marken är till beskaffenhet och areal i den upprättade Egobeskrifningen för hvarje särskild egofigur angifven och uppgår i sin helhet till 3693,24 har. Då för företagets utförande i enlighet med det föreliggande förslaget ej är nödigt att utrifva eller förändra något af de nedanför liggande vattenverken eller förorsakar rubbning i denna verks lagliga domrätt, så är företaget uteslutande att hänföra under 2 kap. dikningslagen, och hafva de, som företaget utföra vill, att ställa sig till efterrättelse alla de i förenämnda kap. gjorda bestämmelserna.

Alldenstund sökandena till förrättningen innehafva 2 486,44 har eller mer än hälften af den mark, som genom företaget anses vinnas eller förbättras, så finnes intet sådant hinder för dess utförande, som omnämnes i Dikningslagen 13 §. Vid förslagets uppgörande har hänsyn tagits så väl till att åstadkomma den största möjliga förbättring af de vattensjuka markerna för en deremot svarande rimlig kostnad, som ock till bibehållandet af sjön såsom reservoir för nedanförliggande vattenverk. För att ernå det förra har högvattenytan i sjön måst nedbringas ca 1 m. och medelvattenståndet i ungefär samma proportion. För att uppnå det andra önskemålet har afloppskanalen inrättats så, att vattenvariationen i sjön eller, som är detsamma, skillnaden mellan hög och lågvatten blir något större än förut. Under nuvarande förhållanden är vattenvariationen ca 1 meter, hvilket på en yta af 2680 har utgör ca 26.800.000 kubikmeter magasineradt eller uppdämdt vatten.

Efter företagets realiserande skall vattenvariationen blifva 1.2 meter, hvilket på en yta af 2.000 hektar skulle motsvara en vattenmängd af 30.000.000 kubikmeter. Sjön skulle alltså såsom reservoar för nedanför liggande vattenverk snarare förbättras genom företaget än försämras därav.

Vid bestämmandet af de för kanalerna nödiga dimensionerna hafva befintliga fallförhållanden och den framströmmande vattenmängden blifvit lagda till grund. Då de vattenmassor, som genom kanalerna skola afföras, äro beroende af vattensamlingsområdets storlek, den derpå fallande nederbörden och den längre eller kortare tid flödena pågå hafva dessa faktorer blifvit noga undersökta.

För Flian - ån har det visat sig, att genom denna skall afföras vatten från ett område af 54.600 hektar, hvilket med de der befintliga nederbördsförhållandena motsvara en afrinnande vattenmängd vid flod af 32,76 m² i sekunden.

Då den föreslagna kanalen blifvit utlagd med en bottenlutning af 0.3:1000 och högsta tillåtna vattenhöjden ansetts böra vara 2,3 meter måste åt kanalen gifvas en bottenbredd af 10 meter på det den skall förmå afföra förenämnde vattenmängd.

Af öfrige kanaler, som i företaget ansetts böra upptagas till reglering märkas:

	Hornborgaån med ett vattensamlingsområde af 28.840 hektar och en framrinnande vattenmängd af 23 kubikmeter i sekunden.
	Stenumsbäcken med ett vattensamlingsområde af 920 hektar och en framrinnande vattenmängd af 0,9 kubikmeter i sekunden.
	Kanalen från Stora Bjurum med ett vattensamlingsområde af 6,700 hektar och en afrinnande vattenmängd af 5,4 kubikmeter i sekunden.
	Tvenne bäckar å Dagsnäs egor med respektive 1070 och 1450 hektars vattensamlingsområde och en framrinnande vattenmängd af 1,3 och 1,45 kubikmeter i sekunden.
	Rågångsdiket mellan Dagsnäs och Stora Bjurum med ett mindre vattensamlingsområde, och framrinnande vattenmängd.
	Ett dike genom Bredgårds, Sätuna och Ingatorps mossar med ett, vattensamlingsområde af 1360 hektar och en framrinnande vattenmängd af 1,4 kubikmeter i sekunden.

Förutom reglering af förenämnda kanaler fordras äfven, att en uppmuddring i sjön företagen å de sträckor, som å plankartan är utmärkt, och böra rännorna uppmuddras till ca 5 metern bredd. Sidolutningen i kanalerna är i regel 1:1,5 utom i berg, der lodräta sidor kunna tagas och i kanalerna i sjöbottnen der sidolutningen bör vara 1:2.

Kanalernas dimensioner äro dels å profilritningarna och dels i de särskilda gräfningslistorna i metermått angifna.

Kanalernas läge på marken är, der de ej följa den gamla sträckning, å plankartan angifvet genom dubbla röda linier. Ersättning för jord, som åtgår till kanalernas upptagande eller utvidgning samt 0,6 meter ren, skall af dikningsskyldige ersättas och är häröfver särskild jordersättningslängd upprättad, i hvilken jemväl är upptagen ersättning för sådan jord, som genom kanalen blir afskuren från de öfriga egorna och derför lämpligen kan användas till jordupplag.

Ersättning för jord, som möjligen kommer att såsom jordupplag användas, och som ej vid den förra sänkningen inlösts och ej heller nu till inlösen blifvit upptagen, skall af dikningsskyldige gäldas med 6 kr per ar och skall arealen af sakkunnig person uppmätas, då jordegaren efter företagets utförande det fordrar.

All kostnad för hufvudkanalens upptagande från sjön och nedåt äfvensom muddringsarbetena i sjön skola af samtlige delegarne gemensamt bestridas efter det procenttal, som för hvarje egendom i kostnadsfördelningslängden är angifvet. 

Kostnaden för de öfriga kanalernas upptagande skall fördelas, på dem, som deraf kan hafva nytta och finnes fördelningen häraf äfven i förenämnde längd angifven. Förrättningskostnaden skall fördelas på hvar och en efter det procenttal, som finnes angifvet i Jorduppskattningslängden.

All kostnad, som i öfvrigt kan erfordras för företagets realiserande, skall utgå efter samma grunder som förrättningskostnaden. Kostnad för framtida underhållet af kanalerna skall fördelas i likhet med nygräfningskostnaden.

Wid kostnadens fördelning har noga iakttagits, att ingen påförts större kostnad, än som för hans jords torrläggning är nödvändig. På denna grund hafva de jordområden, som äro beroende af tilloppskanalernas reglering, ensamt och hvart och ett område för sig fått vidkännas kostnaden för de respektive kanalernas upptagande. Denna, vissa områden påförda kostnad, har sedermera vid fördelningen af kostnaden för den gemensamma afloppskanalen blifvit samma områden tillgodoräknad, på så sätt, att den beräknade jordförbättringen, efter hvilken fördelningen skett, å dessa blifvit minskad med motsvarande summor.

I enlighet med gällande dikningslag hafva synemännen värderat marken såväl i dess af vatten besvärade skick, som ock åsatt den det värde, som den anses komma att få efter skedd torrläggning. Dessa värden, jemte den beräknade förbättringen af jorden, äro i kronor angifna i den upprättade Jorduppskattningslängden såväl per hektar räknadt som för hvarje särskild egofigur. Då emellertid den vunna eller förbättrade marken delvis består af sjöbotten och gungfly, hvilkas blifvande värde jemfördt med den öfriga förbättrade marken ej kan före företagets fullbordan fullt tillförlitligt angifvas, så få synemännen jemlikt 42 och 62 §§ bestämma att ny uppskattning må företagas på det sätt och i den ordning, som i dessa §§ föreskrifves. För bedömandet av företagets ekonomiska bärighet, samt till ledning för kommande entreprenad och accordspriser har en detaljerad kostnadsberäkning blivit uppgjord, i vilken jordartens beskaffenhet den kubikmassa, som skall upptagas, samt normala priset härför finnes angivet. För företagets utförande är nödigt att en del vägbroar ombygges, och är det ungefärliga priset för varje särskild bros ombyggnad i kostnadsberäkningen upptaget, varjämte specialritningar, utvisande hur arbetet bör utföras, äro upprättade.

Till ledning och kontrollering, av arbetet finnas talrika fixpunkter vanligen i form av ett kors (+) inhuggna i jordfasta stenar och äro dessa punkter utmärkta och till höjd å profilritningarna och i grävningslistorna angivna.

Angående arbetets utförande och framtida underhållet få synemännen bestämma:

• att arbetet skall utföras i full överensstämmelse med det nu framlagda förslaget, men vare dikningsskyldige skyldiga att underkasta sig de ändringar Kungl. Maj:t eller annan myndighet till äventyrs kan finna lämpligt föreskriva i och för odlingslåns erhållande eller företagets betryggande
• att grävningsarbetet vad beträffar gemensamma huvudavloppet skall taga sin början senast ett år efter det förrättningen vunnit laga kraft, tillstånd från det allmännas sida erhållits och odlingslån beviljats, samt varda bragt till slut inom ett år (efter) därefter,
• att arbetet i de mindre kanalerna skall påbörjas var för sig så snart vattenståndet i sjön eller i huvudavloppet blivit så lågt att detta icke utgör ett hinder för dess bedrivande.
• Arbetet engång påbörjat skall utan avbrott fortsättas till dess det blivit fullt utfört och får endast inställas under tid, då väderleken omöjliggör eller i väsentlig grad fördyrar detsamma.
• att den uppkastade dikesjorden ej får läggas närmare kanalernas kanter än en meter samt givas minst samma lutning mot kanalen, som dess sidor.
• Att där kanal upptages i rågång skall den upptagas lika å vardera grannarnas mark samt den uppkastade jorden så mycket som möjligt lika fördelas å båda sidor.
• Att där överskärningar förekomma den uppschaktade jorden så mycket som möjligt användes till igenfyllning av gamla kanalen.
• Att den uppkastade jorden får av jordägaren fritt disponeras, men skall därest han detta icke vill på gemensam kostnad bortföras eller utplaneras, därest dikningsskyldige ej förut inlöst jorden eller föredraga att betala avgäld för jordens kvarliggande, vilken i så fall skall utgå årligen med 5 % av jordvärdet.
• Att blivande rensningar skola företagas så ofta behovet det påkallar eller någon av delägarne det fordrar och med tvenne ojäviga vittnen styrker behovet därav.
• Att allt arbete skall genom arbetsstyrelsen ombestyras och äga de för sitt besvär och resor njuta ersättning.
• Att i vigtigare fall där majoriteten av arbetsstyrelsen anser att frågan skall av samtlige dikningsskyldige bedömas, sammankallas dessa och rösta i så fall varje jordägare efter sin del i företaget. Frågan avgöres genom enkel majoritet och få de frånvarande åtnöjas med de närvarandes beslut.
• Slutligen få synemännen på grund av de vid sammanträdet framställda påståendena och yrkandena så som sin åsigt uttala att de inlämnade skrifterna i vilka påstående om att företaget ej skulle bliva till gagn för dem som avfattat skrifterna, böra lämnas utan avseende, alldenstund av den uppgjorda jorduppskattningslängden framgår, vilka jordområden draga nytta av företaget eller ej.
• Att den fordran av K.M. Andersson i Milsmaden och J.G. Pettersson i Nalleberg om ersättning för mistat strömfall och fiske ej kan av synemännen villfaras, då den påstådda blivande skadan ej anses kunna till något värde upp skattas.

Skara den 30 september 1902.
Ex officio
Gustaf Sjöberg
J. Johansson Aug. Andrén.
 

Handling avgivet för odlingslåns erhållande juni 1903

Betänkande angående tilltänkt torrläggning och odling af vattensjuka marker inom Bjerklunda, Bjurums, Sätuna, Hornborga, Broddetorps, Bolums, Norra Lundby, Norra Wing och Stenums socknar uti Gudhems och Walle Härad af Skaraborgs län, afgifvet i och för odlingslåns erhållande år 1903.

Jordförbättringen

Sålunda uppgår den kostnad, som drabbar lånesökandena i sin helhet till 354.693,88 kr.

Det jordförbättringsvärde, som genom vattenavledningsföretagets utförande af synemännen anses uppkomma är i sin helhet (se jorduppskattningslängden i Bilaga 1) sålunda beräknat.

Jordens blivande värde 1.210.952,70

Jordens närvarande värde 608.163,20

Förbättringen utgör 602.789,

Af denna förbättring komma 71,988 % eller 433.936.40 kronor på lånesökandens andel.

Vinst jämföra vi den genom vattenavledningsföretaget – uppkomna förbättringen med kostnaden för dess utförande, så finna vi, att förbättringen överskjuter kostnaden med 176.426,82 kr med avledning af högmossarna 187.660 kr, hvilken summa utgör den vinst sökandena vänta sig erhålla genom företagets utförande, ty kostnad för odling och tegdikning höjer naturligtvis jordens värde med motsvarande summa.

Då denna vinst i medeltal utgör ca 79 kr per har och den åsatta jordförbättringen med skäl kan anses lågt satt, bör man kunna påstå att företaget från ekonomisk synpunkt är särdeles lovande.

Arbetsplan

Såsom plan för arbetets bedrivande föreslås, att under första och andra åren uppgräves utloppet eller den så kallade Flian och utföres muddringar i sjön för en beräknad kostnad af 271.618,75 kr jämte synekostnader, att under tredje och fjärde åren uppgräva alla de återstående kanalerna för en beräknad kostnad af 85.545 kr så att under femte och sjätte åren verkställa allt arbete med odling och tegdikning för en beräknad kostnad av 88.194,30 eller tillsammans kronor 445.361,05.

Linköping i juni 1903

Å tjenstens vägnar Gustaf Sjöberg Statens lantbruksingenjör

- - - -

Betänkande angående tilltänkt torrläggning och odling af vattensjuka marker inom Bjerklunda, Bjurums, Sätuna, Hornborga, Broddetorps, Bolums, Norra Lundby, Norra Wing och Stenums socknar uti Gudhems och Walle Härad af Skaraborgs län, avgivet i och för odlingslåns erhållande år 1903.

Jordmånen

Är såsom man på grund af företagets omfång nogsamt kan förstå af växlande beskaffenhet, dock kan man öfver huvudtaget säga att den består av särdeles godartad torv och flamdy, vilande på snäckmergel. I hela nordvästra delen af sjön och maderna däromkring, såsom å Öst- och Västtomten m.fl. är dyns djup 1.0 – 1.6 meter. Vilande på ett vitt stoftfint mergellager, närmast att förlikna vid det i de Gotländska myrarna förekommande bleket. Även i större delen af de övriga sjöar samt i trakten söder derom såsom vid Dagsnäs. St Bjurum, Sätuna och Hornborga förekommer denna mergel fast på betydligt större djup. Endast i östra och nordvästra delen, såsom vid Bjellum förekommer sandbotten.

Högmossanne utgöra af ett 2-4 meter djup mestadels oförmultnat vitmosselager, vilande åtminstone vad den norr om sjön belägna Rödemosse beträffar, på samma mergelart, vilken här upptages i och för industriella ändamål.

Vattenavledning  - - För att uppnå de ändamål, hvilka företaget avse och i främsta rummet att förebygga översvämning är nödigt att den högsta vattenytan, som får förekomma i sjön år 1 meter lägre än som nu kan förekomma. - - -

Hans Carlander

studerade vid Geografiska Institutionen GU våren 1967 har givit ett utlåtande om båtnaden av denna omtalade sänkning. Han jämför Sjöbergs jorduppskattningslängd 1921 med uppgifter med muntliga och dokumenterade skattningar 1966. Vi saxar några av de slutsatser, som står att finna i uppsatsen, som finns på Biblioteket i Skara

St Bjurum: Förvaltare Nordström utgör källan 1966. Man hade förhoppning om förbättring av

• 319 ha åker.
• 51 ha äng.
• och att 39 ha skogsmark skulle förbättras genom sänkningen.

Landvinningsmarken skulle omfatta 219 ha och som tillmättes en 100% markvärdesökning. Av denna mark blev ett intet, blott vass och videsnår. Av tilltänkt skogsmark blev heller ej något.

Dagsnäs Otto Ekberg vittnar. Här skulle förbättringar av

• 181 ha åkermark
• och 46 ha ängsmark, som skulle bli åker.

Landvinningsmarken skulle bli 255 ha, som skulle användas som ängsmark och eventuellt åker. Härtill skulle 80 ha mossmark utvecklas till skogsmark. Av landvinningsmarken har inget blivit åker. Av den förväntade åkermarken på 227 ha har man 1966 189 ha vall och betesmark. Av skogsdrömmarna blev ett intet. Landvinningsmarken förblev outnyttjad. Den areal åker om 181 ha, som skulle förbättras, har allt tagits ur produktion redan före 1966 och blivit betesmark.

Trestena Frille Fredriksson vittnar. Sjöberg kalkylerade med att

• 214 ha skulle bli förbättrad åker
• 21 ha blivande åker.

Större delen av äng och åker är nu planterad med gran. Marken är försålt till skogsbolag 1963.

Härlingstorp lantmästare von Heideken. Från början fanns

• 106 ha åker och
• 17 ha äng.

Åkerarealen om 106 ha återfanns 1966 medan ängsmarken måst överges p.g.a. försurning. Marken utgör sura torvlager på kalkbleke, som är kostsamma att odla. Heideken kommenterar att man skulle ha betalt för att odla denna mark. Landvinningsmarken blev intet annat än vass och buskage.

Västtomten och Östtomten vittne lantbrukare Andersson. Sjöbergs uppgifter om. Området indelat i mindre brukningsenheter, men med uthålligare brukare.

Enligt 1921 längd

• 194 ha åker
• 27 äng och
• 90 ha mossmark (Röde Mosse)

Landvinningsmarken beräknades till 160 ha med samma glädjekalkyler som tidigare gårdar.

Röde Mosse 1905

1966 fanns 163 ha åker kvar i produktion. Efter hand som gårdsenheterna avyttras begynner en plantering och ett övergivande. Av landvinningsmarken har dock delar kunnat användas som slåtter långt in på 1960-talet men efter hand övergivits.

Röde Mosse värdet av skogsmarken övervärderades vilket fick till följd att Mossföretaget fick ta en alltför stor del av kostnaderna. 1903 producerade mossen 8000 ton torvströ medan produktionen 1960 talet minskat till 750-1000 ton /år. Mossen upptogs till 209 ha.

Hans Carlander sammanfattar och initialt undersökta marker

• 1014 ha åker
• 39 ha skog
• 162 ha äng
• 419 ha mossmark

Landvinningsmarken skulle bli 855 ha. Av ängsmarken kalkylerade man att 1175 ha åker skulle bli följden. Av landvinningsmarken skulle större delen bli vass och buskage. Sjöberg kalkylerade med en markvärdesökning på 706 miljoner kr.
Med facit i hand 1966 var landvinningen värdelös. Av ingående åkermark återstod blott 537 ha.

Med resultatet av denna viktiga analys synes det besynnerligt hur Turén och Ekberg kunde genomföra 1933 år års sänkning. Här framkommer med all tydlighet att inte en den kompletterande ytterligare sänkningen 1933 kunde vända vinsterna av 1902 år sänkning. Redan på 1930-talet borde man insett dessa uteblivna båtnadsvärden. P O Swanberg har byggt mycket av sina analyser på denna uppsats, som ledde till restaureringen och står i hans sammanfattning här under Manipulering av Vattenlagen.