Sätra

[ överordnad ] Start ] Segerstad ] Håkentorp ] Häggum ] Rådene ] Stentorp ] Gudhem ] Bjurum ] Hånger ] Mårby kyrkby ] Bjerka ] N Lundby ] Warnhem ] Stenum ] N Ving ] Flian och vattenverksägarna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Mårby By ] Soldatgatan ] [ Sätra ] Vadbacken Bronäs Högerock ] Lövkullen ]
[underordnad]

Sätra

från början tre torp som skrevs under Bjurum. (ägdes av Blomqvist). Kaklösebacken vid Sätra som odlades upp av Emma Eks (Hulebäckstorp i Ugglum) far [Fredrik Andersson f1834]. Andra backar i närheten är Billmansbacken och Sluttabacken (el Pluttabacken). Sannolikt var det en större samlig hus och lägenheter här ute. Troligen började man röja här i slutet av 1700 talet då kartan på 1770 talet inte tar upp någon verksamhet här.

Här utlades godsets fjärde utgård. 

först ut 

Nils Björnbeck f1738 var soldat för Holmängen och hade så varit i 32 år och skrivs som torpare här, Han var korpral och som Holmängen inte kunde ställa upp med någon duglig så ville kronan behålla honom. Han var gift två gånger och kunde producera inte mindre än 16 barn. 

Sonen Anders Nilsson Bjurbeck Björnbäck  f1788 är torpare här fram till 1827 då han flyttar till Stommen i Mårby och blir Kyrkvärd till på köpet. Han väljer Sara från Hånger. Av barnen noterar vi 

  • Sven Andersson som tar över 
  • Maja gifter sig med änkemannen på Hovgården i Hånger som är 30 år äldre och hennes två söner som vi spårar återfinns dels i Skärv och dels i Lillegården Ö Tunhem. 
  • Johannes kan vara den som finns på Källegården Bronäs 1890 vi får se. 
  • Johanna vet inget
  • Stina gifter sig med Johannes Eriksson Päten på Ö Skattegården i Hornborga och blir därmed anmoder till Silbergarna. Namnet av att han hade med Petängen i V Kleva att göra.

Sven Andersson 1837-55

f1812 brukar här och flyttar sedan till Nybygget 1855 (om det är under Ljustorp eller L Heden låter jag vara osagt) Han gifte sig med Stina här från Mårby och de bliva båda relativt gamla här på Nybygget. Av deras döttrar berättar vi att Stina gifter sig till Lillegården i Ugglum och Matilda tror jag gifte sig med inspektören på St Bjurum Gustaf Lindberg och får många barn. Maken dör relativt tidigt 1887 och jag återfinner Matilda med barnaskaran på Fibeln i Luttra 1890. Barnen går dem väl och det går att spåra dem. 

Anders Andersson 

f1746 är här på Sätra och gift med Kerstin Henriksdotter f1747 i Broddetorp och hans son Erik Andersson som finns här mot slutet som inhyses under Sätra. 

Sonen Erik Andersson f1771 är torp här ute fram till sin död 1844, dottern Maria lever ett långt liv med Petter Andersson på Bregårn i Hånger.

Erik Westerberg f1752 finns troligen här ute på Sätra på 1780 och 1790 talen men i övrigt är intet känt om denna familj. 

Lars Blomstedt bor på soldatbostället här ute vid Sätra kring 1790. 

Anders Bjurgren f1780 finns kanhända här en period innan han tar vid Blombacken. Han är kopplad till en nyodling vid Sätra. 

Anders Nilsson +1824-1860+

f1794 är torpare här finns här före 1824 och är här 1860 när hustrun dör. Vad som händer med honom är osäkert. Hans son Johannes dör 24 år gammal men dottern Johanna gifter sig med skräddaren och torparen i Hogårn och de finns här ute eller under någon stuga under Hovgården Mårby. Johanna dör och han gifter om sig med Kristina f1843 från Mårby och det går att spåra några av deras barn, till exempel Maja Stina f1853 gifter sig med Johan i Hovgården och måhända flyttar de till Amerika med sina två barn. Soen Johan Alfred arrenderar Ebbholmen. 

Johannes Pettersson 1840- före 1890

f1815 gift med Maja Lisa från Härlunda. Barnen kan vi följa ehuru med viss osäkerhet via 1890 års mantalsuppgifter. skrivs som torp u Sätra 

Anders Andersson 1854-69

f1821 i V Kleva. Han blir torpare här och kommer 1854 och stannar troligen till sin död 1869 och lämnar änkan till Kyrkbacken i Mårby. Han blir pappa till 

  • Sme August f1855 som kan berätta om hur det var förr för Assar Blomberg. Han bodde under Stommen i Mårby.
  • Johan Fast som blev soldat för Hånger och flyttar till Amerika men lär ha kommit tillbaka.
  • Alfred Hammar blev soldat för Storegården i Härjavad. Att han valde en soldatdotter från Vånga är kanske inte att förvåna.

Anders Andersson Kjellgren f1824 skrivs som inhyses här och det är möjligt att de drog till Amerika. 
Anders Johansson -1873 f1829 gift med Eva från Bjerka flyttade till Stommen i Mårby och far vidare till Amerika 1881. 

Olaus Johansson f1832 finns här perioden 1883-88 gifter sig med Cajsa f1834 och vi berättar mer om honom från Kullen. Olaus Johansson f1832 finns som dräng här på Englasjön och gör i löske pigan Cajsa med barn för vilket han får böta. Han gifter sig emellertid med henne och de bli statare på Sätra och sedan inhyses på Kullen i Mårby. Att sen Cajsa är honom otrogen på livets senhöst är en annan sak.

Sätra blev rättareboställe åt Bjurum.

Rättare Lars Bergsten. 

f1861 var gift med Augusta Wallinder med rötter i Vreten och Öna. Han skrivs som statare 1890 och han kom nog 1890 och flyttar 1911. Barnen sprids för vinden men Algot stannar i bygden som kalkarbetare.

Rättare Axel Gottfrid Johansson.

f1874 kom från Valtorp 1911-21 gift med Ida Apelgren. Några av barnen i den stora kullen är födda här ute. 

Nästa rättare här ute är Anders Dahl och han kom 1920 ej heller här har vi uppgifter om när han slutar. 

Rest [Johan Bjurgren f1787; Anders Persson 1794 mest knuten till Bredegården Mårby; Johannes Andersson f1787; Anders Andersson f1780; Änkan Greta Larsdotter f1754; Anders Andersson f1821; Anders Nilsson f1794; 

Gustaf Johansson f1833; 

Källebackarn hade en stor och kraftig son som inte drog sig för att hantera sina motståndare.

Anders Dahl

f1872 skrivs som rättare här från 1920 22, till Bjerka.

Gustaf Reinhold Fock 

var rättare och arrendator på Bjurum och bodde här men vi vet inte så mycket om honom.

Sven Fock

f1915 sonen var 10 år när han kom dit tar över arrendet. Bjurum ville ha mer i arrende och Sven avsade sig. Inspektörn Ivar Jonsson på Bjurum ville då att Robert Krantz skulle ta över och erbjöd sig då stöd i form av flyttningen. Fick gå ner ordentligt i pris.

Robert Krantz

arr från 1843 och Harry Krantz fortsätter från 1853 och 10 år framåt och fick det för 800 per år vilket ansågs billigt. Men när Hultgren fick nys om att Harry gjorde bra skördar här ute så försökte han vräka Harry. Harry tog ut arrendenämnden och Hultgren var tvungen att backa och Harry stannar två år till och övertar sedan Roberts ställe LarsNilsgården i Bolum för 25 000 kr. Harry brukar här till 1967.

Pojkarna till Per Olof Pettersson och Ingrid Maria från Skyttekleven i V Kleva bebor stället.

Sätralund

Lars Gustafsson f1829 kom från Kinneve och gifte sig med Maja Lisa soldatdotter från N Vånga och vi vet att hon dog här 1887. Av de fem barnen känner vi blott Frans, som återfinnes som dräng i Härlunda 1890. Sofia finns inte 1890. Så denna familj slocknar och lämnar föga information om Sätralund.


Kullen

Mårby Hed. Uppfarten precis över myren kallades för Kulla Lamp, som då har att göra med att här var betesdjuren i en slags uppsamlingsfålla. Platsen skulle upptaga två lägenheter varav en backstuga vilket man kan ana även idag. 

Johannes Andersson 1851-84

f1817 och har sina rötter i Fjällåkra i Broddetorps hade brukat Hulegården i Hornborga och på Mossagården fram till 1846, Bredegården här i Mårby 1846-51 och Brunnsgården från 1851 och slutligen Kullen troligen från 1851. Han var först gift med Maria som dog här på Kullen 1874 och gifter om sig med betydligt yngre Charlotta från Fredsberg. Efter makens död flyttar hon till fattighuset. Av barnen kan vi blott följa den yngste sonen.

Olaus Johansson 1888-1816

f1832 fanns som dräng på Englasjön och gör i löske pigan Cajsa Larsdotter från Hovgården med barn för vilket han får böta. Han gifter sig emellertid med henne och de bli statare på Sätra och sedan inhyses här på Kullen. Hon ger honom åtta barn varav de flesta åkte till Amerika. Att sen Cajsa är honom otrogen på livets senhöst är en annan sak.

  1. Johanna Kristina äldsta dottern vet vi inget om.
  2. Anders Johan tar över Vadboden och präglar dess historia med sitt långa liv blev nästan 100 år.
  3. Johanna flyttar till Amerika.
  4. Helga blir mor och hushållerska och lånar 90 kr av Paul Jönsson och blir den som stannar här ute fram till 1931 då hon flyttar in till kyrkbacken i Mårby.
  5. Emma även hon hushållerska och mor.
  6. Carl Vilhelm.
  7. och Klara åkte till Amerika.
  8. Sonen Richard f1878 finns kvar här till sin död 1905;
  9. Frans åkte till Amerika.

Johan Vilhelm Larsson 1915 - 1919

f1862 i Sventorp hade brukat Lilla Heden och kom hit 1915 men återfinnes sedan på Rosendalen. Han gifte sig med Maria Kristina. Paret är föräldrar till 

  • Carl Vilhelm f1888 som blir kalkarbetare vid Mellomgården i N Lundby och bebor Bäckedalen därstädes 
  • Edit gifter sig med järnvägstjänsteman och flyttar till Ängelholm.
  • Johan Albin blir gårdssmed i Stridstorpet i Hånger och gifter sig med Nordes dotter.
  • Hilding var dräng på Stommen i Hornborga hos Silberg och finner sitt liv vid Nyhem i Tidaholm.
  • Arvid finns med på Sätra ibland och kopplas till namnet Rosendal
  • David finner sin kärlek i Rössberga.
  • Ernst är statare på Bjurum men återfinnes på Torestorp i Valtorp.

Familjen  flyttar till Rosendalen 1919, där man har en bild av familjen.


På vägen upp till Sätra på höger sida ligger på en liten väg österut och leder till

Vråna Gustafslund, Gråsten ??, 

skapades på 1870 talet som nyodling

detta synes vara Gråsten Gustafslund ( eller också möjligen Vädden ? ) Nej det får vi arbeta vidare med 

Fredrik Andersson

f1834 Han gifter sig med Klara som kom från Kroken i Hånger och fick 10 barn varav många i den tidiga kullen drog till Amerika. Klaras mamma Katarina Ros får bo som inhyses här på Gustafslund eller Gråsten som också lägenheten kallas. 

  • Frans och Johan åker till Amerika.
  • Dottern Emma gifter sig med Soldatsonen Carl Ek från Bjerka och får med honom många barn och vi återfinner henne på Hulebäckstorp i Ugglum, där hon berättar för Assar Blomberg om livet i Mårby.
  • Gustaf Adolf tar över stället.
  • Augusta gifter sig med Carl Primus Carlsson som slår sig ner på Anderstorp längre in i skogen. 
  • Hedda blir statare på Mårbylund och vi återfinner på Bregårn Mårby.
  • Ivar gör några år i Nestegården Sätuna men försvinner ur historien.

     

Här ser vi Vråna med den lilla stugan på andra sidan vägen. Två hästar bar tydligen stället och bild av ladan. Längre in ser vi Anderslund som vi besöker strax. Bernt Johansson har bidragit till att vi idag kan se människorna här ute.

Gustaf Adolf Fredriksson

f1877 sonen ovan tar över Gustafslund, som han också kallar sitt ställe. Han gifte sig med Johanna Matilda från Hånger, dotter till Lången på Stommen i Mårby och med starka rötter här ute på Mårby. Hon skrivs mot slutet Mårby Bredegården Skönelund. Familjen flyttar 31 till Skönelund.


Gustaf Adolf Fredriksson med familj utanför Vråna Gustafslund, taget omkring 1917.

  • Julia Maria gifter sig med Hjalmar Krantz från Bolumstorp och vars barn stannar i Bjellum på Bredegården. 
  • Sigrid Viktoria gifter sig med arrendatorn på Grottesgården och Kärragården, vars barn sedan blir polis och som gifte sig med vår Hildegard i Bredegården. 
  • Gustaf Viktor var skomakare och flyttar till Falköping.
  • Frans Valfrid var sjuklig.
  • Carl Bertil flyttar till Växjö 
  • Anna återfinner vi i Stenstorp gift med en man från Åsle. Se nedan 
  • Johan Rudolf flyttar till Skövde.
  • Sten flyttar till Trollhättan 
  • Berta gifter sig med Arne Ågren och stannar på Skönelund. Dottern Berta f1914 är född på denna backstuga och flyttar sedan till Skönelund.
  • Gilbert Oskar flyttar till Kristinehamn 

Johan Oskar Johansson 

var kalkarbetare och gifte sig med Adela dotter Anna och bodde här några år.

Carl Oskar Dahl 

torp f1896 kom 31 och flyttar till Bolum 38 med dottern Sigrid Viktoria dotter till företrädaren. Familjen stannar här till 38 då de flyttar till Grottesgården i Bolumtorp. Sonen gifter sig med Hildegard 

Katarina Ros som uppnådde den imponerande åldern av 97 år efter 55 år av änkeskap, inhyses här. 

Linus Karlin

f1886 och son till Sme August bor här 1951-55 men går bort 1964 i Mullsjö. Han var duktig på att bygga stugor med brutet tak lite var stans i byn. Han var duktig på klockor. Han hanterade sin döva hustru på ett nedsättande sätt och hans rykte i bygden trots sin hantverksskicklighet 

Här brände han brännvin Calle Bull var här och söp och ramla omkull fanns på vägen till Sjögerås.

  • Carl 
  • Arne Karlin bodde här som sist från 1954 till 1960, men flyttar sedan till Lidköping. 
  • Folke 
  • Agnes Margareta
  • Göte gifter sig till Backen i Bolum men skiljer sig.

Sven Dahl uppges ha bott här troligen f1901.
En körskollärare var den siste som bodde där, men var där bara på helgerna. 

Backstuga Gråsten

Enligt Krantz skulle detta kunna vara Gråsten, som låg på en backe. Norr om Anderstorp låg en backstuga på 1880 talet. Se Vädden Här är backstugan som ligger på en liten höjd mellan Vråna och Anderslund 

Petter Kula

f1782 var den kanske mest namnkunnige på detta ställe (om det nu är detta). Han hade varit soldat på Brunnsgården och senare torpare här på Gråsten under Öna. Han var gift med en likaledes soldatdotter Anna Brita Slottsberg från Östergötland, som kom till bygden 1818. Från soldatregistret berättas att han tjänat i 22 år och bevistat fälttågen 1805 1807 1809 och 1814. Han blev sjuk i Norge och begärde och fick avsked, där betyget blev att han tjänt väl, ett betyg som presterna inte ville skriva under på. 

Av brist på kristendomskunskap och motvilja för dess inhämtande har Kula ej begått nattvard den 23 november 1819. Han blev flera gånger förmanad till filt och allvar med sin kunskapsförbättring. År 1820 blev han genom Rotemästare, kompanicheften kapten Lagerberg ingiven berättelse, beordrad till inställelse hos prästerskapet en gång i veckan. Kula har för allt sådant visa likgiltighet, tredska och olydnad. Alla försök fruktlösa. Kula utflyttade till Majorna Göteborg 1827 men syntes ha återkommit 1829

Beträffande hustrun Anna Brita: Kula hemförde denna person från Göta Kanal under namn av sin fästmö utan att hon hade med något prästbetyg. Genom brev från vice pastorn Vreta Kloster, J A Stenhammar under 2 jan. 1822 är uppgivet att denna person med de vid Kanalen arbetande ryssar plägat köttsligt umgänge och framfött oäkta barn, samt ovan utsatta år avflyttat från nämnda församling troligen utan att begära attest och därför ett olovligt umgänge med Kula, varför de båda i Bjurums Kyrkoråd 28 juli 1822 erhållit föreställningar och varningar. Hon hade kommit flyttande från Linköpings stad utan attest och var först skriven som piga hos Kula. På annat ställe i kyrkoboken står det att hon inflyttat från Vreta Kloster 1816. Hon är även angiven för olofligt umgänge med Kula, varför de båda i Bjurums kyrkoråd 1822-07-23 erhållit nödiga föreställningar och varningar. Kula har njutit undervisning och beredelse till nattvardens begående. 1825 och sedermera njutit den. Den 24 /2 1833 var det bröllop hos Kula och det är troligt att han sedermera vigdes med Anna.

Sägen Kula hade varit ute i kriget - troligen var det i kriget mot Napoleon 1813, i vilket Sk Reg deltog med tre bataljoner. Som sina äventyr under kriget har Kula berättat följande: Kula och hans kamrater hade blivit inkvarterade i en ladugård någonstans i främmande land och han hade blivit sänd ut på spaning eller om det var för att skaffa proviant. Han råkade därvid vilse och kom in i fiendens läger. Nu voro goda råd dyra. Kula klarade sig emellertid den svåra situationen, snarfyndig som han var. Från den bergknalle, på vilken han befann sig, satte han en stor sten i rörelse, vilken under nerfarten kom ut hiskeligt buller samtidigt kommenderade han med stendors stämma: "Attan tusan man med skarpladdade gevär rycker fram, ty fienden här", Fienden som trodde att en stor härskara var i antågande, flydde hals över huvud, kvarlämnade ett stort byte till Kula och hans kamrater. Tilläggas kan att Kula blev träffad av en kanonkula i underlivet, vilket bl. a. gjorde att han under hela sitt återstående liv fick dragas med bråck. Sedan Kula lämnat soldattjänsten blev han torpare på gården Öna. Tillsist måste han lämna detta torp och står skriven som fattighjon. År 1858 betalade socknen hyra för honom. Han hade tagit sig ett par barn som en fattig torpare Bister lämnat efter sig, och erhöll därför ersättning av kommunen. I fattigkassan räkenskaper för 1860 är antecknat att man utbetalat 3 Rd Rmt för ett par känger till "Kulesa" Hon dog 1867, även hon som fattighjon Fatisa Hånger 1831-32. 

Anders Gustaf Andersson f1820 i Härlunda hade varit bonde i trakten på Hedan Bredegården Mossagården och troligen här på Gråsten men även i granngården Anderstorp. Han gifte sig med Maja från Bogstena. Av barnen kan vi spåra Lars Gustaf som statare bland många gårdar i länet. Tilda kan vi möjligen spåra till Mörsil i Jämtland.

Fredrik Andersson 

f1834 kan ha bott här men flyttade sedan till Vråna en bit ner i backen. Han blir anfader till en ansenlig mängd avkomma som bebyggt bygden. De första barnen i kullen tog till Amerika.


hustrun Klara Larsdotter f1844 lär ha bott här som enka.

Dottern Emma Sofia gifte sig med Carl August Ek och blir en viktig informator för Assar Blomberg, som var klok nog att uppteckna mycket om vår bygd. Paret flyttar sedermera till Hulebäckstorp i Ugglum. 
Gustaf Adolf gav nog namn till Vråna med en vänare beteckning Gustafslund. Många barn som sprids för vinden, vilket vi berättar mer om här nedan. 
Augusta gifter sig med Primus Klasson i Anderslund här strax nedanför och ger många barn (14) till världen 
Hedda gifter sig med en annan broder Frans Ek och även denna relation genererar många barn och de återfinner vi vid Bregårn inne i Mårby. Sonen Ivar kan jag följa till Nestegården i Sätuna i början av seklet. 

Österäng 2'1 Anderslund, Anderstorp, Klassons

torpet kunde ha tillkommit på 1860-talet som en nyodling, när Paul skapade sin arbetsstyrka, men vi vet ännu inte så mycket om stället.

Anders Gustaf Andersson 

f1820 Han brukade Bredegården 56-59 och tog sedan över Mossagården från 59, sedan skrivs han på Gråsten i Mårby och han är även noterad på Anderslund vilket 1890 bekräftar. Hon är även uppvuxen på Rosendalen strax bredvid. Barnen är utflugna 1890 men endast äldsta sonen står att återfinna som statare i Västra Gerum. (Hon skrivs som änka på Högerock och anteckningen om honom talar för att Gråsten och Anderstorp skulle vara identiska Vi får se.) 

Carl Gustaf Klasson 

f1871 även han född i Härlunda och han är son till skogvaktaren Klas från Bjerka och han finns här från före 1897 och verkar ha stannat hela sitt liv fram till 1936, då han går bort. Han gifte sig med Augusta Fredriksdotter, som var uppvuxen på Gråsten här i Mårby. Hon föder honom inte mindre än 14 barn. Hon stannar kvar några år fram till 1955. Av barnen kan vi nämna Einar som flyttar till Skara och Ester som vi tror flyttar till Falköping.

sonen Carl Georg Karlsson f1904 kanalarbetare bodde här 1936. Nu finns inget kvar av detta ställe, men det undantogs från försäljningen, när den Jönssonska eran avslutades. 

Näst yngste sonen Sven Klasson bodde aldrig här utan bodde på Svältebacken.


Vädden

stuga. Namnet förekommer först 1857-1860 i hfl Vedden var knappt något torp utan blott en liten backstuga belägen vid den s.k. Veddalia. Åkern intill kallades Väddbacken nu Väddera. Stugan var ytterst primitiv. Den var delvis ingrävd i en backe och hade endast ett timmerlager överst, det övriga av väggarna var murat av sten. Gavelfönstret låg jämn med marken. Namnet kommer möjligen av en växt vädd, vilket namn dock ej nu är levande i orten. Av denna växt finns tre arter berättar Assar: Fältvädd (Scabiosa columbaria) ganska sällsynt, åkervädd (Knautia arvensis)  samt ängsvädd (Succisa pratensis). De två sistnämnda är allmänna. Förmodligen har några av dessa växter en gång i tiden förekommit så talrikt här, att de givit namnet till platsen. Att växter ingår i ortnamn är ingenting ovanligt. Inhys Johan Fredrik Andersson f1834; pappa till Emma Ek som svarat för mycket av traditionen till Assar B. Det kan alltså vara den backstuga som ligger norr om Anderslund.

Sägnen berättar om en kvinna Vädda Katarina, vilken hade varit på besök hos en rättare på Bronäs, Värmen, och där fått en bakekaka. På hemvägen råkade hon ut för en varg, men lyckades hålla denne på avstånd genom att kasta bit för bit av kakan till honom. På så sätt hann hon ända fram till farstudörren innan hon offrade den sista brödbiten åt vargen (Karl Olsson St. Bjurum). Känns berättelsen igen ?

Katarina Persdotter f1802 finns här inhyses på Vädden och Gustafslund inhyses hos Klara Vädden 
Fredrik Andersson Gråsten, Vädden, Gustafslund f1834.

Gråsten skild från Gustafstorp Gustafslund

ligger vid en stor sten som låg kvar 1840 talet. Sme August hade sett lyktgubbar vid denna sten.

Petter Kula f1782 bodde här per 38-57 

Gråsten skrivs under Öna när Kula kommer på tal . Det kan ha legat två backstugor här ? 

Anders Gustaf Andersson f1820; Fredrik Andersson f1834; Änkan Katarina Persdotter f1802; 

Kakelösabacken.

Emma Eks far Johan Fredrik Andersson f1834 odlade upp denna backe, vilket antyder att det är identiskt med Gråsten eller Vädden

Billmansbacken.

enl Emma Ek Hulebäckstorp

Pluttabacken.

enl Emma Ek Hulebäckstorp

Mårby 10'3 Teanders nybygge.

[ överordnad ] Start ] Segerstad ] Håkentorp ] Häggum ] Rådene ] Stentorp ] Gudhem ] Bjurum ] Hånger ] Mårby kyrkby ] Bjerka ] N Lundby ] Warnhem ] Stenum ] N Ving ] Flian och vattenverksägarna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Mårby By ] Soldatgatan ] [ Sätra ] Vadbacken Bronäs Högerock ] Lövkullen ]
[underordnad] [ Innehåll ]