Vadbacken Bronäs Högerock

[ överordnad ] Start ] Segerstad ] Håkentorp ] Häggum ] Rådene ] Stentorp ] Gudhem ] Bjurum ] Hånger ] Mårby kyrkby ] Bjerka ] N Lundby ] Warnhem ] Stenum ] N Ving ] Flian och vattenverksägarna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Mårby By ] Soldatgatan ] Sätra ] [ Vadbacken Bronäs Högerock ] Lövkullen ]
[underordnad]

Ljustorp Justorp

1 mtl frälse.

Nämnes 1491 under namn Lystorp, Tros härledas från ett fornsvenskt namn Li?ter. Lars i Ljustorp fick såsom kyrkvärd 1694 i uppdrag att för en del av de 28 öre kopparmynt, som fallit i fattigbössan i Justorp köpa en kam till Hångers kyrka. Här var således en fattigbössa uppställd . År 1697 fick Lars sig anfört att ha kyrkkistan i sin vård.

Jan Eriksson i Ljustorp nämnes 1804. Inspektör Falk f Jönköping 1822; Anders Tornblad f1753; Organist Anders Hagqvist f1763; 

Anders Florén 

inspektör f1760 men han var även organist och klåckare. Han anställdes enligt protokoll i Gökhem 1783 som klåckare och organist sedan han varit elev hos organisten och trumpetaren Jacob Öhman och flyttar 1800 till Bjurum till sin död. Från 1821 är han vaccinatör där och han visar sig ha bekymmer med ynglingar, som busar på läktaren;

sonen Johannes Florén

efterträder sin fader i tjänsten efter att ha sökt i Levene uppvisande sina betyg från Skara. 1829 blir Florén påmind om att vaccinera varvid han 36 skaffar intyg om försvarlig kännedom om åderlåtning och vaccinations förrättande. Klåckaren Florén uppmanades 1840 att med synnerlig sorgfällighet driva vaccinationen under innevarande sommar, och skulle han för varje barn vara vaccinationen lyckas av föräldrarna 
erhålla 8 sk banco i ersättning. Florén tycks ha varit oförmögen att sköta sin ekonomi. På majstämman 1842 ansåg sockenstämman att han genom misshushållning allt mer försatte både sig själv och sin familj i armod och elände, varför han borde sättas under förmyndare. Florén samtyckte härtill och till hans förmyndare utsågs kyrkvärden Anders Svensson i Lövkullen.

Barnen gingo sorgliga öden tillmötes. Johannes, Anna Lisa och Kerstin bodde på gamla dagar som fattighjon i en liten stuga kallad Muttes , mellan Hofgården och Mossagården Mårby. Stugan var så låg, att man nästan fick lägga sig på knä när man skulle titta ut genom fönstret. Det var omgärdad av en gärdesgård, och när man skulle in fick man kliva över en liten stätta. Johannes var en illa vuxen karl; benen voro långa och bålen såg ut som en stor knöl på vilken huvudet satt. När han dog på 1890 talet kastade man ut hans fårskinnspäls och träskor i en potatisgrav utanför stugan, Barnen i byn voro länge rädda att gå förbi där. Syskonen hade det ovanligt fattigt och fruntimren gick klädda i kjolar gjorda av säckar. 

inspektör Erik Setterholm f1758; Anders Lindstedt f1782; Fredrik Uhrberg f1779; Magnus Ullgren f1790, Johannes Florén f18007; Hustru Kerstin Andersdotter f1790; Traktör Joh. Norberg f1788; Petter Lagergren; Smed Joh. Petter Rosenqvist f1801; Anders Bengtsson f1790; Petter Björk f1792; Per Niklas Pettersson Björk; Gustaf Andersson f1820; Jonas Pettersson f1797; Gustaf Andersson sadelmakare f1822; Anders Svensson f1829; Petter Jonsson f1796

Annika Persdotter f1762 Bd, Smed Anders Söderqvist f1811; Smed Ludvig Bodén f1829; Smen Lars Ekman f1822; 

Petter Jonsson 

f1796. Det påstås att han i sin täppa odlade tobak och att han hade stora knippen av denna växt hängande i tork under taköfsa på sin stuga, Gubben var gammal, och hand strosade ständigt åtföljda av en stor lurvig hund. Han var skogvaktare och hade bössan med sig för att skjuta om inte de han anropade stannade. Och så rökte han i en pipa, som var så lång, att den räckte honom ner till knäna. Petter var både skytt och fiskare. När han var ute på sjön och fiskade kunde han lägga sig i ekan och sova när han blev trött.

Jacob Kjällström 

August Malmstedt smed Ljustrop f1831 dör 58 och efterträdes av Otto Westerling f1836 men flyttar 59 då kommer Anders Söderqvist f1811

sid 107 

Torp Joh. Lidqvist f1817 Varola; Sven Joh. Svensson f1829; Inhys Joh. Pettersson f1842; Smed Jon Erik Jonsson f1829

Skomakartorpet No 1 Ljustorp

Carl Axel Andersson 

f1869 kom 10

Johan Hjalmar Nilsson 

f1878 kom fr Gudhem 14-15 då fam flyttar till Istrum ; 

Frans Birger Larsson 

f1887 kom 1920-

Skomakaretorpet N:o 2 Ljustorp 

Klas August Johansson 

f1864 fanns här 97 och flyttar till Lindqvisttorp 01; 

Karl Johan Sund f1859 kommer 01 och Anders Sund f1831 sold och gratialist som kom fr Marum 04-; 

Carl Birger Johansson murare fr Norrköping kom 1915 med sina systrar, hushållerska Lilly Alfrida Johansson f1880 och Lisen Johansson bagerska f1894.

 

 

per 38-57: Magnus Ullgren f1790 Jacob Kjellström 

Frans Larsson f1887; Hans Justus Skog f1911; 

Trollsäter

Skomakartorpet u Justorp

vet ej var det ligger förekommer inte förrän på 1860 talet. 

torp Johannes Jonsson f1826 Lars Gustaf Andersson f1846 Johannes Andersson f1825; Klas August Johansson f1864;

hfl 1921-60 saxar vi Emil Larsson f1887 20-42, Valtorp
Hans Justus Skog 43-60;

 

Nybygget u Ljustorp 

Johan Olausson f1883 trol före 1897 
Carl Axel Andersson f1884 fr Björsäter 21-Olof Bergström  f1760 Johan Olausson f1850; Carl Axel Andersson f1884; 

Det finns ett Nybygget som tydligen tidigare kommit på Skomakaretorpet ligger vid Ljustorp.

Carl Axel Andersson f1884 -56, Torbjörntorp.
Svea Karolina Andersson f1916 32-3,

Skogvaktars

är den södra av de röda stugor som ligger öster om vägen och söder om Folkskolan

Småskolan - Trollsäter

vid Trollsäter ligger 

Vadboden Vadbacken under Ljustorp

torp under Ljustorp fiskartorp 6 ha åker 1 ha skog. Vadboden ligger mellan Bjurum och Dagsnäs medan Vabacken sägs ha legat utmed vägen mellan Nyborg och Hånger (E Svantesson Gravsjö). Kallas också Vadbobacken och Vadboden. Namnet kommer av att här fordom fanns ett vad  nu en sänka. Huset ligger på en Backe skriver Assar Blomberg på 30 talet och var byggt 1913. Här fanns plats för 2 hästar och 7 nöt.

Anders Hasselberg f1792; Inhys änkan Maria Bengtsdotter f1787 hennes son Bengt Johan Andersson f1824; Jonas Pettersson f1797 drunknar ju och sonen och fiskartorp Per Jonsson f1828 tar över ; Johan Alfred Persson f1857; torp Alfred Jonsson f1828; Anders Johan Olausson f1861; ligger mellan Bjurum och Dagsnäs medan Vadbacken sägs ha legat utmed vägen mellan Nyborg och Hånger (E Svantesson Gravsjö) finns angiven på 1872 års karta. Anders Hasselberg kom fr Mårby 1828 

torp änkan Beata Olausson    Johansdotter f1844; 

torp Ullgren f1790 Petter Björk 

 

Jonas Pettersson 

f1797 i Gudhem han stannar här med sin Maria 

Per Jonsson 

f1828 som vad jag förstår var fiskare här ute 

Johan Alfred Andersson -1920

f1863 var kommen från Kroken och kom nog hit 1895 var väl den siste fiskaren här ute och lämnade för Skara 1920. Han gifte sig med dottern här ute. Bland hans ättlingar erinrar vi oss

  • Frans Robert som inte blev så gammal
  • Alida gifte sig med chaufför i Annedal 
  • Ada började med flera barn men stadgar sig Cedermera. 
  • Agda flyttar till Göteborg 
  • Osta Carl blir en personlighet i Skara som vi skall berätta mer om när vi finner anteckningen.

Anders Johan Olausson 1920-

f1861 torpare på olika ställen i Mårby innan han kommer hit ut 1920 med delar av sin familj. Första hustrun dödades av åska, gifte om sig med Paulia dotter från Bjellum barnen i detta gifte söker sig söder om sjön till nya arbetsuppgifter men försvinner ur historien. Gifter om sig för tredje gången med torpardotter från Mårby. Sonen i detta gifte gifter sig med Margit Molitor och stannar på Jonstorp Tjursbacke. Yngsta dotter Greta stannar kvar på platsen och gifter sig med efterträdaren. Anders Olausson blir nästan 100 år här ute om jag inte skrivit fel 

dotter Greta Olsson 

f1918 gifter sig med Nils Olsson från Falköping och fanns här troligen redan 1937 och 1953 är han på plats för 2 hästar och 7 nöt. Han går bort 1973 och lämnar henne som änka här till 1981, då fastigheten snabbt försvinner. På fotot ser man en gammal backstuga och en lite modernare vinklad torpstuga. Nu har örnarna och tranorna tagit över.


Gränsholmen

torp Anders Bengtsson f1790; 


Bronäs

Gångesten kallas vägen mellan Bronäs och St. Bjurum, antagligen till följd av att här en gång varit sumpmark och att man gått på utlagda stenar då man skulle till och från herrgården. (Albert Andersson Granlund). 1825 lades den lilla byn med sina fyra gårdar under St Bjurum och här placerades en rättare och han fick hand om det som var kvar av Backen och Löfkullen.

Bronäs by som den tedde sig 1745, E står för Kåhl och hampeland 

Bronäs Backgården ¼

(Kan ha hetat SvenArvidsgården ??) 

Bronäs är en by bestående av gårdarna Backgården, Gatan, Kategården, Mellomgården tillsammans ett mantal Bronäs nämnes redan 1431, då Karl Ormsson Gumsehuvud gav sin hustru Ingeborg Bengtsdotter Bjurum i Mårby socken samt Bronäs by i morgongåva. Namnet betyder bro eller väg över en i marken framskjutande höjd.

Lars Johansson f1791; Joh. Jungström f1760; Joh. Andersson Bjurgren 1787; Per Gustaf Nero f1840; Rättare Carl Johansson f1747; Anders Olofsson f1826;

Soldattorpet Nerotorp N:o 4 

torp ägs av Blomqvist Moholm 

  • sold David Reinhold Birger f1871 kom fr Härlunda 94
  • torp Carl Ludvig Kato f1862 kom 02 sedan Birger flyttat till Amerika 
  • Oskar Palmgren f1869 kom fr Valtorp 10 
  • Edvard Blad f1881 kom 12 och flyttar 13 till Bosgården Hornborga 
  • Linus Karlin möter vi lite var stans i Mårby och han finns här från 1916 och avlöses 1920 av 
  • Artur Skön f1897 från Blombacken och flyttar till Bjerka 23

och därmed kan Nerotorp vara ute ur tiden vi får se 

Bronäs Mellomgården ¼

½ mtl ägs av Major Tham. Olufs och Pärs hustrur erhöll vid bänktilldelning vid Mårby kyrka 1685 bänk nr 6 på kvinnosidan. Gullberget är en rätt hög backe på Bronäs ägor nu odlad. Skrevet är ett område som bildades av två utlöpare från en annan backe i Bronäs (Ek Bäckstorp Ugglum) 

torp Lars Larsson f1792, 

Johannes Larsson f1868; Johannes Ahl 1773; Johannes Johansson f1797; Anders Ambjörnsson Holm f1792; Aug Edvard Andersson f1858; Rättare Carl August Andersson f1858; 

Bronäs Källegården ¼ mtl

¼ Sven Jönsson f1745; Katarina Andersdotter f1760; Johannes Johansson f1797;  Johannes Hammarstrand f1814; Johannes Andersson f1819; Anders Pettersson f1800; 

Gategården 1745 el senare troligen Bronäs Gata, Rättarebostaden

Detta skulle kunna vara Gategården det enda som kvarstår av den gamla byn Bronäs. I bortre ändan bodde Carl och Elsa Andersson f1889 och i den hitre ändan familjen Ek. 

Rättarbostaden ?

  • Rättare Carl August Andersson f1858 flyttar 99 t p 83 
  • Rättare Johan Kindbom f1867 tar 1900-07 vid till Härlunda 1907;
  • Rättare August Gustavsson Lager f1864 1911-1916 till Kinne Kleva, 
  • Rättare Ernst Sander Alexander Johansson f1888 med fam kom 1916; Han var född på Ebbeholmen och torparson från Bjurum och gifte sig med likaledes Gerda från Sannabo och Rikesäter 

Här bodde i huset, som står kvar, Rättare Sanders, som bodde i norra ändan och ladugårdskarlen Karl Johansson följd av Carl Ek f1914, som bodde i den södra fram till 1973.
följd av Mary  Asta som kom 79-sin död 83. sedan två kortboende sen övergivet DSC_6399.

Per Andersson f1787; Anders Bengtsson f1790;  och 

Bronäs Gata N:o 1 ¼

Statarbostaden ?

  • Ivar Bengtsson f1864 med sin stora fam fanns här från 1887 då han kom fr Gudhem 
  • Alfred Andersson statar dräng f1854 vars hustru dog på Rosatorpet 1905 och han kommer hit 1905 men flyttar till Bjerka 07 med sin son. 
  • Gustaf Strand f1889 kom 1913-
  • Selma Klasson f1869 flyttar från Dala 1911
  • Rickard Widén f1881 kom fr Åsle 1914
  • Gustaf Vilhelm Eriksson 1872 
  • Gustaf Edvinsson Slaktar Elins pappa kommer från Dimbo 1914, 
  • David Natanael Nord kom fr L Heden 14

Bronäs Gata N:o 2 ¼

  • Gustaf Gottfrid Karlsson f1886 kom fr Bjerka 16
  • Carl Robert Andersson f1889 kom från Åsle 21 och stannar här livet ut till 1969. bild på bröllop finns bodde i norra ändan av kvarstående hus 
    Ulla Brita Andersson f1950 

1967 brann den gamla ladan ner. I bakgrunden ser vi Gategården om det nu är den. Mycket är sagt om denna brand. Här hade man ungdjur, 

Sågen i Bronäs

Härifrån kom allt virke till de stugor som gården frånträdde på 40 talet och det var en bror till Linus Karlin som hette Emil Karlin och som bodde i Sannabo, som ansvarade för såginga. Pojkarna på sågen som fick bära plank och svettades i sommarvärmen och tröstade sig med svagdricka som kom från stan. De (en yngling Svensson) blandade ut recinolja med svagdricka och bjöd Emil som fick springa på toa av och till. "Nu bär de å igen" blev sedan ett ordstäv i bygden.

Vädden

kallades namnet på åkrarna, som ligger på vägen till Mårby väster om Bronäs. 

Sjölyckan låg nära sjön och Bronäsa Hed ligger inne i snipen, där tranorna förr gick. 

Gullberget tog man till grus,  som låg bakom skjutbanan

Här i trakten låg Vreten, som kan ha legat i närheten av skjutbanan. 

Åt söder kallade man skiftena Bronäs långskifte. Väster om slottet låg parken en nu igenväxande slyskog.

Mårbysjön

här hade man förr fasanjakter. klappjakt talades det om. 


Mårbylund 

Mårbylund blir godsets första utgård med rättare. Här placerades två hästar och fem par oxar. Vi noterar att perioden 97-1921 så äger godsägaren Erik Blomqvist Mogården Moholm dessa gårdar.

Utgården Mårbylund byggdes på 1860 talet av gamle patron Jönsson. Före hans tid var Mårbylundsmossen ej odlad. och man kunde ej komma dit ut annat än på en stenrygg som man lagt. Sedan mossen torrlagts plöjdes den av värmlänningar, som hade lätta träplogar, dragna av en häst. Hästarna voro små och de hade mosskor på sig. Fruntimren gingo efter plogen och skar av tiltorna och vände upp dem för att de skulle torka. När tiltorna torkat brände man dem askan spreds isär. Massor av grus hävdes på åkern för att ge den stadga. Under en femårs period gavs 700 1000 lass. Därpå harvade man och så såddes raps i jorden. Den liknade svinakåle men växte mycket högre. Då rapsen var mogen ville fröna gärna trilla ur, därför måste man meja på morgonen medan daggen låg kvar. Den mejade rapsen kördes slutligen ihop och lades i högar på vägen i Långesbacka. Här skedde tröskningen, som försiggick på så sätt, att man lät hästar trampa ur fröna. En pojke satt på hästryggen och red flera gånger över rapshögen. Den urtröskade halmen fördes sedan bort för att brännas. Rapsen betalades med 40 kr per tunna, varför det nog blev god förtjänst för patronen (Efter Aug Karlin 1930). 

Vällingklockan fanns ej på Mårbylund förrän inspektör Gyllensköld styrde om att en sådan kom upp (Larsson Kjettilsberget). 

När man tog torv vid Mårbylund påträffades på ½ alns djup en mängd upprättstående furustubbar, vilket vittnar om att här under en tidigare geologisk period varit furuskog (Janne Lundgren Skultorp). 

Fornminnen 180 m nordväst om någon från Mårbylund på åsen finns ett meterhögt röse, till största delen gräsvallat (Sahlström Gudhems härad fornminnen) 

torp Erik Gustaf Andersson f1827; torp Johan Petter Lindgren f1838; Erik Johansson f1833; Anders Skarin; Rätt Carl Johansson f1847; Per Olof Olausson f1853; Aug Larsson f1850; Petter Jacobsson f1821; Anders Johan Olausson f1861; 

Rättare Gustaf Richard Carlsson 1873 kom 1914 från Falköping

Inspektör Carl Erik Johansson Palmgren f1890 kom 1918 från Kristineberg Östergötland

Per Johan Olausson f1853 fanns här redan kanske 1883 där han lever med sin Tilda Wallinder och minst elva barn.

Knut Valerius Johansson f1885 ladugårdskarl här från 1915 och blott ett år för att sedan välja Krokabacken. 

Fördräng Karl Oskar Edvard Hallberg f1881

stat Anders Persson f1855 Hornborga troligen från 97 och framtå ;

stat Johan Vilhelm Gustafsson f1879 

stat Carl Oskar Edvard Hallberg f1881

Carl Axel Johansson f1891 lever blott 2 år efter giftet och änkan flyttar till Stenum med sina två barn. 

Johan Carlsson f1867; Karl Johan Lund f1859; Carl August Gustafsson f1871;

Bröderna Carl August och 
Frans Emil Ek är här en lång period -29, och flyttar vidare.
Arvid Julius Johansson f1900 25-27 Johan Lundgren f1900 22-31
Sven Dahl f1901 23-4; 
Ragnar Hilding Karlsson f1894 32-36;
Magnus Ferdinand Lundgren 
Nils Fält f1902 28-40 Trevattna.
Johan Rikard Ågren f1890 31-37
Lars Ågren f1924 34-37
Frans Emil Ek f1880 04-30
Carl Ragnar Dahlgren f1903 38-44
Frans Alfred Svensson f1871 40-43 
Åke Valdemar Ågren f1912 
Carl Hilding Billman 46-55
Carl Sigfrid Ek f1914 48-57
remonter dressör Tage Alexander Ek 1926 56-57
Johan Evert Ahlin f1919 48-58; 
Bengt Valdemar Jönsson f1906; 59-61, St Per (B) 
Elis Andersson arr 1913 -63 Järnås 
Sven Magnusson f1941 76-88, Gh 

Elander från 1991 
Rep Nils Hellström f1929 73-77

Nytorp

L:a Nytorp u Bjurum.

Sven Jonsson f1763 

Nytorp

Torp Anders Persson f1787; br Jan P Johansson f1818; Per Gustaf Pettersson f1819; Petter Bengtsson f1790; Johannes Andersson f1823; Anders Petter Johansson f1831; Torp Lars Petter Fahlman f1845; Pettersson Johan Petter f1845; Otto Ferdinand Gustafsson f1882 Trevattna; Klas August Olausson f1880; Jöns Lundin f1873 

Långom Långöna

backstuga Fredrik Uhrberg f1779; Anna Borg f1802; Andreas Andersson f1799; Per Alm f1816; Hit släpptes hästarna å bete på kvällarna. Här var välbetat och rent men någon stuga här minns man ej i dag. 

Långåsbacka

Hille Billman och de var tolv barn i stugan Ingmar Billmans i Gudhem far 


Racken el Rocken Rockabacken Högerock

Brunnsgården 4'5

Torpet har legat vid en moränkulle som höjer sig 137 meter över havet. Backen hörde till Sjögerås rote. På Backen står en sten med inskriptionen "No 9 St. Bjurum 1794", utvisande gränsen mellan St. Bjurums egendom och V Kleva samt Ugglum. Assar B känner ingen äldre namnform än Rocken, som förekommer på 1700 talet. Det för en backe något egendomliga namnet är svårförklarligt. Möjligen kan det ha samma ursprung som Rockabacken i Floby vilket namn år 1564 skrevs. Rockebacken. Rock skulle då ha samma betydelse som "rålke, stillastående, osunt vatten". Rocken i Bjurum ligger alldeles invid ett stort mosskomplex och just vid backen har det varit dymosse.

Anders Lundberg f1735; Nils Arvidsson f Mårby 1753; Sold Olof Berg f1776; betjänten Uhrberg; Torp Anders Johansson f1819; Petter Nilsson f1799; Anders Larsson f 1789; Johan Andersson f1787 inhys Anders Persson f1787; Anders Frisk f1833; Inhys änkan efter Petter Nilsson nämligen Maja Stina Persdotter 1806 i Skölvene med dotter Johanna Pettersdotter f1851 art Anders Pettersson Frisk f1833;

Gustaf Larsson f1837; Inhys Nils Andersson f 1819; ; Jonas Johansson f1835 Floby;  Maja Katarina Johansdotter f1831; 

Skol August Larsson 

f1827 Skol August kallad skrivs som inhyseshjon som åker till Amerika 06. Han har levat ett måhända stormigt liv här och vi har blott fragment därav såsom varit artillerist och arbetskarl, straffad för förfalskningbrott, våld å polisbetjänt, försåtligt öfverfallande av länsman, bruk af livsfarligt vapen saknar bevis om ledighet till ägtenskap, straffad för stöld, brukade skollärare Larssons 1/16 Hällatorp Hånger, flyttar 1871 hit till Högerock, kom åter från Brännkyrka 1909 till Högerock. Dyker upp på skolan i Bjurum från Skara 1845 till Stockholm 46. Han var gift med Anna från Tomten i Hånger. Han finns här på Högerock 1890 med två av sina barn och hustrun dör ifrån honom 1901 Han gjorde en resa till Amerika redan 1906 men återvänder hit via Brännkyrka för att sedan definitivt utvandra 1909.

i denna period 97-1921 bodde även enkorna 

  • Maria Andersdotter f1844 (efter Per Gustaf Andersson från Brunnsgården) och  
  • Maja Larsdotter f1825 (efter Anders Gustaf Andersson på Anderstorp †18951020) 
  • Maja Katarina Johansdotter f1831 (enkan efter Jonas Pauli soldaten från Bjellum han som blev närmast intill ihjälskrämder och sjuk efter att ha blivit skrämd av Munka Gustaf)

Johannes Brobacken Andersson 

f1833 i Skara  fattighjon tillika med hustru Augusta. Han var kommen från Berga i Valtorp och vi kan saxa ut hans anteckningar följande: Det sades att han i yngre år varit inspektör på Berga eller Vrangelsholm och att hans hustru var av adlig börd. Intet tydde dock härpå. Var i många år torpare på Skönelund, gick i slöjdboden i Bjurum och arbetade, även då han var torpare och flyttade sedan till Rocken. Han kallades Brobacken och bodde i en stuga i Rockabacken. Flyttade till Göteborg där han var lådsnickare. Han blev aldrig utstruken i Bjurum utan kom tillbaka. På slutet gick han länge och grubblade och ville ta livet av sig. Slutligen hängde han sig i närheten av Rockabacken i en björk, som ännu står kvar skriver Assar Blomberg som fått det till livs av ladugårds förman Olsson och Robin Kjällström. Vi kan tillägga att hans tre barn födda på Skönelund åkte till Amerika tydligen i samband med faderns bortgång. 

Björkebacken "Rockan"

1920- Gustaf Andersson Billman

f1847 kom hit från Ugglum 1920 antog hustruns efternamn Billman arr allmänningen och uppför ett hus här sedan de varit torpare på Bryngelstorp. Barnen 

  • Frans dör 12 år under ett gödsellass
  • Mattis bor i egen stuga vid Bryngelstorp ogift.
  • Carl Hjalmar blir vaktmästare på Salgrenska.
  • Anna Ingeborg gifter sig med Robert Kjellström som ett tag brukar Högerock och som vi senare återfinner på Knektegården Broddetorp. 
  • Agnes 
  • Bertil blir kyrkvärd i Bjurum. 
  • Hille eller Hilner slöjdare på Bjurum. 
  • Märta gift i Bjurum 
  • Anders handlare på Bjurum och återfinnes på Hjälmarets Säteri. 

 

Familjen Billman på Högerock på gränsen till Sjögerås.
Fr vänster Mattis Billman, Robert Källström med då yngsta barnet. Anna (g Källström). Hille (g med Mary Claesson). Märta (g Persson i Kroken)
Flickorna Greta Äldst, Karin och gossen Paul. I stolen änkeman Gustaf Billman till nyligen avlidna år 1922 Lotta Billman

Robert Kjellström arr f1891 24-46 var jaktvårdare här nere 

Valter Kullman häg f1914 46-53

Gustaf Lod f1899 53-63 följs av Lars Gustaf Eriksson f1936

Kråkernas Morfar var en gubbe som bodde åt Mårbylund och söderut fick kallbrand 
Fiffelmus var en skogvaktare på Bjurum på 50 talet. 

[ överordnad ] Start ] Segerstad ] Håkentorp ] Häggum ] Rådene ] Stentorp ] Gudhem ] Bjurum ] Hånger ] Mårby kyrkby ] Bjerka ] N Lundby ] Warnhem ] Stenum ] N Ving ] Flian och vattenverksägarna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Mårby By ] Soldatgatan ] Sätra ] [ Vadbacken Bronäs Högerock ] Lövkullen ]
[underordnad] [ Innehåll ]