Gillholmen

[ Start ] Björkön och Öckerö ] Ljungholmarna - Flatan ] Gillholmens Ättlingar ] Fjellsholmen ] Glosed - Stornäs ] Byar i Torsby Socken ]

 

Gillholmen

ingår i den arkipelag i gamla Torsby socken. Öarna ligger mellan Marstrand och Öckerö, begränsas i norr av Hakefjorden och av Älffjorden i söder, som tar emot Nordre Älfs vatten. Gustaf Karlsson har varit den man som dokumenterat ön i grunden, där jag bara kompletterat med egna studier. Det är den stora sillperioden från 1740 talet till 1808, som bidrager till att holmarna befolkas. Men mer skall komma efterhand jag träffar mer människor som vill berätta om öarna.

Gillholmen är en av de mindre öarna i arkipelagen och under ön ingår även ett antal småöar, så att fastigheten förr klassades om mantal. Ön smyckas av ett rös från bronsåldern på krönet av den södra bergknallen. Det intressanta var att människorna inte hade verktyg nog att kunna bearbeta annat än den sandmylla, som finns här på Västkusten. När järnåldern sedan kom så kunde man bryta den mer hårdföra lermyllan. Efter hand kunde andra landsdelar brukas. Men efter sig lämnade den tidigaste befolkningen de urlakade sandvallar, som senare befolkades av ljung, vilket är en landskapsblomma intill denna havsnära trakt. Det betyder att ön inte återbefolkades förrän kanske slutet av medeltiden - Vasatiden.

Några namn bland öarna som vi kommer att möta i kommande texter. Sök med musen och leta dig fram.

Gillholmen

Gillholmsskära kallades ofta Kyperskära, och dessa är ett större och ett par mindre skär, som ligger mellan Vannholmen och Gillholmen. Mellan det större och de mindre skären finns ett ganska trångt sund, som fått det något underliga namnet Örefilen eller Örefilehôrt.
Sundet mellan Gillholmen och de här nämnda skären heter Kyperhôrt. Bergen i Gillholmen sydvästra del kallas Kyperberga. Anledningen till att alla dessa namn med Kyper är att det på Gillholmssidan vid sundet funnits ett tunnbinderi. Tillverkare av stav till tunnor kallades kyper eller också kypare, och deras yrkesbeteckning har sedermera kommit att ge namn åt både sundet och dess omgivningar. Det trankokeri som låg på Gillholmens västra sida och den lilla viken, som användes till grumsedamm har fått heta Dammen. Udden där trankokeriet låg kallas Dammôdden. Vid stranden något längre in finns ett berg med relativt slät yta som gjort att det kunnat användas som uppläggningsplats för båtar.
Sonen från Limhôla, Severin på Gillholm bodde ensam här vid berget, kom att ge sitt namn åt denna plats. Det har kallats Severins Berg. De två vikarna här kallas Lella och Stora Viga. I äldre kartor hette Stora viken, Juteviken, men varifrån det namnet kom visste inte ens Gustaf att berätta. Viken närmast åt norr heter Katteviga. Juteviken har naturligtvis med Danmark att göra.

Något längre åt norr viker strandlinjen av från norr till öster. På det hörn udde den bildar ligger alldeles vid vattenbrynet en större sten. Platsen har fått namnet Store Sten.

Viken innanför heter Rölleviga Rulleviken och den har bildats av den dalgång som går härifrån fram till bebyggelsen. Dalgången har namnet Nolegilja, Nordre Giljan, och bergspartiet väster om denna heter Röllhövet Rullhuvudet. Det är troligen detta berg, som gett nämnda vik dess namn. Udden innanför Rulleviken kallas Lange ôdd, men av de gamla kallades den också för Gôssarnas udde.
Det finns nämligen en gammal sägen om att tre drunknade en gång skall ha flutit iland här. De döda skulle alla ha varit unga män och därav namnet. Samtliga skulle också ha blivit lagda i rös här. Några säkra märken som skulle kunna ge bekräftelse att så har skett står dock inte att finna.

Viken innanför Lange Ôdde heter Sanviga och räknades förr vara en bra badvik. Viken något österut heter Grôna vig. Udden innanför Grôna vig heter Röskôdden, och innanför denna börjar den odlingsbara mark, som väl en gång i tiden varit förutsättning för fast bosättning här.

Skären på andra sidan av viken här som inte fått något namn heter Ängeskära, och detta namn behöver knappast någon förklaring. Bröggeskära var dock det namn de gamla använde, och det finns märken som visar att det funnits en brygga mellan Gillholmen och skären. För inte så särskilt länge sedan kunde man vid normalt vattenstånd komma igenom sundet med mindre båtar. Uppgrundning och ökad vasstillväxt har medfört att man vid samma vattenstånd kan gå torrskodd över sundet. Det grunda och smala sundet mellan Gillholmen och Könnholmen, Koholmen. Limhôlesönn håller också på att på liknande sätt växa igen.

Sundet har fått sitt namn av det ställe på Gillholmen vid sundets södra ände, som heter Limhôla. Skären som ligger nära intill Limhôla kallas Limhôleskära, och sundet mellan dessa och Gillholmen heter Sillhôrt. En liten vik något längre ute på Gillholmens sydsida heter Swälleviga Svälleviken. Skäret sydost dom Limhôleskära heter Trinna skärt. Skäret är avlångt och gör sålunda inte skäl för namnet, enligt vilket det skulle vara trint d.v.s. runt. Namnet kommer förmodligen av den av inlandsisen rundslipade klippan vid skärets ostliga udde.

Angående Gillholmen sp finns det bland andra en teori om att namnet uppkommit av de många trånga dalgångar s.k. giljor som finns där. Man skulle således kunna tänka sig att Giljholmen så småningom blivit Gillholmen.

En större vik på Könnholmen sydväst sida heter följaktligen Stora Viga. Skäret sydost om Könnholmen och skilt från denna genom ett smalt sund har kallats Varäckeskäret, och märken efter sådana räcken kan fortfarande synas. Det lilla sundet kallas Varäckehôrt. Innanför ligger Swarholmen och de två skären intill heter Swarholmeskära.

Den lilla ganska höga holmen innanför Könnholmens nordostliga udde heter Knörn och här är det holmens form, som gett dess namn. I sundet mellan Könnholmen och Knörn finns en djuphåla som kallas Hörn, Höljen. Skäret innanför Knörn heter Rudeskär och även mellan dessa är vattendjupet något större än inom det närliggande området. Här är det dock något grundare än den förut nämnda Hörn. Och denna har därför fått heta Lille Hörn.

Tre skär innanför Gillholmen som ligger efter varandra i sydlig riktning och av vilka det mellersta är störst heter Skudeskära. En liten bergsklack utanför skären har fått namnet Ålebôen. Att namnet Skudeskära till sin uppkomst har något samband med skutor är väl ganska klart, men på vilket sätt är inte känt.

Det norra av dessa skär har kallats Trinne Skudeskäret, samt sundet mellan detta och Brandholmen heter Tôrskhôrt. Sundet räknades för ett säkert ställe för torsk, men detta är något som gällde för ganska länge sedan.

Telefonen kom 1948 och strömmen kom 1971. Detta har ålfiskaren Gustaf Karlsson från Gillholmen berättat.


 

 

Vannholmen

här berättar vi om människorna på grannön som tillhörde Gillholmen.

Bastön

ligger i arkipelagens södra del och är väl värt ett besök.

Fjellsholmen

Här finns Fjellsholmen Brunskär och Särholmen

Torsby

Gårdar och Byar i Torsby med anknytning till Gillholmen

Gillholmens ättlingar

Här berättar vi om alla som passerat Gillholmen och deras ättlingar in i nutiden



Björkön och Öckerö ] Ljungholmarna - Flatan ] Gillholmens Ättlingar ] Fjellsholmen ] Glosed - Stornäs ] Byar i Torsby Socken ]
2016-03-12