Voitec

Polacken som namnade Toltan Voiteck.
På det ena av hemmanen i Broddetorps socken finnes det egendomliga, för svenska öron utlänskt klingande namnet Toltan Voiteck, varom många gissningar rörande härledningen gjorts men vars uppkomst med full visshet kan förklaras med ledning av församlingsböckerna.
Den förra delen av namnet – Toltan – eller byanamnet , må här lämnas åsido, då det är fullt svenskt, medan så icke är fallet med själva gårdsnamnet – Voiteck, som är av polskt ursprung och ett där åtminstone fordomdags vanligt mansnamn, buret av en därifrån som ”krigsbyte” införd man, som här nedsatt sig.
Rörande denne man förmäles i församlingens dåvarande ”kyrkobok” vid datum 1711 26/9, att ”Voitäck, en pålack född”, under förra polska ofreden kom till Sverige ”en poike med ryttare i fölge”, sedan blivit här boendes, levat ”christeligen” och vid sin död var några och sextio år gammal.
Voitecks slut var snöpligt, och han var med sin hustru – ”Pålackskan”, vid namn Margareta – och husfolk några av de första offren för den då utbrytande pesten, i vilken i Broddetorps pastorat ett 80-tal personer dogo.
Voiteck Voiteckson omnämnes som innehavare av hemmanet redan 1685 men efterlämnade såvitt känt inga avkomlingar.

Anders Bengtssons gård hade 1640 en liten qvarn enligt Gyllenstings inventering 1640.

1687 nämns en Voitec i Lilla Toltan som gav 8 skilling till Kyrkan vid Valborgsmäss. Vi kan anta att det är denne man som ger upphov till gårdens namn och att gården tidigare hette Lilla Toltan. 1700 återkommer han med 8 skilling och samtidigt finns en Johan i Toltan som ger 8 1700 han finns inte med 1705 och 06 utan efterträdes av en Johan i Toltan 1706. 1709 återkommer en Voitäck med 5 sk

Husbehovskvarn och såg. Den uppsattes efter tillstånd från länsstyrelsen den 3 januari 1765.

Var i början av 1800 talet ett Frälsehemman om 3/8 delar efter helt räknat.

Sven Nilsson f1736 finns här från minst 95 och undertecknar Byordningen 1800.

Den förste kände brukaren är Anders Andersson som brukat i 10 år och tydligen tröttnar 1813 och lämnar över till änkan. Nu visar det sig att Malmstedt har skrivit ett kontrakt med Jon Svensson bondsonen från Isaksgården Sätuna, men som han dör tar hans änka över. Vi får emellertid här veta att Jon ikläder sig åtaganden att betala ganska dyrt arrende om fem tunnor råg och blandsäd samt 10 skeppor korn. Härtill kommer villkor för att få bo i det hus som Casper låtit bygga för åbon. Soldatkostnaderna står på åbon.

Annika Jonsdotter f1780

Hon vill anställa syn då det visar sig att gården är väl så nedgången och att ägaren försummat att vidtaga de åtaganden som gäller för en jordägare. En Af och tillträdessyn förrättas. Härvid framkommer att gården är alldeles nedgången med krav på omfattande åtgärder varav många påpekats redan vid den förra synen för 10 år sedan. Så denne Hofrätts Commissarien Casper Malmstedt på Espås som är ägare av detta hemman har misskött sina åligganden.

Vi finner i denna handling intressanta detaljer som att här fanns en parstuga med kök, en liten mittstuga med mjölbod och visthusbod. allt under ett tak som redan för 10 år sedan blivit utdömt. Men att nu tillträdaren skall bygga upp detta efter överenskommelse med jordägaren. På gården fanns vidare en spannmålsbod och därunder en källare, hopbyggt med två svinhus. Här måste halmtäckas och torvläggas, dörrar ses över med nya lås, stenfoten skall rappas.

Ladugård består av två lador fähus och stall allt under ett tak . Här kan även ha funnits ett litet skvaltrum antydande att det låg nära bäcken. Omfattande reparationer kräves för att stätta ladan i stånd. Det stora bekymret är annars hägnader som stenmur och gärdesgårdar som är i ett starkt undermåligt skick.

Mer om dessa detaljer längre ner på sidan.

Denna Annika Jonsdotter kan ha träffat sin Jon Svensson på Isaksgården Sätuna, men Jon dör året innan denna syn förrättas. Annika flyttar emellertid till gården med sina två döttrar och har säkrat sin situation genom att ta med sig drängen från Isaksgården. Annika gifter sedan om sig ganska raskt med just denne Anders Håkansson. Anders får ett än hårdare villkor och blott två år på sig att bruka denna täppa. På gården finns nu denna tid soldaten Brunn f1753, som bor som inhyses. Anders sköter sig tydligen så att han får stanna till 1820. Härvid sker en ny syn av gården med ty åtföljande krav på reparationer

Anders Håkansson

gifter sig till gården via änkan och kom via samma Isaksgården egentligen från Vilske Kleva. Hade kontakt med Bäckagården och har nog lite svårt att klara sin gård efter den konkurs och Qwarstad som drabbar honom i samband med sitt frånträde. Gården lämnas i ett uruselt skick. Han har vid sitt frånträde en svarter häst 2 kor en kalv en sugga en gås och 4 får med lamm, men den gård han lämnar kräver över 300 riksdaler i investeringar och han sätts därför under qwarstad och hans bärkraft är blott 120 Rd som då Commissarie Malmstedt fritt har att disponera. Anders tjänar sedan på Bäckagården och slutar som inhyses hos sin svärfar som bland annat är brukare av Storegården Fjällåkra. Han hade varit i delo med rättvisan måhända som ett uttryck för de ekonomiska svårigheter som han ändå försattes i. Familjen hade för sin försörjning tagit sig an 7 fosterbarn för vilka han hade att fordra av Anders Svensson (mer känd som Kake Jonas far) i Skattegården i Hornborga. Anders Svensson hade gått i borgen för Jon Svensson och förutom att han kan ha åtagit sig att sörja för dennes två döttrars fostran fick han gå i god för att återbetala vad Anders Håkansson brustit i omvårdnad av gården han hyrde under 7 år. Det finns anledning att antaga att Anders Svensson och Jon Svensson var bröder ehuru kyrkboken därom inte är helt tydlig.

Det finns en förfallen qwarn på gården som Malmstedt själv vill iståndsätta i samband med kontraktsskrivandet 1814.

Anders Jonsson

tillträder denna fastighet efter syn som förrättas 1820. Han får övertaga en väl så nedgången gård som krävde reparationer som väl motsvarar ½ värdet av något försäljningsvärde.

Anders Persson

står som brukare av denna gård 1830 men skrives som inhyses vid socknens slut detta år. Han överlämnar gården till

1831-38 Johannes Skarp Gabrielsson
och hustrun Britta Andersson tillträder 1831 och änkan lämnar ifrån sig gården 1838. Denne Skarp hade varit dräng på St. Weka och stannat som soldat under St. Paris och enligt kyrkoboken dog han redan 1831. Änkan lämnar emellertid över 1837 vilket skulle bättre stämma med mannens verkliga dödsdag.

1837 är enkefru Malmstedt på Espås fortfarande ägare till fastigheten. Detta år gör man ånyo af och tillträdes syn på gården.

Petter Olofsson på Uddeberg tar vid efter synen 1838

Kongl Hofpredikant Österman arrenderar från 1847 till 1851 då ny syn förrättas och en överlämning sker till Inspektören T W Sundler å Espås.

1852 äger änkefru Sundler och Patron Beronius men de har vägrat att medverka i att uppföra ett nytt soldattorp och lagsökes.

Disponenten Lars Fredrik Edström f1817 tar över bruket under tio år av Toltan Voitec och JonMånsgården 1854 enligt kontrakt året innan.

På 1850 talet Malmstedts arvingar med br Anders Svensson f1817 Varnhem

1855-77 Lars Fredrik Edström

f1817 från Varola 53. Byggnads- o möbelsnickare, tandläkare och hemdoktor, hem äg i Toltan Vojteck samt kommunalordförande i denna socken.

Kristina gifter sig till England
Gustava blir husmor i JonFrimansgården.
Carls Fredrik smed i Edsvära
Oskar brukar Västorp innan vi tappar bort honom
August blir bagare är i Amerika
Reinhold studerar och blir stationsinspektlör i Ånge och slutar i Göteborg.

Ägare enkan 3/8 Voitek

Voitek tå

Här bodde Sven Svenssons föräldrar
Brukare Anders Håkansson f1790
Enkan Johanna Håkansdotter äger här under 80 talet

Vadet
Johannes Andersson f1803

-1928 Aron Johansson

f1856 br ¼ > 3/8. köper gården från Espås Axel Sundler Espås och Patron T W Sundler äger var sin 1/8 del ett ägarförhållande som finns över 1931. Under Arons ägarskap finns rikligt med tjänstefolket under hela 10 och 20 talet fram till hans frånfälle 1928. Han var gift med Anna Maria från Rådene. Barnen

Stina gift med Otto Hermansson som brukar St Weka.
David f 1909 tar vid

1941- David Johansson

f1909 blir brukare Toltan och Afzegården, bor här från före 50 och över 77. Gifte sig med Aina Holmqvist i granngården.

Anna Maria Andersdotter f1883, Gustaf Henning Blomqvist f1896

Avstyckning

Hörningslund ;
Vadet ;
Liden

Synförrättning vid Voitec 1813 i samband med brukarskifte

Åhr 1813 den 15 November efter anmodan af Enkan Annika Jonsdotter i Toltan Voitec, instälte sig undertecknad H Kronolänsman med biträde af nämndemannen välförståndige Johannes Larsson i Sjogerstad ? och Nils Ambjörnsson i Brunhem att förrätta Laga Af och Tillsyn på 3/8 dels Frälsehemmanet Toltan Voitec i Broddetorp socken beläget, som Anders Andersson brukat i 10 år ock sistlidne Vårfrudag den 14 mars 1813 afträdde detta hemman, då Enkan Annika Jonsdotter detsamma tillträdde; warandes både Af och Tillträdande tillstädes uti hwilkas närvaro Syne företogs på följande.

Mangården:

1^o .Bestående af Stufwe, Parstufwe, Parstufwe Kammare ock Kjok under ett tak som vid förre Synen blef utdömd som här anmärkes för 100 Rd Banco tillika med nu liten Mittstufwa Mjölbod ock wisterhus under ett Tak som äfwen wid förre Synen blef utdömd , att Rusta 33 Rd 16 Sk Banco som endast här anmärkes; emedan tillträdare nu kommer att answare för Upbyggnaden efter öfwerenskommelse med jordägaren.

2° Spannmåls Bod af Sten samt Kjellare derunder med 2ne svinhus under ett tak, tarfwer dessa förbättringar.

Taket påtäckes med 18 tjog halm, som med torf ock arbetslön koste à 1 R tjoget 18:-
Samt rappas öfwer alt ock wästra stenfoten omgjöres för 10:-
4ne Kammar gjöres till Boden och Svinhusen samt Källare förbättras med det gamles tillhjelp för 5:- Transport 33:-

Kjällare felar Tunne bänkar och Bjelkar som kostar 2:-
Brygghus, finnes af Sten men är aldeles odugligt, hwarföre det samma utdömmes och ett nytt uppförs, som anses Kosta med det gamlas tillhjelp 66.32
Summa 101.32

Ladugården

Loge, 2^ne Lador, Fähus, Stall och vagnsbod afträd samt ett litet skvalnerumm af Sten, alt under ett tak tarfwar desse förbättringar

Loge Bulkarne förbättras för 1,16.
Samt Loge dörrarne ock räfte för .32
Östra gaflen å Norre sidan af Sädesladan felas 4 stolpar samt 9 skiftelag som anses Kosta med arbetslön 16:-
Södra sidan af Ladugården , förbättras med ett Lass Skifte som med det gamlas tillhejlp Kostar med arbetslön 4:-
Uti stallen inlägges nytt Tilje med dörr, dörrträd och Lås som kostar 6:-
Fähuset brädfodras öfwer alt, hwartill åtgår 2 tolfter Bräder som med spik arbetslön kostar à 5 st tolften 10:-
Uti Fähuset felar båsar ock tiljde samt båsa Kätte som kostar 2.32.
Samt dörr med lås anskaffas för Fähuset 1.16
Uti Fähuset felas skulde som inlägges ock torfwas för 2:-
Rapas boden med foderrummet; Östra gaflen och Norra sidan af sten uppmuras och rappas samt Skulde öfwer Vagnsboden kostar med arbetslönen 8:32.
Stenfoten rappas omkring Fähuset samt ommuras på de ställen der det tarfwas omkring ladugården för 2:-.
Taket påtäckes på de ställen der det tarfwes på Ladugården hwartill åtgår 16 tjog halm som med polltak fäster och arbetslön kostar 16
Summa 70.32 Transport 172.16

Hägnaderna

Grinden wid gården förbättras för 32 :-
42 famnar stenmur Söder om gjerdet förbättras för 4 sh famnen 3.24
16 famnar stenmur anlägges för 12 sk famnen 4:-
34 famnar stenmur rifwes öfwer alt för -.16.
1 stättelag, förbättras för -.4
16 famnar stenmur rifwes för -:8
1 stättelag förbättras för -.8
30 famnar stenmur rifas för -.16
stättelag iståndsättes för -.6
8 famnar stenmur rifas för -.4
26 famnar gjerdesgård omgjerdas med det gamlas tillhjelp för 6 sk famnen 3.12
33 famnar gjerdesgård har Tillträdaren istånd fadt å 3 sk famnen , som här endast manerskes 24 famnar stenmur på 2ne ställen , omläggas der det tarfwas ock wisas öfwer alt för 4 sk 2.-
8 famnar gjerdesgård, förbättras för 3 sk famn .24.
4 famnar dito omgjärdas för 6 sk famnen .24
10 famnar stenmur rifwes för .24
23 famnar gjerdes gård på 2ne ställen äro af tillträdaren omgjorde som här som här anmerkes
25 famnar stenmur opelägges der det tarfwas och rifas öfver alt för 6 sk famnen 3.6
109 famnar gjerdesgård heraf 50 famnar omgjärdas för 8 sk famnen 8.16
samt 59 famnen öfwerstättes och pålägges för 2sk famnen 2.22
22 famnar gjerdesgård omgjerdas för 6 sk famn 2.36
30 famnar stenmur på 2ne ställen tillökes med ¼ del sten öfwer alt för 8 sk famn 5.-
80 famn gjerdesgård af tillträdaren omgjerdar men för låpne hwarför de pålägges för 6sk famn 10.-
12 gärdesgård wid gategården omgjerdas frö 6 sk famnen 1.24
56 famn gjerdesgård förbättras för 1 sk famnen 1.8
Transport 50.26 172.16

16 famnar stenmur wid gården omlägges för 8 sk famnen 2.32
22 famnar gärdesgård förbättras för 1 sk famnen .22
75 famnar stenmur förbättras för 4 sk famn 6.12
71 famnar gjerdesgård, omgjerdas med det gamlas tillhjelp för 8 sk 11.40
79 famnar gjerdesgård förbättras för 6 sk famnen 9.42
Mellom hägnaderna betets efter förra syn, ware aldelles odugliga , och sedermera intet widrörde, som här anmärkas
Summa 81.30 Summa 253.46

Sålunda ware sjut, befunnet ock warder det intygar Ut supra
På Domarmänens wägnar M Liljeberg

Åter där du var förut