Bostadsbrist i Hornborgasjön.
För fyrtio år sedan stod allting klart. En utredning visade vägen hur
den sargade sjön skulle kunna återvinnas. Riksdag, regering och vattendom
godkände förslaget. Men naturvårdsverket visste bättre, förkastade
utredningen och började på nytt. Drev igenom sin vilja, struntade i de av
experterna givna råden. Maskinparken, som under provperioden utvecklats,
utbyttes mot egna uppfinningar. Efter en fördröjning på tre decennier drog
man igång utan att ha förankrat vare sig teknik och ekologi i sjöns
mäktiga kunskapsbank.
Det kan vara förklaringen till att vi nu har en blank sjö. Under
himlens vattenspegel har vi inget liv och den gyttjetäckta bottnen är död,
numera Sveriges dödaste sjö (se vesan.se). De fåglar som finns kvar sedan
tidigare besök har inga ungar och har inte längre någon stans att bo.
Ingen vass eller säv att väva sitt näste. Livets livgivande syre finns
inte att skapa en levande botten.
Sjön förärades en opera, Trätornas Träsk. Med musiken och poesins hjälp
lyftes sanningen om sjön, och skamsen drog sig verksmyndigheten tillbaka
och lämnade över ansvaret på länsstyrelsen.
Efter hand som sjön kvävdes kommer krav från missnöjda bönder. Kranen har
öppnats för en ny form av tappning, en ekonomisk, och det i en nära
framtid. Och det handlar om massor av pengar. Miljontals kronor har redan
runnit ut, därför att man ingenting visste eller ville veta. Att nu börja
leta efter fakta i målet i den sedan länge tömda papperskorgen båtar föga.
Vad som återstår för att dämma flödet är att resolut ta nya tag! Köp
upp marken runt sjön och höj på nytt till den nivå som Hornborgasjöns
framtid kräver.
Är det vår tids dränering av våra svenska våtmarker, som den unga
hafsmyndigheten är satt att skydda, där Hornborgasjön åter vill vara med
och berätta sin över 210 åriga saga. |
Bostadsbrist-2017
