Ingatorp

[ överordnad ] Start ] Segerstad ] Håkentorp ] Häggum ] Rådene ] Stentorp ] Gudhem ] Bjurum ] Hånger ] Mårby kyrkby ] Bjerka ] N Lundby ] Warnhem ] Stenum ] N Ving ] Flian och vattenverksägarna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Ingatorp ] Ugglum ]
[underordnad]

Här kommer vi att berätta om Lilla Ingatorp, Laggareboden, Stora Ingatorp, Ingatorps marknad, Rödskägg och torpen under Ingatorp samt Hedan och Hedåkra. 

Lilla Ingatorp 1/8

Geometrisk Delineation af ödeshemmanet Lilla Ingatorp 1/8 hwilket ländzmannen wälartad Lars Persson begärt 1726 af ödesmåhlet uptaga emot 15 åhrs frihet men sedermer transporterat thet in uppå Ryttaren Jonas Boman som inte för än i Åhr kommit at begjära samme upodla, medelst twistigheten om rätta skildnaden, emellan Sätuna och Gudhems soken.
Beläget I Skaraborgs Län Gudhems Härad och Gudhems socken, 1½ mil norr från Falköping jemte en allmän ?etwäg, en stakat på slätta falhlebögden. hwars egor at Lägenheten , som byn hör til förr lydt hafwa åt ännu befinnes, äro till ödmjukas (ödmål) = färsamst följe af högwälborne herr Baron och landshöfdingens höggunstige ordres under den 26 Febr Å 1732 geometrice afmätta och rannsakade, samma Åhr, uti wederbörandes närvaro, som följer at Chartan utwisandes warder,
1 Är thess gambla lantställe som nu är flyttat til 
2 hwarest Åboer begiert anläggia ny huusbyggnad öfwer alt i Mann = i som Ladugården 
Åkren komma at Wärderas til hälften består öfwer alt, med grund ährbontig grusig skrum sandjord af stenröser och mycken jordfast sten uti, til Rog och hafre säde närtgen i bruut kommit, lider mega genom torkan samt kiöld af måssen , kan ej gifwa mer än andra kornet i medelmåttig ägring. Utsäde Åhr sedan för impedimenta öfwer alt 1840 u a äre afdragna som följer
3 Måssagärdet 31700 ua 2 tr 8
4 Trädgårds löckan 9100 u a -, 21 
5 Ma löckan 1800 ua -.23
summa 3 t 20 k hälften häraf räknas till åhrliget Uthsäde 1.20
Engen består uti en sank måsse = och twänne uptrampade mader. Hö i medelgod gräswägt Åhr
6 samt dymässe eng, uti widare än til becken , af groft Starr 11 Tunne å 1/3 pl 3 2/3
7 The bägge uptrampade maderna til 4 tunneland å 1/3 Ka 1 1/3 
summa 5
Ingen Skog eller fiske lägenhet . Ett litet tilärnad Beckeqwarnefall № 10 långe wugen Betesmark på egen eng är, som ej till widare nyttighet bruk och kan; En liten upkerlagd Kåhl och humblegårdtäppa № 8 til innehåld 2ne kappland. Samt en liten trädgårdstäppa № 9 innehåller 1 ¾ kappland samfäldt muhlbete medelgodt. 

Innan thetta magra odlahemman kommer i stånd och bruk faller Åbon mycket swårt och kostsamt thet samma på skoglös ort, rundtomkring innestänga med sten gädesgårdar och gropar.

Mätt år 1732 uti ordinarie Gandtmat Kurpesställe af Torsten Lohman

1851

Kronolänsman Gabriel Otter f1716 flyttar 1773 och brukaren Arvid Eriksson f1744 kan ha tagit över driften under 1760 talet.

Anders Fredriksson f1781 Bjerka Anders Andersson f1824 i Segerstad Björkerör.

Anders Hackars Pettersson

f1738 lär ha varit torpare under Båltorp beläget vid vägen strax söder Enåsen. Hackaretorpet omnämnes som torp redan under senare delen av 1700-talet och synes liksom Dikaretorpet ha tillkommit för exploaterande av den gården och socknen under senare delen av 1700-talet tillfallna andelen av den förra kronoparken Eckornavallen. Den äldste till namnet kände innehavaren av torpet hette Anders och torde ha varit född i mitten av 1700-talet. Han gifte sig med Stina från Floby och de fick tio barn och bor här från 1770 till 1802 då familjen flyttar till Sätuna. Anders bodde här från 1770 och över 1802 här på gården fostrade 2 döttrar och 8 söner som alla nådde vuxen ålder. Vi har mer att berätta om till exempel Hackars Lars i Sätuna f1738 

Av barnen

  • är Sven född i Ugglum 1766 och han gifter sig 89 med en prestdotter och avlar själv en son Settergren som blir präst i Åsle och Vassända.
  • Erik vet vi inte så mycket om 
  • Jonas f1770 har svag syn stannar på L Ingatorp tar över med mycket stor omsättning av drängar och pigor Han efterträds tydligen här av 1/8 Adam Gabrielsson f1781; Fredrik Andreasson f1765;men brukar Hovgården och Hästhagen i Mårby, men familjens vidare öden är ännu inte känd. Frånsett att sonen Anders Jonsson f1819 gifter sig med Brita Gustafsdotter som torde vara hennes kusin. Därmed återbördas den delen av släkten till GunneGustafsgården i Holmängen här på andra sidan skogen.
  • Greta som gifter sig till Kullen med först Sven Håkansson och sedan med efterträdaren Stefanus och blir därmed anmoder till den Stefanska eran på denna gård.
  • Gustaf f1776 gift med Kerstin från Stenstorp är boden i Segerstad och sedan framgångsrik här på L Lund, men familjens öden är inte vidare känd 
  • Anders f1780 lämnar för storstaden 
  • Anna gifter sig med soldaten ? Törnbom f1766 i Synnerby, men familjen dyker upp här på Frälsegården i Sätuna i början av 1800talet. 
  • Johannes f1786 läser i Skara och försvinner till Stockholm 
  • Per som senare kallar sig Settergren blir komminister och kyrkoherde här i Gudhem och dör 1873
  • Sist Hackars Larsa som vi läser mer om under Sätuna.

Adam Gabrielsson 1/8 L Ingatorp 

f1781 i Bjerka. Han tog med Greta Dahlman från samma socken och de går bort före mitten av 50 talet och lämnar över till sina två söner. Under perioden 37-48 är Carl Adamsson ½ äg och Fredrik Adamsson f1815 brukare av denna gård.

Fredrik Adamsson

f1815 i Bjerka gården 1/8 ägs efter denne stallare på Dagsnäs av Per Settergrens hustru 1/48 och resten av Gustav nedan. Brodern Carl Johan Adamsson har den andra halvparten av denna 12 del och där hjälper pigorna Maja Sälle och Betat Johansdotter f1851 till. Fredrik gifte sig med Kristina från Bjerka. Av barnen 

  • Sofia Margareta f1838 gifter sig till Ugglum men återfinnes här som enka. 
  • Eva dör ung här på gården likaså Johan August
  • Gustaf däremot återfinner vi här på gården 
  • Likaså Henrik 
  • Augusta träffar Sackers Adel och deras kärleksbarn blir Axel Sjögren varom berättas med på annan plats. Sen gifter hon sig med Per Settergren som återfinnes på Kullagärdet och som är Hackarns sonson erkannerligen Hackars Larsa son. 

Henrik Fredriksson 

f1856 står sedan 1890 skriven här L Ingatorp och tar hand om sin åldrande fader. Om han bor på Visslerör eller L Ingatorp är oklart än så länge. 

Gustaf Fredriksson

f1852. han finns här 1896 finns här 1924 och lär ha varit uppfödd här på gården. Han ägde också Kullagärdet. 

Hilding Gustafsson

f1896 övertager gården och gifter sig med Greta från Stommen i Sätuna. Döttrar Disa och Maj och en på etterslängen berättar Erik och ho var född på 40 talet. Lilla Siv hävde ner grus i brunnen, som Erik och Hilding håller på att att gräva. Skall jag komma med käppen hotar Hilding skämtsamt.

Kolerakyrkogård

ligger mellan Emil och Adela i kanten av mossen och åkern. Förr stod flera stenar där men dessa togs bort för att bereda åkerjord. Förr plöjde man upp ben här när man gick för nära gravplatsen. Man fann en gravsten i mossen som man satte i Visslerör trädgård. (berättar Allan och Sven).

Kullagärdet 

ligger u L Ingatorp 1/24 nämns först per 29-37.

Lars Larsson 

f1767 finns här från 1734 till sin död någon gång på 40 talet. Hans unga andra hustru Anna Maria Fredriksdotter född 1802 bor kvar på Kullagärdet till sin död 1888. hon gifter om sig med en yngling Lars nedan 

Lars Andersson

f1820 finns här från 42 och stannar här livet ut. Av barnen Klara finner vi henne gift till Bränneberg i Häggum och sonen Anders Fredrik på Hedan här bredvid och senare Kinne Vedum. Han tar med sin far som flyttar med till Hedan och finns där 1890, sedan betydligt äldre hustrun hustrun dött redan 1888.

De kan arrendera ut till 

efterträds av Frans Käck 89; 

Lars finns här 1863 och har lånat ut till Jonas Rapp 66 Rd.

arrenderades på ½ bruk ägare  Per av Lars Glad varefter Glad flyttar till Varjamad.

August Andersson f1861 var torp i Lagerlund u Bjurum och köpte sedan detta ställe som han hade i alla fall på1930-40 talet. 

Ägdes av Feskars August Andersson Lagerslund Bjurum. som avyttrar det till 

Per Settergren

gift med Augusta Fredriksdotter med fostersonen Axel Sjöberg och han själv är son till Hakars Larsa från Isaksgården på andra sidan gränsen.

Stället utarrenderas emellertid Lars Johan Persson f1854 kom 1895 med sin fam från V Bredegården till Frans Nord från 1901 och till Frans Hwass f1862 kom 1910 och flyttar till Segerstad 1918.

Feskars August Andersson

f1861 kommer från Bjurum 1915 med sin stora familj och stannar här till döddagar 1949. Sonen Emil köper och slår ihop Visslerör.

Hilding Gustafsson lämnar över till Bror Pettersson 1916.

Johan Lindahl f1915;

Bernt Nyman f1945

Ingatorp 5:4 Jonstorp

Något längre västerut fanns åtminstone förr en milsten mitt emot St Ingatorps uppfart. På denna plats strax innanför muren fanns rester av en liten stuga och en stenfot fanns längs muren mot St Ingatorp. Detta kan även Carl Axel bekräfta. Adel Jonsson och sonen Stig f1933 säljer till fanjunkaren Helmer Jonsson, som byggt upp en liten idyll bland fågelholkar och dammar. Helmer har förärat Hornborga Kultur miniatyrer av Mårby. 

Visslerör

Vid Ingatorp finnes ett stort stenröse kallat ”Virsslerört”. Marken kring detta är mycket stenfri. På kung Inges tid – säger en sägen – hade man krigsfångar vid Ingatorp. En gång hade dessa på något sätt förbrutit sig och till straff därför fått stenröja marken här, varvid stenröset uppkom. Enligt en annan uppgift hade fångarna ej haft något att göra och bett att få utföra arbetet. Då uppkom ordspråket: "Den som inte har något att göra, han skall plocka sten".

Var tidigare två ställen som åter slogs samman med Emil Andersson.

Västra en bit in 

Henrik Fredriksson

f1856 som på L Ingatorp som kanske skapar denna del och som gifter sig med Mina från Axvall. Om barnen veta vi intet. Två av pojkarna brukar en gård i Daretorp en Gustaf i Jättene.

Sandera var en gubbe som köpte stället och jagar med ett salongsliknande gevär vessler i området.

Aron Johansson köpte något år innan han flytta till Underlunden och säljer då troligen till dennes Emil Andersson nedan.

Henrik son på ett av torpen var gift med Henrika Mina från Axvall. Sälldén uppvaktade henne och grabbarna klädde då av honom och begöt honom med hink etter hink och band honom vid brunn. Han instämde till ting och utkrävde lagens strängaste straff, pengar var det inte så noga med. Gustaf Larsson i Rättaretorp var nämndeman på den tiden och han har delgivit oss denna ofrivilliga duschen.

Östra det vid vägen.

Axel Sjöberg 

ärvde Visslerör efter sin mor och äger på 20 talet ett andra Lilla Ingatorp 1/48 kan vara Kullagärdet vi får se. arr denna del Carl Gustaf Carlsson 1900.

Det har varit två torp här men det är nu hopslaget. För 70 år sedan bodde en som hette Sander här. August Andersson Lelle August kallad bodde här med sin syster Klara kom från Björsäter. Han köpte av Sjöberg, som flyttade till Laggarebo. Holmgren i Hornborga skulle förmedla köpet och dagen innan kom Sjöberg och ville ha 500 kr i förskott på köpeskillingen som han sedan behövde för att göra affärer i Falköping. När sedan köpet skulle verkställas  dagen därpå så nekade Sjöberg att han tagit emot pengarna. Emellertid blev det affär av men Lill August var pengarna förlustigad, då Sjöberg aldrig ville kännas vid detta.

Lill August Gustafsson 

f1868 kallad Lill August f1868 och han dör här 1926 ogifter. Lill August och Klara kom från Bredsäter berättar Erik. Tog med sin mor hit och var son till Rike Gulles och kom från Gulltorpet i Broddetorp. Han kom till Lilla Ingatorp 1919 och blir lurad av Axel Sjöberg.

Aron Johansson hade stället efter Lill August innan han flyttade till Under Lunden. En man från Ugglum Hagel köpte av Hinrik äger och säljer till Emil och flyttar till en gård utanför Skövde.

Emil Andersson 

förre kalkarbetaren f1889 som var son till Feskars f1889 köpte före 1924 och slog ihop de två torpen flyttar sedan in till Falköping efter 1953. Han började med att köpa det nedre stället och köpte sedan det övre. Barnen minns än att en svarter kista stod på gården och att där fanns Klara på väg till kyrkogården. 

Villes Karl Andersson 

var ju född 1913 och var den siste brukaren av Almeö och slutar sina dagar här 1968. Då dyker ryssen upp och sen Rönnbom. Fru Fogelqvist född i Am har haft stället sedan ca 1975.


Lilla Hellestorp el Laggareboden

Gården finns omnämnd i Kung Inges saga tidklipp24.doc. 

Stället går i ödesmål och bebos innan det rivs på 1730 talet av en ryttare Jon Boman och det kan vara han som var född 1691 och var knuten till St Weka 

Från en förrättning 1751 kan vi konstatera att stället troligen i början av 1700 talet lämnades öde men att Herr Löjtnanten Carl Lilja beslutat sig för att rusta upp stället mot att han skulle få några skattefria år. Hit kallades kända män bland annat Isak Settervall och 2ne gamla män Arfwid Larsson på Hedan i Hånger och Nils Andersson f1672 i Backgården i Hornborga, från Sätuna Socken Asser Andersson på Stommen. Kronolänsman på granngården L Ingatorp Länsman Gabriel Otter.

Insteningen visar en med gammal nu nedfallen Stenmur omgifwen lycka befans som efter berättelse warit till Kåhlgård och Humblegård instängd. Dernäst utwistes en slät och jämn Marck, invid förenämnde Lycka och Huseställe, som för Åker angafs, så wäl som et stycke längre derifrån till Östern, hwilket af mager och grund Stenbunden Jordmån består warande största delen af hoplagde stenrör upfyldt. Ängen som till Thetta Hemman utwistes består af Fyra stycken upptrampade Måssar, hwilka efter nog använd kostnad med infredande av Stengård samt dikning och plöjning måste göras brukbae. Sedan uppgingos Skilnaderne omkring thetta Hemman och togs i början wid Sätuna, sedan därefter Lilla Ingatorps ägor stanna vid hörnet av af dess gierdesgård hwarifrån en stenfot med graf uti S:O: öfwer en liten hårdmark sig sträcker samt sedan en graf eller Bäck öfwer Måssen till ett Berg, derifrån uti S: öfwer Berget utwistes en gammal mur up emot Högehals Lid till en Bäcke Rännel uti hwilken en sqalteqwarn af Arwid Larsson berättades hafva stådt, som warit Laggarbo tillhörigt. 

Soldaten Anders Fagerström med hustru Margareta bor här som enda familj kring 1770 talet och till sin död 1798; 

Östlig

Johannes Larsson

f1813 hade varit rättare på Weka och brukar 77 - 81 med hjälp av dr Lars Johansson f1860; Johannes var gift med Eva Apelgren och inspektörens dotter.

Svågern Per Johansson

f1845 (Inga i Storegårdens son) var gift med Anna här från stället, vilket förklarar att han kommer hit. Av deras barn återflyttar Johan Albin till Tomten under Storegården Holmängen medan brodern 

sonen Axel i Laggareboa 

f1886 gifter sig med Hilda från Friggeråker. Hilda tyckte inte om Sjöberg och missämjan mellan ställena tog sig många uttryck. Axel var en skicklig musiker och ledde en kör från Gudhem och var med och arrangerade Valters begravning. Sjöberg med sina tio barn och denna delen av gården var inte de såtaste vänner och som förklaring till att paret till skillnad från Sjöberg inte hade några barn är enligt Sjöberg följande. Axel hade två par kalsonger varav det ena paret var vänt med baksidan framåt som förklaring till barnlösheten. Det med att vända på kalsongerna var att göra ner Hilda och ge henne ett sketord. 

Axel lånade pengar av Sjöberg och då skulle barnen gå och arbeta av det, även barnen i Ingatorp var med i detta arbete. Rensa rover och gallra till djura. Då sa Hilda att där Axel och Lundins bar gick blev det granna rover men där Sjöbergs barn gick blev det inget. Osams och osams de talte inte med varandra. Axel Persson dog 52 år gammal endast och lämnar över arrendet till arr Henning Gustafsson som dör 1944. Han hade tidigare varit statare på Bregårn och gift med Ellen Dotter till Edvin Kjellström, som efter hans död tvingas flytta till Bjellumens.

Fostersonen Mats Herbert Jansson tar över denna del av Laggareboa ? och den används nu som sommarstuga av barnbarnen.

Adel Jonsson

gav 14 000 för stället på 30 talet men avyttrat till Johan Evert Ring från Kinne Kleva f1913. Han var postkörare på Gudhem och hade många barn. Ring var sågare hos Carl och sågade stock. Frun Birgit dog redan 1976. Birgit blev bekant Adela fru och Carl Jonsson 

Korves Västra

Apelgren 1/16

Inspektör Jacob Apelgren f1768 i Forshem gift men dör 1838 och efterlämnade enkan Cajsa Abrahamsdotter som lever länge. Sonen Johannes Apelgren återfinner på Tjursbacke härintill under pseudonymen Spänars. Johannes Hansson f1758 var brukare här under tiden och dör 1841 då kommer smeden och sonen.

Anders Apelgren.

f1811. Abraham Apelgren f1809 äger 7/192 delar 1/16 egenbrukare Anders Apelgren. Johannes Olofsson f1802 

Johannes Johansson Korven.

f1825 1/16 Högstena kommer från Sjogerstad 1872 och dör här på gården 1905. Han var slaktare och köpe upp djur av bönderna och sålde sedan köttet. Johannes kallades Korven hade sonen Johan August f1858 men han lämnar inga spår efter sig, men väl sex barn, som finns upptagna här på stället fram till faderns bortgång. Korven kan ha härstammat från Korvagården i Högstena, som var ett klöknamn och tjänstefolket fick inte yttra de utan blott hans riktiga namn. Han hade lite folk till hjälp och skörden skulle tröskas på rågstol och då lejde de ihop en del folk till hjälp. Då var det en dräng sa di som han hade anställt förutom andar, de var ett trösklag kan man säga. Korvens fru skulle servera middag och då bestod middagen mer eller mindre av en slags korv. Drängen var lite oförsiktig och tog den på gaffels och skulle avsmaka och så bar det illa till så att han tappa den ner på golvet och under bordet. "Nu faller husbonden under bort". Stället avyttras troligen i samband dödsfallet och dödsboet försäljning till Sjöberg.

Karl Axel Sjöberg.

f1886 bodde på Visslerör men avyttrar detta ställe till Lill August på sätt som väckt fundering. När han sålde sin del i detta Ingatorp för att flytta hit 1917 eller 18 så sa han till Lill August "du kan ge mig 500 i handpenning" med motiveringen att Sjöberg skulle betala något i Falköping. Det drar vi av på köpesumman sen. Dagen därpå "500 vad är det för 500, det känner jag inte te" svarade Sjöberg när de sedan skrev kontraktet. Han nekade, di kom i hop sig och det blev inga skrivning. De skrev om det men de 500 som Sjöberg fick gick Lill August förlorade. Fadern var Sackers Adel från Hedan och moder Augusta Fredriksdotter från L Ingatorp och Axel tog sig detta namn möjligen i samband med att han gifter sig.

Axel var slaktare, auctionsutropare och fick med Sofia tio barn, som sprids över Sverige. Blott Meli stannar kvar på gården och för traditionen vidare. 

Mågen Julius Carlsson f1902 från Fyrbygget i Brobacken tar över sedan Sjöberg flyttat till Segerstad. Sonsonen Morgan Carlsson har nu stället och en dotter, som gillar hästar.

Den inre villan vid vägen Ingatorp 5:5. Här bor Julius pojk som blev gift med en tös Gabrielsson från Åsle; Den yttre villan vid vägen 2:5.


Ingatorps Marknadsplats

ligger på Ingatorps mark. Det finns inte så mycket dokumenterat om marknaden men från Segerstad berättas om en skomakare Bäck erkannerligen Bäckman som med käpp, brännvinsflaska gjorde tillvaron osäker för besökare och marknadsförsäljare. I boken Från Västergötlands bygder berättas om skomakare Lars Bäcks besök på Ingatorps marknad. Att det var Lars Bäckman, därom råder inget tvivel. Han beskrives tillsammans med sina attribut, knölpåken och brännvinsflaskan i rockfickan. "Hans första bedrift på marknaden var att med doppskon på käppen sticka hål på säckpipan för en man, som gick på träben och blåste på detta instrument, vilket naturligtvis genast tystnade", skriver bokens författare. Sedan gick han och knuffade folk, satte krokben för dem, så att de ramlade omkull bland enbuskarna. En marknadsgycklare förevisade en glasflaska i vilken en mystisk figur dansade. Här såg Lars en ny chans till ofog. Med käppen mattade han ett slag mot flaskan, som gick i tusen bitar. Gycklaren och en annan marknadsbesökare, en positivhalare, gick nu till angrepp mot Lars, vilken för att freda sig tog tillflykt till en vagn. När han där inte kunde värja sig med hjälp av knölpåken, hoppade han över till en annan vagn, där han hamnade mitt i en äggkartong, med påföljd att det blev massor av "förlorade" ägg. Slutligen lyckades rättvisans hantlangare överrumpla den vildsinte fridstöraren och ta hand om honom.

Under åren 1884 till 1898 hölls på Brobacken tvenne marknader varje år en i april och en i början av november månad, närmare bestämt dagen före den till närbelägna Ingatorp förlagda marknader, vilken (fast år 97 upphört att vara till som stor marknad) i enlighet med gammal tradition hölls samma dag som Ingatorp i Jönköpings län.

Ingatorps marknadsplats var belägen vid bostället Kilstorp i Hånger socken omedelbart intill vägen Sätuna Bjurum, platsen är en stenbunden hagmark. Ingatôrpsmarten hölls sedan år ?? en gång på året i november månad samma dag som Ingatorps marknaden i Jönköpings län. På denna marknad sakfördes nötkreatur och svin men inte hästar, samt hantverk och slöjdsaker. Kreatursmarknaden var avslutad vid middagstiden, då marknadsnöjena tog vid 1866 - talet. Kaffe kokades ute i det fria emellan stenar och enbuskar av gummor som sålde det till marknadsbesökare. Ej ovanligt var att se att omedelbart intill kok och serveringsplatser stod kreaturen. I smyg såldes även brännvin och bland dem en gubbe som från Sätuna kallad Röskägg Gustaf Rapp. 
Dessa marknadsdagar betraktades särskilt för ungdomen för en av årets högtidsdagar. Ingatôrpsmartna voro självskrivna fridagar från kringliggande herrgårdar och byar, tjänstefolk och ungdomar. Ungdomar från Hornborga och Sätuna socknar besökte alltid marknaden i Ingatorp. 

På eftermiddagen marknadsdagen såg man på vägarna hemvändande marknadsfolk som ledde kreatur. Gummor bärande kardor, kopparkastruller i händerna eller gulrandade spinnrockar över axlarna. På marknaden var en livlig kommers, utom kreatur köptes och såldes krams och klädesvaror, husgerådssaker, åkdon, selar, verktyg, träskor mot god prutmån. här utbjudes även skrifter och skillingtryck framför allt bondepraktikan och almenakana samt tryckta visor. 

Handelsmän ropade högljutt ut sina varor, pojkar som prövade munjigor och lergökar, gummor som trätte och prutade, bönder och tattare som köpslogo i kreatursaffärer, man såg även gubbar som smögsöp ur sina medhavda brännvinspluntor bakom varubestånden eller bland enbuskarna. 

Här uppträdde förevisare och taskspelare samt listiga spågummor av tattaresläkt. Bland marknadsnöjena förekommo Lyckan, stjärna som bestod av en kork utskuren människofigur vars nedre del utgjordes av bly, den kallades även lille Jacob, man inbillade godtroget folk att det var ett andeväsen. Denna figur hade för visaren en vattenfylld butelj. Butelj med ovannämnda figur stod på ett tjockt papper som var urklippt till formen av en stjärna varpå denna var teckendjurkretsen, alla stjärnor och deras ställning till den i vattenfyllda buteljen dansande människor människoliknande figuren kunde visa ödet för den som rådfrågade dess ägare. Tittskåp med mera förekom även. 

Vi har en uppgift om att vid Ingatorp förlagda marknaden, vilken upphört att 1873 vara till som stormarknad. I enligt med gammal tradition hölls den samma dag som sin namne i Jönköpings län.

Det var i början av november månad vid mitten av förra århundradet och dagen för den då för tiden så populära Ingatorps marknad eller ”Hångermarten”, som den också utom med det förra i almanackan införda och därför mera officiella namnet benämndes av bygdebefolkningen, emedan den först varit förlagd till den helt nära Ingatorp belägna numera uppodlade s k Hånger hed vid stället Kilstorp i den forna Hånger socken.
På alla väger och stigar, som ledde till marknadsplatsen, syntes folk i olika åldrar och av båda könen färdas i riktning mot Ingatorp, endera åkande eller gående och medförande varor eller kreatur, som man önskade avyttra. Alla skyndade sig för att komma först fram och besittiga den i sitt tycke bästa platsen å marknadslyckan.
Dessa marknadsdagar voro även självskrivna fridagar för kringliggande herregårdars och byars tjänstefolk och ungdom och betraktades i bygden som sannskyldiga högtidsdagar. Ingatorps marknad var en tillställning som ung och gammal näst julottan ej försakade att bevista.
Redan då man på en fjärdings avstånd nalkades marknadsplatsen började marknadsstämningen. Man mötte då hemvändande marknadsbesökande, som ledde kreatur, åkdon med högljutt skrikande spädgrisar bakom vagnssätet, gummor med nyinköpta vita kardor under armen, kopparkastruller i handen eller nya, gulrandade spinnrockar över axeln.
Och sedan, när man kom fram till marknadsplatsen, vilket liv mellan knallarstånden : Handelsmän som ropade ut sina varor, pojkar som prövade munspel och lergökar, gummor som trätte och prutade, bönder och tattare som köpslogo i hästaffärer, gubbar som smygsöpo bakom varustånden eller bland enbuskarna ur medhavda brännvinsbuteljer och drucko köp- och brorskålar mellan vägnerna. Det var ett liv och en rörelse snart sagt utan all ända.
På marknaden fanns att köpa litet av varje, kram, klädesvaror, husgerådssaker, åkdon, selar, verktyg och redskap av skilda slag och mot god prutmån. Till och med litteraturen var representerad i form av bondepraktikan och almanackan ”Förevisare” och ”taskspelare” funnos också och listiga spåkvinnor av tattarsläkt förtjänade vackra slantar med att spå de unga flickorna lycka och äktenskap.
Av de unga anlitades även flitigt ett slags spådomsapparat kallad ”lyckans stjärna”. Denna bestod först och främst av en liten figur av kork med fötter av bly. Denna var insatt i en vattenfylld butelj. Genom tryck på korken rörde och vrängde sig figuren i denna upp och ned. Buteljen åter stod på ett tjockt papper, som hade formen av en stjärna, varå djurkretsens alla stjärnbilder voro avtecknade. Dessas ställning till den dansande, människoliknande figuren inuti buteljen sades av ”stjärnans” ägare utvisa det ödes lagar, varunder den rådfrågande blivit född. – Att det bland enfaldigt och vidskepligt folk vid denna tid funnos åtskilliga, som satte tro till denna spådomsfigur och de av ”sjåaren” uttalade spådomarna går ej att bortförklara. Man föreställde sig figuren, vilken bland andra namn benämndes ”lille Jakob”, som ett slags andeväsen.
Bland marknadsnöjen var mannen med ”titteskôpet”, en varje år återkommande pjäs. Tittskåpet bestod av en avlång låda, i vars ena gavelsida fanns ett hål med förstoringsglas, vari man mot erläggandet av några styver fick se vyer från mera bemärkta platser i olika delar av världen upprullas, under det förevisaren drog på en vev.
Bland folk som på en sådan marknadsdag vid här skildrade tid befann sig på väg till Ingatorps marknad var även en skomakare från en av grannsocknarna i Gudhems härad. Mannen gick gemenligen under öknamnet ”Becka-Lars”. Han bar en väldig knölpåk till käpp i högra handen och en brännvinsbutelj i vardera av rockens två ytterfickor.
Becka-Lars var en i hela bygden för slagsmål och oärlighet ökänd personlighet, som flera gånger låg i kontakt med rättvisan, och åtskilliga äro de om honom ännu gängse historierna. Belysande för hans tanke om vådan av sina tilltag och bravader, som nog delades även av andra, är följande : Han hade avtjänat ett ådömt straff på Mariestads länsfängelse och följdes till dörren av ett par fångvaktare, som avskedade honom med var sin välriktad spark i ryggslutet, så att han fortare än han själv beräknat hamnade utanför fängelset. Detta frapperade emellertid ej Lars det ringaste. Han vände sig lugnt om mot dörren och ropade :
- Nähä, mina herrar, så skolen I icke behandla edra kunder! För I mån tro, att jag snart skall 
komma igen”.
Men vi återvända till denne skomakares marknadsbesök och hans bedrifter i denna. Framkommen till marknadsplatsen, som vimlade av folk och kreatur, träffade Lars genast en mängd bekanta, som alla bjöds på en klunk ur de medförda buteljerna. Och som den ena artigheten är den andra värd, så blev snart vår mäster också bjuden på en och annan klar. Allt som den ”svenska nektarn” sålunda inmundigades steg hos skomakaren modet, för att inom kort växa till övermod.
Nu stod vår bekantskap, mästaren vid syl och läst, just och gjorde heder åt en mässingsdosa med tuggsnus, som en frikostig själ lät gå laget omkring. Då anlände en äldre man – en invalid på träben – till stället och började blåsa på säckpipa. Det var gräsliga toner denne gubbe framlockade ur sitt instrument. Så tyckte åtminstone skomakaren i sitt upprymda tillstånd. Därför tog han ock sin käpp och gjorde hastigt och lustigt slut på olåten, genom att med doppskon sticka hål på säckpipan.
Härmed var emellertid leken börjad och Lars i full fart med att visa sina talanger. Han lade i dagen en långt ifrån oövad vana vid ”offentligt uppträdande”. Lite var fingo snart lära sig dansa efter hans pipa. Än satte han krokben för en god vän, under det han med armen strök honom om munnen, så att han tumlade baklänges mellan enbuskarna; än lade han sin bastanta käpp över ryggtavlan på någon syndare, så att denne buktade sig, och än gav han någon motståndare en s k ”tillbringare”, så att denne stod på huvudet i landsvägsdiket …. Det var obeskrivligt nöjsamt och roligt, tyckte hjälten. Och detta tycke delades av en hel del gott folk, som gapande stodo och sågo på. Slagsmål räknades den tiden som ett marknadsnöje.
En posentivspelare med Lyckans stjärna höll på att traktera sitt instrument. Han accompangerades av en käring som sjöng ”slagdängor”. Strax intill dem stod en sykofant i trasor och förevisade en s k ”spiritus”, en nära släkting till ovan omtalade Lille Jakob, som liksom denne genom sin ägare besvarade till honom ställda frågor. Spiritusen dansade upp och ned i buteljen. Detta tyckte skomakaren vara en lustig lek. Hastigt ställde han sig i position, lyftade sin käpp i jämnhöjd med buteljen, blundade med ena ögat för att taga bättre sikte och – slog till, så buteljen med spiritusen for i hundrade bitar.
Men nu fick skomakaren ett par arga fiender i spiritusens ägare och posentivspelaren, som i förening så hårt ansatte honom, att han måste taga till reträtten upp i en närstående vagn. Han angreps emellertid så hårdeliga av sina fiender, vilka oupphörligt fingo nya medhjälpare bland dem som förut fått smaka på hans knölpåk, att han snart måste lämna sin upphöjda ställning.
Med ett enda hopp sökte han nu komma upp i en annan vagn, men misslyckades, och hamnade i stället på rygg i en stor korg full med ägg ”förlorade” han sålunda i en enda handvändning. Och som ”påbröd” fick han nu även äggknallen till fiende. Han var dock kvickt på benen igen och lyckades komma upp i vagnen, endast hans mössa blev kvar på marken. Barhuvad med hår ä la Simson samt stövlar, byxor och rockskört drypande av äggula, stod han där uppe i vagnkorgen – likt en annan Herkules – hotande att med sin klubba krossa en var som närmade sig hans tron.
Slutligen hittade man emellertid på att lyfta av några vagnhäckar på kringstående åkdon, och med dessa som skydd mot skomakarens dråpslag, trängde man denne inpå livet och lyckades få ned honom från vagnen. Nu uppstod ett förskräckligt slagsmål; Becka-Lars stred som ”Rolf Krake” själv, men kuvades till slut av övermakten och antvardades rättvisans tjänare i handom.
Så ungefär gestaltade sig anblicken av en marknad i Hånger vid mitten av förra århundradet och några decennier däromkring. Slagsmål av här efter anteckning av F V Berggren skildrade art, hörde nästan till ordningen vid densamma, även om de skedde under något annorlunda former. Men denna marknad utgjorde härutinnan intet undantag från andra sådana. Den tidens sed var sådan och ingen tog därav så synnerligen stor anstöt. Mången yngling gick till marknaden endast i avsikt att supa och slåss, och den som var värst häri, ansågs som en riktig storkaxe.

Emellertid i mitten av 20 talet tältade zigenare här vilket tilldrog sig barnens intresse att se hur tältet såg ut och det märkliga att barnen var så mörka.

På platsen för marknadsplatsen startar Carl Axel Lundin ett sågverk sedan han vunnit på tips, som drivs med icke så ringa framgång från alldeles efter kriget till in på 70 talet. Flera anställda fanns här under denna period. Sleepers till uppbyggnad av järnvägar var den specialitet som präglade sågverket med ett antal exportinsatser till bland annat England. Det skall finnas en kokgrop kvar sedan marknadstiden. 

Sockerbiten

här byggde Carl Lundin upp sin funktionsvilla och strax väster om denna stuga går en väg upp in i skogen som leder till Stopes och Rödskägg.

Stora Ingatorp 1/8

Laga Skiftet genomfördes 1883.

  • Fredrik Adamsson 1/32 med skyldighet att avflytta och det blir han som bygger upp Visslerör nedan som kommer att bestå av 12 tunnland.
  • Jonas Andersson har 1/12 mantal och får qvarstanna. Jonas får 21 tunnland. Gräsgälden ligger mitt emot Kullagärdet. Sonen August och Rödskäggs Anna delar sedan detta 1915 så att
  •     1/32 Verner och Hilda får den västra Bba och med rätt att bo kvar. 

  •     August Jonsson Bab resten och som han överlämnar till Adela och Vilma från Lindqvisttorp. 

  • Chajsa Johansdotter har sedan 1/64 förmedlat från 1/16 med rätt att qwarbo. Hon har tomt och kålgård men denna stuga är sedan flyttad till ytterligare västerut. Resterna av den står att se än idag. På hennes marker ute vid Herrgårdsgränsen finner vi Rödskäggs torp markerat. Skogsvägen från Carl Axels stuga går i gränsen mellan denna och föregåendes ägor. Enligt traditionen skulle det finnas en relation mellan Chajsa och Rödskägg som förklaring till att han slår sig ner här uppe, förutom att det troligen var ett torp här dessförinnan. Cajsa som dör samma år som skiftet får dock 6 ha mark.
  • Inga Johansdotter kan vara Chajsas syster som flyttar från bygden 1917. Hon levde ensam, men 1888 i samband med skiftet finns hon på 1/24 Ingatorp litt Da. Hon var skyldig att avflytta men något hus har vi inte sett. 
  • här läggar man sedan ut tre lägenhetstomter en till Anders Andersson E, Chajsa Johansdotter F och för Jonas Andersson G. (Freys?)

F S Tuberg skrev under 1883 

Stora Ingatorp

Enkan Katarina Siggesdotter f1715 flyttar till Torbjörntorp 66.

Anders Larsson f1744 från Falköping 1777och till Torbjörntorp 80 här en period av mycket pigor och drängar. Håkan Jacobsson från Häggum far vidare 82. Smed Hans Gross f1763 brukaren Isak Carlsson f1750 Sätuna kom från Bjerka 1780-92; Sonen Lars Isaksson f1775 tar över 99 då han  kom från Segerstad med sin fru; Jonas Jonsson 1737; Lars Isaksson f1775 ersätts av Nils Larsson f1774 per 21-37; den andra Sven Andersson f1782 som kommer 1808;1/16 Carl Johan Andersson f1829 kom 59;  3/32 br Anders Andersson f1824 kom 46; 1/16 Sven Andersson f1782 dör 59 och efterträdes av Carl Johan Andersson f1829. 1/32 Johannes Bengtsson f1794; Lars Isaksson f1775 kom 99 hustrun gifter om sig med Nils Larsson f1744 men hustruns dottern Cajsa som gifter sig med Johannes Bengtsson tar över gården. under detta kan vi se vid St Ingatorp Isak Larsson f1798 (== Lars Isakssons son) som kom från Bd 26 och vidare Lauren f1786 kom från Vånga 1824; Johannes Bengtsson f1794; Sven Andersson f1782; Äg 1/16 per 29-37 Sven Andersson f1788 backstugehjon under St Ingatorp Gudhem 1788

Jonas Jonsson

född 1737 var gift med Ingrid född 1737 

Håkan Jacobsson

kom från Häggum och brukar här fram till 1782. Han var gift med Annika och hade två döttrar Maria och Greta. I övrigt är intet känt av familjen. 

Anders Carlsson

br inhys f1797; Johannes Bengtsson f1794 1/32; br Johannes Jonsson f1822 69 till Hättebrunn avlöses av Johannes Larsson f1842 som kom från Herrgården. Johannes Jonsson återkommer.

Anders Andersson 1/32 f1824 har dr Gustaf Apelgren och ersättaren Johannes Andersson f1824;

Anders Larsson 

f1747? bruka här 1777-80 kom hit med Lena och två barn. 

Isak Carlsson

f1750 St Weka finns här mellan 1780-92, sonen Lars nedan tar över medan fadern flyttar till Hedåkra. Han är gift med Stina från Hedåkra.

  • Av barnen tar Lars f1775 i Bjerka över
  • Katarina vet vi inget om 
  • Maja gifter sig till Snikens Qvarn 
  • Greta gifter sig med bonde i Bolum 
  • Johannes dör ung på Ingatorp
  • Anders återfinner vi på Ö Hulegården i Gudhem 
  • Carl flyttade till Ugglum 

Lars Isaksson

f1775 i Bjerka fanns här från 1799 troligen till sin död 1810. Han var gift med Stina Torstensdotter från Segerstad. Av deras barn känner vi Isak, Chajsa som vi vet att berätta mer om nedan, likaså Inga Johansdotter som också disponerade 1/64 Ingatorp och det enda vi vet är att hon flyttar till Karleby 1917. En grov gissning är att det är hon som disponerade den backstuga som låg mitt emot Chajsas.  Stina gifter om sig 1812 med Nils Larsson f1774 i Åsled han stannar här 1812 till 1838, då han flyttar tillbaka till Åsled.

Nils Larsson

f1774 brukar efter sitt giftermål 1812 tills han flyttar 1838 till Åsle. 

 

Isak Larsson 

f1798 född i första äktenskapet är först dräng på Nestegården fram till 1825 då han kommer hit perioden 1825 till 1833 och sedan återfinnes på Hedan från 1843, och det kan tolkas som han bodde på Hedans mark som inhyses. Han gifte sig med Stina från V Kleva 1825 i Broddetorp dvs här han var dräng i Sätuna och då paret kommer hit. Det slår aldrig fel att ett par tar stora steg i livet samma år som de gifter sig.

Av deras barn 

  • Lars född i Sätuna 1825 med blott en månadslång graviditet, det enda vi vet är att han återvänder till Broddetorp 1842
  • Anders står som brukare här på L Ingatorp från 1848 men sen inget mer
  • Anna Stina återfinns på Hedans Allmänning gift med den anonyme Anders Andersson 
  • Gustaf Isaksson f1833 återfinner vi på Enebacken och där kan vi berätta mer.
  • Lotta f1836 gifter sig med Johannes Svensson från Jutatorpet i Hånger och slutar på Allmänningen Hedan redan före 1870

Johannes Bengtsson 

f1794 på Backgården i Hornborga kommer hit 1829 och stannar här till sin död 1879. Han gifte sig med Cajsa Lars Isakssons dotter ovan och hon ger honom Cajsa Johansdotter och Inga Johansdotter som vi känna mer längre ner. 

Sven Andersson 

f1782 från V Kleva och fanns på 1/16 St Ingatorp. Han tar han om sin mor på detta 1/16 och hon dör här 1823 Han är gift med änkan Bolla Pelikan från Ambjörntorp och de dör båda här 1859. Av Bollas barn så återfinner vi Katarina f1802 i Gudhem som gifter sig med Anders Carlsson f1797 i Bjurum 

Johannes Larsson skrivs som arbetare här 1868-71 

Anders Carlsson 

f1797 i Bjurum som fram till 1857 brukar Stommen Mårby och sen troligen finns här Han är nämligen pappa till Murare Karl. Alla barnen flyttar till Amerika kring 67 utom Carl som väntar till 71 

Murare Carl 

1/16 Carl Johan Andersson f1829 gick omkring i bygden och murade hus, men flyttar till Amerika tipsad av sin torpare Spov el Stopes och kan därmed sälja till Jonas Andersson från Storegården Holmängen. Han kan ha åkt tillbaka i början av 60 talet. Vi vet att han åkte 1871 med hela sin familj. 

1869 

fanns Carl Andersson, Johannes Bengtsson och Anders Andersson som brukare av Stora Ingatorp. 

Jonas Andersson

f1815 på Holmagården Bolum. Fadern Anders Andersson var född i Gudhem 1765, men tjänte dräng på Slätterödjan och gifte sig där med betydligt äldre änkan Elin. Han var sedan gift med storbonden och nämndemannen Anders Larsson från Storegården Holmängens dotter Maria . Det kan förklara att familjen återflyttar när Inga är åtta år och Jonas är tre.

Jonas gifte sig med Stina från Kyrkefalla var enligt traditionen tvingad att flytta från Skarprättaretorpet eller Rättaretorpet, då ägaren sade upp honom. (Det var i det torpet som skarprättaren bodde som huggde armar och ben av fôlk). Dessförinnan brukar Jonas Lillegården i Tunhem och återvänder till Rättaretorpet 1861. Med ett flyttlass bestående av en fjärvagn omkring 1860, med sin käresta och sina små barn kom de hit berättade Carl Jonsson. Gården var då en samlad enhet och ladan låg emellan nuvarande två Ingatorpsgårdar. Rödskägges 

Av deras barn vet vi följande

  • Anders Jonsson f1840 stannat på Rättaretorpet.
  • Maja Lisa f1848 vet vi inget om.
  • Johannes f1851 följer med till St Ingatorp och dör blott 32 år gammal.
  • och så August som stannar och tar över. Anna är piga här från 1884 och stannar ju sedan på gården.

När August Jonsson gifter sig med Anna Rödskägg så flyttas Jonas ut i ett utbygge på huset ett litet sneutbygge, bara för att sonen skulle kunna disponera rummen i det stora huset. Hilda hade varit inne och tittat till gubben där han låg där i en hopspikater soffa men det var bara vanliga bräer. Där låg han och de bar in lite mat till han då och  då. Han lämnar sitt jordiska och Bjellumen gjorde en kista. Han hade inga sängklär och sen hade han en fäll  en skinnfäll som man tidigare brukat när de åkte hästfordon. Den fällen hade de lagt över Jonas Andersson, när den dan kom då han skulle läggas i kistan som Bjellumen hade gjort var de två man som skulle lägga honom i kistan. Han hade inga kläder på sig och hur det var med svepninga är oklart. Utan ryggen låg på bara träbotten och när de tog honom ja och så la över honom i kistan och när de la över honom i kistan så allt skinnet på ryggen blev kvar på träbotten. Vilka plåger August Jonsson gett sin far och det var väldigt dåligt gjort. Om det bara hade varit en säck eller någon tygbit. Di körden på hästskjuts upp till Gudhema kyrkogård, men var på kyrkogården den är placerad är nu obekant.

Sonen August Jonsson

f1863 tar över Ingatorp. Han gifter sig med Rödskägges Anna och hon har med honom 

  • Morbror Carl Johan f1886 stannade på gården och hjälpte till. 
  • Frans.
  • Adolf stannar på gården och gifter sig med Villes Vilma.
  • Ester 1902 gift med Sven Henriksson Ekornavallen.
  • Hilda Serafia f1893 gift med uppvaktande Johan Verner Lundin, som var hemma från det militära och bodde på andra sidan vägen vid Kullagärdet.

Gården delas 1915 så att Adolf och Hilda får var sin  mantal till två hemman om 1/8 mantal.

Delning av gården

1 Adel och Vilma

1934 så brinner den östra gården ner. Detta observerar en trupp militärer, som slagit läger på den åkerlapp som nu finns mellan gårdarna och vägen. De kastar sig in i räddningsarbetet men stugan går ej att rädda. På denna plats låg ytterligare en backstuga varav resterna kunde skönjas under trettiotalet. Röset borttransporterades med det statliga stöd, som utgick till åkrars skapande. Marken eller tomten har fortfarande sitt egennamn 1:8 36 och går till Valter.

Vilma Jonsson f1911. Här växer Carl Erik Becker upp. Kurt tar över bruket eventuellt att Kent Åke Pettersson f1945 gift med Majvor Hedberg från Bolum tar vid ? 

Morbror Karl skraken kallad kallade barnen i familjen vid smeknamn och Smecka. Äldsta sonen Sixten var född 27 Arne dog tidigt var född 29, Ingrid var född 31 eller något liknande och sist kom Stig född 33.

2 Verner 1/32

Denna ägdes 1888 av enkan Chajsa Johansdotter.

Johan Verner uppvaktar Hilda och dispens medgives till bröllopet luciadagen 1911. På morgonen hämtas de kl. 4 och avfärden sker till Stenstorp och efter genomgången ceremoni så tar de tåget till Stenstorp och byter till Skarabanan och kliver av i Äspås och går den dryga halvmilen till Vargamad till farfar där de övernattar.

Verner och Hilda bor troligen nere vid Majes som skulle kunna vara Kjellströms men kan så småningom flytta hem till Ingatorp. Traditionen bjuder att det tredje barnet föddes på logen hemma i Ingatorp. Detta år påbörjas byggandet av hemmet som till att börja med utgjorde ett rum i den nuvarande. Isak och Spossen lär ha varit med vid byggandet. Efterhand som stugan tillkommer ett kök som användes som arrest när barnen varit stökiga på 30 talet. Där fick de stå i mörkret och var sedan rätt lugna när de kom ut och bjöds på rågmjölsgröt och en sillabit.

Johan Verner och Hilda bygger stugan omkring 1916. Här föddes Erik och alla de övriga barnen Lundin. Ingas far och Rödskägg byggde ladan, som nu står i ruiner vid den västra av Ingatorpsgårdarna. Här fanns 4 kor kalv och en häst och på baksidan fanns plats för gres och får. Carl Axel och Erik byggde den nya ladan. Carl Axel tar över bruket av gården och Verner försörjde sin familj på bränneriet i St Bjurum. Carl Axel var en mycket begåvad och hade lärt sågverksarbete bland annat hos Sven i Qvarna i Hornborga. Han byter till sig marken för sitt sågverk som han själv bygger upp på den gamla marknadsplatsen.

Verner dog 1936 och begravningen hölls hemma och Axel Persson från Laggarebo höll begravningstal. (Han var musikalisk och ledde en kör på sin tid). Kistan hade de ställt upp i en granberså och ställt upp kistan på bockar. De hade fört ut att han hade kommit i slagsmål och blivit skadad och dött på så vis. Då hade grannarna fått titta på liket, så han inte hade några ytliga skador. Verner dog i svag hjärta och dog i en hjärtattack. Han körde i kull på väg från stan och låg hemma för länge och hade fått höftleden ur sed och det var inte så märkvärdigt med det. Dels han var rädd för sjukhuset och han hade värk så att Hilda värmde vattenflaskor och lade längs benet på natten för att lindra. Han låg hemma i 14 dagar innan han kom in till sjukhuset. Det rätta snart till det kroppsliga, men han hade så svagt hjärta. Han var 59 år.

Erik Lundin

Erik berättar att många barn var de i stugan och fyra barn låg i soffa och om kvälla så slet unga var och en på sitt håll för att få så mycket filt som möjligt. Den som låg i den ena ändan drog så den andre blev bar och då blev det väsen jag har inget på mig jag har inget på mig. Två i varje ända tills det blev så att de plocka sig iväg undan för undan. Som barn förtjänade barnen en extraslant då de fångade gäddor som de försålde uppåt Grönelid. Att fånga gäddorna var ingen större konst men att sedan släpa dem över mossarna var mer arbetskrävande.

Hilda var uppe och tänt och barna ställde sig runt spisen och många gånger fick hon ta fram nål och tråd för att laga klära som var trasiga. "Vill Du gå upp till Vilma och be om en kaka bröd så ni har till skolan" var en replik som Erik har svårt att glömma. Den kakan skulle delas upp  så att var och en fick två bitar. Smör fanns sällan. Däremot fanns det stekt fläsk eller stekflott, och lägga på. När det var rast och det var tid för att äta och då fick en göra sig ärende in i klärummet och ta smörgåsabiten så att man inte skulle behöva visa att en hade det så dåligt. Annars blev det glåpord från di andre som hade det bättre ställt. Hungrig som en var tog det inte lång tid innan brödbitarna var uppätna.

Erik äger marken men Valter disponerar stugan, som han hade tagit vård om sina föräldrar. Har visat stor pietet till sin släkt i och med att han har hedrat sin far och farfar med markerade stenar på kyrkogården i Gudhem. Erik vill att gården skall gå kvar i släkta för att hedra inte minst Jonas Andersson.

Under Eriks chaufförstid åker Erik förbi ett ställe med en käring och en gubbe och där fanns en gammel cykel. Erik frågar om han får ta med den, men gubben svarar att det får du inte för den har jag haft i kronan. Och därmed blev det men när ettermiddagsmjölka skulle levereras kom gumman ut och sa Jaha du nu har jag varit och slagits med gubben och nu gick han med på att Du får ta med cykeln på vagnen. Erik köper nua vita Värnamoringar 2.50 och innerringen 1.75 och en kedja för 3 kr. Erik var så rädd om cykeln att hade han kunnat haft den inne så hade han haft det. Folke fick en cykel för 15 kr men han blev av med den sedan han varit med Strid på festplats i Axvall. 

Backstugan 1:8 36

var en tomtmark som nu renoverats som åker och ligger strax öster om fädreven upp till Ingatorp. Här fanns innan man forslade bort murstenen eller röset resterna efter denna stuga. 

1700 talets hfl talar om Torpet vid Ingatorp som jag tolkat som Enebacken. Jonas Larsson f 1719 åkte utan attest till Klefva 1766; Anders Jeansson 1698; Anders Jonsson med hustru åker till Götene 1770; 

Torp vid St Ingatorp Erik Larsson f 1760 tydligen stadig boende fram i alla fall över 1820 

vid St Ingatorp Lars Fahl f1765 svag av verk fått avsked och dör 1817.

enkan Annika f1762 dör 1826 och torp bebos av Petter Svensson f1785 som gifter sig med Erik Larssons dotter f1760


Ingatorp 1/64 enkan Chajsa Johansdotter

vid uppfarten egentligen den gamla fädreven med sina markerade murar. Denna gata skapades vid skiftet 1883. Väster om dreven låg stugan, som före 1920 flyttades blott några 10 tal meter västerut till en kulle. Röset efter den gamla stugan finns fortfarande kvar. Litt Ca

Chajsa och Inga 

var döttrar till storbrukaren Johannes Bengtsson här ovan på 1/8 av gården och Chajsa gifter sig med Johannes Jonsson med rötter i V Kleva f1822. Johannes dör redan 73 och Chajsa får själv hävda sin rätt till boendet här i samband med skiftet. Paret kom från Kleva omkring 1865 då de eventuellt försökte sig på att bruka hela gården men redan 1870 återfinner man dem på Hättebrunn men de avlida båda enligt boka här på Stora Ingatorp 1873 respektive 1888. Av barnen for en till Amerika. 

Av deras barn kan vi bara berätta om Gustava Charlotta, som gifter sig med snickaren Carl Johan Jonsson. Övriga barn Frans August åker till Amerika och de tre övriga barnen Johan Alfred, Carl Ludvig och Hedda Elisabet som vi inte vet något om ännu. 

Traditionen bjuder att här bodde en man med två kvinnor Inga och Gustava. Inga f1843 måste alltså vara Gustavas moster, var en enastående väverska och vävde söndagshucklen till kyrkbesökarna.

Carl Johan Jonsson

f1861. Det kommer en gårdsfarihandlare Jonsson och gifter sig med dottern Gustava. Stugan flyttas då till kullen på samma sida men något längre västerut. Jonsson var spelman. Jonsson blev änkeman. Han hade en lada, som nu är borta men ruinerna av den ser man pietetsfullt bevarad. Gårdssmeden Främberg från Sätuna kom av och till på besök. Jonsson hade hembränt och ho var nog döder. Jonsson höll på med ett bak där. De börja på att supa och Jonsson gjorde fina bullar men allteftersom di börja festa hembränt han kunde inte hålla degen under kontroll, Jaså din djävul du vill inte bli som en åtta gapa han åt de försök han gjorde för att få en kringla. "Det ska du få" och så slog han den i taket så att den fastnade. "Där kan Du sitta din djävul. Nu är det slut på baket för nu skall vi ut på logen och nu skall det djävlar i mig dansas".

Jonsson sätter in en annons i ena Stockholmstidning och han fick dit ena från Stockholm som skulle sköta om det. Ho kom te station i Falköping ho hade inte talat om att hon hade några barn och han lejde Johan Olsson i Stora Lund i Gudhem som med skåningavagn el fjärvagn kom för att hämta henne på Station. Hon skulle ha någon markering och att de va ho som var med och ho hade varit påpälsater hade Olsson talat öm. Olsson hade bara sett ansiktet på na och ho prata fint och när de kommer till Jättene, då börjar det pipa och senare föra oväsen innanför kappa. Till sist bröt det ut i skrik. "Är vi fler i åket, som jag har vetskap om ", så hon rodnade och ho fick ta fram det för att ge det lite mat. Han laga så ho kom te Jonsson, där de blev väl emottagna. Han hade kåken så det var varmt och gått. Ho dog helt sonika efter något år och barnet kom då ut på socknen. Axel tar hand om tösa förr eller senare eventuellt efter Axela fru gått bort. När Jonsson åter blev ensam sedan hustrun och hushållerskan dött avflyttar han till Alingsås.

Axel Malmqvist 

bor här med sin Susanna och kom från Fröjered 1823  på 30 talet och hade en fosterdotter Märta Palmqvist f1918, gick i skolan här. Han hade ett par stycken kor och dåligt hade han och ge dom att äta, så på våren hade de svårt att kunna gå upp, så magra var de. Det var särskilt ena ko som han inte fick upp men då gick han till Nord i Hällatorp. Det har jag medicin för. Han tog fårskinnspäls och vände ut och in och öppna han dörra och så hade han en käpp i näven och sprang in med full fart rätt på korna innanföre. Kon blev så förskrämder så hon flög ju upp så bägge benen gick av så di fick slakta na inne i stenlada eller det som skall föreställa lagårn. Det var Nord och det var riktig medicin han gav kokräket. På så vis fick Malmqvist upp kokräket men hon blev mer eller mindre liggande igen. Längre tillbaka var det så ont om foder de hade inget att ge dem så de blev mer eller mindre utmärglata. Om det blev nån mjölk etter dom var det si och så med. Det blev inte mycket utan bara till kaffegrädde så att säga.

Assar Blomberg skriver en gång i Falköpings tidning ehuru anonyma namn: Axel hade ofredat Stava och Matilda på sådant sätt att det kom att hamna i tidningen. Efter övertalande och viss tillnyktring gav han sig ut på gatan och med höga rop gav han sig av för att ge tillkänna var han fanns.

hanger 131

Allan Andersson Ingatorp, Carl Erik Carlsson Hånger, Hilding Sjöberg Ingatorp och Gösta Ström. Här ser vi delar av ladan. 

Isaka Johan och ungdomarna fick hyra huset tar över gården hade gymnastik, dans och boxning idrottsutövning och litet av vart. Hilner Karling anlitades som instruktör i boxning. Slagsmål förekom i riklig tilldelning. Då kom Rut i Kilstorp, Ellen Abrahamsson, Maj på Ingatorp Greta Sjöberg under kriget. Märta Bergqvist. Några pojkar från Axvall hade med sig en långväga militär från Bergslagen och tar han hand om Ellen.

hanger 13 

Här bor nu ett läkarpar från Uppsala som har det som sommarstuga, som pietetsfullt renoverat och behållit den gamla ladans stensättning.

Torp Rödskägg

Vägen in till Stopes och Rödskägg är en skogsväg (vägen går i skiftet när August och Verner skiftat sina marker och man använde de murar som skilde markerna åt) som skapades på 40 talet i samband arbetslöshet och i och med att Kungsgården avverkade den fina tallskog som stod på marken här. Visst hinder för vägens dragande var också att här inne finns rikligt med fornminnen. Timmerbilar tömde området, men någon återplantering av området skedde aldrig. Här noterades rikligt med fornlämningar sannolikt från järnåldern, men någon närmare utredning av områdets tid är inte given.

Rödskäggs intakan är omgiven av markerade vällagda murar, som gränsar inte minst till Kungsgården. Här fanns förr ingen skog utan morbror Carl berättade att har var trädfritt och rikligt med körsbär och fruktträd antydande att här fanns ett trop innan Rödskägg dyker upp här. Ruinen som mäter två små rum med ett kök och en liten källare, som är insprängd i golvet. Stora stubbar nu fällda träd vittnar om att här kan vara närmare 100 år gammalt övergivet torp. Norr om torpet ca 20 meter står två grindstolpar och vid den västra ser vi rester av en lada som inte kan ha rymt mer än på sin höjd två kor. Vid den östra grindstolpen rester efter något som torde vara en svinstia.

Rödskägg bodde i ett torp i Edsvära innan han kommer hit upp. Översten kom med Karl XIV Johan och fick en gård i Edsvära. vilket förklarar att paret bodde i Edsvära de första året. Men översten godtog inte rallarn trots att han var en frisker och starker karl. Titeln var för dålig varför han drar sig hit till Ingatorp. Två syskon i Ingatorp ägde marken på den tiden och det kan ha varit syskonparet Inga, som sedan flyttade upp på backen där läkaren nu äger. Stenmurarna som är uppbyggda kring detta 1 till 1½ tunnland odlader mark är imponerande. En lantbrukare på 30 talet hade havre här uppe men även vall. Det är upplockat här och är gränsmur mellan Gudhems kungsgård och Ingatorp. Grindstolparna markerar var skogsvägen från stället gick ner till Ingatorp.

Torpet ligger på den västra av Ingatorps marker. De flesta träden är självsådda.

Rödskägg gick i bygden och gjorde vissa arbeten särskilt på vintrarna. Bland annat tröskade han och då var det att ge sig iväg tidigt och i fotogenlampans sken på börja tröskinga så att de hann med att tröska en viss kvantitet kärvar innan kvällen. Två och två stod de och slog ut säden på det viset. 

Väster om vägen in från Carl Erik Lundin längs den sedan 1950 talet förfärdigade skogsvägen i mitten av backen västerut ca 75 m ligger ruinerna efter Rödskägges stuga. Mossan växer vackert på den välmurade väggarna, två rum kan skönjas med en spismur i mitten. I det västra rummet finns en källare inmurad i golvet. Stora granar som fälldes på 70 el 80 talet har delvis sprängt murarna. Här uppe fanns då ingen skog utan det var relativt öppet. Här fanns förr fruktträd och körsbärsträd. Här odlades förr havre men nu har skop planterats på de förut med sådan möda uppodlade markerna. Stenmurarna i söder gränsar mot Gudhems kungsgård. 

Om det fanns torp här före är oklart. Var bekant eller släkt till förfäder med Jonsson så han fick bygga hus där. Han kom hit 1859 eller 60.

Ladugården låg norr om stugan av det mindre slaget.

Stenmurarna tillkom  så att männen hade ett förskinn av kohudar med ett handtag på och med ena handen lyfte man in stenar som men sedan bar till stenmuren.

Han lagade skor och var skomakare och kunde göra träskor.

Överste Lindenstedt gjorde sin dotter arvlös då han inte tyckte om Rödskägg. Det kan ändå synas märkligt att han kunde få en överstedotter att flytta in i djupe skogen, som det var där. Översten godtog inte äktenskapet då hon var av adlig släkt så han godtog det inte.  då kunde vara så stark att hon kunde motstå sin släkttradition och gifta sig med en rallare från Hornborga och slå sig ner i skogen.

Då det blev snurra på tråden så tryckte hon ner Rödskägg och sa åt honom att han skulle ta det lugnt och tänka på att det var hon som var av adlig släkt, så han skulle hålla sig tyster. Vägen till torpet var en vinterväg och man var tvungen att passera flera surhål innan man kunde nå dit upp. Senare får hon emellertid ett arv från en släkting i Amerika så att de kan byta lägenhet och flytta till Lilla  Dagtorp i Sventorp utanför Skövde. Här som annorstädes gjordes sjösänkningar och Rödskägg var tvungen att vara med och betala och som han inte kunde så tog de ifrån honom halva gården.

Han röjer till 1 tunnland och har ett litet vattenfall som gick förbi. 1904 revs stället. På 30 talet växer här fortfarande havre. Falk och Rober ledde djuren till det nya stället 1904. Fyra år senare dör han och hon Antionetta Hindrietta Josefina dör först 1925. Hennes yngste son Jonas visar en skiss av modern och hon står vid lampljuset vid skymningen och stod på sidan Hon var lång och klen smalt ansikte med ett långt  hår dit ner där ryggen byter namn och det var lindat som en kilarulle vid högtidliga tillfällen när de gick till kyrkan. Klent långt ansikte med ett klent näsben. Hon kunde mycket väl ha sett ut att vara av adlig släkt. Men hon hade syskon  syskonbarn och översten själv hade kommit in via Karl XIV Johan och att de kom hit igenom Kavelås. Skåningsgården i Edsvära fick han att bo på. Men han hade skickat henne till piga prosten i Gullspång och när Rödskägg med sina kamrater kom dit förbi med sitt järnvägsbygge så noterade snart att hon stod och dela de ut mjölken på prästgården och Rödskägg ordnade så att han varje gång tog tillfället i akt och gick dit. Paret flyttar sedan till ett torp innan de kommer hit upp till skogen.

Ungdomarna spelade Rödskägg ett spratt när havren var avmejater och ställde nekerna i stuker och det blev kväll och Rödskägg sitter inne och lagar skor kan några ungdomar som var ute på sina rackartyg tar några kliver upp på taket och sätter två eller tre neker och körde ner i skorstenen varvid stugan fylls med rök och paret måste snabbt utrymma och släcka spiselden. Det dröjde inte så länge förrän Rödskägg kom ut och pojkarna ställde sig och tjuvpassa. Han titta upp och såg att det var något de fick avsluta det hela och öppna fönstret . När han tala om det för granna i St Lund sa att ungdomen kunde vara så elaka och göra sånt för gammelt folk de hade stoppat hela skorsten med havra neker så det blev precis stopp. Olaus svara då att var det inte så att det var en massa sot och annat som hade samlat i skorsten så havren har slagit rot växt upp i skorsten. Nähä sa Rödskägg det var det inte för det var band på. Det berättade Folke Olsson som berättat detta.

Rödskägg tog med sig stugan 1901 ner till Sventorp och uppförde den på egen mark och ungefär i samma stil som den nu förefinnes (andra traditioner talar om att stugan nedmonterades och användes till bränsle). Stugan finns nu kvar  men dödsboet är i flera generationer ej skiftat. Ett par kor och en kviga leddes över Billingen och ut till den nya boplatsen. De gick kl. 4 på möra och var framme kl. tio på kvällen. En Falk i St Lund i ett torp och var med och ledde Snygg var med och ledde gift med Matilda (syster till Jonas). På kvällen klagade Falk att det var så varmt i skorna. När han tog av sig skorna så var skorna fulla med blo, och fötterna hade gått sönder totalt. och han fick lida föttera innan han fick dem till att läkna. Det var inte utav bästa slag och passande till sådane marscher på 3 - 4 mil som vägen var. 

Morbror Karl var ute och tröskade fick ta med sig en säck, som han skov på en cykel. 

Anna när hon hade gått ut skolan fick hon åka till morfar och vakta får. Hon fick gå med dem sent på höstarna och i köld och rusk utan anständigt med kläder.  När hon blev piga hos August Jonsson fick hon det mycket bättre och det blev mycket bättre här.

Rödskägg är och förblir ett mysterium med alla barn och skolor och kläder. Det finns ingen väg dit. På dagarna var han ute och arbetade och på kvällarna fick han med sig skor som han skulle laga. Hur kunde han se och gå i skogen hur han kunde klara fram barnen. Stugan låg troligen på ofri grund under Nyborg.

200 meter söder om stället finns finns en domarring och i dess närhet ett doftande blommande träd med vita blommor som lär finnas kvar än i dag.

Det var så många ägare både i Amerika och Sverige att ingen var villig att betala allt administrativ kostnad för att kunna genomföra en försäljning.

Av Rödskäggs barn skall vi berätta.

  • Amanda f1863 återfinner vi i Amerika, dit hon åker lotsad av släktingar.
  • Maria Karolina följde med föräldrarna till Sventorp. 
  • Rödskägges Anna f1866 blir som vi berättat piga på Ingatorp och gift med August därstädes.
  • Johanna Matilda gifter sig med Snygges med rötter i Äspås, men som slår sig ner på Vadbacken vid Forentorpsgränsen.
  • och sist Jonas, som var en speciell begåvning. Det lär ha varit han som konstruerade den kvarn som finns nedanför Stopes i Ingatorpsskiftet. Jonasa Fall kallas kvarnen och kvarnstenarna lär vara nedgrävda där någonstans. Det var ett stort hjul och axeln som var stor gick senare till skrot. Jonas gjorde också musikinstrument bland annat fiol och gitarr. Jonas var också barnens vän och tillverkade cyklar med trähjul till deras allmänna förtjusning. Troligt är att han också underhöll dem med sagor och sägner ty än idag berättas om de gastar och troll som omgav honom. Jonas följer med till Sventorp. Jonas var klipsk och skrev dikter och fick pris för detta och fick åka till huvudstaden för att hämta pris. Han lär också ha gjort en provflygning, men övningen hamnade i gödselstaden. Han har byggt en liten qvarn Jonasa vattenfall och så gjorde han små vindmöllor.

John Gustafsson Isakas brukade detta på 40 talet och odlade upp allt detta och tog bort all skog och ordnade betesmarker. Då fanns här inga träd berättar Olle och Allan. Här fanns på 30 talet krusbärsbuskar och körsbärsträd. Rödskäggalyckan.

Spoves Stopes Spån

Jag tror att det kan vara Johan Andersson Spån som for till Amerika 1874. vi får se

Torp under Ingatorp, Josef Spov eller Stopes, som var torpare under Ingatorp åker före till Amerika och tipsar ägaren av Ingatorp Murare Carl att det var vissa förmåner uti Amerika jämfört med här. Torpet ligger inne i skogen öster om den nya skogsvägen. Här finns torpgrunden på den högre platån med en antydan till källare norra delen av huset. Ladugården ligger norr därom i kanten av den odlade marken långsmalt med som Hilda berättat beklätt med vass. Stenarna som tillhörde denna byggnad är hädantagna för att användas till andra byggnader i Ingatorp. Hur kunde de livnära sig på detta men det måste bero på att de hade arbete vid sidan om resonerar Erik. Här fanns på 30 talet fruktträn kvar.

Mer eller mindre ofattbart att folk kunde odla upp här och lade stenmurarna runt rensad och bruten mark. Han gick ner till Ingatorp och arbetade och morgon och kväll var det nog så svårt att ta sig fram och tillbaka till torpet. Här fanns ingen skörd på 30 talet, men skogen tog över sedan Spov försvann. Stenmurarna markerar att åker har legat an mot muren och hur jord har flyttats genom plogens arbete. Storskogen har sedan tagit över. Här användes skogen som betes skog. Spoven lär på andra sidan bäcken anlagt ett pörte, brygghus där han lagade sin gresmat.

Nu är platsen igenplanterat sedan över hundra år. Barnen Lundin gjorde lekstugor på platsen. Erik vill sätta upp en sten till minne av familjen Spov som på 1890 talet drog vidare till Amerika. Skiftet tillhör Ingatorp. Kullagärdet Visslerör och Lilla Ingatorp gränsar till denna mark.

Här finns en svårighet enligt muntlig tradition av Valter så har han hört berättas av Stava och Matilda att här bodde en Stopes, som arbetade på Kungsgården och som enligt samma tradition åkte till Amerika. Det är inte närmare känt om han hade familj. Denne Stopen hade inget jordbruk och gick under Kungsgården och efter hans avfärd till Amerika så läggs stället ner. Torpet finns inte med under Skiftet 1883.

Vi har ett tips om att det kan vara Johannes Jansson f1839 som br Bäckagården Hällatorp men än vet jag inte.

Spoves och Rödskägg bodde här samtidigt. Arbetade som torpare här på Ingatorp. 


Torp

vi får tips om att det kan ha legat ett ställe mellan Enebacken och Malmqvistes. 

Enebacken Isaka under Ingatorp 1:7

Mitt emot ligger en gräsgäld som är enligt boken benämning på det gräs som bärgas på ödehemman och är anslaget till underhåll åt hemmanets soldat. Förr låg stugan på södra sidan vägen berättar Erik, men allt är nu uppodlat och bortkört. Stället ligger nu norr om vägen. Stugan låg på Visslerörs gräsgäll Aa. Det kan ha varit ett knektaboställe.

Det kan ha legat hela tre stugor på denna gäll en mitt emot Carl Axels längre upp på gärdet och det är denna som flyttades över vägen, men det lär också ha legat två stugor vid vägen. 

Det finns i kyrkboken något som kallas torpet under Stora Ingatorp och det finns vissa kopplingar till detta ställe varför vi tillåter oss att koppa samman dessa uppgifter. De med # markerade är antagande att de bodde här.

# Anders Jansson f1698 gift med Maria f1702 får ett barn kallad Olofsson.

# Anders Larsson  f1719 gift med Maria f1719 får en son Lars 

# En Ingrid Andersdotter med sonen Anders Jonsson står skriven på torpet vid Ingatorp. Denne Anders var gift med Maja och de får en son Johannes f1766.

# Petter Sundberg eller Kullberg var gift med Ulrika Andersdotter från Slöta och här finns en dotter Maria f1768. Hon är gift med en Lars Fahl som är kusk och sjuklig och de kan bo här ty hon är vid sin död skriven här. Deras dotter Kristina Larsdotter f1799 flyttar till N Vånga. 

# Vi kan därför antaga Lars vars änka Stina Håkansdotter f1758 och dotter Estrid f1783.

Johannes Andersson f1824 gift med Stina. Hustru och barn åkte till Amerika efter makens död 1880 troligen här på Enebacken där han skrevs som arbetskarl. Sonen Per Gustaf återfinner vi på Björkelund Hedan strax intill.

Lars Eriksson

f1760 finns som torpare 1796 - 1820 under St Ingatorp han var gift med Annika från Gudhem. Deras dotter Maria är gift med efterträdaren på stället Per eller Petter. Dottern Stina med soldaten Stål i Hornborga.

Per Svensson 

1788 kommer hit till Gudhem efter ett kringflackande drängliv i Bolum och Varnhem och stannar till sin död skrivs då som backstuga; Han var först gift med företrädarens dotter Maria Eriksdotter f1786 i Segerstad och som dog här 1829 och han gifte om sig med Inga Johansdotter f1783 som dör på platsen 1863 efter att ha varit änka sedan 1846 då Per eller Petter dog. Av de fyra barnen födda här perioden 1824 till 37 veta vi ingenting, frånsett att två dog späda. Inga gifter sig med en fräsch efterträdare från Borås.

Gustaf Johansson

Andra frun Inga gifter emellertid om sig med en avsevärt mycket yngre man (32 år) som dör först 1871 och han hinner gifta om sig med Greta Jonsdotter f1818 lite mer jämbördig och hon hinner vara med om skiftet ty hon dör först 1889. De får inga egna barn utan tar hand om två fosterbarn. Sonen Johannes Gustafsson f1827 går med handel. På Enebacken bor perioden 1877 - 81 Greta Jonsdotter.

Isak Larsson

f1798 son på gården hade varit dräng på Nestegården och här på Ingatorp 1825-33 och sedan återfanns på Hedan som änkeman. Relationen till Isak är oklar men han tog ryggåsstugan och flyttade den över vägen till mark han själv hade förvärvat. En liten ryggåsstuga med ett litet svart kök och en jätte liten kammare intill vägen. Kvar ligger ett stenrör men det fanns ännu en stuga men den försvann före 1920. Jorden som ingick i detta ställe kallades gräsgäll och var någon form av allmänning. Senare så bygger han den nya stugan 1934, som nu finns till beskådande. På stället finns nu en stor delvis stenmurter lada. Den första delen byggdes av August Krona från Gudhem, som var farbror till Oskar Strand på Isaksgården längst ut på Weka Holm.

Gustaf Isaksson 

var sonson till Lars Isaksson som står som brukare av St Ingatorp från 1799 (vars far i sin tur varit bonde på samma gård) det är så en lång tradition han för vidare. Han var gift med Maja Greta Hansdotter f1830 från Segerstad. Här kommer det intressanta att hon är dotter till Johannes Trana och han var döv från Heden Allmänningen. Den andra dottern skulle kunna vara Tilda som gifter sig med Fredrik Sjödal och därmed skulle man kunna knyta ihop tradition med kyrkboken. Ännu är vi emellertid inte nöjda utan vi vill forska mer på denna punkt.

f1833 hade två töser Stava och Tilda (Spåssan). Ena dotter Matilda tjäna piga hos Dongaledet hos Spåssen. När Matilda blev med barn på nytt efter att ha tjänat hos Spåssen så tog Isak hem sin dotter Tilda tjänar piga hos Spåssen, som gör henne med barn vid ett flertal tillfällen, varvid Isak tar åter sin dotter. (Det sägs att Spåssen hade ihjäl de första telningarna).

En av Olaus pojkar uppe vid Lund i Gudhem går en dag in till Isak och sagt att Tilda hade kommit bort på något vis och att di sökte etter na. Isak blir förfärad och kastar på sig rocken och hastar till Sätuna och finner henne i all sin välmåga stökande med korna, när Isak dyker upp i ladugårdsdörren till Paris där hon var städslad.

När Tilda och Stava var ensamma var Krona där och hjälpte dem att bygga ladan och då sa de till varandra att de får inte ta mer pengar till Krona än att de kan ha fem kronor till brödmjöl. De skulle köpa fem kilo mjöl. Jôn gå bort till Lindén och köpte fem kg brödmjöl och jäst. Systrarna gjorde baket och bakade till tolv och ett på nätterna och dan etter kom de inte upp förrän 12 tiden.

John Teodor Gustafsson

och sonen John Teodor Gustafsson f1902 som sedan övertog stället. Han omkommer i samband med mjölkhämtning under krigsåren. Johns hustru en kvinna Jenny från Marbäcken, som bor här till döddagar.

Johan Teodor är intresserad av trädgård och säljer fröer och hittar Jenny på Marbäcken Stenstorp. Hade vissa anlag till att hålla Enebacken i ordning och ordnade så att han kunde ha två kor. August Krona var här och murade upp ladugården. Tilda sa till Stava att du får inte ge Krona mer pengar nu på lördag än att vi har vi har till brödmjöl, så de hade något att baka. De satte igång kl. 8 och när det var jäst och baket och klar var klockan bortåt två och tre. Men sen kom inte Tilda upp förrän tolv dan därpå och barnen var inne och besåg hemmet som då hade stengolv.

Egentligen hette han Isaksson. "Ski fanken", sa Gustafsson det är ett djävla fult namn, det är ett fult namn jag skall försöka få ett nytt namn. Han hade böcker om det latinska språket och kunna få ett namn på latin. Anskar ser du är det svenska men Anskarius är det latinsk förstår du hävdade Gustafsson. Gustafsson ställer sig i vägen för mjölkbilen och efter makens död arrenderar Jenny ut till Ingatorpsbönderna.

Halte Sven

han kom i från Brånike i Axvall. Han huserade hos systrarna mycket  hade en trehjuling med ett framhjul som gick att slå om så att han kunde dra den i Ingatorp lia och Sätuna. När han kom så slog de till låset för att få tid att fundera på vad de skulle göra. Nu kommer halte sven få se om han kan hjälpas in. Han hade en enekäpp som barnen passade på att fösa in under sänga och Halte Sven hade stora bekymmer innan Tilda kom på var den fanns. Det va r märkligt sa gubben jag hade ju kryckan här. och nu är hon försvunnen Stava och Tilda gjorde skallgån och efter evigt letande hittade de käppen under sänga. Barnen hade mycket rackartyg 

Ett annat besök var var Lindgren som bodde i fattigstugan i Sätuna. Han var kommen från Småland. Han hade sällskap av Muscha. Det är kopparslagare förtennare och maskinarbetare Lindgren från Kristianstad som kommer från Stora Weka i Sätuna. Även han hade en cykel utan däck på. och ungarna var ute och kastade småsten och grus och sketord för att han hade en sådan cykel. "Gå hem med er djävulungar sa hanses fru annars får Ni ett skott mellan ögonen".

En ägare under kriget var en norrman, som hade orkester i Falköping, men senare flyttat till Lund. Heriberts kom 1980.


Gräsgälden

Nu vidtager traditioner från Gräsgälden mitt över. 

Bock

och kvarboende kvinna kallades Bockesa. Han hade två döttrar varav en var gift med Fredrik Sjödal och slog sig ner lite längre ner på gatan hos Fredrik Sjödal.

Arbetskarl Gustaf Andersson f1832;  Johannes Andersson,  Per Johansson Dahl f1821 kan ha bott här. 

Stora Ingatorp 1/64 Frejs Björkerör

med Björkerör under gården nästföljande Gulgröna hus Kjellström Hemslöjd.

Anders Andersson

f1824 finns med vid skiftet och får sig denna del tilldelader och då tycks det stämma. Han finns registrerad här  från minst 1847 till 1892 Han var bondson från Holmängen men fostrades hos Sven Andersson vilket kan förklara att han finns här. Han var först gift med Johanna som vi vet var skriven här på Björkerör vid sin död. Anders gifter sedan om sig med Maria f1829.

Av deras barn Johan Alfred, Eva Charlotta, August vet vi inget men Anna Charlotta åkte till Amerika med sitt oäkta barn tillsammans med systern Lovisa och brodern Axel Natanael, Brodern Albert följer efter om något år 1891. Yngsta dotter Kristina Charlotta gifter sig med Frej 

Mer som förbryllar är Björkerör där Anders Anderssons änka Maria f1829 finns sen till denna fastighet kommer bränmästare Palm och Nord.

Frans Nord och Carl Julius Palm f1869 finns registrerade här.

Ena enarmer käring äger stället omkring 1910 och Lundin Ingatorp ville köpa stället, men Frej lyckades få fram mera pengar.

Carl Adolf Kjellström Frej

f.d. soldat f1874 vid Hovgården Hånger och tjänte 26 år fram till 1919. Han var en mycket ekonomisk bonde och var väldigt noggrann. Kan ha kommit dit någon gång 1916. 

Av de tre barnen stannar en dotter Elsa f1912 kvar i hemmet. Lilja hade fått nys om att hon var så arbetsam och skötsam och han börja uppvakta henne. Han hade fått åka hem i oförrättat ärende mer än ett halvår. Efter hand så går Elsa med på att han skall få natta över och ta av sek, men Adolf hade genom nyckla hålet eller om han hade rensat upp så han hade ett öga om det var i köket så han kunde se i kammarn. När han tog av sek böxera och skulle gå i säng då var det Adolf som öppna dörra: "Nä, hä du min lille gösse detta tala Lilja om så det var sant, nu är det du som tar på dig böxera och åker hem. Men det var sista resan som Lilja gjorde dit, sen fick han nos på Judit.

När gubben dör får de en uppvaktare från Sätuna, som var bror med 95:an från Helsingegården. När gubben dör flyttar Elsa och modern ner till Helsingsgården.

Robert Kjellström

f1891 kommer hit 1946 men säljer stället till

"godsägaren" Gustaf Natanael Bergström Tibro, som åkte omkring och samlade filer, som han skicka till Hjo. Lagårn brann upp så det blev bara stugan kvar, han tände eld på ladan sa di och sen gav sig gubben iväg. Carl Erik köpte jorden.

Erik Kraft har övertagit stället och hustrun hette Gulli sonen (gift med en tös från Slöta telegrafare eller lastbilschaufför) tar över och brodern tog över slaktar Elina ställe bredvid. 

Frits Carlsson f1915 med fru bor här och sedan kommer Hans Gustafsson f1945.

Hans Olof Gustafsson kartongarbetare f1945

Sommarstuga

Oskar Lod ligger lite längre in. Hade velat köpa Missionhuset och Sackern erbjöd honom efter branden att få disponera en tomt. Var vaktmästare på idrottsstuga på Brunnhem.


Brobacken te Sjödals Hedan Björkelund backstuga

en lita stôva mellan Valter och Frejes norr om vägen. Här fanns en liten ladugård och resterna av spisen kan skönjas mitt i den dunge, som nu inte har något namn. Jorden var på Hedans mark. Här bodde innan Sjödals kom ena piga Anna Stina Andersdotter f1828 som dog 1882. 

Fredrik Sjödal

f1853 gick med knall. Han kom från Hulbäcken från torpet Tossetorp. Namnet kom sig av att det låg intill bäcken och det var mycket hoppetosser där förr i väla. När de skulle meta kräfter slog de ihjäl tosserna och och satte på kräfthoven och meta kräfter på. Ibland hade han en cykel, som han ledde. Den var utan däck varför han ledde den på på bare fälgera. Han hade inga pengar till att sätta på fälgerna. Sjödals Tilda var kommen från anre sia vägen och var dotter till en Bock eller Bockesa [Ljus och Trana är andra namn som hon burit], som enligt traditionen hade en lycka mitt emot nuvarande Iska Enebacken.

Unga gick och slog på fönstret och på dörra då skôja gamle Fredrik Sjödal, men som hade en hustru som förstod var det var: "Tilda, Tilda det rusta på dörra". Det gjorde barnen på rackartyg för att få några kaker eller pepperkaker, som Tilda ibland bestod barnen med. "Vad är det med dig farsan lille, farsan lille". Hon fatta inte att det var unga som var utanför och slog. Hon trodde att Sjödal ville henne något. "Vad är det med däk"? Han tog sin krokakäpp och slog mot väggen, för han var förlamater på ena sidan, där han låg de siste åra. 

Per Gustaf Johansson f1847 står skriven här fr 78 

Här bodde Judit Sjödahl som gifte sig med Rättare Albin Carlsson från Remmingstorp Eggby. De hade 7 barn som vi kanske kan berätta mer om.

Hedan Bjellumen

är tidigare en utgård till Holmängen eller Kullen. Här nere finns en mosse som kallas Holmängamossen, och här hämtade bönderna i Gudhem sin torv. 

Anders Jonsson 

f1818 på Slättrerödjan Bjellum en bs låg här på Hedans allmänning Johannes Svensson f1837; 

Bjellumen Andersson Hedan 

det kan möjligen vara han som är f1843 Johannes Andersson. 

var byggnadssnickare i ungdomen friköpte stället och fanns här på 20 talet snickare. Gjorde vagnshjul till bönderna i Holmängen och hade många barn men blott en av de sista levde över berättar Erik. Enligt Hilda hade han fått en 8 - 9 barn men bara en levde över. När frun var ute och kom tillbaka så var barnet döer, han snickra då en liten kista och begrov barnet själv inne på kôrgårn innanför kyrkmurn, så att det kom i vigd jord. Sonen blev osams med sin far och åker till Stockholm, som murare men åker sedan till Amerika men hörs sedan aldrig av. Så fort mora gick undan så var barnet döer. 

Gumma var redan död 1920, och även hon ledde en cykel utan däck fram och åter till affären. Elina Stina var till Bjellumen och Bjellumen satte upp tösa och höll på mena och när det var färdigt fick tösa en femma. Du kan få fem kronor för det kan det vara värt. Dagen efter krävde Bjellumen tillbaka fem kronor av utlånta 10 av Verner. Jag ä tvungen te å ha dem

Bjellumen var en otäck gubbe och lilla Stina gick dit och Bjellumen tog upp henne på bordet och våldförde sig mot henne och han gav henne 5 kr. Du ska få fem kronor för det kan det vara värt. Valter Lundin hade lånat 10 kr av Bjellumen och dan efter kom Bjellumen och krävde tillbaka 5  jag är tvungen att ha pengarna jag behöver dem. Han ledde sin ko uti Forentorpaskogen och hade en batong för att han var rädd för överfall. Han vattna kon vid bäcken. På nätterna stod han i fotogenlampans sken och snickrade vagnshjul. Hyvelbänken hade han inne i köket och i fönstret hängde ett vagnshjul. En tvärställd lada fanns öster om stugan och plats för en gris, en ko och några höns.

Överlevande son åkte till Stockholm och var murare ett tag men åkte sedan till Amerika och kom aldrig tillbaka. Auctionen efter gubben gjordes någon gång efter 1925. Bjellumen hade flera biblar och religiösa skrifter, men det tittade aldrig gubben i, men Gustaf i Björkelund köpte allt på auctionen efter honom, som Holmgren svarade för förrättningen. Slaktare Elin äldsta dotter Margit Johansson var i lyckligt men sent stadium och skulle flytta in i ett torp under Bjurum och ropat in en soffa för 5 kr. Holmgren drog sina misstankar att det var Elins dotter och som relationen Holmgren och Slaktar Elin inte kanske var den bästa, missgynnar dotter. "Hur var namnet"? - "Margit Johansson Ingatorp", skoja tösa. "Ja" sa gubben "vi tar upp det på nytt igen". Margit blev inte godkänd, då ropade Augusta Bengtsson från Lund i Gudhem in soffan för 2 - 3 kronor och fick den. Margit gick hem.

Viktor Gustafsson f1904 kan ha bott här efter 1933. 

Stugan blev sedan jaktstuga.

Henning Gustafssons arrendatorns som dör 1944 hustru Ellen Kjellström bor här i stugan som änka från 1944 och framåt.

Gamla Berta Johansson.

f1901. När systern Hilda gifte sig med Gustav i Björkelund flyttade Berta ner till Hwassagården, men kom sedan åter hit från Bolum 1932. Detta agerande kan komma sig av att hon var fosterdotter i denna familj och därför inte hade någon rätt att bo kvar. Av ilska över intrång från bilismen som inkräktade på torpets tomt så lade hon ute stenar på vägen då hon ansåg att bilarna körde för nära hennes hus. Polisen ingriper och löser problemen. Nu har Carl Erik Becker stället, men Valter Lundin bor där nu sedan ca 2000.

Hedan Björkelund

kallades tidigare Hångers Tå undantag. Det kan ha funnits fler fastigheter här.

sold Lars Nordberg f1758 och hans son Anders Nordberg och hans andra fru och sedermera änka Maja Pettersdotter f1808
torp Anders Larsson f1789 Hånger. 
Gratialisten Jonas Skön f1792 från Sandlig i Åkatorp Broddetorp se Hovgården och hans hustru Cajsa finns här från 1848 till 1862
inhys Anders Larm f1804 och hustru Maria föräldrar till Johannes Larmes Larm
Pig i ena bs Cajsa Johansdotter f1828; Bs Anna Stina Andersdotter f1828 V Kleva; fl Tilda Maria Johansdotter f1861; 
Arbetskarl Anders Andersson f18180921
Skol August Larsson f1827 fanns här mellan 63 och 66. 

Per Gustaf Johansson 

f1847 och som växt upp på Björkerör strax intill Av hustru Sofia Vilhelmina f1855 i Stockholm känner vi inga spår. men de bodde här 1878 1892 i alla fall 

Johannes Jonsson Storssen

 fr Bjerka f1839 finns här och är pappa till Hilda och Berta nedan 

Järnvägare Gustaf Jonsson 

f1889 var kommen från Stockholm och gifte sig med Hilda på stället född i Bjurum. Hon var söndags skollärarinna. Sonen Paul stannar på stället. Han skapade här ett fint hemman med mycket fina äpplen, som skattades av barnen i trakten. De gjorde stora insatser för verksamheten i Hångers missionshus. Gustav var vaktmästare och Hilda söndagsskollärare. Det var ett beundransvärt ideellt arbete som Gustav och Hilda utförde. Deras inkomster var inte stora kanske hade de någon ko och en liten pension. Predikanterna fick ofta logi här på Björkelund. Julfesterna i söndagsskolan gladde barnen mer än något annat på den tiden. Alla fick en påse som inte fick öppnas förrän vid hemkomsten. I den fanns en apelsin, julgranskarameller, konfekt, russin, fikon o d. Barnen fick också en jultidning - alltsammans ordnat och fördelat av Gustav och Hilda i Björkelund. Gustav hade en tid haft arbete i Stockholm men skadat ett öga, som fick ersättas med ett i porslin. Hilda hade varit anställd på Stora Bjurum som kokerska och hon anlitades vid tillfällen i bygden när större sällskap skulle förplägas etc. Sonen Paul, som bodde hemma största delen av sitt liv, tillägnade sig uppenbarligen en stor del av sin mors skicklighet i matlagning. Om den religiösa verksamheten i Hångers missionshus finns säkert mycket att berätta. Många av kvinnorna var medlemmar medan männen oftast bara var med på barnens julfester. Ungdomarna besökte dock ofta mötena (i brist på bygdegård, sockenstuga e dyl) för att efteråt träffas och umgås i friare former.

Carl Erik Becker köper kring 1990 av Paul som flyttar ner till Bjellumen. 

Slaktar Elin Mokrill

lägenhet avsöndrad av Gudhems Herrgård och det är tydligen Mokrill, som bygger upp den omkring 1916.

Rättare Gustaf Anders Mokrill 

Johansson på Bredegården var nog ganska sympatisk. Med Sara Karolina hade han barnen 

  • Karl Johansson gifte sig med Slakare Elin från Dimbo.
  • Ada gifte sig med Vilhelm Andersson från Sandlid och föräldrar till Villes Karl på Almeö och Vilma på Ingatorp
  • Carl Antonius
  • August Zamoe. De två senastes öden okända. 

Mågen Högberg gift med äldsta dottern bor här och lämnar plats för familjen och änkan Bom som kommer 1967 - 70. och avlöses av Gullborg Gustafsson med son 77. 

Broder Kraft har tagit över efter Elin.

Hulan - Kanontorp

ett torp som tillhörde Bjurum. Inhys Per Persson 1780 Enkan Stina Larsdotter f1795; torp Anders Pettersson Kanon f1828; Magnus Andersson f1835

Änkan Kristina Andersdotter f1856; och änkan Cajsa Pettersdotter f1823

norr om vägen En dotter här hade fler karlar här en brukligt var, "August i Hulan Augusta hôl i tösa".

Rosesas där Albin bodde bild finns hos Harry.


Hedan 1/8 Hedåkra Sackern

Hedans qvarn finns belagd redan och köptes av Carl Flygare 1794. Anders Jonsson från Slätterödjan kan ha flyttat hit förra hälften av 1800 talet. Före skiftet låg det under St Bjurum 

enk Stina Larsdotter f1753 och brukaren Anders Svensson äger och dör 1808,  dottern är sedan gift med Jonas Gabrielsson f1801 kom från Falköping 39 - 50 och återvände 1/8 br av Anders Svensson Ström f1819 tar vid och åker till V Kleva 66 och efterträds av Andreas Andersson f1806; 

Anders Håkansson f1780; Johannes Gustafsson f1760 till Torbjörntorp 1811; 

inh enkan Anna Stina Carlsdotter f1823

Anders Fredrik Larsson 

Sackern Henning Rickard Larsson f1878 arr från 1915

Andreas Andersson f1806; Anders Fredrik i Kullagärdet förvärvar 

Sackers Adel var dräng var tillsammans med en av Gustaf Fredrikssons systrar. Deras kärleksbarn tog sig namnet Sjöberg och flyttade upp till Laggarbo.

Oskar Andersson 

kom från Örekulle Högstena.

Carl A N Tidén Stommen Tiarp äger och under honom brukar Henning Richard Larsson f1878 efter honom kommer Carl Erik Karlsson Slöta 1896.

Carl Erik Becker äger nu stället.

Hedans Allmänning

Anders Jonsson f 1818 lämnar över till sonen Under Hedan finns på 20 och 30 talen en snickare Johannes Andersson f1843; 

Arbetskarl Isak Larsson  f1798 sonen Gustaf Isaksson tar över f 1833; samt mågen Johannes Svensson 

Enkman Johannes Pettersson Trana f1810; 

Nybygget Hedan där bor Magdalena Johansdotter f1817 och hennes mor som förföljt mek hela Gudhem 

under Hedåkra Abraham Anander; Rytt P Tidblad 

vid Hedåkra per 21-31: enk Maria Persdotter f1767; 

Hedan El Hedåkra per 29-37 Anders Håkansson f1780; bs Olof Andersson f1792; Anders Trana f1770; Bolla Carlsdotter f1795; bs hjon Maria Persdotter 1767; 

Hedan per 37-48 Anders Håkansson f1780; bs u Hedan Olof Andersson f1792; Nybygget bs Hedan Anders Trana f1770

Slätterödja Bolla finns här fram till 1845; Anders Trana och enka finns här Tranas syster till och med i samma bs som Slätterödja Bolla innan hon återgår till Bjellum 45 Isak Larsson f1798 kom efter enka Maria Persdotter f1867; Anders Jonsson fr Bd kom 45 f1818 Bjellumens far. 

[ överordnad ] Start ] Segerstad ] Håkentorp ] Häggum ] Rådene ] Stentorp ] Gudhem ] Bjurum ] Hånger ] Mårby kyrkby ] Bjerka ] N Lundby ] Warnhem ] Stenum ] N Ving ] Flian och vattenverksägarna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Ingatorp ] Ugglum ]
[underordnad] [ Innehåll ]