Marianne Spolen gjorde denna batikbild till Hornborgasjöns ära      Vattenlagen manipuleras    

Start ] Uppåt ] Hornborgaförlikningen ] Vattendomarna 33 ] [ Vattenlagen manipuleras ]
Kommentarer dom förlikningen ] [ Innehåll ]

 

P O Swanberg avslöjar Sven Turén och Claes Johanssons manipulering av vattenlagen

Miljdomstolarnas heder och kompetens ifrågasätts. I en tid när miljöfrågor börjar få politisk tyngd och berör vitala överlevnadsfrågor kan det kännas angeläget att ställa krav på rättssystemets kvalitet.
Hornborgasjöns hantering må tagas som utgångspunkt då sjöns hantering har genom århundraden blivit en ständig källa till kunskap och inspiration till om inte annat ny lagstiftning. Miljöbalkens föregångare dikningslagen och senare vattenlagen har båda sprungit från den misshandel som Sveriges förnämsta våtmark utsattes för. Förr hanterades frågorna av vattendomstolar nu benämns de miljödomstolar. Men kraven på kompetens hos denna myndighet har genom åren varit återkommande och lär inte minska, sedan man också tvingat in Plan och Bygglagen inom dess hägn. Båda balkarna har vackra portalparagrafer, men har inte inneburit något ökat hänsynstagande till varken miljö-, mark och vattenfrågor, vilket sista årtiondena drabbat även Hornborgabygden.

Förra seklet inleddes med en förödande sänkning 1902 som innebar en "kortslutning" av sjön och en meterdjup sänkning. Med facit i handen gav det inga bestående vinster utom möjligen för det nordligaste herresätet, Härlingstorp. 20 års trätor följde med flera resor via Högsta Domstolen, eller Kungl. Maj:t som det då hette.

Förhoppningarna om ett slut på allt bråk skapades efter 30 år genom en dom 1932, som skulle ställa allt till rätta. Men assessorn Sven Turén, som varit föredragande i Högsta Domstolen påbackad av patron Bertil Ekberg på Dagsnäs vid Hornborgasjön grusade förhoppningarna genom att manipulera sin adept vattendomaren vid Vänersborgs Vattendomstol Claes Johansson. Ekberg hade samlat lydiga grannar inför en ny ansökan, som Turén skrev till Vänersborg, på tvärs mot den dom han motvilligt hade föredragit. Turén var väl insatt i det komplicerade ärendet och kunde på kort tid genom direktiv till vattendomaren forcera fram två märkliga domar maj och september 1933.

Holger Johansson ritade alltid Swanbergs texter.

De båda juristerna lyckades genom att undanhålla vad det egentligen var fråga om, en förnyad sänkning av Hornborgasjön med närmare en hel meter. Fisket spolierades, bönderna fick inte ta del av processen men tvingades senare ohörda vara med och betala kalaset. Det blev dödsstöten för Hornborgasjön, som snabbt växte igen. Turéns lyckades med olaga medel förmå Claes att jämka samman en redan lagakraftvunnen 1902 års sänkning med denna nya processen, genom att medvetet använda en icke för ändamålet giltig paragraf. (VL 7:59)

De faktiska kostnaderna hade i hanteringen inte redovisats. vilket lagen krävde. Bygden och en nyvaken naturvårdsrörelse stod inför fullbordat faktum. Manipulering med i vattenlagens tydliga paragrafer och förbigående av lagens direktiv och villkor blev ledstjärnan i handläggningen. Att till exempel vinsten av sänkningen måste vara dubbelt mot kostnaden kunde förbigås genom att man sonika aldrig gjorde någon kalkyl. Grävning av djupare kanaler än vad domstolen senare föreskrev bidrog till att kostnaden blev hela fem gånger en kalkylerad vinst, mot lagens krav blott hälften. Förlikningen med förfördelade parter i 1902 års sänkning, vattenfallsägarna, skedde med stöd av blivande landshövdingen i Skaraborg, som övertalades av Ekberg att ordna ett väl tilltaget bidrag och ett mindre lån till sänkningsföretaget.

Domstolen tillmötesgick fallägarna med krav på en damm, Vallsjön kallad. Denna eftergift blev inte verklighet förrän efter ytterligare 25 års konflikter. En dränerande blindkanal från sjöns mitt anlades i lönndom redan innan domarna 1933 vunnit laga kraft. Av domstolshandlingarna och korrespondensen herrarna emellan anar man att Claes Johansson kände sig illa till mods av de återkommande direktiven som Högsta Domstolens tjänsteman ständigt försåg domstolen med. Domaren vistades ute på Dagsnäs, ett förfarande vi i dag kallar bestickning. Sven Turén erbjöds på 70 talet att förklara sitt beteende, men han ville aldrig vidgå sina flagranta överträdelser.
En den lokala naturskyddsföreningens ledamot PO Swanberg kunde efter närmare 20 årigt detektivarbete avslöja rättsväsendets flagranta lagöverträdelser vilket framtvingade planer på en restaurering av den sargade sjön. Politiskt var det medvind, men det blivande naturvårdsveket med stöd av lantbruksnämnden i Skara gjorde allt för att sabotera de intentioner som denna rättsskandal ville rätta till. Turén fick senare tjänst som häradsdomare i Västerås och Ekberg kunde fortsätta att odla potatis några år till. Det enda bestående värdet av denna skandal blev en musikteater "Trätornas Träsk", som vid seklets slut drog fulla hus i Olssons lada i Skövde.

Ärendet lär oss att vara uppmärksam på hur miljörättsföreträdare tolkar vår lagstiftning, politiker som tjänstemän. Skara Stifts och Landsbibliotek hyser nu ett nu 100 årigt samlat arkiv om sjöns tragiska hantering i akt och mening att vi skall kunna gå tillbaka och lära av tidigare generationers missgrepp. Ny miljörättsliga försummelser runt Hornborgasjön de senaste decennierna kompletteras nu av vad som skett i norra Blekinge där två våtmarker Rolands Hav och Vesan offrats för orealistisk exploatering av vår svenska natur.

Trätornas Träsk musikteatern som med sitt språk och musik översatte de tunga domsluten till begriplig svenska.

Start ] Uppåt ] Kommentarer dom förlikningen ]
redigerad oktober 2013.