Stora Sirsjö

Innehåll ] Efterlysning av Grythytte och Sirsjöbor ] Bergvik och ENSOs skogsskövling ]
Uppåt ] Södra Ekeberg ] Lilla Sirsjö ] Sirsjöberg ] [ Stora Sirsjö ] Hyttan ] Norra Ekeberg ] Kockelbo ] Ekebergsdal ] Ekebergshöjden ] Gloppsjön ] [ samma nivå ]
Stensviken ] Fastrarna ] Folket på Gården ] Kontrakt ] Bergsten Falun ] [ underliggande nivå ]

 

Stora Sirsjön

Här en karta från 1790 tal där vi ser gården C i mitten och på ägorna Sirsjöbergs begynnande gruvhål. Det är troligt att det är Dammsjön som är skissad till höger.

Stora Sirsjön Skirsjön

i 1629 års jordebok noteras ett finntorp och 1622 noteras ett upptaget torp. Från dessa torp växer bland annat St. Sirsjön upp. Namnet kan komma av skir, som har med klar sjö att göra.

Detta är det moderna Sirsjön med järnväg gruva och allt

På Stora Sirsjön bodde hemvändande dragonen Petter Buststedt f1683 från Åbo Stad och som gick bort 1768. Då hans livsöde imponerar låter vi hedra hans minne med denna notering här före alla andra. Han flyttar mot slutet till Kullberget.

Ifrån Kullberget gamle dragonen född uti Åbo stad i Finland
hemma uppfostrad och lärt läsa och skriva till dess han war på 18de året
då han begaf sig i en förnäm herres tienst hvilken har i 5 år -
tjente, därifrån begav han sig till guldsmeds professionen och war hos en guldarbetare i Stockholm i 5 år
Härifrån begaf han sig under Lifdragons Regementet varvid han tjente i 18 år
och war högstsalig i åminnelse konung Carl den 12 följaktig så wäl wid andra skärmytslingare, som uti det olyckliga slaget vid Poltava, hwarest han blef af muskötkula illa Blesserad i den högra axeln, råkade therpå i olyckl. fångenskap, slet i 13 år mycket ont, dock kom honom sedan wäl till pass att han lärt guldsmedshantwerket, emedan han blef antagen att arbeta hos en guldsmed Masion hwarest han sedan i 7 år tjente sig både mat, kläder och penningar.
Sedan han hemkom från fångenskapen hafwer han igenom barnaundervisning i Christendomskunskapen sökt sig ärligen att nära, och berättas hafwa lärt 568 barn läsa i ord utan bok derå Christendoms kunskap.
År 1733 ingick han i äktenskap med sin efterlefvande änka Maria Larsdotter från Ekeberg med hvilken han aflat 3 barn 1 son 2ne döttrar. Sonen och 1 dotter lefva. den 1 dottern i späd ålder död. vita communis cognita.
2ne år sängliggande 7 weckor död den 31 dec ålder 85½ år.

Stora Sirsjön bärs upp av Sirsjöbergsgruvan som nog hittades ganska tidigt och blev en imponerande gruva. Först ut här vad vi kan läsa är

Jon Rotkopp Andersson

född 1655 gift med Ingeborg Andersdotter. (med sonen Ivar Jonsson f1682?). Jon är alltså stamfader här på gården som såldes ur släkten ca1906. Fadern var nog den Rotkopp i Bredsjö som givit namn till gruvan som ligger norr om Bredsjö Herrgårdar.

  1. Anders Jonsson nedan

  2. Katarina Jonsdotter flyttar och skapar en bergsmans släkt därstädes

Bm Anders Jonsson

f1682 finns här under första husförhöret och han visar sig vara född 1682 enligt dödboken, som bara bekräftar dödsdagen 1744 den 15 april. Studier av dödboken gör att vi kan bygga upp denna familj som i husförhören varit i det närmaste helt okänd. Han gifter sig med Margareta eller Maret Andersdotter f1686. Hon dör 1755 (man anger där hennes föräldrar till Anders Svensson och Anna Tomasdotter)

  • Anna eller Annika f1708 gifter sig med en bm Per Ersson från Sången och hon flyttar dit. Många barn som sprider sig till följdriktigt Grythyttan och ett spår leder till Hasselkullen och Björksjön.

  • Erik som vi läser om nedan

  • Jonas som finns troligen vid Gäddsjön - Norrelgen vars ättlingar sätter få spår i historien.

  • Anders Andersson som faller i qwarnrännan i Säfvensfors vid 36 års ålder, han gifte sig med änkan efter bm Olof Olsson, som redan tillverkat sju barn men själva har de ingen lifsfrukt.

  • Maria gifter sig till Ekeberg och Anders Jönsson och här lämnas inga spår annat än att Maria bor sista åren i Stockholm troligen hos sina barn.

  • Stina drunknar i Örlidssjön vid 15 års ålder.

Själv gifter Anders om sig med troligen Kerstin Andersdotter och skrivs efter Anders död som i sonens bröd, vilket torde tolkas som Erik här nedan. Självklart att vid denna tid är kyrkoböckerna inte alltid att räkna med även om biskopen i Västerås hade pli på sina prester.

Bm Erik Andersson

f1711 skrivs som nybyggare här på Sirsjön och fanns här 1737. Erik gifter sig med Margareta Ersdotter f1708 och sedan med Margareta Olsdotter f1720 och han dör här på Sirsjön efter att han skrivits på Ekebergshyttan fram till 1768. Han är alltså far till

  • efterträdaren Erik Ersson f1737

  • och till Greta Ersdotter, som gifter sig med Sigge Svensson, som ju är farfar till Jansas hustru.

  • bm Anders Ersson på Södra Ekeberg,

  • uppsättaren Olof Ersson, som jag återfann i Björksjön gift med Maja, som troligen dör i barnsäng, varpå han finner en ny kvinna. Paret återfinner vi lite varstans och han slutar sina dagar vid Ekeberg.

  • Anna Ersdotter som gifte sig med Olof Henriksson på Ekebergshyttan

  • samt ytterligare två barn som jag inte kan spåra.

Hans Larsson f1689 (el1797) vars änka återvänder till Norrelgen N:2.

Erik Ersson

f1737 här på gården och skrivs även han som bergsman. Det intressanta med honom är att han är bror med Jansas hustru med rötter i N Ekeberg här strax bredvid. Han gifte sig med Kristina f1744 som föder honom gårdens efterträdare och gruvfogden uppe vid Tallåstorpet Olof Ersson.

Erik Ersson

f1766 finns på stället med sin Anna från Ekebergshyttan och båda går bort nästan samtidigt runt 1840. Vad jag ser så har de blott en son, som tar över stället. Han skrevs perioden 21-30 som ofärdig. De var vittnen till Gruf fogden Jan Grönlund f1752 och dess hustrus barn 1788. Deras ende registrerade son tar sedan över stället

Sonen Nils Ersson

f1798 bergsman och sexman gifte sig med Jansas syster Katarina och hade ett stort hushåll härstädes. Här finns mycket personal och bland annat noterar vi snickaren Bilock som kom 39. Enligt traditionen lurade Jansa till sig St Sirsjön genom att manipulera ett kontrakt om malm och kol. Vi får se. Nils med familj flyttar sedan till Sandåskärret. Av deras elva barn vet jag bara att berätta om

  • Jan Erik f1829 som fann Stina Lisa från Kolningsberget och som vi återfinner på Luciefallet Hjulsjö.

  • Stina Lisa som gifter sig med Jan Petter Stopp, som vi återfinner på Helgomesstorp uppe vid Grönhult och vars avkomma vi kan följa in i nutid.

  • Nils som tar över Sandåskärret fann Karolina från Ekebergsdalen och likaledes kan vi spåra släkten in i nutid.

  • Karolina gifter sig med torparen Erik Andersson, som vi ju finner vid Skogalund på andra sidan sjön under Gloppsjön.

Kusinen från Grönhult tar över. Och det skall bli spännande att se hur Jansa kom över denna fastighet, där sägnen talar om att Olles far lurade till sig gården på falska premisser. Vi får se vad domböcker och fastebrev kan berätta. Men vi vet att Nils Ersson flyttar till Sandåskärret 1845 då Olle kommer. Av brevsamlingen framgår att det var en positiv relation mellan hushållen.

Olof och Maria Jansson

f1818 är Jansas son, som kom till platsen 1845. Han gifter sig med dottern till häradshövdingen Elof Andersson i Stensviken Elfsbacka, en socken, som inte ligger allt för långt väster om Filipstad. Hon heter Maria Katarina och giftet stod 1846. När Olles svärmor dör får paret ett ekonomiskt tillskott på 5000 i arv.

Brodern Anders riksdagsmannen i Nordmarken var noggrann med att efter Olofs död tillförsäkra sig det arv i St. Sirsjön, vari han hade del och bestod i en fordran i kakelugnar, "och torde svägerskan sända mig denna lilla posten denna lilla fordran".

Makarna har genom arv och senare förvärv införskaffat sig en ansenlig förmögenhet, som makarna i ett inbördes testamente kommet överens om. Olof blir inte gammal utan han dör redan december 1873. Maria sitter i orubbat bo och skulle förvalta till sonen Victor blir myndig. I själva verket styr och ställer hon i 40 år.

Maria Katarina Elofsdotter från Elfsbacka gift med Olof Jansson från Grönhult

Paret får sju barn

  • Berna född 1847 den äldsta av gracerna på Sirsjö.

  • sedan följer tre gossar, som alla blir under 2 år Erik Johan, Erik Johan och Axel Edvard.

  • Amanda, som vi berättar mer om från Stensviken i Elfsbacka.

  • Ida Maria gifter sig motvilligt, men blir tidigt änka.

  • och sist Viktor.

Systrarna kallades de vackra gracerna på Sirsjö och har efterlämnat en imponerande brevsamling, som förtjänar att beskådas. Blott Ida faller i fällan och gifter sig med en ingenjör Axel från Lindesberg. Hon blir änka efter blott några år och vi återfinner henne tillsammans med äldsta systern Bernhardina i Willan i Lindesberg, ivrigt anropande systern Amanda att ansluta sig. Amanda sköter sin morbroders gård Stensviken i Elfsbacka fram till 1906, då hon ger upp efter 20 års arbete, och ansluter sig till de två systrarna. De tre damerna i Willan Lindesberg under namn "Fastrarna" berättar vi måhända mer om på annan plats. Viktor berättar vi mer om nedan, då han ju tar över gården.

1869 gör Olle och Maria ett köp av Lilla Sirsjön och Gloppsjön och man kan ana av korrespondensen med svågern i Värmland, att det var skogen han ville åt. Stolt konstaterar han att han nu har 1/3 av Ekebergshyttan och att han kan blåsa när han vill och att han har kol från 21 milor och att han fick 3 lantbor och 5 torpare, som svarar för kolet. Kostnaden för detta var 20,000 och när han säljer till Sikfors gör familjen en nätt förtjänst.

Det är inte utan en viss stolthet som han berättar för sin svåger om förvärvet av mark, som nu kan trygga verksamheten vid hyttan. Han firar med att köpa en ny häst och en oxe om 14 qvarter som han tänkte ha till slakt. Han disponerar nu 5 kohl och lantbönder, som själva har 2-3 egna kor. Olle räknar med att kunna sätt upp 27 egna milor i skogarna på sina nu innehavda marker. Året 1868 planerar han att bränna ett fall och ber sin svåger om 3/8 dels tunna Råg att beså marken med.

Makarna byggde upp ett stort markförvärv under sin levnad och Maria skötte gården från Olles död 1873 till sitt eget frånfälle vilket kan studeras genom hennes bouppteckning. Bouppteckningen efter Olle på Sirsjö, som han kallades, visar att gården var för den tiden väl så imponerande med tre hästar, två tjurar och nio kor med tre qvigor, får, grisar och höns och tupp. De förvärvade gruvdelar i Nättkärnsberget, Ösjöberget, Haggruvan, mutade in Stängselberget och större delen av Nya Sirsjöberg, Mellankärnsberget, Rissjöberget och Gloppsjöberget.

Tjenstefolket finns angivna här nedan till namnet men hur många som hade tjenst här på samma gång, kan jag inte ange, då presten inte var så noggrann. Maria ägnade sig nog åt vanliga göromål och väv och spinnstolar ingick i arsenalen. Hon var inte skriv och läskunnig utan använde benämningen hand på penna eller papret, som ett uttryck för att hon inte använde en egen handstil. Ändå styrde och ställde hon på gården fram till dess Viktor blir myndig och återvänder från Grönhult och tar över rodret.

Olof aflider stilla efter lång sjukdom redan 1873-12-17 kl. ½4 om eftermiddagen och lämnar enkan att själv bestyra med gården.

Som förmyndare för enkan med hennes omyndiga barn blir först farbrodern och nämndemannen Jan Erik Jansson i Norrelgen och när han sedan går bort blir Marias broder nämndeman Lars Elofsson i Stensviken förmyndare. Han överlåter ju senare sin gård till Olles dotter Amanda.

Ett tidsdokument, när mor Maria har varit borta hos sin bror under hösten 1882, lämnar sonen Victor i detta handbrev daterat 1882-10-17.

1882-10-17 Stora Sirsjön

Snälla Goda Mamma
Emedan jag åt min styrande förmåga lemnat en stund ledighet så tar jag den för att härmed underrätta om stämningen och förhållande i hemmet under Er frånvaro.
Vi hava nu inkört Erik Anderssons mila, samt vår inkörd risad och stubbad. Gustaf Persson håller på att hugga till sin.
Anders Ersson i Gloppsjön har fällt till en 10 famnars mila i sin hästhage nära på upphugget. Jag tänkte nästan att skicka ett par karlar dit för att hjelpa honom så att han finge milan till en tolf famnar.
Plöjningen har vi äfven hållit i med så att mossen, smedjeåkern och halfva vallen är upplöjda så det återstår ej så synnerligt mycket.
Äfven är mossen dikena rensade det har Nisse i Sandåskärret verkställt. Det var ej så litet må Ni tro det belöpte sig på en sträcka af 3068 fot. Äfven har Kjällberg lyktat i Bengtängen der är dikat 1231 fot.
Åkerstycket som blir der utan så synnerlig stor kostnad är nära på ett tunland.
Plöjt skulle det hafva varit der också; men tyvärr snö tyckes vilja afbryta min verksamhet som jordbrukare.
I dag på morgonqvisten har här fallit tumsdjup snö och håller fortfarande i.
Hemved håller vi på att raska ihop för att få hem på första före.
I går skördade vi kål och det blef kan Ni gissa ej mindre än 183 hufvuden förutom en kolryss full med blackor. Linet är äfven brokat det blef tre pund och en 7 á 8 öfver desamma.
Tomten till ladugården är fullbordad. Någon stensprängning till sockel tror jag nästan inte att vi bryr oss om ty medan jag var åt Löa i förra veckan såg jag en ladugård inredd för tjugoåtta kor och ett stall för goflen för 4 hästar och denna var ej annat än innertegel till fot. Det stod korna tvärt öfver ladugårdens änddelar som jag föreslog vi skulle göra i vår nya ladugård.
Der på samma ställe var äfven ett mindre mejeri.
I morgon onsdag och torsdag är auction hos Gustaf Jansson i Björksjön både på lösören och fastighet. Ni må ej tro att han är härtill tvungen för det han ej får betalt för, tager han tillbaka. I onsdags och torsdags hade vi främmande af Jenny i Nordmarken och Leontina, som i torsdags kom och hemtade henne till Hjulsjö.
Helsa morbror att när Ni reser hem han följer med hit och ser till att ni kommer riktigt hem. Det kanske är så gott att ni reser hem innan det blir för kallt.

Hälsningar från oss alla Er son Victor
Alla äro vi krya ingen sjuklighet.

Bland de fastigheter som de ärvde var 1/8 av Stora Sirsjön och paret plockade åt sig resterande delar av av gården under sin levnad. Behöll och förvärvade från en diger syskonskara kronoskatte Bergsmanshemmet Grönhult, delar av ett Bergsmanshem i Norrelgen och förvärvade ¼ Gloppsjön och lika stora Lilla Sirsjön ehuru de belånade det sista förvärvet. Han var också delägare i Skålns Qwarn och hade intressen i Ekebergshyttan, som han då delvis hade ärvt efter Jansa. Förutom detta ger bouppteckningen oss god information om vilka torpare som innehade vad under denna period, vilket vi kan glädja oss åt på annat håll på dessa sidor. Förutom förvärv verkar det som han också utökar sin areal genom att bränna ett fall 1868, men var på ägorna detta ägde rum kan jag inte ange.

Maria Kristina Elofsdotter

Maria sköter gården fram till hon blir sjuk omkring 85-90 och då må vara att Viktor och systrarna Ida och Berna tar vid. Victor berättar i brev till sin syster Amanda 1885 att gården har två milor och 8 milor fördelade på tre torpare. Vidare berättar han att skörden slog fel detta år och han får blott tredje kornet havre, drygt fjerde kornet vete, och drygt andra kornet råg.

Maria Katarina Elofsdotter husmor på Sirsjö

1891 ärver Maria sin bror Lars i Elfsbacka (som vi kan läsa mer om där) som lämnat detta jordeliv redan 1889 och hon får tillgång till den fasta och lösa egendom, som hon samma år säljer till Amanda för 14000 kr. Amanda kvarstannar därmed på denna gård dit hon flyttade omkring 1882 och där kan vi följa hennes vidare öden. Kossan Majros avlider sedan hon har gått ut i havren och förätit sig. Det hade varit värre säger Maria om det varit någon av de andra yngre djuren.

Förteckning å Krono och Kommunal utskylder för år 1875

1¼ mtl St. Sirsjön

 

50,41

 

Ekeberg Masugn

 

65,23

 

Grönhult eg St. Sirsjö sterbhus

 

1,56

117,20

 

 

 

 

St. Sirsjö sterbhus

224,70

 

 

N Ekebergs Hyttelag

157,93

382

 

Afgår tax å N Ekebergs hyttelag

 

 

 

för hd J E Jansson Norrelgen för 5 3/4 del á 16 kr

92,00

290,63

 

 

 

 

 

 

Summa

407,83

St. Sirsjö d 8 feb 1875

 

Maria Katarina Jansson

 

Våren 1888 insjuknar Maria i något som två olika läkare säger vara magcancer och man befarade då att hon skulle dö, men hon överlever sin sjukdom i sex år. Vem som styr och ställer på gården är oklart, men denna kalla vår har Victor att berätta att han sått 16 tunnor råg här och 12 uppe vid Grönhult. Potatisen har man ännu ej satt. Maria dör i januari 1894 och hon hade då varit änka och ansvarat för gården i över 20 år. Det går att känna igen inventarierna och lantbruket är som tidigare men tillgångarna är nu inte lika värderade. Delar av Stora Sirsjön tycks vara frånsålda liksom deras tidigare ägo av Grönhult. Nu finns blott andelar i Nätkärnsberget och Haggruvan kvar i boet. Men torpställena som tillhört Olle synes fortfarande kunna ge oss en bild av vem som brukade var. Innan dess hade mor Maria testamenterat i två omgångar penningar och gåvor till Berna och Ida för deras stöd till modern på ålderns höst. Sonen Viktor hade ju fått skolgång på sterbhusets kost.

Stora Sirsjö 1890 med mor Maria och Berna vid dörren. Till höger står Ida och broder Viktor samt blivande måg. Till höger ser vi brygghuset.

August Victor Jansson

f1861, kan vi följa mer på Hyttblecket. Men vi berättar att han hade ett tungt arbeta att lösa ut sina systrar som krävde sin tribut. Under 80 talet tar han större och större ansvar efter hand som moderns hälsa sviktar. 1882 verkar det som han genomför ombyggnad av den lada, som vi kan se fortfarande rester av. Samma år var ett gott höår och man kunde bärga 120 vallhäshesior. Annars upptas mycket arbete med kol och kolleveranser i en tid med åtstramande kolpriser. Torparna står för transporterna men Victor klagar över att torparna hellre har egna körningar på förtjenst till de olika bruken. Det är troligt att han tar över ett större ansvar för gårdens drift från 1890. Han förlovar sig 92 och konflikten med kvarvarande systrar ökar och i samband med att yngsta systern gifter sig och boet skiftats. Efter moderns död flyttar systrarna till Strömsbacka och senare till Willan i Lindesberg dit Amanda sedan ansluter sig.

Detta år 1887 fick Victor en utmärkt vacker skörd av potatis stora och präktiga. 17 tunnor råg, och vete 7 tunnor och havren tröskade till trettio tunnor och en full sädeslada på mossen. I mars 88 hade de lyctat kolkörningen och kör i mars ut gödseln till potatisen, som de skall ha på en åker som ligger närmast landsvägen.

Victor verkar ha tagit över oktober 1890 och försökte städsla en dräng för 200 kr, som skulle vara bra. I Jernboås fick man betala 250 för att de skulle ta ett arbete. Måhända att konkurrensen från en begynnande industrietablering påverkat denna prisutveckling. Optimismen detta år var positiv och man trodde sig få ett högre kolpris detta år och i oktober hade man milorna på gården färdiga för året. Hästarna Docka och Tor skulle försäkras för 400 kr styck året 1890, men han disponerar totalt 4 hästar i skogen. Märren är halt så den kan inte användas. Victor och Grönlund hålls i smedjan.

Victor Jansson och Efin Bergsten

1891 förmärks att priset för kolstigen är i fallande och nu bjuder Bredsjö inte mer än 16 kr stigen. Timmerkörning till sågen i Ekeberg pågår under vintern.

Här ser vi bergsmansgården från baksidan där familjen Jansson och tjenstefolket är samlat.

Här ser vi Stora Sirsjö med den vitmålade bergsmansgården på krönet som det såg ut från vägen. Flickan på stenen är Viktors dotter Ingeborg. Huset till vänster är tjänstebostad och beredningsstuga.

1895 har man auction av Olof Janssons Sterbhus, som inbringade 2700 kr varav Bernhardina förutom ett kokräk även köpte en häst och en trilla för 580 kr. Systrarna flyttar hösten 95 och makarna flyttar ner till huvudbyggnaden och Victor verkar ta över själva egendomen. Omkring 1 november sätter man in fönstren och slagtar. Milorna är redan inkörda. I december 1895 har han lyktat med bygget samt har det komplett rödmålat. Det ser något till prydligt ut de tre nya uthusen står där i rad.

Här ser vi nybyggda ladan med uthusen på rad med Viktors barn i förgrunden.

Kol var en viktig produkt från gården och i brevsamlingen kretsar mycket kring kol och kolleveranser. Året 1896 noteras att i februari så erhåll man 500 kr från Bredsjö och Sikfors betalade i maj 90 kr och i juni fick man ytterligare 500 från Bredsjö.

1897 bygger han en vedbod och förstärker badplatsen med sten från hyttan. 1897 på hösten skriver Victor till sin syster Amanda i Stensviken och klagar över att han inte får något tjenstefolk. Bruket suger upp all arbetskraft och just nu har han bara en 14 årig pojke som kan sköta hästarna och hugga i skogen. Det ryktas om att engelsmän vill köpa Hellefors bruk, och han undrar hur det skall gå. Tjenstefolkets anspråk äro nu så stora att det står ej i något rimligt förhållande till det arbete de uträtta, klagar han. Han erbjuder systern att övertaga en av de hästar han har och vill avyttra.

Patron själv med hustru och gästande måg vars mor sittande och byggmästaren i Lindesberg. Döttrarna Ida och Bernhardina ägnar åt handarbete. Ida Söderqvist har troligen tagit denna bild.

I brev 1897 kan vi följa hur han inser att det är bättre att ägna sig åt fabriken och arrendera ut gården, vilket sker till Edvard Räf. I mars 98 har han auction på sina tillhörigheter inför överlämningen av sin gård. Han berättar att auctionen gick tämligen och gav 650 kr.

1897 skrev han att till pigor har vi Bengtsängen Karolina Skomakarlotta Anna och ladugårdsfolk sen i fjol . Till drängar har ja Erik Nilsson i Ekeberg och en som luffat hela Riket omkring samt en liten pojke. Dessa har ej taget tjenst utan har veckoavlöning. Tjenst vill de ej taga för vintern kan du väl tya dig fram med pigor men vid sådd och skörd blir det värre.

Stora Sirsjön med gården i bakgrunden en 90 tals bild.

1898 börjar man känna av svårigheterna att sköta gård och fabrik på en gång och fastrarna klagar över att Efin inte kan sköta ett lanthushåll och de måste städsla tjenstefolk. Victor skall ha auction på en del nygjorda möbler på mars och vill avyttra hästen Tor till Amanda. Men hon kan inte ta honom. Han avyttrar sina hästar varvid Docka stannar på gården. Tor och Svarten fick han 800 kr för och Docka blott 350 men hon stannar på gården. Hellefors bjuder 165.000 och skogsarealen är 1386 men det är fyra syskon som skall dela på kakan.

… Som alltid ha här varit mycket folk. I köket har setat och finns än fyra matstarka karlar plus Victor Åkergren. 13 personers hushåll är bra mycket ledsamt då aldrig någonting förslår. Sabina saknar jag inte ehuru Karolina visst inte törs vispa en vattgröt, som skall in. Men Anna Gärling är ej ersatt på långa håll. Dahlqvists Anna är betydligt sämre än jag trodde. Fyra mornar har jag varit nära att osat ihjäl oss på sängkammaren. Alla gångerna har jag vaknat, men lika väl har vi kunnat sofva för sista gången. Nu törs jag aldrig lita på henne. Augusta är vår bästa jungfru. Hon får duga till lite av varje…

i juni 1900 gör man affär med Hellefors som betalar 165 000 kr samtidigt har Victor fått betalt för 200 stigar kol. Företaget tillträder wårfrudagen 1901 och betalar 6% ränta. Ännu inga definitiva planer på att ordnat ett annat ställe, men vi vet att det blev Norslund norr om Lindesberg och sedan vidare till Örebro 1904.

Edvard Räf

f1863 Grythyttan som kom från Lilla Hällsjön wårfrutid 1898 och som tog gården för 800 kr per år från mars 1898 och fem år framåt. Räf ville bo i alla rummen i nedervåningen. Victors motivering var att det var så dyrt och svårt att leja folk. Edvard äger ett ställe själv, men som gav ringa förtjänster. Han hade fyra barn som vi kan följa in i nutiden men jag vet inte vart familjen i övrigt tog vägen efter försäljningen 1900. Kor och Svarten gick för 700 och Docka gick för 350, som Edvard köpte. Victor hade mer saker och skulle kunna sälja för 600 till. Två svin gav 74 kronor. I arrendet ingår att leverera kol för 5.50 stigen, som betingar ett pris om 8 upp till 10,50 stigen. Som vi märker en betydande sänkning det senaste decenniet.


Pigor och drängar på gården finner Du här. En blick in i tjänstefolkets värld 1898. Ladmanshagen var en äng där man slog skant.


Brygghuset

låg nedanför huvudbyggnaden och här bodde tjänstefolket. Vägen till mangården gick förbi knuten på detta hus som senare ombildades till en trelägenhetsbostad, men nu har holländare tagit över. 

Mangården

var från början vitmålad, men rödfärgades efter hand. Ett brev från Victor 1897 antyder att byggnaden vitfärgades detta år, tillika med en ny veranda. Den gemensamma ladan brann 1911, där man hade sina kor om 2 - 3 stycken per familj. Den 7 februari 1936 brann gården. Ladugården var stor med avträden för varje familj som bodde i den ombyggda och senare efter branden nybyggda kasernen.

Försäljningen

av Stora Sirsjö med tillhörande gårdar Lilla Sirsjön och Gloppsjön ägde rum 1900

Här bodde då sedan

  • Familjen Sterner åt väster på övervåningen

  • Hilding Boström med fru Elin bodde mitt emot

  • Julius Andersson åt väster på nedervåningen

  • Emil Hjortsberg mitt emot flyttar sedan ner till landsvägen där sonhustrun sedan bor.

Gården brann ner 1836 och ersattes av den nuvarande


Eftersläckning februari 1936

Kasern

efter försäljningen så skapas en fyrlägenhetsbostad där familjer kan bosätta sig för tjänst i gruvan på andra sidan bron. 

Från 06+ finns följande familjer registrerade på denna kasern ¼ mtl. 

gruffogden Karlberg från Silvergruvan får en efterträdare Johan Erik Nilsson som kom 1911 Rudolf Karlberg f1883 i Gåsborn finns här 1906+; Per Lindqvist f1859 kom 1915; 

Strandberg från Gåsborn f1874 06+ flyttar till Gloppsjön 
Per Olof Jansson f1875 
Helidonius Velamsson 
August Johansson f1868 
Vi fortsätter i morgon 
Johannes Räf f1867 
Johan Beckius f1879 gruf
torp Carl Johan Lindgren 
Carl Johan Österberg f1874 
Oskar Emanuel Andersson f1883 kom 10 
Johan Lager f1870 

1919+

Hjalmar Beckius 
Carl Viktor Johansson f1897 
Carl Johan Östberg f1874 
Carl Johan Persson f1879 32 el 22
Hilding Boström f1889 

Johan Viktor Hellberg 39-44+
Carl Viktor Johansson f1897 kom 29 från Haggruvan

Hagen

Sven Arvid Sundberg f1896 följs av Per Erik Waller

  

Kasernen står på den gamla boningshusets plats men sover nu en sommarvistes tillvaro, men spåren av ett aktivt jordbruk av den gamla typen finns ändå kvar i backarna runt gården.


Vinertorpet

har vi lagt vid Sirsjöberg grufvan på andra sidan vägen och järnvägen.

Sandåskärret

Jag misstänker att det var en tvålägenhets bostad eller att man hade ordnat en arrendebostad då jag har flera brukare med anknytning till denna lägenhet.

Jan Persson f1807 från Sandsjön fanns här fram till 1844 då han flyttar till Skåln.

Olof Olsson

f1780 kom hit till Sandåskärret från Jönshyttan 1828 fram till sin död 35 och hustrun Stina från Grönhult dör på plats 1847. Tyvärr vet vi inte så mycket om dessa människor mer än vad presterna skvallrar om. Han var olydig och försumlig vid förhöret. Olof tog med sig sin fader masmästaren från Jönshyttan, som fick åldras här. Sonen Olof gifter sig här, men återfinnes i Bobäck och Ekebergsdal.

Olof Jansson kommer hit 38 och återvänder till Grythyttan.

Jan Persson f1807 finns här som torp p 30-fram till 43.

Nils Ersson

f1798 sexman och bm som påståtts blivit lurad av sin svåger Jansa och tvingades flytta hit. Han var syssling med Greta Ersdotter Jansas hustru om det kan höra till bilden. Gjorde 11 barn med Jansas syster varav blott 4 överlevde och sonen tar vid torpet.

  • Jan Erik återfinner vi som mindre vetande på Luciefallet

  • Stina Lisa finner Jan Petter som inte ville heta Stopp och som hon troligen finner här på stället sedan Helgomesstorp

  • Nils som tar vid och tar han om sin mor Jansas syster.

  • Karolina som flyttar över sjön till Skogalund med Erik Andersson men de efter lämnar inga telningar

p60-70 Anna Katarina Jansdotter f1803.

p 70-80 Nils Ersson enka f1803 som dör 72 och hennes dotter som dör ensam efter 1890 Sandtorp 
torp Johannes Andersson f1832 Elfsbacka kom 74 men flyttar sedan ner till Hyttan från omkring 80.

Nils Nilsson

f1832 tar över torpet och även han gifter sig med en avlägsen släkting till Greta Ersdotter, (Jansas hustru). Efter hustruns död redan 1867 får han en fristad hos sin syster i Skogalund sista åren, där han dör 93, under namn Nisse i Skogalund. 1890 talas det om att familjen är fris och Nisse är som han brukar vara och går uppe och knallar och lagar skor emellanåt.

  • Karolina gifter sig i sinom tid med barn på arm med en murare Sundin Ekebergshyttan och senare Bredsjöåsen.

  • Axel Edvard blir skomakare i Ekebergshyttan och senare Bredsjöåsen ogift.

  • Emil blir lokförare och verkmästare i Hemse på Gotland och vi kan spåra hans barn in i nutiden.

  • Maria Augusta blir kolarhustru i Sundborn och efterlämnar telningar in i nutiden.

Gustaf Eriksson f1854 kom 92 och flyttar till Grönhult 96.
Nils Johan Nilsson torp f1873 kom 96
Carl Hjalmar f1856 kom 1906
06+ Carl Hjalmar Saxén; Erik Gustaf Henriksson f1874;

Oskar Carlsson

f1897 finns här från 1931.

Sandåskärret idag.

Ställbergsåsen var skriven under St Sirsjön
Torpet Hyttan tillhörde också St Sirsjön


Nära där gamla vägen korsar järnvägen möter Jättebackens banvaktsstuga och skolan vid Sirsjöbodarne. Här fanns förr "futtar", järnvägssrallare i samband med bygget. Jättebacken var av förklarliga skäl tidskrävande.

Jättebacken

banvakts bostället. Johan August Bergström f1857 06+, Carl Erik Johansson f1885 kom 1911. Banvaktstugan ligger under Lilla Sirsjön.

Skolhus Sirsjöbodarne

Jan Ersson f1768 på N Ekeberg försökte att ta initiativ till en ny skola redan innan skolstadgan kom till men försöken var fruktlösa Han kom dock med i första skolrådet där prosten, greven, inspektorn, en nm och en bm. Jan lämnade över sin plats i skolrådet till sonen Jan Erik.

Jonas Saxén f1835 dör på plats 1885
följd av Ernst Schubert Lindblad f1865 som kom från Undenäs 86 - 90.
Anders Johan Lundgren f1863 som gifte sig 91 
Johan Emil Brattström f1864 kom 99 
Carl Gustaf Lindberg f1876 kom 01 06+

och småskollärare Johan Alfred Lindberg f1849; Hildur Julia Elander f1867 Örebro Anna Josefina Ström f1864 Ryda (R)

Konsumbutiken Sirsjöbodarne kom 1940 som sköttes av
Gustaf Eliasson
Sune Isaksson och Vivian Länk
Sjöberg från 1955-

Ställbergsåsen tillhörde St Sirsjön

 

 Stensviken ] Fastrarna ] Folket på Gården ] Kontrakt ] Bergsten Falun ] [ underliggande nivåer ]
Uppdaterades mars 2013