Från dödboken saxar vi 1685 att en för oss okänd Anders Svensson hade en piga som drunknar i en grufva som troligen finns inom Ekebergs Rote någonstans. Hon hette Kerstin och var 20 år gammal, uppenbarligen gjorde händelsen ett intryck på presten då han ägnade henne hela fem rader, varaf två var upprepning.

Sven Siggesson f1686 har en anteckningsbok och där har han en kvittens på sex daler kopparmynt för hyttcontribution till Joh T Moraeus 1738-09-10.

perioden slutet av 1790 i samband med gränsdragning mellan Ekeberg och Sikfors Norrelgen kan vi finna följande fakta

Hytta var det centrala i orten och bergsmännen samlades kring denna från Lilla Sirsjön (två ägare), ner till Gloppsjöns två ställen, Ekeberget med Siggessons som var det största hemmanet om ½ (med 1/6 del i hyttan), upp till det vi idag kallar Hermanssons och Felixstället där det låg två hemman till det enda levande stället i dag, som då innehades av åldermannen Daniel Danielsson. Ock så St Sirsjön men det var bara ett hemman om ¼, men som istället ägde 1/6 del av hyttan. Detta berättar en rågångshandling från åren 1791-94 då alla bergsmännen trätte sins emellan och mot Sikfors Bruk och Norrelgens bergsmän. En förtvivlad landtmätare återkommer år från år och bruksinspectoren gjorde vad de pläga göra, försöka att med sin ekonomiska makt tilltvinga sig mer mark än vad hävden tillät. Men det var reglerat i domslut från 1670 talet och var naturligtvis väl förankrade i bygdens medvetande. Att det haft betydelse kan vi idag konstatera då gränserna är de som då drogs upp. Nu visar det sig att konflikterna de stora Bruken emellan var så stor att myndigheterna fann sig föranlåten att gå igenom bruksskogarna från Hällefors, Sikfors, över Hjulsjö och Bredsjö och till Stiernfors, något som vi idag har stor glädje av då vi kan rekonstruera mycket av vad som står att läsa på dessa sidor om torp, kolare och bergsmän i skogarna. Det är klart jag blir förbannad, när man ser hur skogsbolagen d.v.s. brukens efterträdare som ägare på samma sätt som förr utan hänsyn tar för sig av våra skogar och dess rikedomar. Men hävden kräver annat. Men dessvärre finns det som förr medlöpare till de stora pojkarna, om det är av rädsla eller dumhet vet jag inte, men människorna är ändå de samma.

Under slutet av 1790 talet fanns i alla fall 11 bergsmansfamiljer och gruvorna, som då nämnes är Kärnkjärrsgruvan vilket torde vara det vi idag kallar Stolpeberget. Sirsjöberg fanns markerad som fynd och det är möjligt att Stora Sirsjön byggde på dessa fyndigheter med hyttan som centrum.

Här fanns senare under 1800 talet ett femtiotal familjer, som bodde i anslutning till själva hyttan, vilket inte var för handen tidigare så N Ekeberg och Ekebergsdal och Kockelbo dominerande.

"Stolpängen"
Bobäckstorp Boberg
Helmers Backstuga
Snäckan
Sundin
Stenkasern
Nordantorp
"Räfs stuga"
Östantorp
Björnkullen.
Ställbergsåsen.  tjuvskytten med kött i källan.

Vid dansbanan i Ekebergshyttan, som enligt traditionen lär ha legat ute vid Gotlandsmyren, lär det sista stridigheterna mellan Jurse kunter och Hällförs tallkôttr ha utspelat sig. (om den nu låg vid Gotlandsmyren, den kan även ha legat mellan Nordan och Östantorpet på en mindre upphöjning). Det blev ändå aldrig någon fart på dansen förrän Pfeiffer kom och spela. Pfeifferåsvägen, en väg, som må led upp till torpet.

Allmoseälven

Stolpes Lilla Sirsjön

ligger under Lilla Sirsjön vilket inte underlättar identifieringen och är det jordtorp som ligger ca 500 m norr om Ekebergshyttan, ovan klintkanten. Här var jättefattigt och en dam bodde under små omständigheter.

Hans Nilsson

f1703 kan ha varit den bm som är knuten till denna fastighet som bergsman vid hyttan.

Petter Nilsson

f1744 i Gåsborn är den förste kände på detta torp. Kopplingen mellan L Sirsjön och Ekebergshyttan gör detta möjligt som hypotes. Han gifte sig med enkan (efter Petter Andersson som dog här på Ekeberghyttan 1775). Kristina Hansdotter f1746. Deras barn Katarina, Kristina, Nils och Brita vet vi ingenting om. Hustrun dör 1802 och han gifter om sig med Cajsa från Sången.

Petter Jansson Grönlund f1791 från Grönhult kommer som dräng och kan ha stannat här något år.

Jonas Ersson f1773 fanns här på plats enligt kyrkboken fram till 1808 då han flyttar till Grythyttan

Magnus Jonsson f1781 kan ha kommit hit 1816 och stannat i så fall till 1860 då vi återfinner honom på Bergsängen.

En kopparorm låg i gräset, när vi dokumenterade det.

Här kan Anders Stolpe ha bott rimligen född 1896 på Nordantorp längre ner.

Carl Stolpe var far till Algot kan ha bott här, då fanns inga träd utan man kunde se ut i sjön.

Jordtorpet Hyttan Blås ut? Stenstugan

Öster om vägen norr om Hytteblecket finns rester av ett torp med lada.

Björn Persson f1775 finns noterad vid ett torp vid hyttan under St Sirsjö. Han dör här 1841 och frun bor kvar perioden ut. och drängen Jan Stolpe f1823 finns här från 45 till 49 ?

I hfl 1840-50 står angivet en torpare vid Hyttan Ekeberg Sven Jansson f1792 som kunde ha varit här redan från 1830, då han i så fall kom från Säfsnäs. Hans barn och barn barn är knutna till denna platsen, så gissningen är inte så dålig. Hans dotter Sofia Dorotea f1830 är anmoder till och maken till Jan Petter som också skrivs som torpare här ute, men det finns också en koppling till Björnkullen med detta ursprung.

Nils Stopp f1820 kan ha varit torpare här efter en period på Ställbergsåsen från kanske 1870 fanns här 1874 och kom under fattigvården här 1891.

Gissning Perioden kan täckas 1879-1895+ av Petter Persson f1825 som låter sin svärson Carl Ersson f1845 ta över

Johannes Andersson

f1832 som tjent som torpare under Olle på Sirsjön med ursprung från Elfsbacka och han finns nämnd i försäljningskontraktet till Sikfors, med rätt att bo i en lägenhet Ekebergshyttan i sin livstid. (Gissningen god då sonen är kopplad till detta ställe se nedan) Johannes kan ha bott och dött här samman med sin hustru Anna från Emteviken i Värmland. Han hade brukat Sandåskärret från 74 och kommit hit före 80 och bor här till sin död 1906. Sönerna: Johan Viktor lär vara född här ute 1875, men kan inte spåras. Gustaf Hjalmar f1877 gifte sig först med dotter från Bengtsängen och är omtalad här i trakten som arrendator av Häradshövdingens och bott på Snäckan, men sedan flyttat till Säfsjön.
Nils Stopp f1820 kom via Ställbergsåsen och hit för att sedan från 1896 återrinnas på Lilla Sirsjön.

Lindholm

med fru och tre barn vi tror oss kunna spåra två ogifta söner Gräsåsen tre mil N Hällefors.

Carl Johan Österberg

jobbade i gruvan Sirsjöberg och bodde här från 1911 och hade två döttrar. När de sen flyttar användes inte torpet mer.

På övervåningen av denna fastighet bodde svåger Sven Johansson f1906 med fru.

"Blås ut" Sten kasern

låg ett stenhus på östra sidan om Hytteblecket. Efter hand hystes fattigfolket här. Här skall finnas en grön sinnersten mitt i alltihopa och som rester en stengrund med en källare. Ytterligare en bit in mot Nordantorpet finns rest av en backstuga - torp. Här låg tidigare ett jordtorp på denna plats, som sedan kan ha byggts om efter Viktors investeringar.

61 så här lär det ha sett ut. 

Det finns en fattigstuga här i Ekeberg 70-80 fattighjonet Maja Stina Persdotter 1803

• Sven och Kerstin bodde här.

• Sven Åke Johansson var född 1930 ? här som var gift gift med Ingrid.

• Helmer Henriksson bodde här.

62

Rester av Stenstugu. Vi får åka hit och ta en ny bild.

ladan vid  60  jordtorpet.

Norr härom och på samma sida vägen ligger en lada som antyder att här har torpet legat som som antyds på 1870 talets häradskarta. Jag tror att vi har möjlighet att kunna bena ut mer om denna stuga.

.

Ekebergshyttan Hyttan

Hyttan anlades på 1640 talet, men blåsningen kom inte igång på allvar förrän 1684. Den kallades tidigare Gloppsjö eller Skirsjöhyttan. Till stor kostnad för bergsmännen gjordes en uppbyggnad av hyttan 1788. Häruti uppdagas en schism mellan bergsmännen då hemmanstalen och delningsgrunden uti hyttan divergerar.

Redan 1673 finns en förlikning upprättad mellan Sikfors och Ekebergshyttans ägare om en rågång mellan de båda hyttelagen som senare åberopas i kommande konflikter mellan Rotarna.

”Anders Brynielsson Rottkopp och för sittiande Rätten (sade) sigh hafwa forwärft med sin Hustro, Carl Perssons dotter i Långbahnsände, hwilket hans Swärfadher hafwer sigh tillhandlat af Jöns Jonsson i Jönshyttan 1/8 deel i Ekebergshyttan, der af bemelte Rottkopp hafwer försålt 1/16 deel till Måns Siggesson i Ekeberg, och som detta kiöp är fast och Lagha ståndet ....”.

1896 fanns tre eller sex lägenheter här.

Här finns en utredning om läget vid Hyttan i historiskt perspektiv av en överlantmätare som skrevs 1945.

Här fanns

• Hyttan.
• såg med en ångmaskin som prövades.
• turbin, en kanal går från dämmet och slutar i en turbinhåla.
• en träförädlingsfabrik, som byggdes upp på 1890 talet med en 4-5 anställda.
• och Stampen där man tillverkade hästtäcken.

10

Här en karta från 1845 som utvisar ägarförhållanden och gatan genom hyttan, dammen qwarnen och om det möjligen är hyttan som ligger här. Jan Jansa ägde del i hyttan enligt kartan (J J Grönhult) där sågen och fabriken sedan kom att ligga.

11

Detta är en skiss av laga skifte kartan, som anger Hyttebleckets ägareförhållanden.

Själva Hyttan

Hyttan lär ha anor från 1600 talet och var aktiv fram till 1870 talet.

20      21

22

Mitt emot hyttan på andra sidan bäcken finns en välmurad stomme till en ramp, som gick över till hyttan.  Det var motiverad då det var tunga transporter, som skulle mata hyttan.

Jansa

från Grönhult finns representerad även här, då hans hustru Greta har sin rötter här på Sirsjön och Ekeberget. Jansa bygger upp sin ekonomiska dominans på basis av sin gruva uppe vid Grönhult och imperiet utökas med markförvärv i akt och mening att komma åt det lika viktiga kolet.

Jansas son Olle på Sirsjön

Olle är med i hyttan och han är med och blåser 1868 och avslutar en blåsning i april 1868 och han är nöjd med resultatet. Denna blåsning var planerad att vara under 20 veckor. Det kan ha friställt kapital, så att han kan förvärva Lilla Sirsjön och Gloppsjön år 1869. Därmed innehar Olle på Sirsjön 1/3 del av hyttan. Det antyds att han erbjudit 5000 för Petter Anderssons konkurs, där han hade en fordran på kol och järn under året före. Detta år dör hans Petter, som tydligen varit masmästare under tiden före, vilket skapat bekymmer. I ett brev i oktober 68 berättar Olle att han efter köpet av Petter Anderssons stora kohlhus har kohl till 50 dygns blåsning i hyttan inför kommande säsong. Malmen är för Olle inga problem, som han har fri tillgång till vid Haggruvan i Grönhult. Han har då malm och kohl för 1869 års flera blåsningar.

Vid bouppteckningen efter Olle på Sirsjön 1874 noteras att han ägde 9½/25 delar i Norra Ekebergshyttan med tillhörande verk och inrättningar, Sinderstamp, inventarier samt 2^ne kohlhus och helften efter westra sidan af Peter Anderssons Sinderkohlhus och 2^ne jernbodar allt värderat till 2500; Delar av detta har han då ärft efter Jansa. Vi vet ju också att Olle förvärvar Lilla Sirsjön och Gloppsjön och kan 1869 se sig som ägare av 1/3 av Hyttan här. Enligt brevuppgifter sägs att Olle föredrog Nättkärns gruvmalmen (vid Jönshyttan) framför Haggruvans malm, vari han hade del i båda.

Jansas sonson Fabrikören Viktor Jansson

Jag har en uppgift av Victor till sin morbror att man påbörjat rivningen av Hyttan (ett brev låg i samma kuvert som Berna daterat 1884-01-16). Slutåret för hyttan är därmed före 1884 och därmed skulle ingen smälta mer bliva. Priset per stig kol var nu 16 kr så det var bara att slå till om man ville bli av med det. Priset på jern hade sjunkit och denna period antyder att nedgången i en hundraårigt högkonjunktur för jernbruket därmed börjar skönjas. Några år senare är kolpriset nere i 12 kr, ett uttryck för att ekonomiska svårigheter står för dörren för både kolare och bergsmän i trakten.

1888 säljer Victor gammalt jern 360 tr till 1 kr för tr vilket tog en vecka.

Redan före 1892 har han sin fabrik igång och har maj 1892 fem arbetare anställda. Kvarnen har kommit igång och man har byggt ett stort rum med kakelugn och satt in en stor hyvelbänk och ett fönster mitt för Sundins bostad. 1893 är ett gott år med många beställningar som toppas av beställningar 1893 från Vedevåg och från snickaren i Grythyttehed, på spegelstolpar, som skall målas i valnöt. 1894 har han skaffat telefon hit ner och skall väl gå in i telefonföreningen.

32

   31 33

Victor hade ett snickeri, som han kallade Sirsjö Träförädlingsfabrik Sikfors, där man gjorde fönster, hade en turbin, som genererade elektricitet till St. Sirsjön. 

1897 berättar Viktor att han tillverkade 250 dussin tvättbräder och där arbetarna hade ackord och leveransen som skulle gå till Göteborg. Samma år har han skickat snickaren att sälja möbler i Hällefors och så levererar han över 5 ton tvättbräden till Kungsör samt 1500 skaft en sändning som gick på 300 kr. Victor klagar över att bruken betalar liberalt. Han betalar sitt folk 15 medan bruken betalar 20.

Här var aktuellt att tillverka bläckhusställ af björk, men det var en affär, som Viktor inte vågade sig på. Han berättar samtidigt att han var stämd till tinget av Fredriksson för ett afdrag på räkningen för skaft han tillverkade och som måste kasseras. Verksamheten tycks gå bra med leveranser av skaft till Sikfors för 800 kr, men sterbhuset efter Olle på Sirsjön, har fått ge sitt bidrag till verksamheten här klagar Victors systrar. Han tillverkade också likkistor.

30

Detta är som Hytteblecket såg ut på 1890 talet. Viktor Jansson står i eget majestät och betraktar sin såg med vedupplag. Hunden Trofast står bakom honom,  Vid bäcken står hans svärson Axel Söderqvist †1899 och hans far byggmästaren Nils Söderqvist från Lindesberg. Bakom dem fyra ännu okända arbetare framför resterna av Ekebergs egen Hytta. I bakgrunden sågen, där det står ytterligare en man bland tillförande timmer.

1897 har Victor installerat en vedeldad ångmaskin till sågen, som på 10 timmar sågade 60 lass. I bakgrunden två backstugor en som låg på krönet och den högra tros vara Dalqvistes.  Bilden kan vara från 1892 och framåt, sannolikt tagen av fotografen Ida Söderqvist från Linde.

35

Älva med dämmet, som det ter sig 2006.

Från ett brevhuvud kan vi läsa:

• Tillverkar och försäljer alla slags skaft till handredskap för jord och bergsbruket. Svarvade arbeten af björk och furu. Möbel och byggnadssnickeri. (Härtill tillverkades klänypor av ett speciellt slag som mig muntligen berättats).

• Träull, Torfströ och Torfmull, Barrskogskol  m.m. Reel behandling. Billiga Priser.

En av arbetarna kan vi identifiera Carl Georg Westerlund från Uppsala som kom 94-
Victor Åkergren som var kusin till Victor.

Under året 1895 har han sålt 7000 skaft till Vedevåg och i slutet av sommaren skall ett lika stort parti till Blekinge och det går till 6,300 kr som betalas kontant. Senaste två månaderna har fabriken levererat svarvade saker för 400 kr. En firma vill ha 3000 tvättbräden, men Victor är ännu ej överens om priset. Årets produktion i övrigt har varit 70,000 handtag till grep, spadar hinkar lyktor och dylikt och härtill användes endast avfall från förra årets tillverkning av skaft.

1896 jan berättas att kolet betalar man bara 16 kr stigen. Arbetar på skaftbeställningen till Blekinge och vill sälja tvättbräden till sin syster för 4.20 tjoget. Har en beställning om 2,400 till Kungsör.

1896 så ordnar han ett möbelsnickeri i fabrikens andra våning i den östra gaveln på andra våningen och en målarverkstad i den vestra och en målare har han ordnat, som han dessutom har i maten. (Han hade tillfälligt verkstaden i baljastugan). Till Grythytte fattiggård tillverkar han 100 stolar och 25 bord och till Grängshyttan 50 stolar och 8 bord och 8 tvättställ dessutom 12 bord och tre sängar. I arbete under 1896 är två finare byråer och ett fint bokskåp, som Ståhl skall hava. Nya stolar som han kallar bergsmansstolar är också under tillverkning. De är svarvade och helt av björk starka och prydliga och kostar 2 à 2.50 styck. Härtill beställning på 3000 tvättbräden och 20,000 små skaft till barnleksaks spadar och krattor.

1897 ligger han i underhandling om en affär med Göteborg där han skall göra  1 milj. bläckhusställ som skulle ge arbete under ett år. En norsk svarvare Torstensson ertappas som tjuv av verktyg i fabriken. 1898 fick 8 månader för detta tilltag.

1898 har Victor fler idéer och tänker bygga ett ångbageri med ett aktiekapital om 10,000, där Victor står för byggnaden. Hur det gick vet jag ej.

1900 har han kvar sin fabrik och gör bryggeri lådor. Därefter vet vi inte hur det går för fabriken, som säljs till Hellefors Bruk.

Hyttelfven kallas det vattendrag som gav kraft till turbinerna. 1882 kunde Victor på två timmar fånga 9 tjog kräftor. Hyttelven var lite lynnig och 1900 på vårkanten hade de inte haft vatten till turbinen på flera månader. Snöskottning, som kostat 150 kr innebar en dålig vinter för verksamheten.

Viktor flyttar på hösten 1900 till Lindesberg, då han drabbades av blodsjukdom och han dör 1907. I bouppteckningen så finns antecknat att han ägde 5¾ /24 delar i Ekebergshyttan värderat till 20:-, en blygsam del, med anledning av att släktingar försökt förmå bolaget och de juridiska enheterna att acceptera undantaget i köpekontraktet.

Personer som bara finns

Själva Hytteblecket

Själva Hytteblecket har sin juridiska form sedan 1838 vilket kan beskådas ovan. Efter hyttblåsningens upphörande på 1870 talet bebyggdes nog tomten. Sundins stuga fanns i alla fall före 1892.

Fredrik Sundin

f1838 som finns i alla fall efter 1906

Anders Persson Sundin

f1848 kom från Kockelbo och köpte timret av de hyttstugor som fanns och byggde sig denna stuga. Det berättades att i början av seklet så gick Anders runt i stugorna och tog upp beställning, kanske stannade kvar och lämnade sina skor efter några dagar.

Skomakaren Josef Sundin

f1891 Josef fick som barn lära sig att handsy skor av sin fader och öppnade ett eget i Ludvika, men vände åter hit till hyttan, där han övertog faderns verkstad krin gmitten av 30 talet. Hit gick barnen från Sirsjön och fick karameller. Josef var 1964 den ende och siste innevånaren i Hyttan. El och telefon fanns naturligtvis inte men han hämtade post en gång per vecka och handlade sannolikt i Sikfors vad som fattades honom. Josef fick själv mot slutet ta sin hemved i skogen.

   
Josef vid sin läst

Det berättas att på tomten står en gjutjärnsspis om gjutits här vid hyttan.

Inskriptionen lyder "OJS 1854 MCED", vilket skulle kunna tydas som att Olle på Sirsjön har varit pappa till denna skapelse. Sägnen berättar att initialerna hänsyftar på ett par makar som vid den tiden ägde mark och skogar förutom fyllda kistor med penningar och andra ägodelar, vilket webbmaster inte förnekar. Det skulle alltså vara Josef, som poserar här någon gång på 1950 talet.

Stampen 

Längs bäcken fanns en stamp där man skapade vadmalstyg och rester av verksamheten kan skönjas i form av ruiner. Vi vet att Victor ville köpa fem kilo blågarn av sin syster Amanda till denna verksamhet 1892.

23  24

En kanske 100 meter ner längs bäcken i öster så har vi rester efter vadmalsstampen, om vars verksamhet vi inte längre vet så mycket. Här gjordes material till hästtäcken och madrasser. 

Helmer Henriksson Backstuga

i Sluttningen norr om vägen ser vi en platå som inte är stor. Det är möjligt att det är den vi ser på bilden nedan

Vi har en skomakare Jan Jansson f1810, som skrivs på Ekeberg, men strax efter andra på  Ekebergshyttan. Han är son till en skomakare från Gloppsjön - Kockelbo. En god gissning, som vi nog aldrig lär kunna bevisa.

Petter Dahlqvist

f1823 är sockenskomakare, som sin far och kom hit från Ekebergsdalen kring 1880. Han var gift änkan från Finnfallshöjden Maja Jansdotter. Hans dotter Anna Charlotta, som inte vill berätta om sina män, får en dotter Anna Sofia, som enligt traditionen sägs ha bott i denna stuga. Hon gifter sig med torparsonen från Lilla Sirsjön Erik Gustaf Henriksson, som brukat under Gloppsjön och Björnkullen. Han dör emellertid redan 1912. Samma dag omhändertages modern, och barnen får sedan växa upp i denna stuga hos sin mormor. I denna barnaskara återfinner vi Helmer Henriksson f1903. Han har lämnat mycket positiva minnen efter sig, och uppnådde en ålder av 100 år. Det är möjligt att Petters syster Stina Lisa f1821 bodde här på 90 talet.

71

Här döljer sig Helmers föräldrahem, som ligger norr om vägen och strax i gränsen av hyttblecket väster ut.

Nedanför denna backstuga gick stenrampen över till hyttan.

Snäckan

Pytteliten stuga kallades Snäckan låg mellan ovanomnämnda och Sundin, väster om elva. Den kan ha funnits här som en täppa 1794 och då tillhörig Siggesönerna.

Johannes Andersson

f1832 hade tidigare brukat Sandåskärret kan ha fått denna stuga som undantagsstuga och kan ha bott här med sin Anna fram till sin död 1906.

Sonen Hjalmar Johansson

f1877 i Ekeberg bodde här. Han hade prövat på arrendet hos häradsdomaren under 12 år fram till 1924. Han var gift med Karolina Eklund från Bengtsängen Lilla Sirsjön. I familjen växte döttrarna

• Karolina, Agnes och Gerda upp men valde andra livsrum

• Grufpojken Gustaf Albert som dog i unga år i en olycka, Elin gift med Sven Arvid i Lima och Sven Hjalmar som gifte sig med Linnea Kristina.

Hjalmar flyttar sedan han blivit enkman till Säfsjö.

Backstuga på kullen.

på andra sidan vägen låg på högsta höjden en liten backstuga med en källare strax norr därom. Stugan fanns redan 1870 enligt häradskartan.

I västra kanten av Hytteblecket noterar vi tre stycken  Bs markeringar på häradskartan. I ett av dessa som låg i sluttningen bodde.

Patrik sägs enligt. (Inte att förväxla med Patriktäppa) 

Ekebergshyttans Träförädlingsfabrik finns angiven 96+ och här bor svarvare Carl Georg Gabriel Berg Westerlund fäster sig vid Augusta Vilhelmina från Kockelbo och ger sig iväg till Ystad f1865 96+
Carl Viktor Hellqvist f1875 gruf arb.
Adolf Sahlström snickare f1864. 

Bobäcken Bobäckstorp

ligger ett par hundra meter väster om Ekebergshyttan. Nils Andersson i Långenäs 1880-90 ägde det denna period tydligen.

Olof Olsson

f1808 p +40-50.

Jan Henriksson

f1814 var sockenskräddare perioden 40-90+. Han gifte sig först med kolardotter Stina Lisa från Grönhult. Åtta barn i denna relation,

1. Stina Lisa som jag spårar till Jönshyttan

2. Skräddaren Johan Haglund Jönshyttan likaså

3. sedan 3 förtida döda flickor

4. Maria Som gifte sig med en trädgårdsmästare Söderlund från Kjula i Sörmland.

5. och Carl Gustaf Haglund som hedrar bygden med sin närvaro gift med Florentina från och bror med Felix från Stolpängen som slår sig ner vid Bergtorpet Ekebergsdalen och föder upp många barn.

men vi vet endast om Stina Lisa, som vi återfinner, som väverska i Skåln.

Mjölnaren Jan Andersson f1815 bor här inhyses hos sin lika gamle skräddare och skrivs som brukare, men stället ägs av brodern och bergsmannen Nils Andersson i Långnäs denna period.

Carl Petter Grund f1869 stannar något år men drar vidare mot Hafsjöberg.

Sonen och skräddaren Johan August Haglund finns i Jönshyttan på sextiotalet men försvinner. Han var gift med Stina Florentina, som gav honom många barn, förutom det barn hon hade på armen, när de gifte sig 1882. Familjen dyker upp här 1894 och de flyttar tydligen vidare till Bergtorpet. Av deras tolv barn kan vi blott spåra fyra in i modern tid. Vi har ett nödrop från honom till en av systrarna Bernhardina med följande lydelse

Han var skräddaren som bodde i Bobäcken och som sedan byggde sitt ställe på Hattkullen i Ekebergsdal.

Fatisa ?

Enligt traditionen låg fattigstugan i hörnet på infarten till Nordantorpet. Augusta Andersdotter f1869 96+ , Stina Lisa Persdotter f1857 med sin son finns här före 96+ arbetare Axel Edvard Nilsson f1858 96+ och systern Stina Karolina f1856 finns här före 96+; Anna Lisa Eklund f1831 och hennes dotter med 3 dotterdöttrar 96+ Margareta Hellqvist f1874 

80  81

Här med Nordantorpet i bakgrunden har vi två perspektiv på det som skulle kunna vara Fattigstugan i Ekebergshyttan, men sannolikt hade stugan annan funktion innan den begagnades till fattigstuga.

2008 ser det ut så här, när Enos har skördat den mogna skogen vid Räfens stuga och den gamla stampen.

Från ett brev daterat 1897 skriver patrons hustru i ett brev till sin svägarska. Bengtsängs Karolinas syster Hilda har kommit till fattigstugan som snart hyser två små skrikhalsar utom de större barnen. Rädslan att få folk på roten gjorde att man valde yngre män till torpare, så var fallet när L Sirsjön skulle besättas samma år och då man förordade en redan gårdsägande torpare Skröder från Skåln, men som bara ville ge 10 dagsverken, mot den äldre Bark, som ansågs för gammal med risk för att få honom på Roten.

Kristina Hellqvist

f1861 hänvisades hit med sina barn och Carl Hellqvist f1902 var 3 år, när mor hade auction 1905. 1903 hade en flicka också som var gift med Holger

Nordantorpet 1/160 !

Nordantorpet var ett icke obetydligt torp, som under perioden på 80 talet krävde tjänstefolk. Här kan Anders Ersson f1826 ha bott och efter trädes av Erik Stolpe f1827. Kan Erik Stolpe f1823 ha bott här och lämnat över till sin son.

En arbetshypotes om Herman gällande Nordantorp.

Olof Herman

f1826 3/64 verkar ha bott här men flyttar 77. Han hade tidigare bott i Päronfallet Skåln och där bildat sin familj som sedan kom hit möjligen via Ställbergsåsen till Nordantorpet. som han lämnar över till för att flytta till Östantorpet

Jan Erik Stolpe

f1853. 1/160 kom 79 och fanns här 00 bor här med sin fam. Han gifte med Henrik Larsson från Lilla Sirsjö dotter, som 1926 flyttar till Stockholm.

Sonen Carl Johan

f1887 gifte sig med Hildor från Nora, som dog ifrån honom tidigt, varför han väljer Frida från Harånger. Fyra barn. Carl Johan sålde stället till Nils, och flyttar till en liten stuga i St. Sirsjön och verkar, som gruvarbetare under sin tid. Erik Sandell f1857 är dräng här kring 1890 innan han övertar Sandelltorpet ? något år.

Nils Hermansson

äger stället och han köpte det av Stolpe på 70 talet, lät pietetsfullt renovera stugan, som kan ha varit högre än denna.

Nordan 83 torpet.

Räfs stuga.  ?

På denna plats fanns ett jordtorp 1870 talet och som Räf med nedanomnämnda söner skrevs som arrendator här kan det mycket väl vara så att han bara bodde här när han arrenderade St Sirsjö.

84

Mitt emot Nordantorpet låg en stuga, som sedan för hand och båt forslades till den plats där det Skära huset finns i Sirsjön, där Boström bodde. Snickare Carl Gustafsson och Olga (tidigare boende i Haggruvan) var det som flyttade stugan omkring 1930, (i denna stuga bodde möjligen Erik och Gustaf Räf vilket kan vara troligt, då fadern arr Sirsjön 1900). (En annan uppgift är att Boströms stuga kan ha flyttats från Haggruvan Kalle Olga kan ha flyttat på 1930 talet. I Haggruvan spökade det i denna stuga och när den flyttades så följde spökerierna med).

Det finns en annan Räf som född 1867 kom 1901 och som skrevs som gruvsmed under Sirsjön St. Vi får se.

I försäljningskontraktet till Sikfors 1900 finns noterat arrendatorer Edvard Räf f1863 från Grythyttan, som arrenderade själva gården. Jan Erik som gifte sig med Israelsdotter från Grönhult kallades måvara Räf men jag får det inte bekräftat.

Östantorpet 1/340 Gloppsjön

skrivs under Gloppsjön, vilket kan vara förvillande för en ordningsam hembygdsforskare. Dessutom rör det sig om en parstuga, vilket gör hanteringen lite dubiös.

Olof Nilsson f1737 finns skriven på Ekebergshyttan, sonen Erik Olsson f1772 kopplad hit ävenledes, sonen i sin tur Nils Ersson f1815 är kopplad hit och till Gloppsjön men vi vet inte. Detta resonemang stöds av att Erik Olssons hustru och därmed Nils mor finns på detta ställe med ovanligt mycket tjenstefolk.

Jan Carlsson

f1805 kan ha brukat här vid sin död 1848, sonen kan ha tagit över men övergett 63 och lämnat plats för Grönlund. tveksamt men vi låter det stå. Det kan röra sig om en parlägenhet vilket kan göra att det är svårt att få det att gå ihop. Två av hans barn stannar kvar till början av 60 talet

Jan Andersson

f1778 skomakare finns under Gloppsjön från 1830 och framåt och dör på plats 1866 och efterträdes då av Johannes Jansson. Han träffar Anna Cajsa från Norra Torp och aflar med henne samman. Al

1. skomakaren Jan Jansson som ävenledes blir skomakare och skrives under Gloppsjön
2. Isak som dör i tonåren
3. Anna Lisa som har psykiska besvär och belastar roten men gör inget väsen av sig hos presterna
4. Brita gifter sig med en torpare i Kockelbo vars barn inte går att spåra möjligen att en blev skomakare och flyttar till Gävle kan möjligen ha flytt till Amerika. Vi får se.
5. Stina Lisa dör späd

Jan Erik Grönlund

f1835 kom 65 från Jönshyttan hit till Gloppsjön Östantorpet och stannar till 69 återfinnes sedan på Långenäs vid Skåln 1890. Han äger stället när Johannes tar vid.

67-72 Johannes Jansson

f1841 från Sandåskärret kom hit 57 och bor här till 72 och återfinnes sedan på Grönhult 1873. Han hade då närmast status som inhyses. Sedan Mästarntorp i Hällefors och skrivs som arbetare vid Nyttorp Sikfors 1900. Inte heller hans barn kan vi spåra men själv finns han i Nyttorp 1900.

1851-77 Skräddaren Gustaf Erik Henriksson

f1827 var här från 51 till 77, i omgångar men då etablerar sig på Långåsen vid Bresjö bland andra kollegor. Han är en i socknarna pendlande yrkesman men vekar härifrån passerat Hjulsjö By Lugnet för att sedan landa på Långåsen. Sonen Ludvig går i faderns fotspår tar med nedanstående hemmansägares dotter Fredrika till Långåsen.

77- Olof Ersson Herman

f1826 1/340 kom 1877 från Nordantorp och stannar till sin död 1897 och lämnar över till mågen Gustaf Nordmark f1856, som kommer hit 1898 från Masbo under Gloppsjön. Gustaf gav 1200 kr för stället 1897 på en auction. Lars Gärling kan ha varit dräng här från 83 men drar ju c:a 10 år senare till Amerika och lämnar fru och barn ensamma uppe vid Ekebergsdalen. Olof var tidigare lb på Päronfallet i Skåln och fann sin Anna från Skåln. Sedan barnen utflyttad levde han ensam här då Anna lämnade honom 1890.

• Stina Lisa gifter sig med Gustaf Nordmark som kommer hit och brukar stället Stina Lisa går bort 1905 men vad som händer med Gustaf är mig ännu obekant. 1897
• Anders Gustaf Herman återvänder till fädrens Hjulsjö vid Rundbohöjden Rombohöjden vars son senare återvänder hit till den sydligaste av N Ekebergsgårdarna vid Ekebergshöjden.
• Fredrika gifter sig med Skräddaren Ludvig Gustafsson och flyttar med honom till skräddarverkstan i Långåsen Bredsjö.

Per Gustaf Ersson f1858 kan ha bott här i Gloppsjön Ekebergshyttan från före 90 till 93
följd av Per Gustaf Dahlqvist från 93-96 hör inte hemma här

Viktor Åkergren

f1855 kommer till Olof Hermans torp meddelar kusinen Victor i brev 1898, vilket kyrkboken delvis bekräftar och arbetar vid fabriken fortfarande.

Alf Hermansson renoverar och vårdar detta ställe med en lada på andra sidan vägen.

Broberg

ligger söder om vägen ca 200 meter på samma väg som Tordishöjden. Det finns tyvärr flera Broberget att ta hänsyn till.

Anders Andersson Öster f1797 kan ha funnits här från 1830 talet, han gifte sig 1829

Carl Johan Andersson f1876 kom 190?

Pfeifferåsen

På vägen upp mot Tordishöjden låg en lita stuga och där bodde en farbror, som hetta Adolf Pfeiffer f1859 levde omkring 1920. Här finns en kallmurad källare. Detta torp skall ha legat vid gränsen till Jönshyttan. August Pfeiffer skomakaren finns här åren kring 1900 talet som ensamboende. Han var den ende överlevande sonen till en grufarbetare, som fanns i Jernboås och som dog före 1890. Stina Lisa Ersdotter f1818 hade hand om barnen. Enligt traditionen så var August en god spelman, så dansen vid dansbanan vid Ekebergshyttan kom aldrig igång på allvar förrän Pfeifer anlänt.

Tordishöjden ligger nordost ut, men under Jönshyttan.

Möjliga kopplingar

Carl Persson

f1718 från Nora kan ha varit torpare här och det är sonen som knyter honom till denna plats. Han dör på Ekebergshyttan N:o 8 redan 1782. Enkan finns i sonen Eriks mat och följer med honom till Hjulsjö 1810.

• Sonen Petter vet vi återfinnes på Ställbergsåsen och kan här i sin tur följa med hans dotter Anna som gifte sig med korgsättaren Anders Ersson, vars alla barn dör.
• Erik stannar kvar på plats tills hustrun dör då han bör återfinnas i Hjulsjö.

Erik Carlsson

f1758 har sin mor i brödet och gifter sig med Maria Nilsdotter från Hjulsjö som dör i från honom 1810 och han tar sin familj med till Hjulsjö. Han efterföljes då av Danielsson vid denna tidpunkt vilket binder Erik till platsen.

Daniel Danielsson

f1780 som kommer 1810 men redan flyttar till Hjulsjö 1814- el 1816. sen står Petter Carlsson f1748 finns här hela p 1805-15.Daniel Danielsson f1736 verkar efterföljas av Jan Norström f1786 Jan Danielsson f1867 finns kopplad därefter.