Mosserud, Ängsmossåsen och Bredsjöåsen

¼ Mosserud kallades tidigare Måsserå.

Mästaren Nils Paulsson Pålsson

f1705 i Karlskoga kom troligen från Bysjön stannar här till 1778 och dottern Anna f1738 gift med en helt anonym Petter Persson.

Paul Nilsson

f1744 är kolare och tjänar i Jönshyttan, men finns här 1795-1804 då han flyttar till troligen till Sandsjön Hällefors. Han var gift med Brita från Ufberget och hans efterkommande i mån de överlever är kopplade till Sandsjö.

I denna mellanperiod fram till 95 finns måhända dagkarlen Carl Ersson f1732 från Säfsnäs gift med Margareta Olsdotter f1730 och de dör här på platsen och lämnar sina telningar i ett tomrum.
Paul Henriksson f1730 likaledes från Säfsnäs finns här perioden 85-96.

Jan Carlsson f1748;
Johan Wahlström fanns skriven här 1760, då han vittnade vid ett barndop

-1810 Jan Larsson

f1754 kolare från Linde finns p 08-15 Han dör här redan 1810 och hustrun ¼ sekel senare här på Mosserud. Av deras barn berättar vi gärna att Anna gifter sig till Gränsjöhöjden. Petter blir torpare i Björksjön och senare Säfsjö och Maja till Hällefors. Hustrun Katarina gifter om sig med en yngre Lars Mattsson som tar över styret.

1816-33 Lars Mattson

f1781 Hafsjö finns här perioden 16-33 och vi återfinner honom sedan som inhyses i Grönhultshöjden dit han fann ett nytt hjärta och i samma ålder 1835. Han måste nog lämna ifrån sig gården i samband med hustruns frånfälle 1833.

Jag har en bm Erik Nilsson * Maja Olsdotter här 1830

1833- lb Erik Henriksson Hjul

hovslagare sonen f1792 kommer nog kring 1833 och finns här på platsen hela sitt liv på detta 1/16 mantal. Hans Anna Lisa qwarnpigan från Bredsjö lämnar det jordiska inom ett år från hans frånfälle 1880. Barnen

Erik Hjul flyttar till Ekeberg som bergsman men jag har ännu inte kunnat lista ut var vid Ekebergshöjden han bodde.
Anders Hjul stannar kvar på gården efter 1906.

Johannes Magnusson f1818

1853- Anders Ersson Hjul

lb f1832 tar vid troligen redan 1853 innan då presten noterat att fadern var orkeslös den sista tiden av Eriks liv. Erik väljer bergsmansdotter Maja Greta från Grönhultshöjden som skänker honom:

Anders f1853, som har koppling till Bastudden.
Augusta som gifter sig med Carl Erik vid Långåsen och Brobacken.
Johanna som jag inte vet något om.
Gustaf Hjul 1871 som gifte sig med Edla och flyttar till Ekeberg 1922, men skötte gården med hjälp av tjenstefolk från 1896 fram till avflyttning. Men var i Ekeberg han kom är ännu förborgat.
Viktor Hjul som tar vid Bastudden, Grönhultshöjden men återvänder till Mosserud och tillsammans med Johanna Mässing blir far med barnen Viktor och Verner Hjul.
Matilda Hjul som gifter sig med Johan Viktor Sander, som får en stor barnakull i Nyhammar. Han lämnar familjen redan 1919 och Matilda i ett långt 40 årigt änkeskap.

Gustaf Andersson Hjul

f1871 gifte sig med Edla från bland annat häradshövdingen i Ekeberget. Han stannar kvar på gården men tar 1922 med sig familjen till N Ekeberg. Här föddes nio barn som alla lämnar för 1922 för Hällefors.

Mosserud vid sekelskiftet en tvålägenhetsbostad

Viktor Hjul d:y och d:ä bor här.

Viktor Hjul

f1901 bor med sin familj här innan de flyttar till Bastudden 32.

Verner Hjul

f1906 sköter om sin mor in i det sista och kan sedan gifta sig med sin Rut och flyttar till Bredsjö.
Nu i tyska händer.

Ängsmossåsen

stavades även Engmåsåsen. 1760 talade man om Ängåsen. Vi har då dr Olof Persson och pig Sara Persdotter. 1796 finns Nils Persson 1766 och Anders Åsberg här uppe på Ängsmossåsen troligen två olika gårdar.

som ligger mellan Grönhult och Bresjö.

gang1

gang2

gang3

gang4

Ängsmossåsen Norra

Gården har nog sina rötter i 1600 talet och skulle därmed vara den äldsta av Ängsmossarna.

Den norra av Ängsmossåsen torp med loftboden från 1600 talet.

Vem är här före 1862 Vi chansar på

Jan Jansson Brickman f1752 kom i så fall 1791 eller kanske redan 1775, med ett mellanspel i Hällefors.

Petter Bengtsson

f1782 står skriven som nybyggare per 1816-26 med sin Stina . Det finns en osäkerhet här med han är viss tid kopplat till Ängsmossåsen.

dottern Maja Lena f1815 hade en son Anders f1835
Anna Stina flyttar till Filipstad 39 med sin man från Remmen.
sonen Anders Persson f1818 kan ha varit med och tagit över kring 1847, men vi återfinner honom senare på Luciefallet. eventuellt att svärsonen Anders Persson d:y kan kopplas till samma Ängsmossåsen.

1869-1917 Erik Jansson

f1829 kommer hit våren 1869 och om allt stämmer så är han syssling till Jansa. Han är sonson till Bm Erik Andersson på "Erik Annersa", och son till Jan Ersson Julin på Grönhultshöjden.

Han var först gift med Maja Lena på Långåsen 1858, med barn på arm
- Maja Lenas egen dotter återfinner vi sedan i Sala som kokerska i hela sitt liv under namn Augusta Maria Åkergren.
- och får en egen dotter Hilda, som senare tar över. Sedan Maja Lena går bort 1862 så kommer Erik hit till Ängsmossåsen.
Han gifter om sig med kammarpigan och masmästaredotter från S Torpen i Hällefors Greta Maria Sander 1864 även hon med barn på arm, som då bodde på Långåsfallet, där han träffade henne. Hon dör 1891 här på Ängsmossåsen, medan Erik själv passerar sekelskiftet och går bort 1917.
1. Dottern Maria gifter sig med byggmästaren Gustaf Persson från Ö Grönhultshöjden och flyttar troligen till Ludvika

Han återfinnes som kanalvakt i turbinkanalen fram till sin död i sin dotters bröd 1917.
Ett ytterligare observandum är att han är fadder åt Carl Emil Norström f1876.
Dr Carl August f1862 är ju brorson till senast hustrun och han stannar här ute länge

dottern Hilda Sofia Ersdotter

f1860 gifter sig med skogvaktaren Gustaf Norström f1854, men som maken dör några månader efter sista barnet som föds 1900. Då flyttar Hilda hem till fadern Erik här och fostrar sin dotter Gerda, som inte blir mer än 22 år och sonen Carl Gustaf tar sedan över stället från 1897.

Gustaf Norström.

f1890 skrivs som byggnadsarbetare gifter sig, men blir enkman redan vid 40 års ålder. Gustaf hade efter Kanal Johanna tillsynen över turbinkanalen från dammen vid Myrsjön. Han bygger till stugan. Barnen

Anna gifter sig till Ställdalen
Ingrid tar över stället, som nu är sommarstuga.
skogvaktare Carl Gustaf Norström som lärde känna skogarna i trakten, och bland annat flyttade Annas stuga vid Gränsjöhöjden.

Några hundra meter söder om ovanstående ställe finns en plats som Villar kallar Bentorpet och jämför vi med skifteskartan så skulle vi i så fall finna ett ställe som skulle kunna hysa en släktkonfiguration med slutstation Wassenius.

Bentorpet

kallas det område som ligger mellan norra och mellersta Ängsmossåsen. Vi kan kanske finna en förklaring till detta. Hela Bentorps familjen står på samma sida 1878-86.

1825-1890 torp Olof Andersson

är bergsman Erik Nilssons son från Grönhultshöjden f1797 i Grönhult och han är skriven på Ängsmossåsen Bentorp? från 1825 och fram till sin död 1890. (Faderns torp värderades till 500 Rd och där man krävde att man vid köpekontraktet efter bergsmannens död skulle respekteras och att Olof skulle få ersättning för de förbättringar han gjort). Han var gift med Anna Cajsa f1797 , möjligen född här på plats, enligt en dålig notering från 1820. Hon kan alltså varit dotter i denna Ängsmossåsen vi får se.

Deras barn

Johannes vet jag inget om men har gissat att han flyttat till Grythyttan och där kan vi spåra släkten tillbaka till Grunnarshult .
Jan Petter f1824 står som brukare här på 50 talet gift med Johanna från Grythyttan och deras ättlingar kan vi spåra till Jernboås via dottern Karolina Dorotea.
Lisa Greta gifter sig med barn på arm (som övertog Bredsjöåsen) med efterföljande brukare.
Erik dör späd.
Lars Erik finns ej 1880
sömmerskan Karolina Lindén hade varit i Danderyd, men kom åter, men hon återvände till Stockholm.

1877-1917 Gustaf Andersson

torp och hyttarbetaren f1830 från Hästnäsviken hade tidigare varit dräng här uppe och senare brukat Skraggatorp och och kom hit 1874. Han var gift med Lisa Greta ovan (och står ensam med sin fru 1880 och 90).

Hennes förste son född 1850 hade redan i 20 års ålder gift sig med Mats Nilsson på Bredsjöåsens dotter Vilhelmina och blivit pappa till Hjalmar Carlsson därstädes.
Deras i äktenskapet avlade dotter Karolina f1859 som tog med sig Wassenius hem från Vassunda, där hon troligen var piga.

Men 1890 står de för sig själva med en hel familj om de tre första barnen.

1878-1927+ Johan Gustaf Wassenius.

f1847 snickaren som kom från Vassunda i Elfsborgs län 1878, men gifte sig två år tidigare och finns över 1927+. Det kan vara så att de har skapat ett eget Ängsmossåsen. Barnen äro

Anna Maria f1877 finner sin hyttarbetare August från Ljusnarsberg och paret finns i Bredsjö.
Carl Maurits gifter sig och flyttar till Ludvika.
Hilda f1880. Hon gifter sig sedermera med Carl Johan Löfström från gissa om inte Löfåsen och sedermera Grönhultshöjden.
Robert dör späd.
Gerda Elisabet gift med hyttarbetaren Carl Johan Ersson som arbetade i Bredsjö men flyttar till Grythyttan.
hushållerskan Klara f1894 vars make gick ifrån henne tidigt och lämnade henne ensam med sonen Eilert f1920.
Selma Charlotta f1897 gifte sig Ekström i Sala.
Johan som gifter sig med Anna Otilia Käller och flyttar sedan till Grythyttan.
Knut Albert f1903 fanns här på Ängsmossåsen perioden efter 1916 men återfinnes i Sala.

Men vi är inte hundra på att ovanomnämnda personer är kopplad till denna fastighet.

Ängsmossåsen Mellan

Norra i gamla huset.

här finns en sten i grunden som är daterad 1896. (Kan man ha kallat stället Bredberga?).

1880-1942 Carl August Sander

f1862 är brorson till hustrun i Norra torpet vilket kan förklara att han finns här. Han var en trotjänare på hyttan i Bredsjö sedan 1876, men sedan tydligen flyttat hit från 1896. Han tog med Alma från Smedjebacken och sina barn. Han kom till Bredsjö vid 14 års ålder och arbetade som hyttarbetare till sin 70 årsdag.

Skomakare Carl Gustaf f1893 gift med Gerda flyttar till Egnahem.
Frits f1895 finns slutligen i Halmstad
Axel Helmer f1897 hyttarbetare vid Bredsjö.
Ebba Maria flyttar till Nora.
Greta Elisabet blir gruf arbetarhustru vid Skomakarbacken och mor till Sivert och Carl Ivar Eriksson
Erik grufarbetare och bor kvar på Ängsmossåsen.
Anna Elvira till Fellingsbro.
Karin Viktoria f1911 via Ljusnarsberg till Hällefors.

Henning Persson kommer från Lillhärdal.

Södra

Bolaget bygger denna fastighet, som arbetarbostad på 1950 talet.

Carl Gustaf Norström

f1922 Hjälpskogvaktare med familj bodde här, men nu är det ett tyskt ställe.

Ängsmossåsen Södra I

vägen gick tidigare genom gården, men har rätats, så att gården nu kom att ligga 150 m norr om vägen. Stugan stod något framför nuvarande stuga och flyttades till sin nuvarande plats. Den nuvarande stugan byggdes på andra sidan vägen och började utnyttjas 1900.

Ängsmossåsen Norr om vägen

Vi har uppgifter om att stugan tidigare stod framför nuvarande stuga och timret utgjordes av skolan från Gränsjö, samt att den nya stugan stod färdig på plats 1900. Mycket talar för att platsen tillkom omkring 1870.

Skomakare Petter Hansson

f1825 på Basttorpet här i Bredsjö. Han levde större delen av sitt liv på Tomsbacken och är far till nedanomnämnde Per Erik varför vi bjuder honom plats här. Han fanns på Tomsbacken 1900. Hans trogna hustru Anna Stina Waller vars fader dog på just Tomsbacken 1851, vilket kan ha förklarat giftermålet. Parets kända barn enligt kyrkböckerna är

Per Erik varom vi berättar mer nedan och arbetshypotesen är att han på något sätt kommer att bli en av de första som bosätter sig i det torp som uppfördes i samband med skiftet 1870 vid en tidpunkt som då Per Erik kommer hit.
Carl August Pettersson bodde under 80 talet på Tomsbacken men återfinnes som pumpare i Nyköping 1900 och vi lämnar hans stora familj där.
Fredrik men honom kan jag inte spåra, men

Vi har alltså inga belägg för att Petter kan ha varit boende här men vi vet att hustrun dog 1803 och han själv på fattigstugan i Grängshyttan 1908.

maskinisten Per Erik Pettersson

f1848 Skomakarsonen som blir maskinist på bruket. Han kom hit 1870 och gifte sig med Josefina Ersdotter från den Grönhultshöjden med koppling till Gränsjöhöjden nere vid vägen. Hon var dotter till bm Erik Nilsson som vi berättat mer om här. Benämningen Ängsmossåsen är förvillande då Per Eriks namn hela tiden är kopplad till Grönhultshöjden. Det finns en förklaring. Häng med! Den Grönhultshöjd som ligger helt nära denna plats kallades vid skiftet för Ängsmossåsen och denna plats kallades vid samma tid utf jordtorp. Men sen har namnförbistringen inte blivit mindre sedan sagda granne bytte tillbaka från Ängsmossåsen till Grönhultshöjden.
Jag tror att Josefina och hennes man fick detta torp att tillgå i samband med att Josefina och Per Erik gifte sig. Paret levde länge på denna plats och inte på Grönhultshöjden vilket kyrkböckerna angett. Josefina är syster med Israel och dotter till bergsmannen Erik Nilsson på 1/16 Grönhultshöjden och paret lever större delen av sitt liv här och hon dör 1910 och han 1920. Exakt var de bodde har varit en gåta. Deras barn

Per Eriks Anna bland vars meriter är att hon finns med på ett kort från Bredsjögården och mor till efterträdaren på stället.
Carl Henning Henning som är hyttarbetare här, på Gröndal och senare Nora. Barnen kan vi följa in i nutiden.
Per Gustaf ävenledes hyttarbetare, men som tar vid granntorpet efter Detlof. Familjen flyttar sedan till Björkhöjden.
Axel Arvid säkert med koppling till Bredsjö Bruk men flyttar sedan till Lindesberg.
Maria Viktoria återfinner vi vid Grängesberg.
Augusta Helena dör späd
Hulda Sofia finner vi sedan i Grängesberg.

Per Eriks Anna Josefina

f1870 sonen tar vid. Enligt traditionen var sonen Gustaf född på den närbelägna Ängsmossåsen - Grönhultshöjdens vind eller andra våning, vilket inte hindrar att det kan vara troligt att Per Erik också kan ha bott där, för att senare flytta hit.

Gustaf Persson

f1897 bebor Ängsmossåsen från 1900 i den nybyggda stugan och gifter sig med Ester Strömberg med rötter i Hafsjön. Landsmålsarkivet har gjort uppteckningar av svärfader Johan Augustsson Strömberg, som bor här på stället till sin död.

Erik Gustaf flyttar till Örebro.
Dottern Inga stannar på stället gifter sig med.

svärsonen Villar Rees

(bror till Verner strax bredvid) kom från Gränsjöhöjda. Villar friköpte stället av Billerud 1983. Framför den nuvarande stugan stod tidigare stugan, som var uppbyggd av det timmer som en gång ingick i skolan vid Gränsjön. Timret från den tidigare stugan och därmed skolan finns nu i nuvarande Villars fastighet. Villar arbetade som reparatör på Ösjöberg, var resandemontör, bilförsäljare politiker i Hällefors, med uppdrag bland annat inom Försäkringskassan. Villar är den största inspiratören till att vi sammanfattar denna hemsida om Hjulsjö och Ekebergs bergsmän och kolare. Utan Villars fantastiska kom ihåg hade detta ej varit möjligt. Hans minne, kunskap och idéer jagar mig ständigt att leta fram nya fakta om vår bygd.

Ängsmossåsen Södra II

torparen Jan Olsson

f1802 i Grythyttan kom närmast från Kolningsberget. Med Anna Stina från Nora hade han barnen.

Stina Lisa som var Jansas systerson (men också syssling med Jansas hustru) och de återfinnes på Luciefallet.
Jan Erik Jansson blir brukare av Grängshytte Born i Hjulsjö som vi delvis kan följa in i nutiden.
Anders Gustaf Jansson brukar Lilla Hästnäs i Hästnäsviken Hjulsjö, som vi också kan följa till nutiden.
Per Fredrik brukar Finnhyttan i Jernboås.
Yngste sonen Detlof debuterar som smed och tar över stället och stannar här till sin död 1904.

Vi har en bouppteckning efter Jan, som gick bort 1865. Vi noterar att han hade en oxe, skriven på sitt, men troligt är att Detlof ägde de kor som säkert fanns på stället. Vi anar att han och Detlof kommer hit i november 1863. Jan hade 4 vinterdagar à 64 öre med forer från Kärrgruvan.

sonen Detlof Jansson

f1841 övertar från november 1865 är med vid skiftet som brukare av denna del. Han tog sina föräldrar i sitt bröd, som tidigare varit torpare på Kolningsberget. Han valde Johanna Hjortman 1871, som kom från Äppelbo Dala Jerna (W). Han dör här 1904, men en av sönerna, Axel finns kvar här efter 1906. Sönerna tar sedan med sin mor Johanna till Grufgården i Garpenberg, där de verkar som gruvarbetare därstädes och senare i Idkerberga i St. Tuna, dit vi kan spåra dem. Modern kan vara Kanal Johanna, som svarade för vården av kanalen från Myrsjön ner till Bredsjö och som var en företagsam kvinna. Av bouppteckningen som sker efter henne kan vi konstatera att hon var duktig att skapa ett kapital och vi noterar vidare att den symaskin, som 1904 värderades till 25 kr blott stod i 10 kr, vid hennes bortgång 1910. Detlof är gruffogde över Kärrgruvan eller Kejsargruvan har fått betalt för fogdedagar. Gruvan låg vid Kejsarkärn nere i backen.

På denna Ängsmossåsen hade vi en kvinna som kallades kanal Johanna, med uppgift att se till kanalen som gick till turbinen i Bredsjö och så, var täckt med ris så att den inte skulle frysa, men tyvärr har jag inte hittat henne. Det kan mycket väl vara Johanna Hjortsberg, Detlof fru.

Torpkontrakt

daterat 1884-11-04 som väl beskriver de villkor som Brukstorparna levde under. Vi konstaterar att dödsboet efter Jansa tydligen avyttrat denna del till Bredsjö Bruk.

Till Detlof Jansson upplåtes brukning af torpet Ängsmossåsen mot följande villkor
1. Såsom arrende 84 riksdaler rmt, som af förtjensten afdrages med 7 Rd rmt för månad.
2. Är Detlof Janssons skyldighet att, så framt bruket will begagna hans arbetsbiträde, dagligen förrätta det arbete, som han af förvaltaren blifver befalld emot aflöning af riksdaler 67 öre rmt per dag under wintern och 1 Rd rmt per dag under sommaren eller däremot swarande betingsarbete. Sommar dagswerkena beräknas från 1 April till 1 oktober och winterdagswerkena den återstående delen af året.
3. Är åboens skyldighet att göra de insatser, hwaremot han ock åtnjuter de förmåne, som reglementet för Bredsjö Bruks underhafwandes kreaturskassa bestämmer.
4. Är åbons skyldighet wäl sköta och wårda så wäl åker som skog, samt underhålla gärdesgårdar. Stugubyggningen samt uthusen bygger och underhåller bruksegare, dock är åboens skyldighet att, utan ersättningsanspråk, bestrida mindre och tillfälliga reparationer derå.
5. Wedbrand och gårdsfång får icke tagas på annat ställe, än där skogswaktaren bestämmer, wid äfwentyr, att blifwa tilltalad, som för skogsåverkan.
6. högst dubbelt så många får få hållas, som motswarar nötkreaturens antal; men getter få icke finnas.
7. All jagt på brukets egor förbehåller sig bruksegare.
8. Inga fremmande personer får hysas utan dertill begärdt och erhållet löfte.
9. Uppsägning af detta kontrakt sker å ömse sidor enligt lag, likwäl är kontraktet helt och hållet förwerkadt och åboen skyldig genast afträda, hwad årstid det wara må, i följande fall
¤ Om åboen, utan giltiga hinder, åsidosätter det arbete, honom blifver ålagdt, eller för öfrigt ej hörsammar de bud, honom lämnas.
¤ Om åboen beträdes med att misshushålla med egendomen eller begå otrohet mot egaren eller någon annan. Skulle emot förmodan åboen, genom öfwerträdande af dessa bestämmelser, göra sig skyldig afträda egendomen annan årstid än den 14 mars, tillhör all gröda egaren; men åboen erhåller ersättning för utsäde och det arbete, han derwid bekostat, hwilken ersättning wärderas af 3^ne gode män, af hwilka förwaltaren wäljer en, åboen en och dessa båda den tredje.

Bredsjö den 27 Nov 1884 å Bruksegarens wägnar Th Mångenberg
Egenhändiga namnteckningen intygar Ar Engström, G Nordström (som vi på goda grunder gissar vara Gustaf Nordström i den andra Ängsmossåsen)

Johanna och Detlof och deras stuga

Av barnen kan vi berätta att de tre sönerna flyttar till Garpenberg och tar sin mor med sig. Sönerna blev eftertraktade grufarbetare och mor Johanna dör därstädes, och sönerna söker sig till Idkerberget som senare blev deras hemort.

Anna som dog redan i 18 års ålder troligen i tbc.
Carl gruf arb i Idkerberga en duktig grufarbetare med son och dotter.
Svante gruf arb i Idkeberga lever ensam och blir gode man åt sin äldre brors barn.
Axel yngste sonen omkom i gruvan Idkerberga genom en fallolycka. .

Den Detlofska familjen lämnar Ängsmossåsen 1907.

1907-19 Per Gustaf Persson

f1874 är hyttarbetare här på bruket med rötter här på andra sidan vägen hos maskinisten Per Erik kom hit 1907 fram till 1919, då han flyttar till Björkhöjden, varifrån hans Kristina kom. En stor barnkull formades, som sprids för vinden, utom Artur som stannar kvar i trakten. Han är Jansas fasters dotterdotter sonson, fast det var han nog inte medveten om.

Gustaf Adolf stannar i Bredsjö
stationskarlen Gustaf Arvid dör som blott 20 åring
Helga Ingeborg åker till Nykroppa
Artur stannar på Grönhultshöjden
Erik Georg åker till Örebro
Magda gifter sig i Säfvensfors men blir inte gammal
Anna går bort 5år
Nils också späd
Märta flyttar till Sikfors

1919-32 August Runqvist

f1878 kom hit från Bredsjö 1919 var gift med skomakare dotter Hilma Dahlqvist från Ekebergshyttan. Han själv var gruf och hyttarbetare och född här på på Kampbacken. Deras sju barn sprids för vinden, och själva åldras föräldrarna i Ställdalen. De flyttar någonstans i perioden 1923 - 43. Henry Holger och Sven var de söner som man minns. Sen finns en lucka på tiotalet år, som vi måste fylla.

Frits Viktor Sander 1932-41

f1901 kommer 32-41

Ernst Gustafsson här finns här 42-3.

?, Verner Rees med dotter, Anders Rees hustru Elin, ?
Detta är gammelstugan, som nu är ersatt med en modernare stuga kortet taget ca 1944.

Verner Rees

f1914 kom hit 43 (via Nora) från Gränsjöhöjden, där han växte upp med sin far Anders. Han gifte sig med Märta från Norra Bastfallet. Bodde uppe V Grönhultshöjden en tid när man byggde upp stugan. Fanns här 1970. dottersonen Mikael Nilsson.

Bredsjöåsen

här fanns två lägenheter och väster om fastigheten ligger Kejsartjärn med Kejsargruvan, som gav icke magnetiskt järn. Det är troligen ett gammalt ställe, som skrevs under Grönhult vilket gör att det kan vara svårt att identifiera de som bodde här. Här nedan i alla fall ett försök.

Norra Bredsjöåsen

Ett torp och en lada fanns här.

Här resterna av huset med spismur.

Nu gissar vi

Erik Larsson

lb f1796 kom 1853, men som dör här på Bredsjöåsen 1886.

Erik Jansson

f1813 är torpare under Jansa perioden 1842-59 men flyttar sedan till Vinertorp.

Erik Ersson Julin

torp f1796 fanns här från 1871 som inhyses. Han är son till den kände Bm Erik Andersson i Grönhult. Av deras barn som går att identifiera

Per Gustaf Vase är dr hos Jansa men flyttar till Norrelgen.
Jan Erik Julin f1838 gifter sig med Mats Janssons dotter Katarina men dör redan 74 och änkan återfinnes som inhyses på Luciefallet.

1895-1900 gruffogden torp Fredrik Fredriksson

f1871 gift med Hilma Augusta Båt med alla Fredriksönerna kan ha bott här från 1895 och framåt några år innan de återvänder till Kolningsberget. Vi berättar mer om familjen på Jönshyttans gata

1900 - Fredrik Sundin

torpare och murare f1838 kom från Kockelbo och Ekebergshyttan finns här 1900 fram till sin död 1914 och hustrun Karolina likaledes från Ekeberg kvarstannar även hon till sin död 1922. .

sonen Carl Oskar stannar kvar är reparatör och kom tillbaka 17 och stannar till 1939 och flyttade sedan till Hällefors og.
Viktor återfinner vi vid Haggruvan från 1908, där hans hustru Hulda mötte ett förtida slut. Viktor flyttar sedan till Kasern vid Grönhult, där vi må berätta mer.
Gustaf Adolf är lokeldare och murare, men försvinner till Kopparberg 19.

1909-1914 svågern Skomakaren Axel Edvard Nilsson

f1858 från Sandåskärret finns här från 1909 fram till sin död. Efter 1922 skulle alltså denna plats stå i ödesmål.

Södra Bredsjöåsen

Erik Jansson

f1813 kan ha varit på detta ställe 1842-59, då han flyttar till Vinertorp. Mats nedan byter av.

Mats Jansson

bergsmans sonen f1820 i Skåln hade tidigare brukat Gloppsjön, Ställbergsåsen och Sirsjöberg och återfinns här från 1859. Han gifte sig med Anna Brita Jansdotter från Gåsborn och som levde 1890, men ej som Mats fick uppleva sekelskiftet. Han finns i sin svärsons bröd 1900.

Anders Gustaf var född på Ställbergsåsen och senare gift och bosatt L Sirsjön.
Karolina gift med Jan Erik Julin, som dör här på platsen 1874 och hon gifter om sig med Jan Erik Fallqvist på Luciefallet.
Carl Johan föddes på Bobäckstorpet vid Ekebergshyttan och gift med Anna från Grönhultshöjden (folkfotografens dotter) och flyttar till Grönhult 1875 kanske som lb.
Anna Stina handikappad dör här ogift.
Vilhelmina f1856 gifter sig med efterträdaren Carl Johan
Per August Mattsson brukar säkert några år fram till 1886, men knyter senare an till Gloppsjön dit han flyttar 86 som nygift. Kontrakt och allt finns dokumenterat signerat av Viktor Jansson.
Amanda
Augusta Elida f1865 flyttar med sin man Erik Gustaf Israelsson som kom 86 till Bredsjö 92.

svärson Carl Johan Johansson

torp grufarbetare och hyttarbetare f1850 med rötter i Ängsmossåsen kan ha funnits här från 1876, men noteras som återkom 1892 men flyttar 1906 till Bredsjö. Han gifte sig med dottern Vilhelmina i huset.

Hjalmar f1879 stannar ju här
Gunnar Johan August blir hyttarbetare i Bredsjö men går ej att spåra
Axel Arvid likaledes hyttarbetare likaledes
Hulda Augusta f1887 återfinner vi vid Haggrufvan, men hon går bort redan 1917. Hon gifte sig med Viktor Sundin, som vårdar deras frukter på Kasernen.
Oskar vet jag inget om.
Anna Maria återfinner vi i Solna. vid hög ålder.

Vedbod får hjälpligt stöd av plast.

Hjalmar Carlsson

äldste sonen f1879 gift med Tina eller Valentina Israelsdotter från Grönhultshöjden, en gård som han brukade innan han kom hit 1907, blev änkeman 1937.

Carl Axel tog namnet Bresjö och flyttade till Hällefors.
Anna Olivia f1902 gift till Södertälje.
Gustaf Carlsson gift med Valborg Rees passerar Grönhultshöjden och Löfåsen.
Maria Elisabet f1907 gift i Nora övertog stället och sonen

Ladugården

Bastudden

Nere vid sjön låg Hackspettgruvan med en åder, som måhända fortsätter under sjön mot Rotkoppgruvan.

Avdelning Gissning

Är det månne Olof Jansson Bast f1751, som gett platsen dess namn. Vi vet inte så mycket om denna familj annat än att är fanns 6 barn

Olof Svensson.

f1805 i Grönhult (kusinbarn till Jansa) var torpare här från minst 1842 skrivs senare som inhyses här och dör här på Bastudden 1856. Han var son till bergsmannen Sven Jansson och Anna Olsdotter på Grönhult. Han var gift med Karolina, som överlevde honom med 25 år och dör här 1880. Av barnen noterar vi

fåniga Katarina, som gifter sig med Kilpen nedan och återkommer efter en period i Sirsjön
Anders blir inte gammal
Stina Lisa lämnar över vården av sin son Johan August innan hon dör 1863
ofärdige Anders Orsa finns på roten efter 1906.
och Gustaf dör späd.

Johannes Magnusson Kilpen

f1818 dagkarl född L Sirsjön och uppvuxen på Bengtsängen och gifter sig med Katarina. Deras barn av vilka endast tre når vuxen ålder blev

Anna som blott blev 30 år var gift med Anders Hjul från Mosserud och hon går bort i barnsäng efter två års samliv.
Maja Greta vet jag inget om men vi kan få napp om vi kollar förvaltare Wångbergs familj där hon var piga
Erik Vilhelm hinner gifta sig med Anders Hjuls dotter och försvinner till Am 1888.
och Vilhelmina berättar vi mer om nedan

Kilpen kom från L Sirsjön omkring 1873. Hans fåniga hustru dör ifrån honom 1885 och han skrivs som inhyses här 1890 samman med sin fåniga dotter Vilhelmina och hennes två oäkta Israel f1882 och Vilhelmina f1890, som vi kan spåra till Storå. Vilhelmina dör 1908 och gamle Kilpen 1911.

Från hembygdsgården saxar vi om ett besök av tattare och hans dotter Mina som är snäll låter tattarna stanna över. Det berättas att fadern, Kilpen kallad, var en stor och kraftig karl som man hyste respekt för. De visste från tidigare att han inte var god att tas med. Än värre var det med Johannes svåger Anders Orsa. Blev han retad och rasande kunde han tas med 5 tattare på en gång. Väl framkomna frågar de Mina om de kunde få stanna och klagade över att handlaren kört dem på porten sedan de försökt att pruta på en limpa. Vi har satt vår lit till Minas goda hjärta och vi ligger på golvet på våra filtar. Lite mat till barnen och ett fång hö till våra hästar kan säkert Mina bjuda, för vi har ju inga pengar. Äldste tattarsonen spände från hästarna och visade in dem i ladan där höet fanns. Oron fanns i luften när Johannes skulle komma hem och än värre när Anders Orsa skulle komma hem från slåttern i Långåsen. Äldste sonen som vid tidigare besök tagit två fickur var orolig men föräldrarna lade sig i gräset och barnen tjoade och skrek. Anders Orsa hörde oväsendet och hängde lien på väggen och gick hem. Väl hemma hör de hur tattarkärringarna erbjuder sig att diska och ställa till rätta för Mina, och såg situationen och mindes sina klockor. Kilpen syns då i dörren och Anders Orsa sparkar ledaren i baken och ber honom resa sig och förklara situationen. Våra kor skall ha det höet och flytta bort hästarna på en gång. Kärringarna kommer ut och bevekar. Anders Orsa är obeveklig ta ut kräken och spänn för skaklarna. Tio minuter får ni !. Inte kan vi ge oss av i kväll, när vi har lassat av, protesterade karlarna. Anders som eldat upp sig tar en tattare och kastar honom runt på gräsplanen. Det här gäller och nu vet Ni vad som gäller. Efter ytterligare överhalningar är hästarna förspända och vidare besök av tattare är inte känd.

Carl Johansson * Flora

kan ha bott här en kortare tid innan de flyttade till Gränsjöhöjden och sedan till Löfåsen, men därom lär vi mer på Gränsjöhöjden.

Johannes Hellqvist.

f1832 troligen arbetare vid Bredsjö här 1900 med fru och fosterson, han kom från N Ekeberg och Masbo.

1898-10 Viktor Hjul.

f1871 torpare här kring 1900 och gift med Johanna Maria Mässing och får en son Viktor f1901 som återkommer hit som torpare. Den andre sonen Gustaf Viktor född 1906. Själva flyttar de tillbaka till Mosserud.

1910-25 Ivar Vilhelm Andersson

mjölnarsonen från Bredsjö Qwarn f1877 står antecknad här från 1914 med sin stora familj, men återfinnes sedan i Längbro vid Örebro från 25. Alla hans 11 barn är skingrade för vinden och synes ha levat ett gott liv.

Carl Johan Svensson

f1881 Basthöjden 25-31,

Viktor Hjul

f1901 kom åter via Mosserud och hit. Var gift med Ellen Teresia f1902 från Löfåsen (Carl Johan och Floras dotter), som blev 102 år. De bodde länge på Bastudden. De två barnen Sigvard blir järnvägare i Ånge och Alvi flyttar till Fellingsbro.
Stället nu i danska händer.