Bäckkilsmarken öster om Bredsjö

Denna mark överläts af Grönhults och Jönshyttans bergsmän 1674 till Bredsjö Bruk Henrik Jacob Hildebrand som ersättning då bemälde man för egna medel bekostat en hytta vid Bredsjö. Här skall en förening kunna återfinnas om ett hyttbygge. En Charta över Gunnarshult bekräftar att skogsmark gränsar till denna fastighet. I samband med skiftet tar Jan Erik Jansson i Norrelgen upp saken till ny prövning i Härads Rätten men förlorar 1866, men tar saken till vidare prövning i Svea Hofrätt. Det blev nog så dyrt.

Skiftet 1780 och 1790

Författaren Per Hellström av vänstra kartan gör det möjligt för oss att identifiera de gårdar redan på 1780 talet. Byn innehades då av 6 åboer. Det visar sig att man inte kommer överens, utan man gör en ny gradering, som också kommer att innefatta skogen. Men som tiden gått, så har ny information influtit, som kan sprida ytterligare ljus över ägarförhållandena, innan nästa skifte tar vid 70 år senare. Som synes har man gjort en tydligare gårdsmarkering på den senare lösningen. Vi ser att farfadern till Jansa nämligen malmletaren Olof Persson ökat sitt förvärv av mark på dessa tio år. Anders Olsson som sade sig äga ¼ mantal varav dess ena del 1/8 Grönhultshöjden låg så långt ifrån, att han inte hade någon fördel av detta, när delningen gällde själva bykärnan. Anders Olsson (blifvande morfar) sade sig lida ansenligen genom detta, men lovades kompensation vi stundande skogsskifte. Den blifvande farfadern var kanhända den som drivit fram denna revision, då han inte var nöjd med skiftet av omtvistade Norra Hagen, som tilldelades Petter Olsson. Måhända hade man börjat att finna järn i berget även här.

Sexman och malmletaren Olof Persson f1724 (Jansas farfar) innehar gården, som sedan blev vad vi tror Grönhults Storegård (så kallad vid ett senare tillfälle). Olof, sin sonson trogen, kallas 1791 ävenledes för malmletare och har under perioden tillköpt sig Småland och tydligen köpt ut Petter Olsson från Haggruvan. Han innehar nu år 1790 7/16 Grönhult.

Sexman Anders Olsson f1725 och död 1796, var Jansas morfar, men han säljer denna till sin granne. Tidigare kallades det Grufhagen, men senare benämning har varit Haggrufvan. Gruvområdet ägdes alltså tydligen av Anders Olsson, som var Jansas morfar och som senare hans farfar Olof Persson förvärvar.

Sven Bengtsson f1718 bor på den del av Grönhult, som vi senare känner igen som Bror Johanssons. Efter den nya indelningen 1790 har Sven avlidit (†1783) och sonen Jan har tagit över större delen av marken.

Sonen Jan Svensson f1743. När nya mätningen klar visar sig att Jan har ¼ mantal.

Bm Petter Olsson f1724 men han har bara 3/16 kvar, när mätningen och affärerna är klara 1791. Troligt är det den del, som pryds med en Kronblomstaty.

Bergsman Erik Ersson det som idag kallas Småland.

Jag har en Bm som fanns efter 1781 och som var gift med Sara Svensdotter död 1781 kan vara han. Om det är så att Sara är dotter till Sven Bengtsson.

Laga Skiftet

I maj 1860 inledde v kommissionslantmätaren i Grönhult tillsammans med Jansas söner Nämndemannen Jan Erik Jansson Norrelgen, Olof Jansson i Sirsjön, Gustaf och Fredrik Jansson, Jan Ersson som ägde 3/16, Petter Andersson som ägde 3/128 samt Bredsjö Bruk genom bruksförvaltaren Baron Fredrik Kruse, som ägde 384/528 samt 5/128 Jönshyttan. Härvid förbjöds ägarna att under skiftet flåhacka och skumplöja och därefter bränna jorden eller bortföra matjord. Förbudet att saluföra, eller svedja annat än till husbehov nyttja innan skiftet var verkställt. Men som Majoren och Riddaren vid Vattenbyggnads Corpsen Olivercrona inte blivit vederbörligen blivit kallad så uppsköts mötet en månad. men det dröjde till 1862 så nya krångel med bruket och nytt sammanträde inkallas. Dröjsmålet har sin förklaring att Bredsjö och Jan Ersson och Petter Andersson inte ville genomföra skiftet. Då man inte var överens gick man till kungs och samlades ånyo maj 1864 med alltså fyra års fördröjning.

Dispyt om Bredkilsmarken föranledde postmästaren Carlberg att reagera och lantmätaren hänvisade till Härads Rätten att lösa en eventuell tvist. 1865 tröttnar men står som medhjälpare Wiberg och annan lantmätare förordnas.

1866 byter man ut Wiberg och trätan mellan Bredsjö och Jansas söner frodas. Det kan handla om fisket i sjöarna, om ställstensbrott vid Almosebron om qvarnen vid Jönshyttan och vid Dammsjön och att Wargdammen skulle undantagas. Bråk kring Nättkärrsbergs gruvor och om nya fyndigheter inom skifteslaget skulle upptäckas att det skulle man dela på vilket alla förslag Bruket bestred. Olle fick inte som han ville med en rak gräns till Ekebergs Rote och skrev inte på. Häradsdomaren ville hävda att hans arv om 1/8 Grönhult vore gravationsfri, varvid förrättningsmännen ville fästa häradsdomarens uppmärksamhet på att skiftesstadgan icke fritager gravationsfria egendomar från flyttningskostnader och att Jan Erik Jansson borde begränsa sina yrkanden inom berörde stadgas områden och icke gå alltför långt utom ämnet. Denna markering är en blygsam kommentar till det näst intill omöjliga arbete att få herrarna att samarbeta, men nu efter nio års arbete man nästan är i mål

Församlingsboken Grönhult No 3 

Per Johan Kristiansson f1744 1/8 hade per 96+ 6 tjenstefolk 

Vi skall se vad skiftesprotokollen visar, så vi kanske återkommer