MKB

MKB introducerades i USA på 1960 talet och kallas där EIA (Environmental Impact Assessment). Miljökonsekvensbeskrivningar befästes vid FN:s miljökonsekvens i Rio 1992.

MKB var redan aktuell på Naturvårdslagens tid genom EU direktiv om MKB (85/337/EG och senare av direktiv nr 11 97/11/EG), med krav att införas i kommande Miljöbalk. Enligt gällande krav skall det innefatta
Identifikation, beskrivning och bedömning av ett projekts direkta och indirekta effekter på:

• människor, fauna och flora

• mark, vatten, luft, klimat och landskap

Ett projekts miljöpåverkan säkerställa (Boverket 97)

• arternas mångfald.

• bibehålla ekosystemets förnyelseförmåga.

MKB arbetet skall bedrivas med största möjliga öppenhet (SNV 1995)

• väsentliga frågor

• avslöja svagheter

MKB samordnare länsstyrelsen skall lämna en sakkunnig objektiv granskning.

• lämna underlagsinformation

• vara diskussion part.

• godkänna.

Vetenskapsakademins miljösekreterare (1999). Sverige är inte alltid det föregångsland inom miljöområdet, som vi skulle önska. Systemfel har lett till katastrofala konsekvenser. Miljökommittén föreslår regeringen en genomgripande översyn och revidering av regelverket kring MKB, som bör fortgå under hela MKB:s fortlevnad, då förutsättningarna ständigt modifieras.
Miljökommittén påvisar

• länsstyrelsernas okvalificerade faktagranskning och slappa godkännande.

• I denna bok finns ytterligare argument från exemplen Vesan och Rolands Hav om oegentligheter och brister.