Emils återfunna bilder-2017    

[ Start ] [ Uppåt ]
[ Innehåll ]

Foto I                  Besök på Bjärsjön.

Foto II                 Besök på Bjärsjön.

Foto III                Besök på Bjärsjön.

Bild 4. Erosionsterassen vid Rödemossen. Foto Emil Lindegren och Rudolf Söderberg 1905-07-01. Ett torvblock med tvenne tallar har lösbrutits av vågorna 14 år senare växte här på den forna sjöbotten steril bladvass samt veketåg och starr. Rudolf artikel

Foto 1                  Mosskanten

Foto 2                  Mosskanten

Foto 3                  Äfven i södra delen är terrassen utbildad, men den ligger här vid sommarvattenstånd på land, och framför den äro utbildade starrängar och vassar i vanlig ordning.

Foto 4                  svämsandens förekomst utanför södra delen af mossen.

Foto5                  Norr om Flian Längst in äro de mestadels odlade och förvandlade till hafreåkrar med utmed dikena växande björkar (Betula odorata) och vide.

Foto 6                  Maderna vid Stommen söderut omgifvande grushöjderna, växer en skog af Betula odorata på en mark, som till stor del är täckt af hvitmossa.

Foto 7     kraftiga vassbestånd tagna vid Almeö vid Slafsans utlopp i Hornborgasjön gifva exempel på säf- och fräkendungar, till dels blomsterrika, som öfvertagit vassens vanliga roll.

Foto 8     kraftiga vassbestånd tagna vid Almeö vid Slafsans utlopp i Hornborgasjön gifva exempel på säf- och fräkendungar, till dels blomsterrika, som öfvertagit vassens vanliga roll. Här ses Sium latifolium

Foto 9     kraftiga vassbestånd tagna vid Almeö vid Slafsans utlopp i Hornborgasjön gifva exempel på säf och fräkendungar, till dels blomsterrika, som öfvertagit vassens vanliga roll södra sidan av Almeö mer åt Flian.

Foto 10-18  Sand och klapper områden

Bild 5. Klapperstrand vid nordöstra delen av sjön Foto E Lindegren 1905.  Rudolf artikel

Foto 10     Mellan hårda ängen och vattnet finns Ranunculus reptans.

Foto 11     Mellan hårda ängen och vattnet finns Ranunculus reptans.

Foto 12     Stommen Ytterberg ett hundratal, meter ifrån stranden förlöper en kanske 1 decimeter hög vall af sand med vid vårflod uppkastade stråpinnar och rotstockar af Scirpus lacustris.

Foto 13     Stommen Ytterberg Ett hundratal, meter ifrån stranden förlöper en kanske en decimeter hög vall af sand med vid vårflod uppkastade stråpinnar och rotstockar af Scirpus lacustris. mellan vallen och vattnet ett ljust område av säfpinnar.

Foto 14     Småvikarna stängas ofta af till laguner. Här går säfen nära land där botten är fin svämsand.

Foto 15     Dessa afstänga små vikar, hvilkas mynning pekar inåt den stora viken. Här bildar säfven dungar långt från stranden.

Foto 16     laguner bildas vid högt vattenstånd och komma, då vattnet sjunker undan, att ligga på land.

Foto 17         hårda ängarna vid Almeö något tufvigare.

Foto 18     en half kilometer söder om Bjellum är en vacker ungskog af al utvecklad. På fotografien synes närmast åskådaren vattenmärket från våren 1905, som här begränsar den nakna sanden.

Foto 19 ett annat rullstensgrund där blott enstaka stenar höja sig över vattnet.

Foto 20 Från Stommen och mot Almeö med inblandande exemplar av Potamogeton filiformis.

Foto 21 Från Stommen och mot Almeö.

Foto 22 Från Stommen och mot Almeö.

Foto 23 kan vara Fäholmen  mot norr klapper med vassen svagt utvecklad

Foto 24 Kan vara Fäholmen mer mot norr vassen tätast är den inne i viken på norra sidan af utbuktningen.

Foto 20,21,22 från Ytterberg där vassen tynar av från vänster till höger, och slutligen upphör mitt för utbuktningen på landet utanför gården.

Foto 25 vassbestånd NUD

Foto 26

Foto 27 vassbestånd NUD

(25,26,27 kan vara vass på nordsidan av fågeludden, ytterberg och Almeö). här ser man sammanhängande säfbälten.

Foto 28 sammanhängande säfbälte genom från början isolerade säfdungar.

Foto 28 a från nedanför Helsingegården Sätuna Nypha luteum i stort antal

Bild 2. Vy över södra delen av sjön utanför sävbältena. Man märke Scirpus - dungarna, Sparganium, Alisma och näckrosblad. Foto av E Lindegren 1905. I bakgrunden Billingen från Ore Nabb. Rudolf artikel. Måste vara norr om OreNabb och i Hjortronmossen.

Foto 29 Sparangium ramosum utanför Trestena små rena bestånd. Nuphar luteum i stort antal. som växer på dybotten och grunt vatten, att de outvecklade bladens spetsar stickar upp över vattnet. EMIL

Foto 30 De största vassarna finnas i södra delen af sjön med holmar av videbuskar.

Bilder som vi skall plocka in

Bild 1. Glänta i phragmites-vass (södra delen av sjön). Man lägger märke till Typha, Nuphar, Stratiotes, nate samt i vattenytan liggande dybankar. Foto av Rudolf Söderberg 1905.

Bild 3. Flytholmar i sydvästra delen av sjön med videbuskar. Foto Rudolf Söderberg 1901-05-11 innan vassvegetationen vuxit upp. (Rudolf poängterar att detta är det första kort som någonsin tagits av Hornborgasjön).

Strandparti med vassar. Billingen i bakgrunden. I vattnet av Scirpus lacustris

Bild 12 Hornborgasjöns södra del 1905, sedd från öster. I bakgrunden Almeö och Dagsnäs. Det framtida vattenståndet kommer att bli 55 cm lägre. Foto Emil Lindegren. Det kan också vara från Ytterberg med Hånger till vä och Almeö th

Fig. 3 Strandvall av klapper, hopskjuten av drivisen, på en av Hornborgasjöns uddar; Getnäs norr om Fågeludden. Foto Rudolf

Fig 4 Driftmaterial av torvblock från södra delen av sjön, av strömmen ackumulerade under högvatten i sjöns norra del på nästan torrlagd blekebotten. Foto Rudolf

Fig. 6. Den av biströmmen (vid Getnäsudden) uteroderade rännan mellan udden (till höger) och den av strömmar avsatta dyackumulationen (till vänster), Den senare övervuxen av vegetation (Carex m.fl.). Foto Rudolf.

4. Ute på Hornborgasjön vid det stora sävområdet i sydväst före sista sänkningen. Bakom båten ses en flytholme, bevuxen med bladvass och videbuskar. Foto Rudolf 1902.  (foto Yngve Laurell, Rudolf sitter bak i båten).

Vid Trestena båtläge på sjöns västsida såg det ut så här 1905. SNV's plan 1986 avser att ge ca 0,6 m lägre vatten än det som var normalt omkring 1905. Foto: Emil Lindegren.

Efter sänkningen 1877 spred sig säven ut över öppna sjöytan, bildande ruggar. Bilden är från 1905. Vid ett betydligt lägre vattenstånd i den svårt skadade sjön kommer sådana ruggar att samla mängder av detritusmaterial och i sommarens sjunkande vatten fungera som anrikningshärdar för snabb igenväxning. Foto: Emil Lindegren.

[ Start ] [ Uppåt ]
redigerad juli 2017.