Grafströms Arbete-2017    

[ Start ] [ Uppåt ] [ Grafströms Arbete ] [ Bolagsordning ]
[ Innehåll ]

Betänkande och kostnadsförslag öfver Hornborgasjöns sänkning.

Anmodan uppgöra förslag till Hornborgasjöns sänkning får jag, efter med biträde af Lt L Bromé verkställd undersökning, lämna följande betänkande däröver.
Hornborgasjön, belägen inom Walle och Gudhems härader av Skaraborgs län, har öfver 1 mil i största längd och 3/8 mil i största bredd samt upptager en yta av cirka 4 qvadratmil. Dess källor äro belägna inom ett flodområde af cirka 5 qvadratmil varigenom delar af följande övergångsberg äro belägne, nämligen Mösseberg, Ålleberg, Hwarfsberget, Plantaberget, Brunnhemsberget och Borgundaberget samt Billingen. Dess största tillopp äro den häftigt flödande Hornborgaån, Bjurumsån och Herlingstorpsån jämte flera mindre bäckar, och dess aflopp är Flian, hvilken efter att ha drivit en mängd verk och der ibland 90 par qwarnstenar. Vid Skofteby förenar sig med Lidan, som från denna punkt ej har något märkligt fall ned till Wänern.

Sjöns areal utgör vid vanligt vattenstånd 5,620 tunnland med ett medeldjup af cirka 6' och utgöra de af sjöns vattenstånd beroende omgivande markerna cirka 4000 tunnland odlingsbara mader och 3000 tunnland mossar oberäknat de längre avlägsnade, ehuru i viss mån beroende fälten nedåt Sjögerås och Klefva, uppgående måhända till 3000 tunnland.

Tanken på att sänka Hornborgasjön är gammal och måste flere sänkningar af dess vattenyta ha blifvit gjord om den traditionen äger grund att segelled fordom har funnits till Skara.

År 1848 uppgjordes av Kaptenen N Åstrand förslag att sänka sjön genom inlösen af qwarnwerken vid Forssen och Broke, det förra med 2' och det senare med 4,7' fall, men detta förföll och uppgjordes nytt förslag av Bergmästaren S G Zweigbergk år 1848, endast upptagande inlösen af det mindre qwarnwerket vid Forssen och upprensning af passet därstädes, hvilket och utfördes och sänktes sjöns yta cirka 2' varigenom del af de högre belägna fälten i norra delen av sjön blifvit odlingsbara, men de lägre maderna snarare försämrats.
Under Augusti 1852 var sammanträde i Skara inför Konungens Befallningshafvande angående inlösen af Broke qwarn, men frågan förföll.
Af de sjön omgivande sanka fält ha med stadsbidrag åren 1855-60något över 2000 tunnland af Dagsnäs, Bjurum och Höryda mossar blivit utdikade, varav endast ca 1/3 blivit odlade ehuru ännu lidande af Hornborgasjöns högvattenstånd.

Då verkningarna af Hornborgasjön flodvatten äro högst skadliga för kringliggande fält och sjön alltmer igenväxer, så ser man att sänkningen af denna sjö är en fråga som ständigt återkommer och vore lätt att lösa om endast jordbruket däri vore intresserat, då man endast hade att inlösa verk och utvidga vattendraget, men som sjön är att anse som en reservoar för nedan liggande verk, så måste deras intresse även iakttagas och skall jag nu övergå till det förslag som förenar dessa båda intressen.

Ån Flian, som emellan Hornborgasjön och Broke qwarn går i en mängd krökar på 28.500' längd, har på denna sträcka att nära nog jämt fördelat fall af 3,8', vid Broke qwarn är fallet 4,5', emellan Broke och Herrtorps qwarn har ån under sitt 4.000' långa lopp ett fall af 0,9' och är qwarnfallet vid Herrtorp 7,1' samt sålunda hela fallet från sjön till lugnvattnet nedom Herrtorps qwarn 16,2'. Nedom Herrtorps qwarn har ån på närmaste 2.600' längd visserligen ett obegagnat fall af 5' varigenom man egentligen har 21,3' fall att disponera för sjöns sänkning, men som berg uppträder i vattendraget vid Herrtorps qwarn och vattendragets fördjupande så mycket att hela sjön torrlades skulle mer än fördubbla kostnaden, så äro blott nämnde 16,3' tagne i anspråk för detta sänkningsföretag. Då flodområdet är 20 gånger större än sjöns areal och bestående till stor del av odlade marker och skoglösa berg, varigenom flödena är stora och hastiga så låter det sig ej heller göra att fullständigt torrlägga sjön, och bör det ligga i jordägarnas intressen som säkerhet mot översvämning att bibehålla en del af sjön som reservoar. De kring sjön liggande maderna hava i allmänhet en höjd av 1 à 2 över observerade medelvattenyta, och bör sålunda blivande högsta vattenytan nedbringas så att den ligger minst 3,5 under de lägsta liggande madernas yta, varigenom dessa kommer 5,5' över blivande medelvattenståndet och blir fullt odlingsbara.

Sjöns nuvarande högsta vattenyta är bestämd efter utvisade märken kring Dagsnäs å den väg som därifrån går till Bjerka, och ligger denna vattenyta 3' över nuvarande medelvattenståndet och 4,5 över nuvarande lägsta vattenytan, då sålunda vattenvariationen i sjön är nu 4,5'. Antages att det erfordras 7' fall för det nya avloppet från sjön till Herrtorps qwarn och att blivande vattenvariationen i sjön tages till 4' (varom mera nedan), så får man skillnaden mellan 16,3' och 11' eller 5,3' vara det djup som sjön kan sänkan eller blivande högsta vattenytans sänkning under nuvarande högsta, och utförde sänkningen efter dessa grunder, så kommer lägsta maderna att ligga 3,5' över blivande högsta vattenyta.

Av äldre handlingar synes att nedan liggande wattenwerksägare inlämnat protester mot de rensnings och sänkningsförslag som förut varit ifråga och till en del verkställts, befarande såväl större flöden, som ringare vattentillgång under vissa tider på året, och som naturligtvis denna fruktan i ännu högre grad måste uppstå vid en så stor sänkning af Hornborgasjön som med detta förslag avses, torde jag få belysa de förhållanden som efter sjöns sänkning skola inträda, nämligen

Två frågor

1. Om Hornborgasjöns flöden bli häftigare efter än före sjösänkningen.

Genom noggranna och nära nog överensstämmande mätningar av största framrinnande vattenmassan i flodtid vid Broke qwarn och passet vid Forssen har den befunnits vara 1.250 kubik fot i sekunden under nuvarande förhållanden och inträffar detta naturligtvis först då sjön stigit så högt att dess avlopp erhållit en tillräckligt stor sektionsarea för framsläppande av denna kvantitet vatten, beroende uteslutande av källor och nederbörd inom vattenområdet, och äger då jämvikt rum mellan tillopp och avlopp, skulle tilloppet undantagsvis bliva större än hittills kände största af 1,125 kubikfot i sekunden, så måste under nuvarande förhållanden sjön stiga ännu högre och så att avloppet får den däremot svarande area. Om nu sjöns avlopp blir djupare sänkt samt erhåller större bredd och att mera från hinder fritt lopp, så avbördas därvid lägre höjd i proportion större vattenmassa och allteftersom sjön stiger ökas även avloppets förmåga att avbörda vattnet, men sedan maximum av tilloppsvatten eller 1,250 kubikfot i sekunden uppnåtts kan ej sjön stiga högre emedan avloppet är beräknat vid denna höjd kunna avföra samma massa, samt är denna vattenhöjd eller blivande högsta vattenyta, som även nämnt är, antagen sådan att lägsta maderna ligger 3,5 däröver. Som vattentilloppen beror på källor och nederbörd inom flodområdet, och detta är oförändrat, så orsakar ej sjösänkningen någon ändring i flodtilloppet, - som högst anses uppgå till 1,250 kubikfot i sekunden. Skulle däremot den framrinnande största vattenmängden i framtiden bliva större, som väl genom tilltagande odlingar och skogshuggning är tänkbart, så måste även högsta vattenhöjden i sjön och avloppet blir större, men så är ju även fallet under nuvarande förhållande.

Ett annat förhållande äger rum vid första tappningen av en sjö där avloppet är sänkt och ändrat, ty då skall ej allenast den sjö tillrinnande vattenmängden avföras utan och den vattenmängd sjön som reservoar innehar, och måste därför vid en sådan tappning all försiktighet iakttagas för att ej översvämningar skall inträffa. Jag anser det nu vara bevisat att floden efter Hornborgasjöns sänkning ej blir svarare än före densamma, men däremot inträder ett annat förhållande vad tiden för flodvattnets avrinnande beträffar, ty i följd av det större och förbättrade avloppet börjar floden tidigare avgå och skulle tidigare avrinna om den vore åt sig själv lämnad., men härigenom skulle vattenbrist lättare kunna inträffa för vattenverken, och blir därför andra frågan

2 Huru vattnet i Hornborgasjön må kunna så regleras att de nedom liggande wattenwerken ej lida större vattenbrist efter sjösänkningen än före densamma.

Under vanliga år kan man antaga att floden är förbi och medelvattenståndet inträtt kring 1 Juni, och enligt Skara meteorologiska observationer är nederbörden minst under Juni och Juli månader då den däremot är ganska hög under Augusti och September, det är således egentligen under dessa förstnämnda månader som sjöns egenskap som reservoar tages i anspråk. Genom observationer vid Forssen, där vattenytorna falla och stiga lika med sjöns, framrinner i detta pass följande vattenmassor per sekund vid nedannämnda höjder.

Om man antager att avdunstningen under nämnda tid motsvarar tilloppen och vill beräkna den tid som åtgår för att detta vattenlager af 1,5' mellan nuvarande medelvattenyta och lägsta vattenståndet skall avrinna, så finner man att den nu för wattenwerken disponibla vattenmängden den 1 Juni eller då sjön nedgått till medelvattenståndet utgör

Således avrinner under sommaren för werken disponibla vattenlagret af 1,5' djup mellan nuvarande medelvattenytan till lägsta vattenytan på 27 dygn då det är åt sig själv lämnat och under antagande att tilloppen till sjön ej äro större än motsvarande avdunstning, vilken kan antagas utgöra ungefär 1 decimal linje per dygn.

Efter sjösänkningen blir sjöns area betydligt förminskad och skulle ett lager av 1,5' djup få mindre kubikinnehåll och i en regleravloppskanal betydligt hastigare avrinna om det vore åt sig själv lämnat varför det blir nödvändigt vid övre delen av avloppsgraven mot sjön anlägga en regleringsdamm, varigenom vattnet i sjön kan samlas och endast framsläppas efter verkens behov.

I torra år är avrinnande vattenmängden så liten att högst 2 par stenar kunde drivas där, varest vid vanligt vattentillopp 3 par stenar jämte sågverk kunna gå. Genom direkt uppmätning vid Broke (ett av de lägsta fallen i Flian) i Juni månad i år togs ej i anspråk mer än 80 á 90 kubikfot vatten i sekunden för drivande av 3 par stenar och såg, och torde för torra somrar man ej kunna antaga att mer än högst 50 kubikfot i sekunden är disponibla för dessa verk.

Om man efter sjösänkningen genom regleringsdammen framsläpper 100 kubikfot vatten i sekunden till verkens drivande och man antager att i följd af reservoarens minskande area ett 2' djupt lager erfordras till reservvatten finner man följande:

Sjöareal vid blivande medelvattenyta är 4,032 tunnland och vid blivande lägsta vattenyta 2,495 tunnland, varav kubikinnehållet för ett 2' lager blir 365.792,000 kubikfot vatten, som med 100 kubikfot i sekunden eller 8.640,000 kubikfot per dygn räcker till vattendrift för verken i 42 dygn, förutsatt såsom i föregående fall att tilloppen under denna tid motsvarar avdunstningen. Under nuvarande förhållanden ha verken visserligen vid medelvattenstånd ett lager af 1,5' djup med 449.480,000 kubikfot vatten då de efter sänkningen få ett 2' lager med blott 365.792,000 kubikfot vatten att dra på, men i förra fallet spilles onödigtvis mycket vatten bort då vattnet där får fritt rinna fram, varemot i senare fallet man med dammen reglerar vattnet. Man finner härav att vattenverken ej förlorar något genom sjösänkningen utan tvärtom vinner, då genom regleringsdammen vattnet både sparas bättre och fördelas. Det är förut visat att sjöns tillopp ej förändras genom sjösänkningen och genom denna minskas sjöns area varigenom avdunstningen blir mindre, som ock är till fördel för verken. De sjön omgivande markernas och mossarnas egenskap av vattenbehållare är ej tagen med i beräkningen och kan ej heller anses av något stort värde, då största delen av den vattenmängd de vid högre vattenstånd och nederbörd uppsupa bortgår genom avdunstning under den varma årstiden, vartill kommer att då mossarna ej äro dikade det blott är de sjön närmast belägna delarna som kunna avge något vatten. En större fördel bör verken ha om dessa mossar efter sänkningen utdikas och blir beväxt med skog som gör gagn såsom vattenmoderator. För att vinna det med detta förslag avsedda mål, måste både Broke och Herrtorps qwarnar inlösas, och skulle man sedan kunna utvidga och fördjupa gamla vattendraget, samt i detta inemot sjön anbringa reglerdammen, men som gamla ån från Forssen upp mot sjön slingrar sig i en mängd krökar och arbetet här skulle i hög grad försvåras, så har jag funnit det mycket mindre kostsamt taga en helt ny kanal genom maderna söder om den gamla ån och låta denna kanal utmynna strax nedom Forssen, varefter gamla vattendraget följer samt rätas och fördjupas till Herrtorp varigenom vattenloppets längd även minskas från 32,500' till 23,800' reglerdammen förlägges i så fall i nya kanalens ända mot sjön.

Ovan är nämnt att blivande högsta vattenytan sänks 5,3' under nuvarande högsta, samt att vattenvariationen antages bli 4' därav 2' till medelvattenståndet innehålles vid vårflodens slut, och får avrinna till någon viss tid i Juni månad som lämpar sig bäst för gräsväxter, varigenom bältet mellan högsta och medelvattenståndet får ett större värde för gräsodling, varefter de återstående 2' till lägsta vattenytan utgör reservvatten för werken under återstående Juni och Juli månader eller den vattenfattigaste delen av sommaren.

Pl1 visar terrängen i plan, gamla vattendraget nya avloppet med rött samt en profil med de olika vattenhöjderna

Pl2 visar såväl profilen som sektioner af avloppskanalen, och reglerdammen. Endast 2 olika lutningar äro givna för botten å avloppskanalen, nämligen 4,5' lutning på 11.400' längd från Herrtorp till Forssen med 350 qvadratfot sektions area och 3,8' hastighet samt 2,5'lutning å 12.400 längd från Forssen i nya kanalen till sjön med 460 qvadratfot area och 3' hastighet i flod.

Arealen av den av detta sjösänkningsföretag beroende mark är ej med fullkomlig noggrannhet bestämd, men emellertid torde följande approximativa beräkning vara ganska exakt

Vid upprensning av Forssen 1848 uppgjordes en mätning av den mark som skulle draga fördel av denna mindre rensning och utgör arealen av mader och åker enligt av Lantmätaren A Mellbin upprättad längd 2.602 tunnland 17 kappland, dock är härvid endast den areal upptagen, som låg närmast intill sjön och ån och som synbart led av vatten, men är alldeles för liten areal upptagen för egendomarna St Bjurum, Dagsnäs och Trestena, ävensom t.ex. Bjellum by, oaktat den har mader ända intill sjön, ej blivit upptagen att deltaga därför att den uppgivit sig ej draga någon fördel af rensningen

Arealen af maderna som genom sänkningen blifvit fullt duglig till åker är

Totala vinsten av sjöbotten räknat från nuvarande till blivande medelvattenytan 5.620-738 =1.582
Mossar vilka visserligen nu hava en höjd av 5 á 7 ' över medelvattenytan, men som dock genom sänkningen blir dugliga till både torvtäkt och skogsväxt.

Det är sålunda cirka 8,477 tunnland mark, som direkt draga nytta av företaget, vartill kommer de längre avlägsnade sanka fälten neråt Sjögerås och Klefva, som anses uppgå i areal till cirka 3,000 tunnland och nu även lida av Hornborgasjön högvatten, otvivelaktigt komma att få fördel av sjöns sänkning. Såväl mader som mossar vila å lerbotten på 6 á 8', djup eller ock å sandbotten med ett tunt mellanlager snäckmergel, vilken även förekommer 8 á 10'under botten i norra delen av sjön, i södra delen av sjön åter är ända till 20' djup dy och kommer där en ej ringa sammansjunkning att äga rum vid sänkningen.
Någon analys af jordarterna i sjöbotten är ej gjord, men bör man kunna antaga dem vara af god beskaffenhet då alla vattentilloppen passerar övergångsbergens kalk och lerskifferlager.
Enligt nedanstående förslag uppgår kostnaden för företaget till Riksmynt 231,000, däri inberäknat kostnaden för jordupplag och inlösen af qwarnwerken. Vad de senare beträffar, så kommer ett fall af 5' att kvarstå nedom Herrtorps qwarn, och kan 500' nedom detta fall hopsamlas genom damm och endera af de inlösta qwarnarna dit flyttas, vilken onekligen bör få samma värde som någon av de andra och kan antingen af Bolaget behållas eller ock tjena som vederlag för antingen Broke qwarn, som af fideikommiss natur, eller ock för Herrtorps qwarn som tillhör Kompanichefs bostället Herrtorp vid Skaraborgs Regemente. Vad jordupplagen vidkomma, så anser jag det ej vara någon förlust för Bolaget att, så vida ej jordägarna fritt upplåter jord därför, inlösa så stor vidd å ömse sidor av arbetet att massan kan uppläggas till 6' höjd. Jorden i grävningen är i allmänhet mycket god, och där sand förekommer är den av särdeles användbarhet här för blandning med övriga jordarter.
I och för reglering av dammen blir nödigt invid densamma uppföra en bostad och upplåta några tunnland för en vakt, som är Bolaget ansvarig för tillsyn av damm och kanal. Då arbetet kommer till utförande, bör det börjas med rivning av Herrtorps och Broke qwarn, varefter grävnings och rensningsarbeten samtidigt vidtages från Herrtorp och från Forssen uppåt sjön, och underlättas arbetet i nya kanalen betydligt genom att först i hela dess längd upptaga en mindre men djup garv för spillvattnets avledande under arbetet.

Med antagande av för arbetet lämpliga och gynnsamma somrar bör det kunna medhinnas på 4 år. Till ledning för arbetet äro följande fixpunkter utsatta och utmärkta å kartan med röda kors, nämligen vid Broke qwarn det lagliga märket å norra stranden ovan dammen och som ligger 11.1' över blivande botten, vid Forssen en sprint i en jordfast sten å södra stranden mitt för stugan och som ligger 13.4' över blivande botten, samt en sprint i en jordfast sten mittför Trestena, söder om ån och som ligger 14.5' över blivande kanalbotten.
Linköping den 1 september 1869 A Grafström.

[ Start ] [ Uppåt ]
redigerad juli 2017.