Debatt  2004

Uppropet

Kulturskatt under klubban

I 125 år har Kapellet i Hornborga varit ett andligt centrum för Hornborgabygden med kringliggande dotterförsamlingar. Här gick man i skolan, barnen fostrades så sent som in på 1960 talet i bibelns historia. Här hade man skördefester en över hundraårig tradition, som nu har dött ut. Kapellet är det sista i sitt slag och minner med sin exteriör och sin intakta interiör om hur livet tedde sig för 125 år sedan. Falköpings kommuns bidrag till bygden i denna fråga är att välvilligt ställa kameraman till förfogande för att dokumentera denna kulturbyggnad. Baptistsamfundet i Stockholm anser sig inte längre kunna sköta kapellet varför det kommer det att gå under klubban. 

Nej säger några entusiaster och vill ge bygden en sista chans att säga sitt. Onsdagen 23 maj kl. 1900 avgöres det gamla kapellets öde, då man samlas i Kapellet i ett sista upprop.

För Hornborga Kultur 

Kulturskatt under klubba

Skall det gamla baptistkapellet gå ur tiden efter över 125 år i Hornborga byns centrum. Den alvarligaste krisen i byggnadens historia står för dörren nu när ingen längre tycks kunna att ta ansvar för byggnaden. Det enda som återstår är att låta fastigheten gå under klubban.

Viktig social och kulturell insats.

Kapellet i Hornborga Överbyn uppfördes av en spirituellt betydande församling inom baptiströrelsen med rötter i Jönköping och Göteborg. Här bedrevs en skola, söndagsskola och övrig religiös verksamhet. Byggnaden uppfördes 1878 och blev centrum för en stark och socialt betydelsefull verksamhet. Dotterförsamlingar växte upp i städer och byar omkring och hämtade sin kraft i stödet från Hornborga. Verksamheten utvecklades under kraftfullt ledarskap och ett av de viktigaste åtagandet var inriktningen mot barnen och deras fostran. Stränghet måhända och lekfullhet blandades. ”Till söndagsskolan i Hornborga gick man för att det var roligt men till kyrkan i Broddetorp därför att man var tvungen” berättade Berta i Hwassagården under sina sista år. Ännu minns man i bygden med saknad skördefesterna och barnkalasen i det gamla kapellet. Medelålders personer i Hornborga och kvarboende Broddetorpabor minns sin söndagsskola än i dag, där syskonskaran Berta, Syster och Georg bar upp verksamheten. Kapellets historia i övrigt är väldokumenterad och kan sökas på nätet. Hela 1800 talets väckelserörelse kan ses som en oblodig social och religiös revolution mot en maktfullkomlig kyrka och en oförsonlig överhet protesterna hölls levande i över 100 år. 

Flera hot

Det är inte första gången som byggnadens existens hotas. Utbyggnaden av turistattraktionen Hornborgasjön medförde att vägen till sjön skulle breddas, men då ställde byn upp till försvar mot byggnaden som ligger mitt i den smala bygatan. Huset står kvar efter en mindre folkstorm. Allt sedan siste medlemmen Hugo Wernlund gått ur tiden har Hornborga Kulturskyddsförening under Baptistsamfundets i Stockholm överinseende tillsett att kulturskatten inte förfares. Bygdens söner var även med om att renovera taket och därmed säkrat fastighetens vidare existens mot andra hot.

Nya hot.

Skall Kapellet gå under klubban nu när ingen officiell förening eller myndighet velat påtaga sig ansvaret. Frågan har blivit ett angeläget diskussionsämne för bygden. Förfrågan har gått ut från Baptistsamfundet som är lagfaren ägare med erbjudande om övertagande till Västergötlands Museum, Falköpings kommun och Broddetorps hembygdsförening. 

Betydande kulturvärden

Museet bekräftar i sitt svar att kapellet är bland de äldsta och bäst bevarade missionsbyggnaderna från denna period och anser det angeläget att byggnaden bevaras och att de kulturhistoriska värdena tas till vara. Missionshuset berättar om väckelserörelsens stora betydelse för den Västgötska landsbygden under 1800 talets senare hälft. Det är också en viktig byggnad i Hornborga by som i övrigt har en ålderdomlig prägel.

Falköpings kommun har förståelse för att det kan vara intressant att bevara byggnaden, men kommunen saknar ekonomi för något engagemang. Svar väntas från Broddetorps hembygdsföreningen, som även undvikit att svara på tidigare liknande erbjudande. Men föreningen har erhållit nya möjligheter att yttra sig i frågan.

Går under klubban

Om svar uteblir kommer fastigheten att gå under klubban, då Baptistsamfundet i Stockholm inte längre kan sköta huset och bedriva verksamhet där. Med hänsyn till vad som skedde i grannsocknen Hånger med dess ehuru yngre missionshus, finns risker att byggnaden ej får leva vidare. Kommer brandkåren i Falköping att få ett nytt övningsobjekt, en utveckling som mången Hångerbo idag visat stor bitterhet över. Blir den enda glöd som bygden visat sin historia blott glöden och röken från ett nerbränt kapell?

Kort referat av mötet i Kapellet maj 2004

Ett femtontal intresserade hörsammade kallelsen för att ge sina synpunkter på vad som skall kunna göras åt byggnaden. Efter en kort inledning vidtog en livlig diskussion. Skall vi låta riva byggnaden eller skall vi se att en köpare bygger en villa på tomten . Baptistsamfundet kan tänka sig att skänka till en ideell förening, som tar över Kapellet under förutsättning att det bevaras i nuvarande skick. Intresset från hembygdsföreningen var inte så stort, det var bara ordföranden från styrelsen som deltog i mötet. Ingen medlem slöt upp. Problemet i Hornborga och Broddetorp är att få folk att engagera sig. Föreningen har ju sin Bankestuga att ta hand om och klarar inte det merarbete om man skall ta på sig ett nytt projekt. Ett förslag väcktes att skapa en bygdegårdsförening eller någon bevarandeförening. På mötet kunde anas ett visst intresse för att problemet skulle lösas, men man beslöt att vänta till augusti med att definitivt fatta ett beslut. Om inget beslut fattas så kommer fastigheten att säljas.

En Förnyad Hembygdsförening ?

I början av 1900 talet försvann två torpställen från Hornborga by. En hamnade på Skansen den andra i Fornbyn i Skara. Ett antal dopfuntar förirrade sig samma väg bort från bygden. Det kom en man från Gökhem konstnären Arleman, som insåg misären. Med hjälp av husfrun på Bosgården så lyckades han bevara Bankastugan och mobiliserade helhjärtade insatser från Bygden. Man startade en förening som lovade att ansvara för att stugan skulle bevaras. Så blev det och för att fira sina insatser så samlas man sedan dess årligen till en Bankastugefest. Men när det gäller att göra insatser för stugan som naturligen kräver vård då och då är den rika föreningen inte lika generös. Ett kostnadsförslag har presenterats om dryga 60.ooo kr med ett bidrag från länsstyrelsen på upp emot upp till 80 % men årsmötet förbigår det utan kommentarer.

Ekornavallen minns vi. Vem tog initiativet. Jo, Arleman som insåg dess oerhörda kulturvärde. Han startade Ekornavallens vänner och kunde med sin gitarr och sina teckningar få bygden till en helgjuten insats mitt under brinnande krig. Ekornavallen är det finaste vi har. Man skapade en organisation av Hembygdsföreningen för att lösa uppgiften med arbetet på Vallen. Dessvärre gäller den än idag med en månghövdad arbetande styrelse. En styrelse utan kontakt med de många medlemmarna, vilka stöder verksamheten med 25 kr per år.

Det har naturligtvis hänt mycket på 75 år, som kräver förändringar, men varje nyordning möts med "det går inte för det går inte". Ett exempel. Uppe i skogen vid Bjärsjön skapade några entusiaster på 20-talet ett Hembygdsmuseum för att visa den gamla torpbebyggelsen den s.k. Laffa Stugan. Men det föll inte bygden på läppen och projektet är nu nedlagt, stugan borta och det med möda insamlade bygdematerialet är bortglömt i något museum, där ingen vet var det finns !

En Hembygdsförenings och dess styrelses uppgifter är inte i första hand att förse medlemmarna med gratis gröt och kaffe två gånger om året. Självklart att bygden måste ta ansvar för de gåvor, som markerna kring Hornborgasjön bjuder av kultur och natur.