Slaktarens Arbetsmiljö som den såg ut på 1970 talet. 
En liten nostalgitripp på ett slakteri i Sverige. 

Om någon skulle känna igen sig på de tecknade bilderna är det bara en tillfällighet. 

Svinstallet 

Allmänt:

Svinbesättningar transporteras in på lastbilar, uppsamlas i ett större stall. Här sker en viss uppdelning i mindre grupper för vidare inmatning i en drivgång. En man sköter indrivningen i gången, vilket tillgår så att 3 - 4 grisar utväljes och föses in i en rörlig strut. Strutens ena sida består av en vinklad grind med ett stödhjul. Grisarna är ofta stressade i detta moment och låter sig ofta motvilligt infösas i struten. Som påfösare användes en elektrisk induktionssmärtgivare. Arbetet är fysiskt påfrestande och stressigt då övrig slaktverksamhet är helt beroende av kontinuiteten här nere. Arbetspulsen är 95 - 100.

Då ca 10 - 15 grisar har matats in i drivgången måste påfösning ske längs denna kanske onödigt långa drivgång. Grisarna har nämligen en tendens att stanna upp efter att ha tillryggalagt ca 10 - 15 m. Arbetaren måste då kliva över drivgången på en sporadiskt gjord trappa och i en trång gång stimulera djuren. 

Ventilation: 
Ej närmare penetrerad, dock synes en relativt hyfsad luftomsättning föreligga. Ammoniakdoften är den mest framträdande luftföroreningen.

Klimat:
Av veterinärmedicinska skäl befuktas djuren under raster för att djuren ska bli svala och inte bli oroade. Detta medför att huvuddelen av arbetarens dag kommer att ske i ganska hög fuktighet. Då arbetet är tungt är möjligheterna till värmeavgivning mindre. Vid kall väderlek sker en dimbildning i lokalen på grund av den höga fuktigheten.

Belysning:
60 lux. Rören är synnerligen smutsade och endast vartannat rör är i funktion. Takfönstren är mycket nersmutsade.

Ergonomi:
Arbetet är tungt och sker i fuktig lokal. Grindens konstruktion välgenomtänkt men med tanke på att arbetet, är mindre attraktivt kommer ytterligare studier att göras för att finna en bättre lösning. I samband med påfösning i drivgången måste arbetaren kliva över drivgången. Här är trappstegen smala och oergonomiskt placerade.

Svinfålla Avlivning

Allmänt:

Grisarna föses i drivgången fram till gasmaskinen. I bästa fall står grisarna och väntar på att fösas in i en vagga. Grisarna sänks sedan ner 4 m i koldioxid vilket gör att de blir anoxiska. Arbetet vid denna arbetsplats är uppdelat i två moment.

• 1. Arbetaren föser in en gris i vaggan. Vanligen måste arbetaren gå fram till dörren för att fösa fram djuren. Djuren är i detta moment stressade och skriker ofta. När djuret är i vaggan stängs en lucka och nästa gris får vänta på tur. 
• 2. Gasmaskinen har roterat ett stycke och en gris rullas automatiskt under mycket plåtskrammel ut på en arbetsbänk. Här fixeras en specialkonstruerad kedjelås vid ena benet och grisen hänges i en transportör.

Arbetscykellängden är 18 - 20 sekunder. Arbetet är relativt tungt. Arbetspuls 100. Stressmomenten är påtagliga.

Ventilation:

Organiserad ventilation via en takdysa i mitten av ena halvan av lokalen. Denna dysa blåser rakt in mot golvet och sprider luften. Från drivgångens dörrhalva kommer en kraftig jet in ifrån stallet medförande ammoniakdoft och smutspartiklar. Detta är speciellt uttalat då dörrarna ut till stallet är öppna. Denna jetstråle dominerar nästan helt lokalens ventilation. En mindre "kvarglömd" jetstråle motriktad stalluften kommer från en pelare, enligt skissen. Något utsug kan inte hittas. Luften går sannolikt upp i den orena delen av slakthallen. Ibland kommer en bubblande jet från reningsverket via blodavrinningstrumman.
Klagomål på varma somrar och kalla, dragiga vintrar. 

Belysning:

150 - 200 lux.

Buller:

Bakgrundsbullret är ca 85 dB. Grisskrik och plåtskrammel gör att bullret pendlar mellan 80 - 100 dB(A). Den ekvivalenta bullernivån är för arbetsplatsen 92 dB(A). Peakvärden p.g.a. plåtskramlet 116 dB(A). Denna typ av buller är synnerligen allvarlig ur hörselskadesynpunkt.

Ergonomi:

Gasmaskinen är en smidig form för bedövning av djuren. Arbetsplatsen erbjuder dock en del problem. Frammatningen av djuren skulle kunna göras smidigare.

• Moment 1 Gasmaskinen frammatas samtidigt med att luckan efter grisen stänges. 
• Moment 2. Arbetsplatsen här är trång på grund av kedjetransportörer. Arbetaren måste tränga sig emellan för att smidigt nå platsen.

Prioritering:

Ventilationen i lokalen måste få en översyn. Det är olämpligt att man har ett undertryck i lokalen relativt till stallet. Bullersaneringen av gasmaskinen av högsta prioritet då denna bidrar till en snabb utveckling av hörselskada. Akustikreglering i taket kan vara av godo men gasmaskinens vaggor bör först kunna åtgärdas.
Belysningen bör också få en översyn.

Svinfållan Avblodning

Allmänt:

Bedövade grisar sticks i cavaområdet (i halsen) och avblodas med en speciell kniv. Så fort stålet nått avsett mål kopplas en sug in med hjälp av en fotpedal. Citrat följer sedan med blodet in för att undvika levring. Tidigare sköttes detta arbete av en man, nu av två män efter krav från stadens reningsverk. Härvid fås ökad mängd blod från varje djur. Stressmomenten minskar.

Ergonomi:

3 - 4 grisar passerar arbetsplatsen per minut. Grisarna fördelas mellan de två arbetarna. De koldioxidsövda, cyanotiska (syrekvävda) grisarna skall avblodas. En specialkonstruerad kniv med sugslang föres med ett ryck in i strupområdet. Man når vanligen lätt de stora kärlen och basen på hjärtat varvid utsugningen kan börja. Automatiskt blandas blodet då med citrat som gör att blodet inte levrar sig.

När kniven är införd i halsen måste ett mottryck kunna ordnas. Armen hålles därför vanligen rak, för att undvika spänning i underarmen, och lätt upplyftad för att nå resultat. Härvid sker en mycket stor belastning på underarm, överarm och axel, då armen måste hållas i detta läge under ca 20 - 30 sek. Håller man tillräckligt långt bak på kniven skär inte "syraslangen" in i handgreppet. I slutet på utsugningsfasen vaknar vanligen djuren till och utsugningen avslutas ofta med att djuren sparkar ut kniven. Djurens kast med frambenen innebär en allvarlig yrkesskaderisk då kniven ofta lätt kastas upp mot arbetarens ansikte. Olyckstillbud sker dagligen.

Fotreglagen på de två arbetspallarna är lösa och dansar gärna runt om arbetaren är ovan vid situationen. Den nya arbetspallen är vidare inte korrelerad till det naturliga fall som bandet har. Sedan arbetsplatsen utökats med ytterligare en man har ökad mängd blod kunnat tillvaratas. I samband med detta har också det statiska arbetet ökat, då varje gris kan avblodas under längre tid, och statiskt muskelarbete från arbetarens sida har ökat med det dubbla. Spolvattnet är kallt.

De muskler som blir engagerade i det statiska arbetet är framför allt deltoideus (axelmuskeln), biceps (den tvåhövade armbörjarmuskeln), brachioradialis, ulnara flexorer (underarmens muskler). Senare ansträngs även trapezius (kappmuskeln). Grisarna transporteras kontinuerligt till arbetsplatsen och uppfångas av den första arbetsplatsen, som håller väntgrisen borta från arbetsobjektet. Detta kan lösas genom att man ordnar en liten buffert med en tredje spärr.

Prioritering:

Bullersanering av framför allt av gasmaskinen. Akustikreglering i taket. Förbättrad ventilation med krav på övertryck i lokalen gentemot stallet. Kontroll av maskinens bedövningsförmåga. Ljummet spolvatten. Närmare penetration - analys av möjligheterna att minska det statiska arbetet. 

Skållkar i övre hallen

Allmänt:

De avblodade djuren transporteras till ett övre plan. Genom en sinnrik mekanism lossas djuren från kedjan. Två djur skjuvas mellan två stora gafflar genom ett skållkar. Temperaturen är 60 - 65º C. Efter genomförd skållning lyfter en skopa upp dem ur skållkaret och djuren får dansa runt på en avborstningsrulle. När avborstningsmomentet är klart kastas djuren fram till ett arbetsbord där två arbetare fixerar bakbenen vid en galge och fäster den vid transportbandet. Öron respektive klövar avskäres. 

Ventilation:

Skållkaret genererar mycket energi och mycket ånga. Kåpan ovanför skållkaret orkar inte dra ut all ånga utan det mesta av varmluften stiger runt förbi kåpan. I lokalen kommer därför relativt fuktig luft i cirkulation.

För att kompensera detta har man vid arbetsplatsen ordnat tre dysor, som diagonalt ner mot arbetsplatsen skickar frisk luft. På grund av temperaturskillnaden skapas vid denna luftvandring ökad mängd ånga, och dimbildning blir följden.

Klimat:

Skållkaret och svedugnen ger strålningsvärme och fuktighet samt hög lufttemperatur. De omnämnda nyare dysorna ger en svalkande, behaglig luft.

Buller:

Två allvarliga bullerkällor finns i närheten, dels svedugnen, dels själva skållkaret. Plåtskrammel, mörkt dunkande ljud samt de tumlande djuren bidrar till en hög kontinuerlig nivå. De akustiskt hårda väggarna gör att efterklangsfältet är väldigt högt. Att komma tillrätta med, bullret vid källan kan bli mycket kostsamt.

Ergonomi:

Två ynglingar arbetar vid arbetsplatsen. En fixerar bakbenens fotben vid en galge genom ett mindre snitt, hänger upp djuren i transportören. Den andre skär av öron och lossar vid behov klövar. Arbetet är stressigt och tungt och båda har en arbetspuls på 110-120. Öronarbetsplatsen innebär vissa problem i och med att arbetsplatsen är extra trång på grund av att den nya transportören lyfter djuren precis där arbetaren lämpligen bör stå för att lättast kunna utföra sitt arbete. Viss risk finns i samband med att djurkropparna kan falla ner.

Driftstörningar inträffar relativt ofta vid skållkaret såtillvida att djurkroppar kommer under den skopa som lyfter djuren till borsttumlaren. Skållkaret regleras då från en panel som är cirka 10 m bort. Djuren måste sedan skjuvas i rätt läge och skopan återfällas. Risk för alvarlig yrkesskada finns då bullret och diset gör att kommunikationen med den som sköter paneltavlan är mycket försvårad.

Prioritering:

Denna arbetsplats bör byggas in, avskiljas från svedugnen och från skållkaret. Man bör då tänka på att inte bygga samman den med skållkaret, då vibrationer och buller lätt fortplantar sig in i detta täta rum. Härvid skulle man kunna lösa de buller-
och ventilations-, klimatproblem som utgör arbetsplatsens kanske största problem. Viss omkonstruktion av arbetsplatsen kan därvid också lösa de arbetsplatsproblem, som den nya riktningen på transportören åstadkom.

Djurkropparna passerar Svedugnen som bränner bort oönskad behåring. Den står mer isolerad från efterföljande slakthall. Här följer 

Sotning, urtagning och bröstning.

Djurkropparna kommer från svedugnen och möts av två slaktare genomför sotningen

Sotning

innebär att könsorgan och sädesledare avlägsnas. Två man delar på denna uppgift. 

Buken öppnas i två snitt. Symfysen (fogen) sprängs. Tarmpaketet lyftes ut. Rectum (ändtarmen) lossas från bakre bukväggen.

Urtagning.

Tarmpaketet lossas från bakre bukväggen och faller ner i en ränna. Gallan tas bort. Snittet ökas ner mot halsen. Levern lossas och organet everteras. 

Bröstning.

Retroperitonial (bukens ryggorgan) vävnad (njurar) lossas. Diafragman (mellangärdet) delas på var sida och lungpaketet everteras lyfts efter lossning från ryggen.

Ergonomi:

De beskrivna arbetsplatsernas inbördes relation beskrivs enligt den inledande tecknade skissen. Sotningen delas numera av två man likaså vanligen även bröstningens moment 1. Bandhastigheten är ca 4 svin per 66 sek. 1.200 svin passerar i medeltal per dag, vilket ger att 5,5 tim är arbetaren bunden vid bandet. Skisserna visar att dessa arbeten utgör en belastning för handleder, armbåge, axel och vid samtliga arbetsplatser även rygg. Den psykiska belastningen vid denna typ av arbete är ej närmare penetrerad.

Besiktning av svinkroppen

Den fysiska miljön vid besiktningsplats:

Den förut hantverksmässiga slakten, utförd av ett yrkesstolt skrå, har numera ersatts av ett "rationellt", kortcykliskt, mekaniserat arbete. Slaktkvantiteten per slaktare har naturligtvis ökat. I den rationella hanteringens spår kommer positiva och negativa följdverkningar. De tunga, grova momenten har försvunnit liksom kanske arbetsglädjen och yrkesstoltheten. Monotonin har ökat i takt med bullernivåerna i de akustiskt hårda och hygieniskt styrda slakthallarna. Ventilationen och belysningen har förbättrats. 

Verksamheten vid besiktningsplats:

Efter urtagning och bröstning skall kropparna och organen besiktigas vid två stationer. Vid den första stationen okulärbesiktning av kroppen samt inspektion av kroppshålan, undersökning av lymfkörtelstationer. Vid den andra stationen kontroll av lever, njurar och lungpaket. Cirka fyra djurkroppar skall undersökas per minut. Vilka krav skall ställas på en modern arbetsplats för besiktningsveterinärer, veterinärassistenter ? Arbetsmiljölagen kommer att kräva: Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande! 

Buller:

Själva besiktningsarbetet orsakar ej buller i sig, men man tvingas att arbeta i ett allmänbuller om ca 87 dB equivalent nivå. Oktavbandsanalys visar att bullernivån är på gränsen till hörselskadlig nivå. Nivåer av detta slag påverkar möjligheten till samtalskommunikation. Dess inverkan på stressupplevelse är sannolikt inte obetydlig. För att sänka bullernivåerna måste lokalens akustiska hårdhet mjukas upp med lämpligt valda absorbenter. Efterklangstiden är nu ca 4,5 sek. Absorbenterna får ur hygienisk synpunkt ej vara sämre än tidigare befintlig maskinell utrustning eller lokalens balkkonstruktioner. Bullret vid källan skall också bekämpas, kompressorer och motorer dämpas, pneumatiska verktygs höga ljudnivå sänkas, avskärmande väggar byggas osv.

Belysning:

Besiktningsarbetet ställer stora krav på belysning, färgkontraster, synskärpa, färgseende hos besiktningsassistenten, - veterinären. Detta ställer speciellt stora krav på armaturens kvalitet, färgtemperatur, spektralfördelning och placering. Vid besiktningsplatsen vid aktuellt företag har följande värden noterats,

Belysningsstyrkan på besiktningsplatsen bör vara ca 1.000 lux. Takarmaturen bör eventuellt kompletteras med en riktad platsbelysning för att erhålla en jämnare belysning.

Ventilation och klimat:

Den höga vattenkonsumtionen, de varma slaktkropparnas vattenavdunstning gör att luften snabbt mättas med fuktighet. Detta ställer stora krav på ventilationsanläggningen. Luftomsättningstalet måste vara stort för att erhålla en behaglig klimatnivå. Vid aktuell industri är luftomsättningstalet ca 5. Temperaturen mellan 19 - 21°. För att eliminera temperaturskillnaderna mellan årstiderna är det angeläget att man har möjlighet till varierande luftomsättningstal eventuellt kylnings - och värmeaggregat i anslutning till tilluften.

Ergonomi:

Kortcykliciteten omkring fyra moment per minut. Besiktningsarbetet ställer stora krav på utövaren och uppmärksamhetsnivån måste hela tiden vara hög. Ur hygienisk synpunkt är det också angeläget att kropparna inte hänger så tätt då bakteriellt kontaminerade djur, som fordrar anhållning, inte bör komma i kontakt med friska kroppar. 

Organnedskärning och organbesiktning

sker vid ett sidgående band

Moment 1

Moment 2

Istern

Bukhinnan (peritoneum) med dess underliggande fett skall avlägsnas från bukväggen. Med två stadiga tumgrepp fixeras den sega och feta hinnan. Med ett ryck dissekeras istret från diafragmans fäste fram till ryggraden, där ett nytt grepp tages. Sjoket lossnar under det att armarna lyfts uppåt.

Tummarnas böjare och sträckare påfrestas mycket i detta läge. Likaså belastas tummens ytterled. Axlarnas muskulatur överbelastas då armarna tvingas i en rörelse under kraftutveckling i en riktning, där axelns muskler har en svag sektor. Musculus supraspinatus och övre delen av trapezius (Kappmuskeln) belastas extra mycket liksom musculus serratus anterior, som skall fixera skulderbladet.

På 1½ - tim får man ej någon djupare uppfattning om arbetets art ur monotonisynpunkt. Man frapperas dock av att så snart man hade hängt ett sjok på kroken och vände sig om för att få en sekunds paus så nog hängde en ny gris där och väntar på att bli dragen. Någon möjlighet till konversation medgav ej bullret (LEQ 87 dB(A)). Varje lucka i bandet togs emot med en välsignelse, men ändå greps man osökt av en inbyggd stress att vilja finna sin egen takt. Pallen lämnades för att medelst lösning av nedre delan av istersjoket underlätta slutdragningen från pallen.

Att sedan hänga på de nedre krokarna kändes väl påfrestande för ryggen. De nyanställda drabbas mycket lätt efter några dagar av en lätt, övergående inflammation av hela handens hud med rodnad som enda kliniska tecken. Behandling med vanlig skyddssalva före arbetet gör att rodnaden snabbt försvinner.

Linjen avslutas med att djurkroppens massa och kvalitet kontrolleras

Slaktkropparna går sedan in i kylrum för att sedan fördelas på tillkommande styckningsavdelningar. 

Det finns anledning att visa stor respekt för dessa människors insatser. Dag ut och dag in tjänte de i en tung, bullrig och stressande arbetsmiljö.

Preslougter stunning

From a conference 1977 we find the following text conected to some of the above shown pictures.

During the fifties and sixties there has been a progressing consciousness of working environment. This has resulted in a collective agreement on working environment 1976 and a new law of working environment 1978. 
In the same way as regards the maintenance of animal health one wants to adapt environment to man's natural conditions. For this purpose there has been a wish to reserve personnel with technical and medical know how. As a medico my role is therefore rather to cure the environment than the ailing man.

So far we have mentioned 
- animal welfare
- meat quality
- technology and economy To this I want to add
- labor safety.

Let us look at some kind of environments where aspects of animal welfare may clash with working environment.

Shoving refractory pigs into a pathway is physically very tiring. The animals are under stress and the pathway is not "ethologically" shaped. Water flushing the animals with the intention to decrease stress reactions, is a disadvantage to both humans and animals.

Shoving a pig four times a minute into a compact plant when gas stunning, involves ergonomic problems and stress. The whole slaughter line, 50 men, depend upon the pliability of this function. The noise level or 92 dB(A) does not decrease the stress.

Exanguating the pig after electric stunning constitutes a constant threat. The electrically stunned pigs kick during 30 seconds while the process continues, and so the knife may easily been thrown towards the worker's body or face. Gas stunned animals are often totally relaxed and therefore they do not constitute the same threat. Besides, holding the arm pressed against the body of the animal during 30 second in order to prevent the knife from slipping out, is very tiresome for the arm, shoulder and neck.