Innehållet denna och nedanstående sida
¤ Protesten
¤ Skrivelse
Innehållet på underställd sida
RingP1
¤ Påpekanden redan 2007
¤ Dispens från kravet på ligghall till utegångsdjur.
2008
¤ Undantag från kravet på ligghall för utegångsdjur
2009
Djurhållningen vid Hornborgasjöns västra och södra sida.
Den riktiga vintern kom redan före jul följd av en ordentlig
köldknäpp kring nyår, trettonhelgen och långt över Tjugondag Knut. Alla gladde sig åt vintern och inte
minst Vattenfall, som nu gör sig stora pengar på dålig planering.
Mitt i det vackra finns de som verkligen lider. Det är de utegående och betande köttdjuren, som utan skyl (väderskydd), liggunderlag och
vatten och ibland avsaknad av stödfoder tvingas uthärda.
En ny sorts djurhantering har växt fram i skuggan av debatten om
Revingehed för några år sedan. Där krävde den dåvarande djurskyddsmyndigheten
att djuren som går ute året om skall ha skäligt skydd och något att ligga på.
Men i Skaraborg uppvaktades myndigheten med krav om att ge storgodsägare vid
sjön dispens med detta omdebatterade väderskydd. Hornborgasjöns västra sida
erbjuder naturliga betesmarker på dessa utdikare mossar. Sedan dess har
djurbesättningarna ökat i omfattning och storlek. Stora Bjurum har bytt ägare
och en stor mängd utedjur har beretts tillträde till de gamla mossmarkerna.
Närmare tusen djur uppges i intervju gå nere och beta på de enorma mossar, som
blev potatisåkrar i slutet av 1800 talet.
Sedan dess har djurbesättningarna ökat i omfattning och storlek. Stora Bjurum
har bytt ägare och en stor mängd utedjur har beretts tillträde till de gamla
mossmarkerna. Närmare tusen djur uppges i intervju gå nere och beta på de enorma
mossar, som blev potatisåkrar i slutet av 1800 talet. Efter påtryckningar
lyckades de få skäligt stödfoder men hänvisas till Bjurums kanalens
kontaminerade vatten. Vattnet ingår i en Recycling process då lakvatten från
slamdeponier vid Gudhem och övergödning med rötslam står till djurens
förfogande.
Kritik har inte saknats och inspektörer har tillbringat halvdagsutflykter för
att stävja kritiken. Men några inspektörsrapporter har inte kunnat erhållas.
Lilla kalven Mu står tätt intill sin mor och enda värmen må
vara mjölken från frusna juver
I en fålla i södra delen av Stora Bjurum vid det s.k. Högerock
konstateras ett 30 – 40 tal Highland cattle djur samlade kring de containrar,
som bjuder på stödfoder. Enstaka träd finns på en kulle intill, vatten finns i
ett dike, där isen måste penetreras för att bjuda dikets föga attraktiva vatten.
Utan vatten och väderskydd i 20 graders kyla.
Ca 5-6 kalvar kan skymtas mellan vaksamma mammor, som inte
skulle tillåta att någon närmat sig. I 14 dagar har kölden hållit i sig och
envisa rykten gör gällande att djur och kalvar omkommit i kylan, något som
dessvärre inte går att verifiera. Spår av djur som smitit ur fållan finns på
markerna norr om fållan.
Den livgivande vatten hålan spettas upp efter påpekanden.
För att allmänhetens synpunkter skall kunna tillgodoses så
ordnades en protestmarsch från Transdansen ut till området.
Vid Uppsala Öds gamla kungsgårdsplats fryser djuren!
När besöket verkställes kommer färden att gå vidare till Uppsala Öd, den gamla
medeltida Kungsgården på kullen, som idag kallas Örleberg, där vi har
ytterligare en grupp djur som genomlidit kölden under denna kalla vinter.
Snöstorm, utan vatten men med stödfoder utan väderskydd stå de vid de enstaka
nakna lövträden och väntar bara att mildare väder skall till så att snön blir
mindre energikrävande att smälta. Ägare uppges vara en av Svensk Djurhälsovårds
ägare.
Syftet med protesten är att myndigheten för djurskyddet, som nu är överflyttat
till Skara skall visa större lyhördhet för den kritik som ortsbefolkningen
visar.
Upprördheten är stor bland de kvarvarnade riktiga bönderna som finns i trakten
inför den djurhantering, som de nyrika storgodsägarna ger prov på. Stora pengar
är i omsättning inte minst EU bidrag har lockat oseriösa djurägare att pröva sin
lycka bland nu djupfrusna djurkroppar som återfinnes lite varstans.
Vad som är märkligt är att kraven på Väderskydd kunde tas bort. Debatten var
hård nere i Skåne, medan dispens utan vidare kunde genomföras 50 mil längre
norrut. Politiska på tryckningar och ekonomiska intressen styr numera det förr
traditionella familjejordbruks baserade yrkeskåren.
Bland den nuvarande storgodsdominerade ägarna rekryteras ägare som svart
avyttrar av sina djur till kvarvarande slakterierna i Skaraborg för vidare
transportern till Stockholm. Svårigheten att med skattemässiga och polisiära
sökmetoder komma oegentligheter på spåren gör att ekonomiska argument från
myndigheternas sida åberopas för att inte gå vidare med denna form av
myndighetsutövning. Kravet på märkning av enskilda kreatur har inte givit den
kontrollmöjlighet som man avsågs med reformen.
Lagstiftaren har heller inte klart för sig att en ny tid är inne inom
jordbrukets område. Djuren kan därför hanteras hursomhelst i gränslandet mellan
ansvariga myndigheter. Livsmedelsverket kräver att djuren djuret skall stå i
slaktbåset för att de skall kunna ingripa. Jordbruksverket svävar på målet vad
gäller foder och foderhantering och miljöbalken går alltid att kringgå.
Hornborgasjön och vad som skett runt denna visar mer än tydliga exempel på hur
eftersatt regelverket är.
Ett exempel på detta är hanteringen av rötslam vid sjön, där reglerna om
gödsling på åkrar och foderfält överskrids utan att myndigheterna kunnat eller
velat agera. Stora är de områden som för lång tid framöver gjorts obrukbara till
livsmedelsproduktion. Slamlevererande kommuner suckar förtvivlat då de är
hänvisade att leverera slam till oseriösa mellanhänder som inte drar sig för att
gräva ner skiten på marker som dräneras till Hornborgasjön.
Ett tragiskt exempel är också att Sveriges Landbruksuniversitet SLU lånat sig
till att med sin ’'forskning’' lånat sig till att stödja den nya
jordbrukshanteringen dels på slamsidan dels på Väderskyddssidan. Shame on You!
Skånsk och Dansk ägda djur fryser i midvintern. Nätterna är kalla utan skydd och vatten här på Örleberg, (Upsala
Öds gamla kungsgårdsplats).
Skrivelse Kontrollprogram
2010-01-30
 -20°C
Sändlista se nedan
Angående ”Kontrollprogram för nötkreatur som hålls utomhus
vintertid utan tillång till ligghall” som medger undantag från 1 kap 36 §
Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2007:5).
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Svensk jordbruksnäring står inför en omdaning. Stordrift med
lösgående betesdjur vinner alltmer insteg. Storgodsägare och slakteriföretag
investerar i stora kapitalkrävande besättningar, och vinsten utgör till stor del
av det EU bidrag som generöst utdebiteras. Etiska regler kommer på kant med den
svenske familjejordbrukarens syn på djurhållning. Dispenser måste till för att
kunna leverera ”EKO kött” till konsumenten.
Redan 2007 diskuterades möjligheten att få dispens att hålla
utegångsdjur utan väderskydd och liggunderlag. Revingehed inledde debatten.
Påtryckningar från framförallt slakteriorganisationer har föranlett regeringen
att föranstalta om utredning huruvida djur kan hållas ute utan skydd vintertid.
Bakom kraven nu ligger Svenska Djurhälsovården AB, som ser Scan, Skövde
Slakteri, Team Ugglarp (gamla Kalmar läns slakteri) samt andra
privatägda slakterier som sina medlemmar.
Projektet har efterhand utvecklats och medger nu ytterligare
dispenser för djurhållning med bland annat två intressenter i Västra Götaland
Sverige. Sporadiska protester har förekommit, men inte vunnit politiskt gehör.
Tillsynsmyndighet är Jordbruksverket med forskningsstöd av SLU i Skara.
Problemen har satts på sin spets i samband med att den så
kallade ranchdriften påbörjats vid Stora Bjurum sydväst om Hornborgasjön.
Tillstånd gavs 2008 och 2009 så sent som dagarna före jul. Tillståndet innebär
undantag från krav på ligghall och underlag för utegångsdjur med villkor om att
besättningen uppfyller de villkor, som ställts upp inom programmet. Inspektörer
rekryteras från Svenska Djurhälsovården.
Aktuell situation
Ett kvarstående och envist högtryck efter ymnigt snöfall
genererade en vargavinter med ovanligt låga temperaturer under en över
månadslång period som med kvarstående prognoser förväntas nå in mot början av
februari 2010. Härvid tydliggöres påtagliga problem med att medge generella
dispenser då kalla perioder inte kan förutsägas inom programmet.
Djurägare bland Svenska Djurhälsovårdens ägare har egna djur inackorderade i
Skaraborg, med drift som om dispenser hade varit förhanden. Till yttermera visso
framkommer kvarstående brister, som tidigare påtalats vid verksamheter kopplade
ägarkonstellationer i Skaraborg.
Grupper av djur får gå utan minsta tecken till skydd förutom
enstaka björkar och vid temperaturer väl under minus 20 grader. Nyfödda kalvar
har att uthärda kölden och söka di hos sina mödrar. Här finns inte tillgång till
rent vatten utan djuren är hänvisade till blott snö ehuru i tillräcklig mängd.
Efter påtalan har ett dike ställts till förfogande, som dränerar de mossjordar,
som utgör betesmarkerna vid gården. Ett nöt kräver väl tilltaget friskt vatten
för att klara att föda kalvar. Andra grupper av utegångsdjur är hänvisade till
den så kallade Bjurumskanalen, som dränerar Gudhema Vallar och mossmarkerna
väster om Stora Bjurum. Vattnet är känt för att vara kontaminerat av inte minst
lakvatten från deponier av rötslam vid lagun och så kallade energigrödor.
Foder tillgången har varit acceptabel även om djuren kräver extra tilldelning
för att klara perioder av besvärande låga temperaturer.
Distriktsveterinärer har ingen insyn i denna hantering av
djuren, varför deras hälsotillstånd inte kan kontrolleras. Registrerade
veterinärbesök ligger tiofalt under vad som är att förvänta vid ovanomnämnda
besättningar.
Krav som ställs
Etisk nämnd som kontrollerar dessa typer av projekt. Annars
riskeras tilltron till vår djurskyddslag. En redan sviktande djurtillsyn kommer
inte heller att kunna hålla jämna steg med en tilltagande exploatering av
verksamheten med utegående köttdjur. Nämnden har att kontrollera trovärdigheten
inom den veterinära organisationen. Kraven på veterinärer inom distriktsvården,
livsmedelsverktes tillsynsverksamhet och jordbruksverkets och länsstyrelsernas
ansvarsområden måste samordnas. Anställningsformer som kan innebära jäv får ej
förekomma. Den veterinära legitimationen måste respekteras och tillses. Nämnden
skall ha möjlighet att vinna tillträde till veterinärs arkiv.
Veterinärer: Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets
besiktnings- och distriktveterinärer skall särskilt undersöka och rapportera
besättningars hälsotillstånd såväl före som vid slakt. Särskilt skall sjuklighet
och dödlighet hos moderdjuren och kalvarna rapporteras. Märkningsdata skall
ligga till grund för rapporteringen. Köldskador hos kalvar och juver hos dikon
skall särskilt uppmärksammas. Brister i EU:s registrering av djur skall särskilt
uppmärksammas. Oseriös djurhållning måste stävjas.
Konverteringen av djurbesiktningen från kommuner till
länsstyrelser kräver med tilltagande dispenser ökad kvalitet och integritet.
Viktigt är att jäv beaktas, att påverkan på inspektörerna ej sker och att
förvarnade inspektioner inte genomföres allt för generöst.
Certifiering måste hela tiden kontrolleras då en av
drivkrafterna till den nya stordriften är att leverera EKO framtaget livsmedel,
via svensk Djurhälsovårds ägare. Om EKO märkning skall vinna trovärdighet måste
den vara förenad med krav.
Sändlista
EU kommissionen
Jordbruksutskottets medlemmar
Jordbruksdepartementet.
Svenska Djurhälsovården.
Jordbruksverket
SLU Skara.
Länsstyrelsernas djurskyddsinspektioner
För kännedom
Jordbruksdepartementen Norge, Danmark, Island och Finland;
Ytterligare upplysningar och bildmaterial finns på bolum.nu;
|
