Marianne Spolen gjorde denna batikbild till Hornborgasjöns ära      Utredningen    

Start ] Uppåt ] Tre Översikter ] 1800-talet ] 1900 talets övergrepp ] Seklets mitt ] [ Utredningen ] Svekdebatten ] Restaureringen ] 2000 talet ]
Plan/73 Limnologi ] Fågelutredningen ] Tekniska utredningen ] Hornborga See ] Restoration of Lake Hornborga ] [ Innehåll ]

 

Vi börjar med Limnologin, sen följer ornitologisk och sist den tekniska utredningen.

Den limnologiska utredningen
English summary 1974
Lake Hornborga
Reprint from Restoration of Lakes
Utredningen om Fåglarna
Den tekniska Utredningen

Sammanfattning

I

Från limnologisk synpunkt hävdades på 1970-talet att en restaurering enkel, men man varnade för att dröjsmål skulle innebära en fördyring, för att senare bli omöjlig att genomföra.

II

Fem sänkningar under 1800 och 1900-talen innebar successivt förändring och täckning av övervattensvegetation i en fortgående igenväxning. Vid den sista olagliga sänkningen 1933 förlorades karaktären av sjö. 1954 höjer man med kniven på strupen Vallsjön efter långvarigt processande. Detta gav mersmak och tankar på utredning om ett återställande av sjön började ta form, trots att 3/5 delar av sjön var irreversibelt skadad.

Före sänkningen 1874. Sandegren
Topografiska Corpsens karta, nytryck efter 1874
Vegetationkarta 1905. Vill du detaljstudera bilden importera den eller klicka på den.
 
Vegetationskarta 1917 (Rudolf 32)
Generalstaben blad 43 1936
Grönsaksbladet 1967

III

1965 ville man säkerställa en varaktig restaurering för att återskapa en fågelsjö. Man talade då om att Hornborgasjön före 4:de sänkningen var vårt lands förnämsta och den mest fulländat utbildade fågelsjö. Limnologiskt kan sjön tillfredsställande rekonstrueras resonerade man.

IV

Under starka vattenflöden översvämmas hela sjöområdet, men vid låga vattenflöden isolerades Vallsjön. Vid isläggning inträdde snabbt syrebrist med stark svavelväte utveckling och fiskdöd som följd. Kalkgyttjan dominerar över stora ytor med svagt utvecklad detritusgyttja, tack vare hög vattenomsättningen.

i vasstäckta områden efter 1911 armeras gyttjan av ett närmast metertjockt rotsystem, men överst en tät stubbmatta. Vegetationen är enformig med vass och vass-starr. Vallsjöns öppna vatten fylls av kransalger. Yttersjön är förbuskad och svårast skadade är bottnarna med irreversibla skador, där vass-starren dominerar. Däremot kan vassöverklädda bottnar restaureras med framgång.

Det kräver emellertid tekniska hjälpmedel såsom

  • Pontonburen slåttermaskin
  • amfibiegående slåttermaskin
  • amfibiegående rotkultivator

och tillhör de områden som kan restaureras. Här skall grovdetritus reduceras så starkt att gyttjan friläggs. Härvid koloniserar undervattensvegetationen snabbt och möjliggör ett rikt mikroorganismsamhälle.
Om ingen restaurering genomföres kommer sjöns igenväxning att fortgå och karaktären av sjö gå förlorad. Omgivande organogena jordar kommer att sänkas och bottennivån att höjas. Starren kommer att öka i omfattning och de irreversibla skadorna ökar.

V

Under försöksperioden 1968-71 noteras positiva effekter i ekosystemet.

VI

Det forskningsmässiga utbytet av en restaurering är ovärderlig. Metodproblemen är av stort värde för framtida vattenvård och naturvård, inte minst från internationell synpunkt.

VII

Litteraturstudier är inte tillräckliga för Hornborgasjön utan fortsatta fältstudier är nödvändiga för att säkerställa sjöns framtid.

År 2011 när detta nedtecknas har en höjning av vattenståndet skett i etapper under 1990 talet. Vassen är avbetad efter en invasion av grågäss från hela norra Europa. Plauran i söder har inte flutit upp vilket prognostiserades, ett fenomen, som vi inte har svar på. Bottnen i sjön är syrefri och väntas höjas med någon centimeter per år. Detritusgyttjan är en stor producent av metangas till förfång för klimatet. Hornborgasjön är Sveriges största kompost vad gäller produktion av växthusgaser. Det finns många frågor kvar att besvara!

1965 års utredning

1965 erhöll Statens Naturvårdsnämnd uppdraget.

  1. undersöka förutsättningarna för att ur naturvårdssynpunkt säkerställa Hornborgasjöns framtid.

  2. inkom med alternativa förslag till erforderliga åtgärder, innefattande överslagsmässiga kostnadsuppskattningar!

  3. ...varvid ett av förslagen endast skall avse åtgärder som är oundgängligen nödvändiga för att säkerställa sjöns fortsatta användning som uppehållsort för fåglar....

1967 föreslår Naturvårdsnämnden ett utredningsprogram vari ingår en limnologisk utredning. Några månader senare erhöll nämnden sitt bemyndigande och ytterligare några månader senare åtog sig Sven Björk uppdraget. Direktiven var från början vagt formulerade, vilket tiden skulle utvisa. Direktiven "säkerställa" var redan från början föremål för omfattande diskussion bland involverade konsulter.
"Oundgängligen nödvändiga ingrepp". Om de utgör direktiv är de blott av kortvarig symptombehandling med varaktighet av blott några år, allt medan sjön som helhet av tiden utsätts för irreversibla skador. Direktiven är om endast symptombehandlig avses från limnologisk och ekologisk synvinkel helt förkastliga. Nämndens svar till regeringen innehöll påpekanden om att direktiven måste innefatta ett försök att återtaga sjön som den var före sänkningen 1904-1912, till de delar som ej var irreversibelt skadade. Nämnden påpekar att målsättningen härmed är realistisk och att ett förmånligt resultat inom rimliga ekonomiska ramar är att vänta.

Någon vetenskaplig uppföljning av resultaten av den därpå följande restaureringen är inte planerad. Detta är tragiskt därför att många värdefulla erfarenheter går därmed till spillo. Frågor om plauran och hur och varför vassen försvann är ännu obesvarade. En sjö är inte levande om dess bottnen är död och syrefattig.


Start ] Uppåt ] Plan/73 Limnologi ] Fågelutredningen ] Tekniska utredningen ] Hornborga See ] Restoration of Lake Hornborga ]
redigerad augusti 2013.