I denna del af Hafsjö Rote har torpen många olika namn genom åren. Här är därför ett förslag till vad som är vad, men det finns i all ödmjukhet möjlighet att ändra. Men som bakgrundsmaterial har vi kartor från slutet av 1760 tal, kartor kring bråken mellan Bruken runt 1808, när man trätte om gränserna, 1853 års skifte, den ekonomiska häradskartan från mitten av 1860-talet, en militiekarta från sekelskifte samt grönsaksbladet. En studie av gula kartan vore nog också på sin plats.
Här är N Bastfallet och Lilla Hafsjö och om Du pekar med musen så få du en förklaring på alla de ställen, som är aktuella här uppe perioden 1864-67.
Om vi kommer från Bredsjö och svänger av vid skylten till Lilla Hafsjö så kommer vi först till en liten höjd varifrån en stig går upp till N Bastfallet. Vi fortsätter så kommer vi till en avtagsväg som leder till Sverjartorpet (Löffallet), där skomakarna bodde. Ovanför detta hittar vi Ville på Berget. Mitt emot skogvaktarbostaden ligger den avstyckning, som tillföll skomakaren Erik Andersson. Vi passerar vägen norrut mot Hafsjö och ser sedan Björnjägaren till vänster. Längre fram till vänster kommer två hemman Östra Hafsjö (det kallas också Lilla Hafsjö) och till höger Repartorpet eller som det tidigare kallades Hafsjötorp, som då låg inom Björksjön rote.
Löffallet Lilla Hafsjö.
Erik Olsson
f1796 gifte sig med Greta och av deras nio barn har jag bara lyckats (hittills) spåra Erik som följer. Det är naturligtvis en grov förenkling att tro att åboskapet kan ha gått i arv på detta sätt.
Erik Henrik el Gustaf Ersson
f1829 som gifte sig med honom men hon går bort i unga år och lämnar.
Sverjartorp el Sventorp, Kallas av RAA för Löffallet
som det kallas på de tidigaste kartorna. Denna backstuga är av gammalt datum, så här har många ännu anonyma Hafsjöbor / Björksjöbor passerat. Den ende kände är
Erik Andersson
Erik f1813 var skomakare finns här i Lilla Hafsjö redan 53 men dör före 1890 och har före skiftet 1857 avsöndrat sitt torp från huvudfastigheten och bröderna Fredrik och Nils Nilssöner, men lämnar torpare enkan Maja Stina Ersdotter f1819 med två söner. 14 3/4 tunnland period 1871-7, namnet finns med i denna period. Barnen
- Carl Erik Ersson f1853 skrevs som sinnessjuk hotade förbipasserande med sin bössa.
- skomakaren Anders Gustaf Ersson f1861.
- ytterligare fyra barn dör späda.
Familjen återfinnes efter skiftet i en lilla stuga, som kallades Sverjartorp, som låg i avsöndringens västra hörn och som av och till även kallats Löffallet. (GPS X39644Y42080) ligger på sydöstra sidan av N Bastfallshöjden ett par hundra meter från vägen.
Enkan Maja Stina Ersdotter f1819 med sina två söner bor här och senare med Eriks syster Lisa Greta, som var gift med nybyggaren strax bredvid och är därmed anmoder till Stålarna i området. Sönerna ägnade sig åt skomakeri. De togs ner till Grängshyttan ålderdomshem, tvättades och dog. Anders Gustaf lämnar här uppe 1941.
Taket var tjärat och tokskomakarn låg på golvet med en jutesäck till huvudkudde.
Källaren är intakt som ett viktigt minnesmärke av denna backstuga med rummet i norr och köket i söder.
Torplämning bestående av tre husgrunder, en husruin och 1 källare. En husgrund har spismursröse. I Ö är en husruin, en raserad knuttimrad bod, med 2-3 m sida. I SV en källare och i SÖ och V två husgrunder. I anslutning till grunderna finns igenväxande röjda ytor, odlingsrösen och en stenmur. I V finns en bäck. Fastigheten i S sluttning på moränmark
Ville på Berget, Sverjartorp Löffallet
Löffallet, Sverjartorp används om vartannat. GPS X39844 Y42053 310 m över havet. Det sannolika är att det från början kallas Löffallet. RAA hr förtjänstfullt registrerat stället och beskriver det som 1-3 husgrunder, en källargrund och en källare. I nordväst är en husgrund med spismursröse. I Ö och S en källare resp. källargrund. Strax NO om källargrunden i S är husgrund?. Den S delen består av en avrundad mur, ca 5x5 m, mestadels kantiga stenar Mot norr planar de ut med den naturliga sluttningen. Strax S om boningsgrunden är ett hak, ev. plats för hus. I anslutning till Grunderna finns röjda ytor och odlingsrösen. Terrängen utgöres av S och O sluttning i moränmark. RAA kallar det Sverjartorp.
Erik Ersson
f1809 finns skriven som nybyggare och var gift med Lisa Greta, som är skomakaren Erik Anderssons syster och hon finns skriven 1871-7. Han noteras som backstugsittare när hans hustru dör. Kan han ha bott i den backstuga, som ligger några meter nedanför Villes. Han finns även nämnd som backstugusittare 1864, då dottern Johanna kom hem med barn under hjärta från Norrbärke.
sonen Anders Stål Ersson Sverge Anners.
f1844 kommer hit med sin familj 1871 sedan modern dött och han finns nämnd på Hafsjöberg, vilket kan förklara namnbytet. Han blir sedan gruvarbetare i Svartvik i Ljusnarsberg, men återkommer troligen hit igen omkring 1891, där det bekräftas att stället uppe på berget kallas Hafsjöhöjden ? Anders med familj blev utkastad från bolaget varför han hänvisades till Dansebacken, sedan i en liten koja på väster sida om Hafsjön. Sedan förbarmar sig skomakern över deras situation och ger honom mark uppe i bergskanten.
sonen Vilhelm Stål, Ville på Berget
f1873 gifte sig med Augusta. Paret kom efter 1900 från Ljusnarsberg men före 1907. (De gifte sig 1901 och då brukar det alltid vara så att nygifta etablerade sig på ett nytt ställe). Han var smed men något jordbruk att leva på här uppe fanns inte.
- Astrid Viola gifter sig till Degerfors.
- Bertil förblir ogift men sambor med Täpp Hulda nere vid Lilla Hafsjön. Dottern Betty.
- tvillingarna Hulda och Knut.
Löffallet med smeden Vilhelm Stål.
Det finns mycket musik i denna familj Ville och Bertil.
Carl Albert Åkerman folkskollärare med piga Hilda Matilda Törnqvist finns här på Löffallet 1900
Kartan är upprättad 1857 i samband med skiftet och vi kan
här namnge vilka som eventuellt kan ha bott här.
Hafsjötorp (?) Lilla Hafsjö
Namnen varierar! Jag har en Erik Dahlberg, som var vittne 1764 hos en i Grängshyttan och som uppges komma från Hafsjötorp och det är nog inte omöjligt att detta ställe är bland de första här uppe. Här finns sedan en Erik Dahlberg f1821 som på något sätt kan vara relaterad då han står som knuten till Östra Hafsjön. Platsen kallas för Hafsjötorp sista hundra åren. Troligt är att stället varit bebott tidigare än vad nuvarande dokument kan visa.
Erik Andersson
f1813 hade det föga meriterande epitetet lägersman, när han dyker upp i rullorna. Som son till kolare Anders i Stora Hafsjö friköper emellertid detta ställe i samband med skiftet, men orkar tydligen inte bära kostnaden utan flyttar längre västerut, där vi följer familjens öde och lämnar över till Anders Fjelling.
lb Anders Andersson Fjelling
har jag noterad här på detta ställe från minst 1866 (om det nu är detta ställe). Han har troligen fått sitt namn av att han brukat Fjellbo längre österut. Han bror passerar här 1866, men utflyttar troligen till Amerika. Hans dotter Karolina gifter sig med mågen nedan. Hustrun skrivs som torpegare 1890.
- Gustaf tar nog med sin fru och lila Gustava till Amerika
- Anders dör nog ung
- Karolina Fjelling gifter sig med efterträdaren Johan Fredrik från Bastfallet.
- Carl och Stina dör i späd ålder
1874-1936 Måg Johan Persson
står skriven här på Hafsjötorp (om det nu är detta) med sin fru Karolina Fjelling. De bodde några år först på Bastfallet innan han kom hit 1874 och stannar livet ut. Vi stannar till vid denna familj och konstaterar att
- Hulda Johanna kom till på Bastfallet men dör späd.
- Alma gifte sig grufarbetaren Nöjman som efter att ha bott här en tid återfinnes på Hafsjöberg och senare Skåln.
- Per Johan gifter sig med Emma från Hällefors men lämnar intet mer att berätta och blir nog grufarbetare i Hafsjöberg.
- Gustaf Adolf dör ung.
- Hulda Eugenia gifter sig Lind vid Näfveråsen, och återvänder till Lilla Hafsjö som enka på 60 talet.
- Carl Oskar dör också späd.
- Elin Maria gifter sig Carl Ernfrid sedan hon först blivit änka. (från ett ställe som heter Östra Hafsjö). Deras fosterdotter stannar länge här ute.
- Gustaf Julius finns på Hafsjötorp vid sekelskiftet och gift med Frida och finns här på Östra Hafsjön.
Hulda Lind
GSM X39502 Y42469 resterna av stället ser vi mitt emot nuvarande skogvaktare boställe, d.v.s. på norra sidan om vägen. Hulda var hushållerska åt Ernfrid sedan han blivit enka. Hulda gifter sig med sin ungdoms kärlek och var så dum att hon gifta sig men.
När hustrun dog så gick huset på auction och Hulda köpte för 1010 kr. Hon sålde sedan skog för 20 000 kr sedan tog skogsbolaget över.
Skogvaktarbostaden.
i Lilla Hafsjön ligger söder om vägen och byggdes 1942 till
Albin Nilsson
f1892 och Signe från Kroppa, som flyttade hit 1943 från Skogvaktartorpet i Björksjön. Han dör 1957 och det är troligt att hon då flyttar tillbaka till Nykroppa.
Ivan Gustafsson
f1922 N Bastfallet och Alice bor här, men flyttar sedan till Hällefors.
Öster om Hulda Linds ställe men innan vi kommer i höjd med Trekanten fanns ett ställe som vi heller inte har namnet på.
Björnjägaren
p035 x39452 y42758
Detta ställe ligger norr om vägen efter att vi passerat vägen till St. Hafsjö. Här berättar Lantmätaren Carl Porat 1768 om en avstyckning från Björksjön Bys ägor. Inte helt odramatisk. Här kan finnas platsen för L Hafsjö gård.
Skiftet utgör 145 tunnland med (rött) uppröjde åkrar av röd mojord med sand, en kolgård, kalvhage.
Det kan utgöra det torp som legat bakom Björnjägarens. Vi får se.
Lars Andersson
f1704 och hans bröder Erik och Olof Anderssöner hade 1742 enligt ett protokoll från Nora brutit denna mark. Enligt ett annat protokoll från 1745 ett av KB Herr Botins underskrivet förrättningsinstrument angående skogsskillnad mellan Lars och byamännen i Björksjön.
Sonen Anders Larsson
f1735 söker skatteläggning och förrättningen äger rum 1768. Vi tillfället infann sig Bergmännen Anders Olofsson och Carl Carlsson, som äger skogstegarna omkring torpet. I anledning av att de gamla rösena utmärkes skillnaden på nytt och inspektion sker med besök av Timan Larsson kyrkväg. Dispyt uppkommer mellan Anders Larsson och de övriga byamännen, som inte ville godtaga de 25 år gamla märkena. Anders protesterar och vill behålla den teg, som han sig tillhandlat av sin fader.
Här inkallar man ett nytt möte och grannen i öster Jan Hindersson i L Hafsjö som finns på Stiernfors mark finns med och man lyckas lösa tvisten. Här berättas sedan att stället underhåller 5-6 boskaps kreatur, en häst, fyra får och åtta getter, vilket Carl Porat intygar.
Vad kyrkboken förutom lantmäteriets handlingar kan tillägga är att Anders var gift sedan 1855 med Maja Ersdotter från Hällefors och hade med honom tre barn varom vi förtälja sålunda.
- Lars f1756 som finns under Hafsjö perioderna minst 1785 till över 1804.
- Anders vet jag inget om.
- Anna gifte sig med Jan Zachariasson från Ljusnarsberg och finns knutet till Bastfallet, men senare också till Hafsjö under perioden 1775 - 84, men vad som sedan händer vet jag ej.
Hur vi sedan skall koppla nedanskrivne ägare får framtiden utvisa. När vi gör denna framställan har jag gått baklänges och förmodat att stället har gått i släkten. Denna gissning är bra, men inte tillräcklig.
Lilla Hafsjö Skatteläggning 1768
År 1768 den 17 augusti
instälte sig undertecknad vice Commissions lantmätare vid torpet Lilla Hafsjön på Björksjö Bys ägor, uti Örebro Höfdingedöme Nora Bergslags Härad och Julsjö socken, at till ödmjukas följe utaf Landshöfdingens och Riddarens af Kongl. Svärdsordern Högvälborne Baronen Herr Johan Abraham Hamiltons Höggunstlige Remiss under den 11 Junii sidstl. samma torp Geometrice aftaga samt Charta och Beskrifning theröfver författa, emedan innehafvaren af torpet Anders Larsson therå skattläggning sökt.
Vid förrättningens företagande infunno sig efter kallelse nedanskrefne Björksjö Byamän näml Bergsmännen Anders Olofsson och Jonas Ersson på hwilkas skogsteg Torpet är beläget, Carl Carlsson och Anders Andersson som hafva sin skogsteg näst intill torpets skog, samt nämndeman Anders Nilsson och sexmannen Lars Hansson och Bergsman Nils Olofsson å egne wägnar samt såsom fullmäktige för samtelige frånvarande Björksjö Byamän.
Om på tillfrågan om thetta Torps storlek och thess ägors sträckning upviste Torparen Anders Larsson
1mo en emellan hans fader Lars Andersson och thess broder Erik och Olof Anderssöner den 13 sept 1742 upprättade afhandling hwilken uti Nora Lofl Härads Rätts protokoll den 11 sept samma år intagen blifwit hvarigenom Erik och Olof Anderssöner till Lars Andersson, under wissa dem emellan betingade och deruti anförde villkor, updragit samma Torp med den ther omkring belägne skogstrakten eller en del af deras skogsteg, som skall sträcka sig ifrån den så kallade Timan Larssons Kyrkoväg alt ut til Bresjö Bruks Allmänning, i öster och wäster, samt i Norr och Söder, ifrån Stjärnfors Bruks Allmänning intil then skogsteg, som förenämnde Björksjö Byemän Carl Carlsson och Anders Andersson nu äro ägare utaf.
2do Ett af Nämndemännen Nils Hansson i Julsjö By och Nils Olsson i Grängshyttan underskrifvet förrättningsinstrument af den – sept 1745 som innehåller at de enligt Häradshöfdingen Ädel och Högaktad Herr Botins resolution af den 18 juni samma år, upgått skogsskillnaden emellan Erik Andersson, Anders Olofsson i Björksjön och Lars Andersson i Lilla Hafsjö samt Jonas och Carl Jonssöner i Björksjön, ifrån Römyran till Bredsjö Allmänning, och then med tätare rösen förbättrat, hvilken skilnad the beskrifva sig hafva enligt Resolutionen utgått linea ifrån Römyran till Bredsjö Allmänning. Ifrån Römyran til Hafsjö vägen har varit gamla rösen lagda, men sedan hafva inga rösen varit, hwarföre och skilnaden blifvit med följande rösen och skiljeträd utmärkta, nemligen Ifrån Hafsjövägen lades
· 1mo Ett sten röse vid ett kärr
· 2de i kärret ett skiljeträd
· 3dje ett stenröse längre väster på en häll
· 4de Ett stenröse på en större Häll
· 5te näst intill Bresjö Allmänning ett skiljeträd i en måsse,
Therefter begaf man sig til then så kallade Timan Larssons Kyrkoväg, hvilken på Chartan aftagen finnes och af alla närvarande erkändes, upvisades Anders Larsson sedermera följande rösen och skiljeträd, hvilka så väl han som Anders Olofsson och Jonas Ersson i Björksjön påstode skola utmärka skilnaden emellan Torpets skog samt Carl Carlsson och Anders Anderssons skogsteg neml.
· № 1 Ett på thet s.k. Nybyggarefallet beläget och af 5 i rad lagde stenar bestående röse.
· № 2 dylikt röse i ett Kjärr litet söder om torpets instängsel. Til Röset № 1 påstod dock ej Anders Larsson, at thess skog bör sträcka sig utan endast til thet ställe på förenämnde Timan Larssons Kyrkoväg, hvarest linen emellan rösena № 1 och № 2 trässer samma väg.
· № 3 Ett dylikt röse på en åhs, vid wägen ifrån Lilla Hafsjö til Björcksjön. Ifrån thetta röse till Bresjö Allmänning borde nu efter Anders Larssons påstående the fem skiljemärken igenfinnas, hvilka utifrån förenämnde af honom upviste Nämndemännens förrättningsinstrument af år 1745 anförde finnes; Men som han berättade sig ej hafva igenfunnit thet ther uti först beskrefvne röse, som blifvit lagdt vid ett Kjärr, ty utviste han the öfvrige theruti beskrefvne skiljeträd och röse neml
· № 4 Korthuggen tall
· № 5 ett röse på fasta marken
· № 6 Ett d:o på en berghäll eller kulle
· № 7 En korthuggen tall i en måsse bredvid och nedan om den så kallade Djupa Tjärn. Ifrån thetta skiljeträd påstod Anders Larsson at linjen emellan № 6 och 7 bör utgå i rät sträckning til Bresjö Allmänning eller
· № 8 ett ställe hvarest samma linea träffar råskillnaden emellan Björksjö Bys och Bresjö Bruks skogen.
Thenna råskillnad ville dock the öfvrige Björksjö Byamän ej erkänna emedan then skogsteg hvarpå Torpet är beläget så skulle blifva mycket bredare än theras ther intill belägne tegen upvisandes åtskilliga gamle skogsbref, som väl utvisa tegarnes bredd, men ej omtala några rösen tegarne emellan. Utaf de upwiste rösen wille the således ej erkänna mer än ett enda neml № 2 som the kalla huvudröse, utan utwiste ett på the så kallade Jättåsefallen beläget röse, hwilket på Chartan med № 12 är betecknat, som the även hålla för huvudröse, samt påstodo, at linien emellan thesse bägge af them så kallade hufvudrösen icke allenast bör vara och vidare gå i samma sträckning intil Bresjö Allmänning.
Thessutom upwiste the en af Bergmästaren Högvälborne Herr Erik Adelstierna, wid en öfver en del af Björksjön Bys Skog hållen undersökning, utgifven Ämbetsresolution, af den 20 juli 1767 som innehåller et så väl thenna som thet herintill belägne skogstegar böra af Sexmän til den bredd utmätas som skogsbrefven innehålla, hvilken mätning sedermera äfven blifvit förrättad, och skall efter berättelse sålunda aflupit, at icke allenast en stor del af then skogsteg, som Anders Larsson efter the upiste rösen påstår vara torpet tillhörig, blifvit Carl Carlsson och Anders Andersson tildelt, hvarpå the ock redan gjort åtskillige hyggster och fällen utan ock en del af samma teg, invid Stiernfors rågången hela Björksjön By tilslagen, såsom Byamännen samfäldt tilhörande.
Anders Larsson anförde theremot at som han hvarken vid then hållne undersökningen eller then therefter förrättade mätningen blifvit hörd, ty kunde han thertil aldeles icke samtycka, utan påstod, att orubbat få behålla then skogs parck, som dess fader tildelt blifvit och han nu sedermera sig af sin fader tillhandlat.
Den 18 Augusti
Sedan thesse tvistige råskillnads linier afmätte blifvit, företogs the öfvrige rågångarnes afmätning omkring torpets skog, hvarvid Bruksinspektören Herr Magnus Fischer på then sidan som gräntsar intil Bresjö Bruks skog, samt Torparen Jan Hindersson i Lilla Hafsjö på then emot Stiernfors Bruks skog angränsande sida närvarande voro.
Såsom skiljemärken emot Bresjö Bruks skog upwistes följande rösen hvilka å ömse sidor erkändes neml
№ 9 ett å en liten kulle nordväst om djupa Tjärn beläget och af 5 i kors lagde stenar bestående röse.
№ 10 Ett sönderrifvet röse i en backsnedd, som synes äfven hafva bestått af 5 i korslagde stenar, af hvilka en är bortta men ligger litet väster om röset och tycks hafva rullat derifrån.
№ 11 Ett korsröse på Bjursjöhöjden hvarest Stiernfors Bruks skog tillstöter och åtskiljes sedan ifrån Björksjön Bys eller torpets skog medelst följande rösen som alla består af 5 i rad lagde stenar och för riktige skiljemärken erkjännas neml.
№ 12 Ett i en fallgärdesgård beläget röse.
№ 13 Ett d:o vid en liten åker.
№ 14 ett d:o vid gatan in till Anders Larssons gård.
№ 15 Ett d:o bredvid gatan intill Jan Hinderssons gård i Lilla Hafsjön Härifrån sträcker sig torpets ägor ej vidare än til
№ 16 Ett ställe hvarest thenna rågång träffar förr nämnde Timan Larssons kyrkoväg. Ifrån thetta ställe följer torpets ägor thenna väg tillbaka till andra sidan af skogstegen, men som samma väg nu mera ej brukas, och således i framtiden torde blifva aldeles igenväxt; ty kommo Anders Olofsson och Jonas Ersson i Björksjön med torparen Anders Larsson öfverens, att till skiljomärke emellan theras skogar taga en rät linea ifrån stället № 16
till № 17 Ett ställe i råskillnaden emellan rösena № 1 och № 2 litet wäster om förberörde wäg. Hvilken linea således på marcken utstakades och med 3ne rösen belades, ett vid hvardera ändan och ett midt på linen, hvilka bestå af som i rå och efter linien lagde stenar.
Den 19 augusti
Afmättes torpets instängde ägor, hvarefter bosgående Charta och följande Beskrifning theröfver upprättades.
Torpet Lilla Hafsjön "Björnjägaren" som avmättes 1768 av Commissionslantmätaren Porat.
Charta Beskrifning
Alla the ut och inägor som efter påstående skola wara torpet Lilla Hafsjö tillhöriga, utgöra tillsammans ett hundrade fyra tio fem tunneland och fyra Kappeland och äro på Chartan med följande kännetecken utmärkta neml
Lit A Uprögd åkerjord, bestående dels af röd dels af mojord med sand och grusbotten utgörande tilsammans 3:24½
B en kolgård 3½ Kap
C Mindre uprögd jord som endast till höslåtter nyttjas
D en kalfhage orögd
E Instängd skogsmark hvarpå något skogsfoder bärgas mellan buskarna 19:-
F Skog och utmark inom then på Chartan updragne Björksjö Byamän Praetention linea bestående af mycket stenbunden dock god och växtlig jordmohn 81:29
G Lika beskaffad skogsmarck utom förenämnde Pretentionslinea 26:1
Efter berättelse underhålles vid thetta torp 5 à 6 Boskapskreatur och en häst samt 4 får och 8 getter.
At sålunda blifvit förrättat och befunnit intygar År och tid som och ort som förut
På ämbetets vägnar Carl Porat.
Erik Nilsson
f1758 börjar här som kolare och torpare hann med två fruar under sitt långa liv. Sex barn varav blott sonen tar över.
Hans Ersson.
f1814 skrivs som hemmansägare likaledes av 6 barn vet jag bara att två överlever, där sonen Per Gustaf Hansson tar över och systern gifter sig med handlaren Anders Ersson i Bustorp i Björksjön. (Enl. 1890 här finns också gruf arbetare Carl Johan Nöjman här som dr).
(skrivs Erik Ersson f1809 som nybyggaren här per 42-7, Bm Anders Andersson f1794)
Per Gustaf Hansson
f1854 finns här på L Hafsjö 1890. Han valde Matilda från Grythyttan och som gav honom.
- Anna Matilda gifter sig efter hand med torpare i Björksjön varav en son stannar där övriga ut i världen.
- Oskar gifter sig med grufarbetare dottern från Hafsjöberg och hennes barn stannar i bygden.
- Hulda gifter sig med hyttarbetaren Gustaf Strömberg senare vid Knapptorp.
- Ebba.
- och Ernfrid som tar vid.
Ernfrid Hansson
f1902 var en större skogsägare, som bodde här med sin Rut, orkade inte med sin ensamhet som enkeman. Han stannade till sin död alltmedan skogsbolaget tog hand om hans relativt stora skogsareal om 79 ha. Jag har en torpare som hette Gustaf Holmberg f1879 från Grythyttan, som kan ha varit här från 1909. Brodern Oskar fanns här på L Hafsjö i början av 1900 talet, men väljer sedan Grythyttan. Ernfrid och Rut lät Nils Rundgren bo i ladan - svinstian under många år. Han fick mat och fick bo ladan. En bod som skogsbolaget stod med fick han hjälp att bo i efter tumult i tidningarna. Rut sägs ta hand om tavelförsäljningen och tjänade mycket på hans arbete. Han hade sloget om sommaren och ved och vinterarbete att svara för.
Tråtjack
Björnjägaren.
Bykonstnär Nils "Björnjägaren" Rundgren 1890-1971.
född i lantbrukarefamilj från Blekinge, bodde här hos Ernfrid under 40 år och blev mäkta känd som konstnär fram till sin död 1971. Hans far var ingenjör i Lindesberg där han växte upp och tog en ingenjörsexamen. Arbetade först i Göteborg och så en annons i Norrland och började gå dit men stannade på vägen och valde det fria livet. Skriverierna om denna vägmästare, berättare kanske också livskonstnär lockade många "kunder" till Lilla Hafsjön. Han kallades Björnjägaren. Han bodde första tiden i svinhuset, och efter tumult i lokalpressen lånades en gammal vinglig barack av skogsbolagen. Han var en av vägmännen i bygden och gjorde sig känd som tillverkare av vispar, galjar och potatiskorgar och hade en speciell konstform, som senare vann konstkritikernas gillande, efter en utställning på Liljevalks Stockholm. På 1960 talet vallfärdade man hit för att få möta denne särling, och för några kronor köpa hans Rembrantmålningar, som i Stockholm betingade ett pris om uppemot 500 kr. Materialet till sitt trådtjack i form av ståltråd hämtade han vid Ledsjöfors och återvände med materialet på sin kända cykel. När berömmelsen blev stor så kom självaste De Geer och levererade tråden vid porten. Sten Björnulfsson har tecknat ett kärleksfullt porträtt av denna man, där författaren med en sällsynt välskrivande hand med känsla för ordmålandets konst fängslande beskriver sin strävan att lära känna människan bakom Nils "Björnjägaren" Rundgren. Det är inte att man kan utläsa en viss beundran i den formuleringen.
Björjägaren tjente hos Ernfrid och Rut och bar slask, vatten och högg ved och utnyttjades nog, när han slagit igenom. Hon tog hand om ekonomin.
Här en bild av Nils Rundgren målad 1969. Helikopter och Abessinsk ko fåglar med hatt hörde till.
Nu sommarstuga, kallades Ernfrid och ägdes senare av Andreas Dahlgren.
Gamla vägen kommer fram vid x39502 y42610.
Lilla Hafsjön - Östra Hafsjö
Lilla Hafsjön
Nu finns det tre ställen att välja på som skulle kunna passa med Hafsjötorp och det är
1 Hafsjötorp
en bra gissning är att här bodde en soldat ? Rep som på denna plats efterlämnar sin enka här kring 1890. Hon finns med 1890 men hörs ej av i kyrkböckerna. Enl. 1890 års mantalsuppgifter så hette stället Lilla Hafsjö.
Ett uthus från 1770 talet, samt en snutt av den stugan som utgör ursprunget till detta ställe. Det låg ungefär där fotografen står av vidstående gamla.
En bild av L Hafsjö som bolaget brände 1948.
Enkan Katarina Hansdotter
f1814 finns skriven som ensam 1890 på Hafsjötorp.
Carl Henriksson
f1827 är i alla fall far till Carl Erik, men står inte skriven här 1890. Han kan ha varit född på andra sidan gatan. Han hade varit lantbonde och har sina rötter här uppe någonstans. I själva verket är han ättling till kolaren och torparen Henrik Mattson f1746 och som jag registrerat i Hafsjö Rote från 1774. Även hans hustru Anna Stina kom hit till Hafsjö någonstans, men det får vi nog aldrig veta. Barnen är
-
Carl Erik skulle enligt traditionen vara född här på det som blev Repartorpet. Se nedan
-
August Carlsson f1854 gift med Alma fanns i torpet norr om detta Se där
-
Gustaf Carlsson frambringar sitt liv på Hafsjötäppan.
-
Augusta och Johan Axel når aldrig vuxen ålder.
sonen Carl Erik Carlsson
f1852 finns ensam här och Karolina kommer med barn på armen och han gifter strax och bildar familj. Carl Erik lär enligt traditionen vara både född och död i denna stuga, som ovan är tecknad. Karolinas föräldrar fanns i trakten i mitten av 1800 talet med flyttar sedan till Sandsjö före 1864.
-
Hulda f1890 född här, gifter sig med Emil Stål och bosätter sig i Repartorpet 10 meter härifrån.
-
Signe gifter sig till Ställdalen.
-
skogsarbetaren Carl Ernfrid Carlsson fanns här 1916+ men står då under Gilleråsen
-
skogsarbetaren Gustaf Adolf Carlsson finns kvar här efter 1916
Reps enka finns här under L Hafsjö 1890 hon hette Johanna Karolina f1820, det är frestande att tro att det rör sig om Repartorpet. En lustighet är att vi har två namne till senaste ynglingarna ehuru yngre i grannfastigheten.
Ägargränsen mellan Bredsjö och Petersfors går mellan husen.
2 Repartorp
Huset är byggt på resterna av Per Ols stuga, som ju låg lite längre in.
Ladan på Reparetorpet.
Emil * Hulda Stål
bodde på denna fastighet och timrad från den stuga som stod söder om detta ställe d.v.s. Per Ols stuga.
Emil och Hulda på trappan till Repartorpet. Syskonen Ingrid Anna och Ingegerd Stål med Carl Erik Carlssons f1852 stuga i bakgrunden. Det var mycket musik i denna stuga på den tiden.
Emil och Huldas barn 8 stycken
Emil, Oskar, Ingrid, Nisse, Artur, Gustaf, Ingegerd och
Anna.
3 PerOls stuga
ruinerna och källarna finns kvar. GPS X39324 Y43320. Men vem som bodde här har vi idag ingen aning om, men om timret användes till Repartorpet så skall vi leta efter personer före 1918.
Jan Petter Andersson Rep f1817 finns här per 1871-77 och som dr finns här noterad och hans enka Johanna Karoling här på plats, men vem som brukade stället vet vi ännu inte.
Bland dem väljer vi
- Erik Sandberg från Ufberget hittar Anna Olsdotter från Björksjön och deras
son Per Erik Ersson f1846 finns här som torpare med sin fattiga syster Anna
Lisa.
1890 finns Per Erik Ersson torp f1846 född i Ö Hafsjö finns här från minst 90 till 16, då han går bort och systern Anna Lisa Ersdotter finns inhyses här, men hon dör redan 1907. Han är den mest sannolike, som skulle ha gett torpet dess smeknamn. Han är nämligen dotterson till Ols Olsson i Björksjön. 1890 hyste de en piga Alma Sofia med dess oä dotter född 1890 troligen här i denna på kartan 1853 tecknade lilla stugan. Intressant är att han dör 1916 då Repartorpet byggs. -
Johan Fredrik Persson f1850 finns på Hafsjötorp från 1890 till över 1916. Han är son till kyrkvärden i N Bastfallet och var gift med Anders Fjelling dotter Karolina, som tog sin moder med hit. Enkan Katarina Hansdotter skrivs som torp ägare 1890 och svärmoder till nedanomnämnde och under samma fastighet finns. Johan Fredrik finns här från minst 1890 fram till och med 1927, men då tydligen inte här.
- Hulda dör späd
- Alma gift med gruvarbetaren Nöjman i Havsjöberg, men vi kan inte spåra dem.
- Per Johan stannar hemma ett tag, men vi kan inte följa familjen.
- Hulda Eugenia är piga på Grönhultshöjden och gifter sig i sinom tid med en Lind på Näfveråsen.
- Elin Maria blev änka i sitt tidiga gifte, men gifter sig sedermera med sig med grannen Carl Ernfrid Carlsson skogsarbetare i Ö Hafsjö.
- Gustaf Julius blir skogsarbetare även han Ö Hafsjö gifte sig med August Carlssons dotter här vid Östra. Rut gifter sig med Hansson i Lilla Hafsjö, övriga barn till Sikfors eller Hällefors.
- Jan Erik Björklind
Bengt Eriksson visar platsen för PerOls stuga med dess källare.
så Per Olof Pettersson. Per Olsson. Det finns en Olof Persson f1781. Kan också vara Per Erik Eriksson f1846 hans mor hette Olsdotter. (Det finns en PerOls stuga vid Gunnarstorp). En variant på den som bodde här kan ha varit någon som just flyttat från det torpet hit upp. Under 1800 talet så var man skriven under Björksjön för de som hade rötter här uppe.
Längre ner längs den berömda Timan Larsson kyrkväg via Björksjön så finns ett ställe som kallas Pers Fall, men därom vet vi ännu ingenting.
Vi lägger in en karta från Skogsstyrelsen som handlar om tips var vi kan finne de olika torpen här ute
