Kyrkan
Hjulsjö kyrkan blev först en annexkyrka till Nora enligt drottning Christinas tillstånd 1642. Hjulsjö, Björkelund, Bergtorp, Gränghyttan, Grängshyttetorp, Mårtensbo, Björksjön, Jönshyttan, Bredsjö, och Holmsjöbråten om tillsammans 45 mantal var grunden till denna socken. Klockstapeln uppfördes inte förrän senare och utropen skedde då från Skvallerbacken. 1649 var kyrkan ännu inte var färdig trots att de som inte deltog i uppbyggandet lagfördes. 1647 kom förste presten Olaus Mattei och tjänstgjorde i 39 år. Försöken att bli ett självständigt pastorat tycks ha mött motstånd under större delen av 1700 talet, men 1795 beviljades denna ynnest, men det blev eget pastorat först 1824.
I en husförhörslängd 1848-52 finner man följande bref få se vad det kan ge:
| Herr Prosten Bergstrand Ville Herr Prosten vara god medtaga hem medföljande handling samt undersöka nu med ledning af kyrkboken upplysning kan vinnas hvarest pigan ? Maja Andersdotter i Hjulsjö varit skrifven, året då hon hitkom från Ljusnarsberg om en som kan blifva erfoderligt för svaromål i händelse utväg finnes att befria Hjulsjö från den hotande stora utgiften. Kommunalordförande svarar mig icke på bref av ersättning för kostnaderna med barnet, som föddes hos Josef Andersson i Småland. Jag måste derföre vänta och få landhövdingeembetet sig antager att med lagsökning i detta fall är nödigt att boebott betyg af Pastor följer så upplyser att barnet här blifvit födt och döpt, upges derföre öfver besvära Herr Pastor dermed. Ödmjukast Ast d 20/2 70 (På baksidan antyds att Petter Jonsson Hane f 1796-05-20 gift 1822 med moder Maja Andersdotter född Ljusnarsberg f1896) |
Hjulsjö pastorat gick i graven 1983, men det är en vacker kyrka. Apropå det så är Jansas grav alldeles om hörnet till höger om kyrkporten.
Kyrkans uppgifter
Helt naturligt litade statsmakten i alla väsentliga förhållanden på kyrkans och presterskapets villighet och ansvarsmedvetande. Det fanns ingen och inga andra, som så naturligt voro ägnade att övervaka alla sociala förhållanden. Här skall antyda några uppgifter, som vilade på kyrkan under 1600 och 1700 talen.
| Kyrkoherden skall de fattigas rätt bewaka, att den proCent, som wid
arfskiften the fattiga tillflutit skall dem tilfalla. Dör någon i så stor fattighdom, at han sina barn intet efter sig lämnar, och släkten, eller andra, icke velat dem antaga, bör kyrkoherden med kyrkas sexmän bringa sådana fattiga barn till skötsel, anten hos de fattiga, som sitta i stugor wid kyrkorna, eller hos någon annan, som af barmhärtighet föder dem upp, till thess the med wallgång och annat ringa arbete kunnat förtiena sitt uppehälle, eller tillse, at bringa them i barnhusen, eller hos godt folk i Städerna. Kyrkoherden skall tillse att de husarme och tiggare i hans sokn ej lämnas oförsörjde, ej heller något olofligt tiggeri emot tiggeriordningen i sokn tillåtes. På thet de fattigas ströfwande kring landet therigenom må förekommas, tillåtandes Kongl. Maj:t att till theras underhåll så ofta som erfordras ColleCter i sokn må påbjudas. |
Mårtensboda
Prästgården, som donerades av Christina lär enligt senare uppgifter ha inköpts 1647 för 270 daler silver mynt eller den myntfot, som var gångbar här uppe 4½ läster osmundjärn. Gården blev sedan prästgård till 1917, då Fridhem övertog rollen. Erik Månsson finns på plats redan 1640.
